Vad bedöms som olaga hot?

2020-08-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om man bråkar och den ena höjer upp sin arm och viftar lite mot den andra och den andra känner sig hotade. Är det ett brott?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB). Det brott som jag tänker ligger närmast din beskrivning är olaga hot (BrB 4 kap. 5 §). Nedan kommer jag att gå igenom de kriterier som ska vara uppfyllda för att en gärning ska bedömas som olaga hot. Gärningen ska ha kommit till den hotades kännedomFör det första krävs det att hotet ska ha kommit till den hotades kännedom vilket verkar uppenbart i den situation som du beskriver eftersom personen i fråga känner sig hotad. Krävs att man hotar om brottslig gärningVidare krävs det att någon hotar annan med brottslig gärning för att det ska anses föreligga olaga hot. Att höja sin ena arm och vifta mot annan i en situation där man bråkar kan utgöra ett hot om att misshandla den andra. Att lyfta vapen mot annan är annars ett tydligt exempel på när det föreligger hot om brottslig gärning. I situationen du beskriver beror det givetvis på hur det såg ut när armen höjdes och sedan viftades mot den andra men rent generellt så skulle detta kunna utgöra hot om misshandel. Det ska vara ägnat att framkalla allvarlig rädslaFör straffansvar krävs att hotet varit ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för dennes eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Detta innebär i situationen som du beskriver att höjningen av armen i kombination med viftandet ska ha framstått eller varit ägnat att framstå som allvarligt menat. Denna typ av kvalifikation använder man för att skilja allvarligt menade hot från sådana hot som framförs "på skämt". Hotet ska dessutom avse en brottslig gärning som inte framstår som lindrig. Om hotet endast i detta fall skulle avse ringa misshandel så uppfyller det alltså inte kriteriet. Bedömningen för om gärningen är ägnad att framkalla allvarlig rädsla ska göras utifrån de faktiska förhållandena och hur situationen har framstått från den hotades synpunkt. Du skriver att den andra personen i fråga känner sig hotad. Parternas relation kan också spela in i denna bedömning. Jag har svårt att göra en bedömning kring detta kriterium utifrån det du skriver men om gärningen är allvarligt menat som ett hot om misshandel så anses det vara ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Måste ha uppsåt för att dömas för brottFör att kunna göra sig skyldig till olaga hot så krävs det att personen har uppsåt till sina gärningar (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att personen måste haft en avsikt med att höja armen och vifta mot den andra personen. Personen måste ha förstått att gärningen är ägnad att framkalla allvarlig rädsla hos den andra. Är det ett brott i detta fall?Eftersom jag inte vet speciellt många detaljer kring gärningen som du beskriver så kan jag inte med all säkerhet säga att det utgör ett brott. Däremot om gärningen anses uppfylla alla kriterier som jag ovan har beskrivit så kan det utgöra brottet olaga hot. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När är ett brott mot alkohollagen fullbordat?

