Kan man ändra eller ta tillbaka ett gåvovillkor efter att gåvan har fullbordats?

2020-12-03 i Gåva
FRÅGA |Hej!Jag har fått en 50% av en fastighet i gåva med villkor om att den ska utgöra enskild egendom. Därefter har jag och min make köpt 50% av fastigheten av min syster. Jag och min make vill nu att hela fastigheten ska utgöra giftorättsgods.Min fråga till er är därför: kan givaren i efterhand ta tillbaka villkoret om att fastigheten ska utgöra enskild egendom?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att det rör sig om ett gåvobrev för fast egendom, så är det Jordabalken (JB) som aktualiseras. Jag förstår din fråga som att gåvan är helt fullbordad, dvs att gåvobrevet har överlämnats till dig från gåvogivaren.Gåvobrev för fast egendom måste uppfylla vissa formkrav för att vara giltigt (4 kap. 1 § och 29 § JB). Gåvobrevet måste vara skriftligt, det måste innehålla en förklaring att fastigheten ges bort som gåva, det ska framgå hur stor del av fastigheten som ges bort och slutligen måste gåvobrevet underskrivas av både gåvogivaren och mottagaren – jag utgår från att alla dessa krav är uppfyllda.Ändring av gåvobrevHögsta domstolen fastställde i NJA 2000 s. 262 att i det fall gåvogivaren och gåvotagaren har kommit överens om att ändra villkoren i ett gåvobrev så är där ingen tvekan om att det är tillåtet. Om man efter gåvans fullbordan vill ändra eller återkalla ett villkor är förutsättningen alltså att både gåvogivaren och gåvotagaren måste vara överens, dvs. att gåvogivaren måste ge sitt medgivande till ändringen. Gåvovillkoren kan alltså inte ändras ensidigt. Utan ett medgivande så gäller villkoren som står i gåvobrevet, dvs. att halva fastigheten utgör enskild egendom.Det lämpligaste sättet att återkalla ett gåvovillkor är att gåvogivaren och du tillsammans undertecknar ett nytt gåvobrev som förklarar det tidigare gåvobrevet inte längre ska gälla. En kopia på detta nya gåvobrev ska sedan skickas in till Lantmäteriet som sedan registrerar det nya gåvobrevet i fastighetsregistret och samtidigt tar bort det gamla gåvobrevet.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Kan man i ett testamente specificera egendomen som ska tillfalla särkullbarn och låta efterlevande make disponera fritt över resterande del?

2020-11-15 i Testamente
FRÅGA |Jag är gift och min man har två barn sedan tidigare. Om han dör före mig vill vi att hans barn endast får sin laglott, resten när jag dör. Fråga 1: Behåller jag alla möbler i vårt gemensamma hem vid hans bortgång eller måste det specificeras i ett testamente att inget bohag ingår i laglotten? Fråga 2: När jag dör har barnen rätt till hälften av mina tillgångar? Kan jag testamentera resten till t.e.x syskonbarn eller välgörande ändamål?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du och din make vill göra så att din makes särkullbarn endast ärver laglotten vid hans bortgång, och resten när du som efterlevande maka går bort och huruvida det i ett testamente ska specificera vad som ingår och inte ingår i denna laglott. Vidare förstår jag det som att du undrar vad du själv kan göra med resterande del av din kvarlåtenskap. Reglerna rörande arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Testamente Huvudregeln är att särkullbarn alltid får ut deras arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB) – denna huvudregel kan dock åsidosättas till viss del genom ett testamente. Testamentet får däremot aldrig inskränka bröstarvingens rätt till laglotten, som utgör hälften av kvarlåtenskapen som en förälder efterlämnar (7 kap. 1 § ÄB). Om ni vill vara helt säkra på att möblerna i ert gemensamma hem inte ingår i laglotten kan ni skriva in det i testamentet – ett krav för att detta ska kunna stå sig är dock att laglotten kan täckas av andra tillgångar, annars kan man behöva ta till sig bohag för att täcka det som saknas. Vad som händer vid efterlevande makans dödI testamentet kan ni välja om ni vill skriva ut den exakta summan som utgör den andra hälften av särkullbarnens arv eller om ni istället vill använda er av