Föräldrars underhållsskyldighet när barnet studerar på annan ort

2020-07-22 i Underhåll
FRÅGA |HejMin dotter är skriven hos mig 20 år. Ska studera på annan ort . Bo inneboende med sin kille. Har hon rätt att få bidrag då från båda föräldrarna eller 1 förälder tills hon fyller 21 ?Hälsningar Mamman
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av föräldrabalken (FB). Som huvudregel upphör underhållsskyldigheten när barnet fyller 18 år. Om barnet däremot går i skolan är föräldrarna underhållsskyldiga under tiden som skolgången pågår (dock längst tills barnet fyller 21 år). I detta sammanhang räknas skola som grundskola, gymnasieskola eller jämförlig grundutbildning (FB 7 kap. 1 § andra stycket). Din dotters typ av studier har betydelse Du skriver att din dotter ska studera på annan ort och beroende på vad hon har för studier så har ni som föräldrar underhållsskyldighet tills hon är 21 år eller inte. Om din dotters studier sträcker sig längre än gymnasiekompetens (till exempel högskoleutbildning) så har inte ni som föräldrar underhållsskyldighet för henne. Om däremot din dotters studier inte sträcker sig längre än gymnasiekompetens så är ni båda föräldrar underhållsskyldiga fram tills hon fyller 21 år. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det ett brott att logga sig in på annans Facebook-konto? Är det även brottsligt för annan att vid vetskap om detta inte rapportera?

2020-07-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag har en bekant som nyligen har fått information om en väns beteende. Vännen var i ett förhållande för drygt ett år sedan och har sedan dess övervakat exet genom att nästintill dagligen logga in på henoms Facebook och läsa hens meddelanden och sökningar. Detta utan att exet har någon vetskap om att vännen har tillgång till henoms facebook. Min fråga är därför vad detta är för brott eftersom att exet än så länge inte har någon vetskap om det och att det därför inte kan vara någon olägenhet för henom? Även om det finns något brottsligt i att min bekant inte har rapporterat detta för någon än så länge?Tack på förhand!
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB). Jag kommer börja med att besvara frågan om vännen kan ha gjort sig skyldig till något brott. Därefter kommer jag att besvara frågan om din bekanta kan ha gjort något brottsligt. Vännen kan ha gjort sig skyldig till brottet dataintrång Den som bland annat olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling döms för dataintrång (BrB 4 kap. 9 c § första stycket). Du skriver att vännen har loggat in på exets Facebook och läst meddelanden och sökningar där vilket innebär att vännen har berett sig tillgång till en uppgift. Eftersom meddelandena och sökningarna finns på exets Facebook-konto är de uttryckta i en för en dator anpassad läsbar form. Detta innebär att uppgifterna är avsedda för automatiserad behandling. Eftersom vännens ex inte har någon vetskap om detta förmodar jag att exet inte har gett sitt samtycke till detta och därför sker det olovligen. Det krävs att vännen hade uppsåt för att kunna dömasÄven om jag ovan kom fram till att kriterier för brottet dataintrång är uppfyllt så krävs det vidare att vännen hade uppsåt för att kunna göra sig skyldig till brottet (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att vännen måste vetat om eller i vart fall varit likgiltig till att denne inte får logga sig in på exets Facebook. Med tanke på att du skriver att vännen loggar sig in på kontot nästintill dagligen är det tydligt att det inte rör sig om enstaka misstag som har skett utan att vännen är fullt medveten om sitt handlade. Jag skulle därför bedöma att vännen har uppsåt till dataintrång. Enligt min bedömning har alltså vännen i fråga sannolikt gjort sig skyldig till brottet dataintrång. Har din bekanta gjort sig skyldig till brott genom att inte anmäla dataintrång?Om man är medveten om att en viss typ av brott pågår men struntar i att anmäla detta till polisen så kan man göra sig skyldig till underlåtenhet att avslöja brottet (BrB 23 kap. 6 § första stycket). Skyldigheten att avslöja brott enligt bestämmelsen gäller däremot inte alla typer av brott. Underlåtenhet att avslöja dataintrång är inte brottsligt (BrB 4 kap. 10 §). Detta innebär alltså att din bekanta inte har gjort sig skyldig till något brottsligt genom att inte anmäla dataintrånget. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag ärva min makes skulder på hans enskilda egendom?