2020-08-24 i Övriga brott
FRÅGA |Fråga om när ett brott mot alkohollagen är fullbordat.Enligt 3 kap. 9 § andra stycket alkohollagen är det bl.a. förbjudet att "bjuda" någon som är under 20 år på alkoholdrycker. Min fråga avser den situation att någon bjuder en underårig på en alkoholdryck och den underårige tackar nej. Har gärningsmannen i ett sådant fall begått ett fullbordat brott, eller fordras för fullbordat brott att den underårige faktiskt dricker av den bjudna alkoholdrycken?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag främst att använda mig av alkohollagen. Får inte bjuda person under 20 år på alkoholdryckerSom du skriver får inte en person lämna alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat som gåva eller lån till eller bjudas den som inte har fyllt 20 år (alkohollagen 3 kap. 9 § andra stycket). Den som med uppsåt (avsikt) eller oaktsamt bjuder på alkohol på ett sätt som beskrivs i alkohollagen 3 kap. 9 § andra stycket döms för olovligt anskaffande av alkohol (alkohollagen 11 kap. 7 §). Det finns dock ett undantag i lagen som säger att det ändå är tillåtet att bjuda den som inte har fyllt 20 år på en mindre mängd alkoholdryck, under förutsättning att alkoholen dricks på platsen och under ordnade förhållanden. Det ska även med hänsyn till åldern och mognaden samt omständigheterna i övrigt framstå som försvarbart att bjuda på drycken (alkohollagen 3 kap. 9 § tredje stycket). När fullbordas brottet?Brottet olovligt anskaffande av alkohol fullbordas i detta fall när drycken bjuds på. I den situation som du beskriver innebär det att när den underårige tackar nej så sker heller ingen "bjudning" på alkohol. Jag skulle därför vilja påstå att brottet fullbordas först när den underårige tar emot och dricker av den bjudna alkoholen. Försök till olovligt anskaffande av alkoholÄven om brottet inte fullbordas när den underårige tackar nej till den bjudna alkoholen så kan personen som bjuder göra sig skyldig till försök till olovligt anskaffande av alkohol (alkohollagen 11 kap. 11 § första stycket). För detta krävs att personen som bjuder på alkohol till annan under 20 år har en avsikt med detta och alltså är medveten om att mottagaren är under 20 år. Vidare måste brottet mot alkohollagen ha påbörjats vilket det anses ha gjort när personen i fråga undrar om den underårige vill ha alkohol. På så vis har personen som bjuder gjort "allt som behövs" för att fullborda brottet men det fullbordas ändå inte då mottagaren tackar nej. När personen frågar om den underårige vill ha alkohol så anses det finnas fara för brottets fullbordan (brottsbalken 23 kap. 1 § första stycket). SammanfattningSom svar på din fråga så anses inte brottet fullbordas när en person bjuder underårige på alkohol och den underårige tackar nej. Detta eftersom själva bjudandet på alkohol inte har genomförts förrän den underårige tar emot alkoholen. Däremot skulle den som bjuder underårig på alkohol kunna dömas för försök till olovligt anskaffande av alkohol. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det lagligt att använda sig av röstinspelningar som inspelaren själv har deltagit i och kan dessa användas som bevismaterial i domstol?

2020-08-09 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Min fråga är om jag i en vårdnadstvist kan använda mig av röstinspelningar som bevismaterial. I denna situation gäller det inspelningar jag har gjort när mina barn har berättat om hur dåligt de har mått under tiden deras pappa trakasserade mig och försummade dem pga av ett antal incidenter mellan oss vuxna. Jag vill gärna veta om det är lagligt att använda mig av dessa inspelningar som jag själv har deltagit i , barnen är 6 och 8 år.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB). Är det lagligt för dig att använda röstinspelningarna?Det är olagligt att spela in privata samtal om de som deltar i samtalet inte är medvetna om att inspelning sker och att du som spelar in inte själv deltar i samtalet, brottet kallas olovlig avlyssning (BrB 4 kap. 9 a §). Eftersom du skriver att du själv har deltagit i röstinspelningarna så innebär det att handlingen är fullt tillåten. Kan röstinspelningarna användas som bevismaterial?I Sverige gäller något som kallas för fri bevisföring och fri bevisvärdering (RB 35 kap. 1 §). Detta innebär att du som part kan hänvisa till vilken typ av bevisning som du vill samtidigt som värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. I ditt fall betyder det att du kan använda röstinspelningarna som bevisning i domstolen. Det kan däremot vara så att domstolen inte anser att inspelningarna har speciellt högt bevisvärde eftersom det alltid är osäkert hur inspelningar har kommit till. Inspelningar kan i många fall vara tagna ur ett sammanhang som domstolen oftast inte får vetskap om. Detta kan vara bra för dig att veta om men du kan fortfarande använda dig av inspelningarna som bevisning. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Föräldrars underhållsskyldighet när barnet studerar på annan ort