andelar på samma sätt som när det gäller efterarv. Om ni använder er av andelar så kommer det beräknas på följande sätt:Om din make vid hans död exempelvis hade tillgångar om 100.000 kr så utgör 50.000 kr laglotten – kvar finns 50.000 kr som du ärver av din make. Om du innan arvet själv också hade tillgångar om 100.000 kr, så blir andelen som särkullbarnen har rätt till vid din död således 50.000 delat på din totala förmögenhet inklusive arvet, dvs 150.000 = 1/3.Väljer man andelar så kan andra delen av arvet från deras far som särkullbarnen får ut vid din bortgång både öka och minska beroende på om dina tillgångar ökar eller minskar. Om dina tillgångar ökar till 200.000 kr kommer de få ut 66.666 kr istället för de 50.000 kr som du ärvde av din make. Har tillgångarna istället minskat till 100.000 kr får de istället bara ut 33.333 kr. Fördelen med att skriva ut den exakta summan är att de alltid kan få ut denna summa – förutsatt att det fortfarande finns tillgångar som uppgår till denna summa vid din bortgång. Fördelen med andelar är att summan kan öka, däremot finns även risken att den kan minska.Vad kan du testamentera bort Alla tillgångar som inte är "reserverade" för din makes särkullbarn, kan du testamentera bort till vem som helst – vare sig det är syskonbarn, vänner eller välgörande ändamål, här är det bara din fantasi som stoppar dig. Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Vem är betalningsansvarig för en avliden persons räkningar?

2020-11-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, en fråga: min far har gått bort, jag och min syster är särkullsbarn, Hans fru skall sälja lägenheten så vi får ut vårt fars arv, bouppteckning är precis inskickad, stämmer det att vi som dödsbodelägare skall betala hälften av hyran i 3 månader?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det är fråga om en bostadsrätt, och att det du menar med hyra är den månatliga avgiften – jag kommer i mitt svar fortsätta benämna det som hyra för enkelhetens skull. Reglerna om arv och vad som händer vid dödsfall hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).När en person avlider så övergår dennes tillgångar och skulder till ett dödsbo som utgör en juridisk person – fram tills arvsskiftet är klart så ska den avlidnes kostnader så som exv. hyra betalas av dödsboet. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna, som i detta fall är du och din syster samt er fars fru (18 kap. 1 § ÄB). Att förvalta ett dödsbo innebär att se till att nödvändiga kostnaderna betalas, kostnaden för hyran ska dödsbodelägarna se till att de blir betalda av dödsboet från den avlidnes konton. Ni som dödsbodelägare är inte själva ansvariga för hyran, utan ni är endast ansvariga att se till så att dödsboet kan betala räkningarna fram tills dess att dödsboet avvecklas.Eftersom att er far var gift vid dödstillfället så kommer ju hyran delas mellan den efterlevande makan och dödsboet som förvaltas av dödsbodelägarna. Eftersom att er fars fru fortfarande är i livet och själv redan betalar för bostaden skulle ni eventuellt kunna avtala om att det är hon som ska representera dödsboet och se till att dödsboet betalar räkningarna – i så fall behöver ni skriva en fullmakt där det framgår att det är er fars fru som ska representera och förvalta dödsboet.När er fars fru sedan har fått sålt lägenheten, ska ni genomföra arvskifte och dödsboet kommer därigenom avvecklas.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Har för den avlidne okända släktingar bättre arvsrätt än den avlidnas partner och tidigare sambo?

2020-11-03 i Arvsordning
FRÅGA |Min partner/delvis sambo 'B' avlidit(91år), testamente ej funnet. Av Familjejuristen har meddelats att alla B's tillgångar, Spanienfastighet, veteranbilar, stort aktieinnehav mm mm kommer tillfalla helt okänd släkt. Vi var/'är' förlovade o sambott under många år(sen 80-talet) . Dock ej senare år pga min sjukhistoria.Släkten: en halvbrors son o dennes dotterdtr, vilka B ej ens kände till fanns.Känner mej åsidosatt o tror att förfarandet kan bedömas vara fel.