2020-07-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Ärver jag min makes skulder på hans enskilda egendom (fritidshus) om han går bort först? Vi har särkullsbarn. I den enskilda egendomen finns inskrivet att jag ska disponera den, betala och sköta den.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan inte ärva annans skulderEnligt svensk lag ärver man inte någon annans skulder. Även om ni är makar så ska ni "svara för era egna skulder" vilket innebär att ni själva är ansvariga för personliga skulder (äktenskapsbalken 1 kap. 3 §). För det fall spelar det alltså ingen roll att det står inskrivet att du ska betala, sköta och disponera över fritidshuset eftersom du oavsett inte kan ärva skulderna för denna. Vad händer med skulderna?Skulder som finns kvar efter någons död ska betalas mot tillgångar i dödsboet. Om tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna så kan antingen skulderna skrivas av eller så kan dödsboet försättas i konkurs. Oavsett blir det alltså ingen som kommer att ärva skulderna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan kollega ha gjort sig skyldig till brottet förolämpning?

2020-07-08 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. På arbetstid på ett morgonmöte med en av våra chefer samt 4 anställda, var det en av kollegorna som framför alla började skrika på mig, egentligen helt utan underlag. Hen påstod att hen "hörde tonen" i ett meddelande från en konversation över sms. Denne skrek alltså att ingen tycker om mig, att alla hatar mig, att det är fel på mig, att jag bråkar med alla, ingen vill ha mig där etc. Cheferna tar inte detta på allvar och jag mår inte bra på arbetet efter detta. Går detta under ärekränkning eller vad ska jag göra?Tacksam för svar!
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att säga att jag är ledsen att höra om din situation och jag förstår att detta är väldigt jobbigt! Jag ska nedan ge svar på om detta går under ärekränkning och vad du kan göra. När jag besvarar din fråga kommer jag främst att använda mig av brottsbalken (BrB).Din kollega kan ha gjort sig skyldig till förolämpningBrottet förolämpning handlar om att någon riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan. Gärningen ska dessutom vara ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap. 3 § första stycket). Att vara ägnad att kränka någon annans självkänsla eller värdighet innebär att uttalandena som görs måste vara riktat mot dig på ett personligt plan och inte bara vara "allmänna uttalanden". När din kollega skriker alla dessa saker rör det sig om beskyllningar och nedsättande uttalanden som dessutom är direkt riktat mot dig. Genom att din kollega skriker dessa beskyllningar och nedsättande uttalanden verkar det som att denne vill komma åt dig personligen och att just du ska ta illa upp av det som denne skriker. Detta innebär att gärningen är ägnad att kränka din självkänsla och värdighet. Även fast din kollega påstår att hen "hörde tonen" i ett meddelande över sms så är det absolut inte försvarbart att sedan skrika dessa uttalanden mot dig. Din kollega måste haft uppsåt för att kunna dömasOvan kom jag fram till att kriterierna för brottet förolämpning är uppfyllt men för att din kollega ska kunna göra sig skyldig till brottet krävs det att denne hade uppsåt (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att din kollega måste ha haft en avsikt med att säga dessa saker till dig och varit medveten om att du tar illa upp av uttalandena. Utifrån det du skriver tycker jag definitivt att det verkar som att din kollega har uppsåt till sin handling. Enskilt åtalEnligt mig verkar din kollega alltså ha gjort sig skyldig till brottet förolämpning och detta kan du anmäla till polisen om du vill. Jag vill dock nämna att förolämpning oftast inte faller under allmänt åtal (åtal som drivs av åklagare) och det finns därför en risk att polisen väljer att inte gå vidare med en förundersökning om du anmäler och det rubriceras som förolämpning. Däremot har du möjlighet att själv väcka åtal och i så fall ska en skriftlig ansökan om stämning in till den tingsrätt där du bor. Stämningsansökan ska innehålla uppgifter om den tilltalade, själva brottsliga gärningen, eget anspråk och grunder för dessa, bevis och varför den tingsrätten är behörig att pröva målet (rättegångsbalken 47 kap. 2 §).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad kan en arbetstagare göra när denne blir exkluderad på sin arbetsplats?