2020-07-22 i Underhåll
FRÅGA |HejMin dotter är skriven hos mig 20 år. Ska studera på annan ort . Bo inneboende med sin kille. Har hon rätt att få bidrag då från båda föräldrarna eller 1 förälder tills hon fyller 21 ?Hälsningar Mamman
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av föräldrabalken (FB). Som huvudregel upphör underhållsskyldigheten när barnet fyller 18 år. Om barnet däremot går i skolan är föräldrarna underhållsskyldiga under tiden som skolgången pågår (dock längst tills barnet fyller 21 år). I detta sammanhang räknas skola som grundskola, gymnasieskola eller jämförlig grundutbildning (FB 7 kap. 1 § andra stycket). Din dotters typ av studier har betydelse Du skriver att din dotter ska studera på annan ort och beroende på vad hon har för studier så har ni som föräldrar underhållsskyldighet tills hon är 21 år eller inte. Om din dotters studier sträcker sig längre än gymnasiekompetens (till exempel högskoleutbildning) så har inte ni som föräldrar underhållsskyldighet för henne. Om däremot din dotters studier inte sträcker sig längre än gymnasiekompetens så är ni båda föräldrar underhållsskyldiga fram tills hon fyller 21 år. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att röka på sin egen tomt?

2020-08-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Min kompis har fått problem med sin granne. Detta började för snart 1,5 år sen. Hon är rökare och bor i parhus. När det hela började så stod hon och rökte på deras baksida av deras tomt när grannen kom och sa att det är bara är idioter som röker. Efter denna händelsen ställde hon sig i sin egen carport, som är så långt bort som hon kan komma från grannen men ändå fortfarande vara på sin egen tomt. Grannen har gång på gång gått förbi och kallat henne för jävla idiot, socialfall för att hon röker. Han skriker på henne att han inte vill andas in hennes rök. Nu har det gått så långt att hon lämnar sitt eget hus och tomt för att gå och röka, men trots detta så kan grannen gå förbi henne på avstånd och skrika socialfall, idiot m.m. Så han respekterar fortfarande inte henne, trots att hon försöker underlätta och tillgodose hans önskemål. Det har nått den punkten att hon inte ens vill vara hemma längre, för att grannen får henne att må psykiskt dåligt. Nu till mina frågor:1. Har hon rätt att röka på sin egen tomt ? I detta fallet i hennes carport som ligger på motsatt sida i förhållande till vart grannen bor.2. Kan hon på något sätt gå vidare med detta på grund av kränkningarna? 3. Hon ha ljudupptagning varje gång hon går ut och röker för att ha bevis på vad grannen säger, är detta något som kan användas?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av jordabalken (JB), bostadsrättslagen, brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB). Eftersom det inte framgår i din fråga ifall din kompis bor i hyresrätt, bostadsrätt eller äger sin egen fastighet så kommer jag att ta upp alla tre bostadsformer och ge svar därefter. Har din kompis rätt att röka på sin egen tomt?För det fall din kompis bor i hyresrätt ska hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar i sådan grad att det kan vara skadligt för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att det inte skäligen bör tålas (JB 12 kap. 25 § första stycket). Även om rökning kan anses försämra grannars bostadsmiljö så bör det däremot vara något som grannen ska tåla eftersom du skriver att din kompis röker på sin egen carport vilket är på motsatt sida i förhållande till vart grannen bor. Att röka på sin egen tomt är i regel tillåtet, däremot kan man förbjudas att röka i gemensamma utrymmen. Om din kompis bor i bostadsrätt finns en regel som påminner om den ovanstående som uttrycker att bostadsrättshavaren vid användning av sin lägenhet ska bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset (bostadsrättslagen 