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arvsordningen och dödsfall i samboförhållanden hittar vi i Ärvdabalken (ÄB) respektive Sambolagen (SamboL). Jag kommer i mitt svar börja med att redogöra för arvsordningen och därefter behandla vad som gäller för sambor (även om ni vid dödsfallet inte längre var sambor).Arvsordningen delas upp i 3 olika arvsklasserI den första arvsklassen befinner sig den avlidnas barn, de är så kallade bröstarvingar och har först rätt till den avlidnes egendom. Är den avlidnas barn inte längre i livet, träder deras barn i deras ställe genom s.k. istadarätt (2 kap. 1 § ÄB). Finns det inga bröstarvingar så går man vidare till den andra arvsklassen. Här hittar vi den avlidnes föräldrar och, om dessa inte längre är i livet, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje och sista arvsklassen hittar vi den avlidnes mor- och farföräldrar och om dessa inte är i livet, så träder fastrar, farbröder, mostrar och morbröder in i deras ställe (2 kap. 3 § ÄB).I detta specifika fall befinner vi oss i den andra arvsklassen – när det kommer till en avliden persons syskon vare sig det är hel eller halvsyskon, så kan ett syskons barn träda i dess ställe om syskonet inte heller längre är i livet genom s.k. istadarätt. Det är lite svårt att avgöra om dotterdottern är halvbroderns eller halvbroderns son – är det halvbroderns dotterdotter så ärver denna tillsammans med halvbroderns son. Är det istället halvbroderns son som har en dotterdotter, så ärver dotterdottern inte något eftersom att föräldern (halvbroderns son) fortfarande är i livet.Vad gäller för samborHuvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra – för att de ska ärva varandra krävs det att man skriver ett testamente. När ett samboförhållande upphör genom dödsfall så har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning (8 § SamboL), detta innebär att den egendom som införskattats för gemensamt bruk under samboförhållandet, också kallat samboegendom, ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet (den avlidnes arvingar) (3 § och 14 § SamboL).När ett samboförhållande upphör genom dödsfall har den efterlevande sambon ett visst skydd genom den s.k. "lilla basbeloppsregeln". Denna innebär att sambon har rätt till egendom som motsvarar två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL) – dvs. att om sambon efter bodelningen får ut mindre än detta så har denna rätt till att ur dödsboet få ut det som behövs för att komma upp till två prisbasbelopp som år 2020 är 94.600 kr. Hade ni istället varit gifta vid dödsfallet, så hade du som efterlevande make haft arvsrätt före arvingar i den andra arvsklassen – som då istället hade fått rätt till efterarv när du eventuellt går bort (3 kap. 1 § första stycket ÄB och 3 kap. 2 § ÄB).SammanfattningJag kan förstå att du känner dig åsidosatt men eftersom att det inte finns något testamente, så har du som fästmö/fästman och tidigare sambo tyvärr inte någon arvsrätt efter din avlidna partner – du har däremot rätt till ett visst skydd om den egendom du fick genom bodelningen understiger 94.600 kr. Om detta minimibelopp däremot har täckts, så är det endast det okända syskonbarnet (ev. även dotterdottern om det är halvsyskonets dotterdotter) som har arvsrätt enligt lag. Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Utgör ett sparkonto samboegendom?

2020-12-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |är mitt sparkonto enskild egendom ? Eller är det som möbler man ska dela upp det efter 5 år samboliv?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om samboförhållanden och vad som händer med sambors egendom vid separation hittar vi i Sambolagen (SamboL). Jag kommer i min fråga utgå från att ni inte har något samboavtal, dvs. endast besvara frågan utifrån vad som står i lagen, och att sparkontot är ditt eget privata sparkonto.Vid en separation i ett samboförhållande så kan det ske en bodelning om en av samborna kräver det – det är dock inte nödvändigt (8 § SamboL). Är båda sambor överens så behövs det ju inte någon bodelning.SamboegendomVid en bodelning är det endast samboegendom som ska delas mellan samborna. Det är endast sambors gemensamma bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk som utgör samboegendom (3 § SamboL). Som bohag räknas möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsedda för det gemensamma hemmet (6 § SamboL).Eftersom att ett sparkonto inte utgör varken bostad eller bohag, så utgör denna inte samboegendom och kommer alltså inte ingå i en bodelning. Det hade dock varit annorlunda om ni är gifta, i så fall utgör allt som makarna äger och som inte är enskild egendom giftorättsgods och ska i så fall ingå i en bodelning.För att sammanfatta kommer ditt sparkonto inte ingå i en bodelning och delas mellan samborna så länge ni endast har ett samboförhållande, vill ni att det ska ingå måste ni skriva ett samboavtal som anger detta. Om ni gifter er så kommer ditt sparkonto utgöra giftorättsgods om inte du gör egendomen enskild genom ett äktenskapsförord.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Kan man göra en bröstarvinge arvslös genom att skänka bort alla tillgångar?