2020-07-21 i Trakasserier
FRÅGA |Hej, på min arbetsplats talar min chef spanska med en kollega till mig framför mig hela tiden. Jag hade inte reagerat om de gjorde det under rasterna eller när de är ensamma men de diskuterar arbetsrelaterade frågor som jag gärna vill kunna ta del av. Jag har sagt några gånger att jag hade uppskattat om de kunde ta det så jag också kan förstå men det har inte blivit någon förändring. Är detta något jag helt enkelt måste acceptera?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av diskrimineringslagen (DiskL) och arbetsmiljölagen (AML). Rör det sig om diskriminering?Utifrån det du skriver så verkar det inte som att du har blivit behandlad annorlunda på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder. För att det ska röra sig om diskriminering måste det finnas ett samband till någon av dessa ovan nämnda diskrimineringsgrunder (DiskL 1 kap. 5 § första stycket). Om det däremot är så att du blir behandlad annorlunda på grund av någon diskrimineringsgrund och befinner dig i en jämförbar situation som din kollega (till exempel har samma meriter) så kan det röra sig om direkt diskriminering (DiskL 1 kap. 4 § första punkten). En arbetsgivare får inte diskriminera sin arbetstagare (DiskL 2 kap. 1 § första stycket första punkten). I det fall kan du vända dig till ditt lokala fackförbund (för det fall du är med i ett fackförbund) eller göra en anmälan till diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen har god arbetsmiljöOm den orättvisa behandlingen som du upplever inte passar in under diskrimineringskategorierna som jag har beskrivit ovan så föreligger ingen diskriminering. Däremot kan det röra sig om utfrysning eftersom din arbetsgivare och kollega pratar spanska med varandra i syfte att du inte ska förstå och fortsätter trots att du har sagt till dem. Att bli utfryst på arbetsplatsen är givetvis inte acceptabelt. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö (AML 3 kap. 2 a § första stycket). Enligt Arbetsmiljöverkets allmänna föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) så ska arbetsgivaren klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska även vidta åtgärder för att motverka situationer som kan ge upphov till kränkande särbehandling (AFS 13 §). Kränkande särbehandling innebär handlingar som riktas mot en arbetstagare på ett kränkande sätt som kan leda till ohälsa eller att arbetstagare hamnar utanför arbetsplatsens gemenskap (till exempel utfrysning). Med tanke på att din arbetsgivare bidrar till att du känner dig utanför på arbetsplatsen så skulle jag bedöma att arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och inte heller sina skyldigheter att motverka kränkande särbehandling. Vad kan du göra?Du skriver att du har pratat med din arbetsgivare om problemet men att det inte har blivit någon ändring. Om du upplever att du verkligen har försökt prata med din arbetsgivare och berättat om situationen i detalj och hur deras handlingar får dig att må men inte nått framgång så finns det andra sätt att gå tillväga på. Finns det minst fem arbetstagare som regelbundet sysselsätts på din arbetsplats så ska det finnas ett skyddsombud (AML 6 kap. 2 § första stycket). Om det finns ett skyddsombud på din arbetsplats rekommenderar jag dig att kontakta denne och förklara situationen. Skyddsombudet ska synliggöra ohälsan på arbetsplatsen och även se till att arbetsgivaren vidtar åtgärder (AML 6 kap. 4 § första stycket och 6 kap. 6 a § första stycket). För det fall du är med i ett fackförbund skulle jag annars rekommendera dig att kontakta ditt lokala fackliga ombud och förklara situationen. Skulle kontakt med skyddsombud eller fackförbund inte vara aktuellt kan du annars göra en anmälan till Arbetsmiljöverket med grund i att arbetsgivaren inte följer sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.SammanfattningOm du upplever att du blir behandlad annorlunda på grund av en av diskrimineringsgrunderna kan det röra sig om diskriminering på arbetsplatsen. I så fall kan du vända dig till ditt lokala fackförbund (om du är med i ett sådant) eller anmäla till diskrimineringsombudsmannen. Skulle det inte vara diskriminering så skulle jag bedöma situationen som utfrysning eftersom du exkluderas från gemenskapen på arbetsplatsen. För det fall anses inte arbetsgivaren ha uppfyllt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och då kan du antingen vända dig till skyddsombudet (om det finns), ditt fackförbund eller anmäla till Arbetsmiljöverket. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad finns det för möjligheter om hyresrätten har för hög värme?