7 kap. 9 § första stycket). Bostadsrättshavaren måste också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller på annat sätt försämra bostadsmiljön. Dessutom ska bostadsrättshavaren följa de särskilda regler som bostadsrättsföreningen meddelar. Föreningen kan meddela ordningsföreskrifter som gäller rökförbud i gemensamma utrymmen och då måste givetvis din kompis rätta sig efter dessa. Däremot kan inte föreningen i regel förbjuda rökning på bostadsrättshavarens egen tomt.Ifall din kompis äger sin egen fastighet så finns det en allmän hänsynsregel som säger att var och en ska vid nyttjande av sin fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen (JB 3 kap. 1 §). Detta innebär alltså att grannar har vissa förpliktelser mot varandra om att visa hänsyn. Grannförhållandet innebär dock inte enbart skyldigheter utan också att man måste ha viss tolerans mot vissa alldagliga störningar. Med tanke på att din kompis ändå försöker underlätta och tillgodose grannens önskemål genom att bland annat ställa sig vid sin carport längre bort istället så skulle jag vilja påstå att hon visar hänsyn. Dessutom måste rökning anses vara en alldaglig störning som grannar bör ha tolerans mot. Oavsett vilken av dessa tre boendeformer som din kompis bor i så är den gemensamma slutsatsen att hon rent generellt har rätt att röka på sin egen tomt. Föreligger det kränkningar gentemot din kompis?Enligt din beskrivning skulle grannen kunna ha gjort sig skyldig till ofredande (BrB 4 kap. 7 §). Där står bland annat att man utsätter någon annan för störande kontakter. Med tanke på att grannen upprepade gånger har skrikit på din kompis att hon bland annat är en idiot och socialfall som röker så anses dessa kontakter vara störande. Detta eftersom det har skett många gånger, ibland öppet bland andra människor (utifrån hur jag uppfattar din beskrivning) och är kränkande mot din kompis. För att det ska röra sig om ofredande krävs det också att gärningen har varit ägnad att kränka din kompis frid på ett kännbart sätt. Då grannen kontinuerligt verkar störa din kompis när hon röker vilket gör att hon inte kan röra sig fritt utan störning så anses hennes frid kränkas. Detta är ingenting som din kompis rimligen bör tåla från sin granne. Vidare krävs det att grannen ska ha uppsåt till sina gärningar för att kunna göra sig skyldig till ofredande (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att granenn måste haft en avsikt med att trakassera din kompis. Utifrån det du beskriver verkar det som att grannen har uppsåt. Brottet förolämpning handlar om att någon riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan. Gärningen ska dessutom vara ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap. 3 § första stycket). Att vara ägnad att kränka någon annans självkänsla eller värdighet innebär att uttalanden som görs måste vara riktat mot din kompis på ett personligt plan och inte bara vara "allmänna uttalanden". När grannen skriker alla dessa saker mot din kompis anses det vara beskyllningar och nedsättande uttalanden som dessutom är direkt riktat mot henne. Genom att grannen skriker dessa beskyllningar och nedsättande uttalanden verkar det som att denne vill komma åt din kompis personligen och att just hon ska ta illa upp av det som denne skriker. Detta innebär att gärningen är ägnad att kränka din kompis självkänsla och värdighet.Ovan kom jag fram till att kriterierna för brottet förolämpning är uppfyllt men för att grannen ska kunna göra sig skyldig till brottet krävs det även här att denne hade uppsåt (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att grannen måste ha haft en avsikt med att säga dessa saker till din kompis och varit medveten om att hon tar illa upp av uttalandena. Utifrån det du skriver tycker jag definitivt att det verkar som att grannen har uppsåt till sin handling. Jag vill dock tillägga att förolämpning oftast inte faller under allmänt åtal (åtal som drivs av åklagare) och det finns därför en risk att polisen väljer att inte gå vidare med en förundersökning om din kompis anmäler och det rubriceras som förolämpning. Däremot har hon möjlighet att själv väcka åtal och i så fall ska en skriftlig ansökan om stämning skickas in till den tingsrätt där hon bor. Stämningsansökan ska innehålla uppgifter om den tilltalade, själva brottsliga gärningen, eget anspråk och grunder för dessa, bevis och varför den tingsrätten är behörig att