2020-11-14 i Laglott
FRÅGA |Hej.Jag har sagt upp bekantskapen med mina föräldrar. Jag är enda barnet. Har hört genom mina barn, att föräldrarna ska göra mig arvslös, genom att skänka bort allt dom har och äger. Är det möjligt? Vad kan jag göra? Dom är fortfarande vid sina sinnes fulla bruk. Kan man göra sin bröstarvinge arvslös?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln i svensk rätt är att en bröstarvinge inte kan göras arvslös. En bröstarvinge har nämligen enligt lag alltid rätt till den s.k. laglotten som utgör hälften av den kvarlåtenskap som föräldrarna efterlämnar (7 kap. 1 § ÄB). En förälder kan alltså inte testamentera bort sin egendom och göra en bröstarvinge arvslös (7 kap. 3 § ÄB). Vidare finns det ett förstärkt laglottsskydd i det fall föräldrarna försöker kringgå laglotten genom att skänka bort alla sina tillgångar och på så sätt göra bröstarvingen arvslös (7 kap. 4 § första stycket ÄB). Det förstärkta laglottsskyddetFör att det förstärkta laglottsskyddet ska träda in krävs det att gåvan är att likställa med ett testamente – detta uppfylls för två typer av gåvor: dödsbäddsgåvor och icke-betungande gåvor. Dödsbäddgåvor är, som framgår av namnet, gåvor som givaren har gett på sin dödsbädd eller när givaren trodde sig vara nära döden. Med icke-betungande gåvor menas gåvor som egentligen inte medför någon förändring förrän givaren avlider – detta kan vara att man har gett bort en bostad men förbehåller sig rätten att få bo kvar tills man avlider.Om dina föräldrar ger bort allt dem äger genom en gåva som faller in under det förstärkta laglottsskyddet, så kan du som bröstarvingen vid dina föräldrar död kräva tillbaka en del av gåvorna – förutsättningen är att de ska ha kränkt din rätt till laglott. Om du vill göra dina rätt gällande mot de som har mottagit gåvorna ska en sådan talan väckas inom ett år från bouppteckningen för dina föräldrar avslutades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Här kan gåvan antingen återgivas eller om det ej är möjligt, ersättning utges för gåvans värde. Observera att du här endast kan endast kräva tillbaka den del som kränker din laglott – d.v.s. att du kan endast få tillbaka hälften av din arvslott.Om gåvorna inte faller in under det förstärkta laglottsskyddet eller inte testamentera bort, så kan du som bröstarvinge tyvärr inte göra något åt detta. Föräldrarna har i så fall rätt att ge bort sina tillgångar utan några begränsningar.För att sammanfatta så kan en eller flera föräldrar under sitt liv leva upp alla sina tillgångar utan några som helst begränsningar eller ge bort dem – med en begränsning för gåvor som faller in under det förstärkta laglottsskyddet. Vidare kan en förälder inte göra en bröstarvinge arvslös genom ett testamente heller. Om gåvorna som gets bort inte faller in under det förstärkta lagskyddet, så har föräldrarna all rätt att ge bort sina tillgångar utan begränsningar med resultatet att det inte finns några tillgångar kvar att fördela vid deras död. Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Vad innebär ett äktenskapsförord vid arv och kan en efterlevande make göra sig av med barns arv efter den först avlidna maken?