2020-07-09 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej jag bor i en lägenhet som är konstant mellan 28-30 grader varje eftermiddag/kväll/natt har pratat med hyresvärden flera gånger med dom vägrar göra något ut att det är så varmt har haft så i 10 års tid vad ska jag göra?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av 12 kap i jordabalken (JB). Lägenheten ska vara fullt brukbarPå dagen för tillträde ska lägenheten vara "fullt brukbar" och kunna användas för sitt ändamål (JB 12 kap. 9 § första stycket). Detta innebär bland annat att de tekniska anordningarna i lägenheten såsom värme och vatten ska fungera normalt. Lägenheten ska leva upp till dessa krav under hela hyrestiden (JB 12 kap. 15 § första stycket). Eftersom du skriver att lägenheten som du bor i konstant har 28–30 grader så anses inte värmen fungera som den ska och därför lever inte heller lägenheten upp till kravet på fullt brukbar. Antingen ursprunglig brist eller brist som uppkom först under hyresförhållandetAntingen har lägenheten haft en för hög värme helt sedan du flyttade in där och att felet alltså redan fanns på inflyttningsdagen utan att det har blivit avhjälpt. I lagen uttrycks det här som en brist (JB 12 kap. 11 § första stycket). Annars uppkom den för höga värmen senare när du bott där ett tag eller att värmen fanns från början men att du först upptäckte det senare (JB 12 kap. 16 § första stycket). I lagen uttrycks detta som hinder eller men, vilket däremot inte ska tolkas annorlunda än begreppet brist. Oavsett vilka av dessa två alternativ som var fallet för dig så rör det sig om ett fel på lägenheten som inte har berott på dig (utifrån det du skriver) och du har därför rätt till påföljder. Det är samma påföljder som gäller oavsett om den för höga värmen fanns från början eller uppkom senare och dessa påföljder beskriver jag nedan. Rätt att säga upp hyresavtaletDu skriver att du har pratat med hyresvärden ett flertal gånger utan resultat och på grund av detta har rätt att säga upp hyresavtalet ifall du vill (JB 12 kap. 11 § första stycket andra punkten). Uppsägning av hyresavtalet får endast ske om bristen är av väsentlig betydelse och eftersom för hög värme är en stor olägenhet så anses det vara väsentligt.Rätt till skälig nedsättning av hyran för viss tidUnder tiden lägenheten är i bristfälligt skick (har för hög värme) har du rätt till skälig nedsättning av hyran (JB 12 kap. 11 § första stycket tredje punkten). Det finns dock rättsfall som säger att hyresgästen inte har rätt till nedsättning av hyran för tiden innan hyresgästen påtalade felet. Detta skulle i din situation innebära att du inte har rätt till hyresnedsättning under den tiden du ännu inte har pratat med hyresvärden om problemet. Rätt till skadestånd när hyresvärden är försumlig Vidare har du rätt till skadestånd så länge inte hyresvärden kan visa att denne inte har varit försumlig (JB 12 kap. 11 § första stycket fjärde punkten). Med tanke på att du har påtalat den höga värmen i lägenheten flera gånger för hyresvärden och denne trots detta inte avhjälpt felet så anses hyresvärden försumlig (så länge det inte fanns hinder mot att avhjälpa felet men det verkar inte vara något som hyresvärden har nämnt i så fall). Du kan ansöka om åtgärdsföreläggandeOm det är så att du inte vill säga upp hyresavtalet utan endast är intresserad av att få felet avhjälpt så kan du ansöka till hyresnämnden om åtgärdsföreläggande. Ett åtgärdsföreläggande innebär att hyresvärden måste åtgärda felet i lägenheten om hyresnämnden beslutar om det (JB 12 kap. 11 § första stycket femte punkten). Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad finns det att göra åt störande granne när man bor i hus?