pröva målet (RB 47 kap. 2 §). Om din kompis inte redan har gjort det så skulle jag främst råda henne att försöka prata med sin granne. Ifall detta inte ger resultat skulle din kompis enligt min bedömning kunna anmäla grannen för ofredande eller möjligtvis förolämpning. Kan din kompis använda sina ljudupptagningar som bevisning?Det är olagligt att spela in privata samtal om de som deltar i samtalet inte är medvetna om att inspelning sker och att den som spelar in inte själv deltar i samtalet, brottet kallas olovlig avlyssning (BrB 4 kap. 9 a §). Detta innebär alltså att om grannen vet om att denne spelas in eller att din kompis själv deltar i samtalet som spelas in så är det tillåtet men annars inte. Så länge ljudupptagningarna är tillåtna och inte faller in under brottet olovlig avlyssning så kan de användas som bevisning i domstol. I Sverige gäller något som kallas för fri bevisföring och fri bevisvärdering (RB 35 kap. 1 §). Detta innebär att din kompis som part kan hänvisa till vilken typ av bevisning som hon vill samtidigt som värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. Det kan däremot vara så att domstolen inte anser att inspelningarna har speciellt högt bevisvärde eftersom det alltid är osäkert hur inspelningar har kommit till. Inspelningar kan i många fall vara tagna ur ett sammanhang som domstolen oftast inte får vetskap om. SammanfattningJag vill ursäkta för det långa svaret, för att underlätta kommer jag därför nu att skriva en kort sammanfattning som besvarar dina frågor.1. Oavsett om din kompis bor i hyresrätt, bostadsrätt eller på egen fastighet så gäller generellt att rökförbud kan finnas för vissa gemensamma utrymmen men att hon får röka på sin egen tomt. 2. Utifrån din beskrivning har jag kommit fram till att grannen kan ha gjort sig skyldig till ofredande och/eller förolämpning.3. De ljudupptagningar som din kompis har är tillåtna under förutsättning att antingen grannen är medveten om att denne spelas in eller att din kompis själv är med i ljudupptagningarna. Så länge ljudupptagningarna är tillåtna och inte utgör brottet olovlig avlyssning så får de användas som bevisning i domstol. Hoppas du har fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att tillåta sin vän att bruka narkotika hos sig?

2020-08-20 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Om jag har en vän på besök och hen använder narkotika hos mig eller i min närvaro, kan jag på något sätt straffas för att någon annan använde narkotika hos mig även om jag själv inte gör det? Gör det någon skillnad ifall vännen frågar om det är okej att hen t ex röker cannabis från min balkong, varpå jag godkänner det, eller om den här personen t ex går in på toan och drar en lina kokain i utan min vetskap? Och om jag umgås med vänner, och de t ex börjar röka cannabis när jag är med, kan jag bli straffad för att jag umgås med dem utan att t ex anmäla dem, även om jag inte själv röker?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB) och narkotikastrafflagen (NSL). Kan du göra dig skyldig till medverkan till narkotikabrott?Att medverka till ett brott innebär att man främjar gärningen med råd eller dåd (BrB 23 kap. 4 § första stycket). Med andra ord betyder det att man har ett slags inflytande på händelseförloppet i brottsfrämjande riktning. Däremot skriver du endast att din vän använder narkotika (NSL 1 § första stycket sjätte punkten) och det innebär att du inte kan göra dig skyldig till medverkan för narkotikabrott (NSL 5 §). Om din vän däremot till exempel skulle förvara narkotika hos dig med din vetskap så kan du göra dig skyldig till medverkan till narkotikabrott (se NSL 1 § första stycket fjärde punkten och NSL 5 §). Kan du göra dig skyldig till brott genom att inte anmäla narkotikabrott?Om man är medveten om att en viss typ av brott pågår men struntar i att anmäla detta till polisen så kan man göra sig skyldig till underlåtenhet att avslöja brottet (BrB 23 kap. 6 § första stycket). Skyldigheten att avslöja brott enligt bestämmelsen gäller däremot inte alla typer av brott. Underlåtenhet att avslöja narkotikabrott är inte brottsligt eftersom det inte nämns specifikt i narkotikastrafflagen vilket det måste göra i så fall. Detta innebär alltså att du inte har gjort dig skyldig till något brottsligt genom att inte anmäla narkotikabrottet. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Går det att byta advokat mitt i en vårdnadstvist?