2020-11-03 i Efterarv
FRÅGA |Om ena föräldern dött och det finns äktenskapsförord skrivet i äktenskapet får väll barnen inte ut arvet av den avlidne föräldern förrän den andre föräldern avlider? Om den efterlevande föräldern ger bort sina tillgångar till andra än sina barn medan denne lever kommer det ju inte finnas något av värde kvar. Då får ju barnen inte nått arv alls den dagen då den andre föräldern går bort. Är detta verkligen rimligt? Finns det nått man kan göra som arvinge åt det? Och går det att kolla upp på skatteverket om det verkligen finns nått äktenskapsförord? Eller är det ingen skillnad om man är gift och har äktenskapsförord eller inte. Kommer man åt och kunna kolla om det stämmer. Lämnas dom uppgifterna ut om man ringer och frågar? Alla barnen är gemensamma och helsyskon bör tilläggas. Är det lagligt att frånta barnen arvet från den först avlidne föräldern? Mycket tacksam för svar
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring äktenskapsförord och arvsfördelning när den avlidne var gift vid dödstillfället hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB) respektive Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar börja med att redogöra vad ett äktenskapsförord innebär och hur det påverkar arv, därefter kommer jag redogöra för den efterlevande makens arvsrätt och slutligen kommer jag behandla vad en efterlevande make får göra med ett arv från en avliden make.ÄktenskapsförordEtt äktenskapsförord påverkar endast huruvida viss egendom ska utgöra enskild egendom istället för giftorättsgods (7 kap. 3 § första stycket ÄktB). Vid ett dödsfall eller en skilsmässa räknas egendomen som är enskild egendom genom äktenskapsförord inte med i bodelningen där allt giftorättsgods läggs ihop och delas lika mellan makarna (9 kap. 1 § första stycket, 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB). Har en avliden person enskild egendom innebär detta att denne dels har den hälft som denne fick genom bodelningen + den enskilda egendomen. Äktenskapsförord spelar störst roll i det fall det finns särkullbarn, men den egendom som har gjort enskild genom äktenskapsförord påverkar även efterarvskvoten för gemensamma barn – jag kommer behandla detta under nästa rubrik.Efterlevande makens arvsrättNär en make dör är huvudregeln att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt" före de gemensamma barnen, och att barnen istället har rätt till efterarv – vilket innebär att de får ut arvet vid den efterlevande makens död (3 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet utgörs av den kvotdel som maken ärvde från dennes avlidna make. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som hen ärvde av sin make, med den totala förmögenheten hen hade efter arvet. Om vi låtsas att båda makar hade 50.000 kr vardera efter bodelningen, men att den avlidna maken hade enskild egendom till ett värde om 20.000 kr – detta innebär att den avlidnes kvarlåtenskap uppgår till 70.000 kr. Eftersom att den efterlevande maken ärver den avlidnas kvarlåtenskap före de gemensamma barnen så kommer denne ärva 70.000 kr som innebär att den efterlevande makens förmögenhet uppgår till 50.000 kr + 70.000 = 120.000. Efterarvskvotdelen, dvs. den del som de gemensamma barnen har rätt till som efterarv från deras först avlidna förälder, kommer i detta exempel vara 70.000/120.000 = 58,3 %.Eftersom att efterarv inte innebär en rätt till någon specifik egendom utan endast en rätt till en viss kvotdel av den kvarlåtenskap som finns kvar vid den efterlevande makens död - så kan själva beloppet som man får ut både öka och minska beroende på om den efterlevande makens förmögenhet bli större eller mindre.Fri förfoganderättDet som den efterlevande maken har ärvt med fri förfoganderätt från sin avlidna make, får man göra i stort sett vad man vill med – dock med vissa undantag. Man får exempelvis inte testamentera bort egendomen som man har ärvt från sin make (3 kap. 1 § ÄB). Det är heller inte tillåtet att skänka bort en stor del av kvarlåtenskapen genom gåva eller jämförlig handling om det orsakar en väsentlig minskning av förmögenheten – i så fall ska arvingarna efter den först avlidne kompenseras eller gåvan återbäras om den som mottog gåvan var medveten om att handlingen väsentligt påverkade arvingarna (3 kap. 3 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken i princip kan leva upp alla pengar och inte lämna någonting kvar att fördela mellan barnen vid dennes död.För att sammanfatta så gör äktenskapsförordet inte någon större skillnad i detta specifika fall eftersom att era föräldrar endast har gemensamma barn. Det är inte lagligt att aktivt göra sig av med barnens arv efter den först avlidna föräldern genom ett testamente eller genom att skänka bort en stor del av förmögenheten genom gåva – däremot har den efterlevande maken all rätt att använda upp pengarna.Om du fortfarande vill kolla upp om det finns ett äktenskapsförord så skriver skatteverket att man kan begära ut uppgifter som finns om dig eller någon annan i äktenskapsregistret och beställa kopior av äktenskapsförord – hur du ska gå till väga hittar du här.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Vem ärver i samboförhållanden?