2020-07-09 i Fastighet
FRÅGA |bor i hus och vår granne spelar musik på alla tider på dygnet och skriker och stör så vi inte kan sitta ute ?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av jordabalken (JB), miljöbalken (MB) och brottsbalken (BrB). Prata med er granneOm ni inte redan har gjort det så råder jag er att börja med att prata med er granne och förklara att denne stör vilket gör att ni inte kan sitta ute. Om det är så att er granne inte lyssnar på tillsägelser visar det att grannen vet om att denne stör men skiter fullständigt i det. För det fall kommer jag nedan beskriva vad som kan bli aktuellt. Grannar måste visa allmän hänsyn mot varandraLagstiftning som gäller grannar emellan är begränsad och det finns inte jättemycket att hämta där för just er situation. Däremot så finns det en allmän hänsynsregel som säger att var och en ska vid nyttjande av sin fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen (JB 3 kap. 1 §). Detta innebär alltså att grannar har vissa förpliktelser mot varandra om att visa hänsyn. Grannförhållandet innebär dock inte enbart skyldigheter utan också att man måste ha viss tolerans mot vissa alldagliga störningar. Att er granne däremot spelar musik alla tider på dygnet och dessutom skriker kan inte anses vara något som ni ska behöva tolerera. Om er granne däremot endast skulle spela hög musik någon gång ibland eller skriker enstaka gånger så är det däremot något som ni kan behöva tolerera. Enligt din beskrivning av er grannes beteende kan det inte anses som att denne visar hänsyn till sin omgivning och med grund i detta kan ni väcka skadeståndskrav. Att spela hög musik kan anses vara bullerNär er granne spelar musik alla tider på dygnet kan detta anses utgöra buller vilket kan vara skadeståndsberättigat enligt miljöbalken. Detta eftersom musiken spelas alla tider på dygnet och får då anses vara ett olämpligt icke önskat ljud (MB 32 kap. 3 § första stycket sjätte punkten). För att kunna kräva skadestånd på grund av bullar så måste det ha skett antingen en personskada, sakskada eller en ren förmögenhetsskada (MB 32 kap. 1 § första stycket). Du skriver inget om eventuella skador som har uppkommit i samband med att er granne spelar musik och skriker. Men det kan vara bra att veta att ifall ni får skador som exempelvis hörselskador, sömnsvårigheter eller liknande så kan skadestånd enligt denna lag bli aktuellt. Att störa andra kan vara brottsligtDen som utsätter annan för störande kontakter som är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt kan göra sig skyldig till brottet ofredande (BrB 4 kap. 7 §). Med tanke på att er granne spelar musik upprepade gånger under dygnets alla tider och skriker så anses det vara störande med hänsyn till sättet dessa "kontakter" sker. Eftersom du skriver att ni inte längre kan sitta ute på grund av oljuden från er granne så innebär det att er frid kränks. Detta är ingenting som ni rimligen bör tåla. För att er granne ska kunna göra sig skyldig till brott krävs det att denne har uppsåt till sina gärningar (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att er granne måste vara medveten om att dessa oljud stör er. Om det är så att ni redan har pratat med er granne och sagt till att ni störs samt att det inte har gett resultat så skulle jag anse att er granne har uppsåt till sin gärning. För det fall kan ni anmäla grannen för brottet ofredande. Om ni däremot inte har pratat mer er granne så råder jag er, som tidigare nämnt, att göra detta. SammanfattningTill att börja med borde ni som sagt prata med er granne om ni inte redan har gjort det och förklara att ni störs av dennes oljud. Sedan skulle ni kunna pröva att rikta skadeståndskrav eftersom er granne inte visar skälig hänsyn till omgivningen. Om ni har fått skador till följd av oljudet så skulle ni kunna kräva skadestånd med hänsyn till buller. Ytterligare har grannen möjligtvis gjort sig skyldig till brottet ofredanden och för det fall kan ni anmäla grannen. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När har en skilsmässa utan betänketid gått igenom?

2020-07-07 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vi har gemensamt begärt skilsmässa och har inga barn. Jag har begärt kvarsittningsrätt till huset. När har skilsmässsn gått igenom?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av äktenskapsbalken (ÄB). Skilsmässa utan betänketid Eftersom du skriver att ni gemensamt har begärt skilsmässa och inte har några barn utgår jag ifrån att ingen betänketid på sex månader löper, ÄB 5 kap. 1 §. Skilsmässan går igenom när domen vinner laga kraftDet tar oftast bara några veckor för tingsrätten att handlägga en ansökan om äktenskapsskillnad. Skilsmässa gäller sedan från den dag då tingsrättens dom har vunnit laga kraft. Detta sker normalt tre veckor efter tingsrättens dom har kommit och då tiden för överklagandet har gått ut. Efter dessa tre veckor meddelar tingsrätten till Skatteverket som i sin tur registrerar skilsmässan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,