2020-08-09 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag är i en vårdnadstvist och undrar om jag kan byta advokat mitt i en process? I januari ska allt vara klart. (Jag har boendet och pappan varannan helg)Min advokat är den sämsta tänkbara nånsin...han är inte ett dugg intresserad av fallet. Hjälper inte mig och barnen på något sätt förutom att repetera det jag sagt. Han Vägrar bland annat att skicka in bevis jag lämnat som skall in ett vist datum på tingsrättens begäran. Efter massa samtal osv så tillslut skickades det in i sista minuten. Jag fick inte se motpartens inkomna "bevis" förens 2 min innan vi ska in på förförhandlingen så jag hann aldrig ens se dom (har fortfarande inte fått läsa el sett dom). Saker har nu hänt under tiden och jag är nu livrädd för pappan och advokaten vill inte att jag går till polisen med det som hänt?! Allting känns så himla fel med denna advokat! Vad ska jag göra?? Och hur gör jag??
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tråkigt att höra att du inte är nöjd med din advokat, jag förstår verkligen att det är jobbigt. Nedan kommer jag att besvara din fråga utifrån två olika scenarion; antingen att du har bekostat din advokat själv eller för det fall advokaten har bekostats genom rättshjälp. Om du har bekostat din advokat självFör det fall du har bekostat din advokat själv, kan du givetvis byta advokat när du vill. Om så är fallet, rekommenderar jag dig att byta advokat eftersom din nuvarande inte verkar samarbeta särskilt bra och det är viktigt att ha en advokat som du kan ha förtroende för. Om advokaten har bekostats genom rättshjälp Om det däremot är så att din advokat har bekostats genom rättshjälp, vilket innebär att staten betalar, krävs det lite mer för att byta advokat. Byte av ombud (advokat) får endast ske efter särskilt tillstånd och om det finns särskilda skäl (rättshjälpslagen 26 § andra stycket). Med tanke på att din advokat bland annat vägrar att skicka in bevis som du lämnar och istället gör det i sista sekund samt låter dig se motpartens bevisning väldigt sent talar detta för att särskilda skäl föreligger. I ditt fall skulle jag rekommendera dig att trycka på det faktum att det handlar om en vårdnadstvist och att det därför är av extra stor vikt att du har ett förtroende för din advokat. Nästa steg är att fundera på vilken advokat du vill byta till och därigenom kontakta den personen. Tillsammans med din nya advokat kan du göra en skriftlig framställan till tingsrätten om byte av advokat. I den skriftliga framställen rekommenderar jag dig att ta upp de saker som jag beskrivit ovan. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad kan en arbetstagare göra när denne blir exkluderad på sin arbetsplats?