2020-10-18 i Sambo
FRÅGA |Hej,Jag undrar angående vad jag har rätt till som barnvid dödsfall av min pappa. Sambon är inte förtjust i oss, hans döttrar, och vill oss inte väl.Han och hans sambo som han är förlovad till bor i en villa som jag antar att han äger o står på då hans sambo inte har några pengar.Behöver jag oroa mig om vad som händer den dagen pappa väl går bort? Har hans sambo rätt till hans arv på något sätt och har hon någon rätt till huset? Hon har också egna barn som inte är med min pappa, dem har väl på något sätt inte rätt till hans pengar på något vis?Ska jag be honom skriva testamente för att vara säker på att det inte blir problem den dagen han går bort?Hon kommer ta all chans hon får till att få allt, vilket jag är rädd för. Vad är det som gäller och vad har jag och min syster rätt till?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring arvsrätt hittar vi i Ärvdabalken (ÄB) och reglerna kring vad som gäller i samboförhållanden hittar vi i Sambolagen (SamboL). Jag kommer i mitt svar både behandla det fall att er pappa var i samboförhållande vid hans dödfall, och det fall att han har gift sig med sambon vid dödsfallet.Vem har arvsrättArvsordningen delas upp i 3 olika arvsklasser. I den första arvsklassen befinner sig den avlidnas barn, de är så kallade bröstarvingar och har först rätt till den avlidnes egendom (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen hittar vi den avlidnes föräldrar och, om dessa inte är i livet, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje och sista arvsklassen hittar vi den avlidnes mor- och farföräldrar och om dessa inte är i livet, så träder fastrar, farbröder, mostrar och morbröder in i deras ställe (2 kap. 3 § ÄB).Dödsfall i samboförhållandeHuvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra – för att de ska ärva varandra krävs det att man skriver ett testamente. När ett samboförhållande upphör genom dödsfall så har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning (8 § SamboL), detta innebär att den egendom som införskattats för gemensamt bruk under samboförhållandet, också kallat samboegendom, ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet (den avlidnes arvingar) (3 § och 14 § SamboL). För bostaden spelar det roll ifall er pappa ägde denna innan samboförhållandet eller om villan köptes för att de skulle bo där tillsammans. Köptes bostaden för att de skulle bo där tillsammans, utgör den samboegendom och ska ingå i bodelningen vilket innebär att er pappas sambo har rätt till hälften av bostaden. Om bostaden däremot köptes innan samboförhållandet så kommer den inte ingå i bodelningen och den efterlevande sambon har i det fallet inte någon rätt till villan.När ett samboförhållande upphör genom dödsfall har den efterlevande sambon ett visst skydd genom den s.k. "lilla basbeloppsregeln". Denna innebär att sambon har rätt till egendom som motsvarar två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL) – dvs. att om sambon efter bodelningen får ut mindre än detta så har denna rätt till att ur dödsboet få ut det som behövs för att komma upp till två prisbasbelopp som år 2020 är 94.600 kr.Om sambor gifter sigOm din pappa däremot gifter sig med hans sambo innan han går bort förändras situationen lite. Huvudregeln om den avlidna var gift vid dödstillfället är att den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB) – dock gäller inte detta om den avlidna har barn utanför äktenskapet, vilket er pappa har. Ni kommer alltså fortfarande vara de enda som ärver er pappa. Dock finns det även här en skyddsregel för den efterlevande maken, som innebär att denne alltid har rätt att få ut egendom till ett värde om 4 prisbasbelopp inklusive det som denne fått ut genom bodelning – det är alltså det dubbla av skyddsregeln för sambor (3 kap. 1 § andra stycket ÄB).För att sammanfatta så ärver sambor inte varandra, förutom den egendom de får genom bodelning eller genom testamente. Det är istället du och din syster, som bröstarvingar, som ärver eran pappa i det fall han skulle gå bort – även i det fall att han gifter sig med sin sambo. Testamente behöver ni alltså inte upprätta eftersom att det främst är till för att frångå arvsreglerna som är skrivna i lagen.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,