2020-07-21 i Trakasserier
FRÅGA |Hej, på min arbetsplats talar min chef spanska med en kollega till mig framför mig hela tiden. Jag hade inte reagerat om de gjorde det under rasterna eller när de är ensamma men de diskuterar arbetsrelaterade frågor som jag gärna vill kunna ta del av. Jag har sagt några gånger att jag hade uppskattat om de kunde ta det så jag också kan förstå men det har inte blivit någon förändring. Är detta något jag helt enkelt måste acceptera?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av diskrimineringslagen (DiskL) och arbetsmiljölagen (AML). Rör det sig om diskriminering?Utifrån det du skriver så verkar det inte som att du har blivit behandlad annorlunda på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder. För att det ska röra sig om diskriminering måste det finnas ett samband till någon av dessa ovan nämnda diskrimineringsgrunder (DiskL 1 kap. 5 § första stycket). Om det däremot är så att du blir behandlad annorlunda på grund av någon diskrimineringsgrund och befinner dig i en jämförbar situation som din kollega (till exempel har samma meriter) så kan det röra sig om direkt diskriminering (DiskL 1 kap. 4 § första punkten). En arbetsgivare får inte diskriminera sin arbetstagare (DiskL 2 kap. 1 § första stycket första punkten). I det fall kan du vända dig till ditt lokala fackförbund (för det fall du är med i ett fackförbund) eller göra en anmälan till diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen har god arbetsmiljöOm den orättvisa behandlingen som du upplever inte passar in under diskrimineringskategorierna som jag har beskrivit ovan så föreligger ingen diskriminering. Däremot kan det röra sig om utfrysning eftersom din arbetsgivare och kollega pratar spanska med varandra i syfte att du inte ska förstå och fortsätter trots att du har sagt till dem. Att bli utfryst på arbetsplatsen är givetvis inte acceptabelt. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö (AML 3 kap. 2 a § första stycket). Enligt Arbetsmiljöverkets allmänna föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) så ska arbetsgivaren klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska även vidta åtgärder för att motverka situationer som kan ge upphov till kränkande särbehandling (AFS 13 §). Kränkande särbehandling innebär handlingar som riktas mot en arbetstagare på ett kränkande sätt som kan leda till ohälsa eller att arbetstagare hamnar utanför arbetsplatsens gemenskap (till exempel utfrysning). Med tanke på att din arbetsgivare bidrar till att du känner dig utanför på arbetsplatsen så skulle jag bedöma att arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och inte heller sina skyldigheter att motverka kränkande särbehandling. Vad kan du göra?Du skriver att du har pratat med din arbetsgivare om problemet men att det inte har blivit någon ändring. Om du upplever att du verkligen har försökt prata med din arbetsgivare och berättat om situationen i detalj och hur deras handlingar får dig att må men inte nått framgång så finns det andra sätt att gå tillväga på. Finns det minst fem arbetstagare som regelbundet sysselsätts på din arbetsplats så ska det finnas ett skyddsombud (AML 6 kap. 2 § första stycket). Om det finns ett skyddsombud på din arbetsplats rekommenderar jag dig att kontakta denne och förklara situationen. Skyddsombudet ska synliggöra ohälsan på arbetsplatsen och även se till att arbetsgivaren vidtar åtgärder (AML 6 kap. 4 § första stycket och 6 kap. 6 a § första stycket). För det fall du är med i ett fackförbund skulle jag annars rekommendera dig att kontakta ditt lokala fackliga ombud och förklara situationen. Skulle kontakt med skyddsombud eller fackförbund inte vara aktuellt kan du annars göra en anmälan till Arbetsmiljöverket med grund i att arbetsgivaren inte följer sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.SammanfattningOm du upplever att du blir behandlad annorlunda på grund av en av diskrimineringsgrunderna kan det röra sig om diskriminering på arbetsplatsen. I så fall kan du vända dig till ditt lokala fackförbund (om du är med i ett sådant) eller anmäla till diskrimineringsombudsmannen. Skulle det inte vara diskriminering så skulle jag bedöma situationen som utfrysning eftersom du exkluderas från gemenskapen på arbetsplatsen. För det fall anses inte arbetsgivaren ha uppfyllt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och då kan du antingen vända dig till skyddsombudet (om det finns), ditt fackförbund eller anmäla till Arbetsmiljöverket. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,