Är det olagligt att föra oväsen mitt i natten på allmän plats?

2020-05-31 i Övriga brott
FRÅGA |HejJag bor i ett mindre samhälle där det mer eller mindre varje natt är några ungdomar med omkring 2–5 bilar/epatraktor som åker runt och spelar hög musik, stannar i korsningar och varvar motorn, har "dragrace" samt ibland kastar ut smällare. Detta sker på natten mellan kl. 22 och 4 vanligtvis varar det i 4 timmar, mitt i samhället där det är många som bor och försöker sova. Jag har själv legat sömnlös många nätter på grund av allt oljud.Min fråga är om det inte är olagligt på något sätt att föra oväsen på nätterna, när det är uppenbart att man stör andra som försöker sova innan jobbet? eller om det är som många häromkring säger "Det är sådant man måste acceptera. Man måste förstå att ungdomarna måste få hålla på med sådant de tycker är roligt"Jag tycker iallafall det inte är roligt att få 2 timmars sömn när man ska jobba 12 timmar.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB). Ungdomarna skulle kunna göra sig skyldiga till förargelseväckande beteendeDen som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten kan dömas för förargelseväckande beteende. Straffet är penningböter (BrB 16 kap. 16 §). Jag kommer nedan att undersöka ifall brottet är aktuellt på det händelseförlopp du beskriver. Du beskriver att ungdomarna under nätterna åker runt i sina bilar/epatraktorer och spelar hög musik, varvar motorn samt ibland kastar ut smällare vilket är att betrakta som oljud. Med allmän plats menas en plats som används för allmänheten såsom till exempel gator, torg. Du skriver att ungdomarna åker runt i ett mindre samhälle där många bor och detta är definitivt att betrakta som en allmän plats. Handlingen måste dessutom vara ägnad att väcka förargelse hos allmänheten. Beteendet ska enligt "gängse uppfattning" vara förargelseväckande vilket innebär att uppfattningen hos endast en enskild inte är avgörande. I ditt fall är det i vart fall klart att ungdomarnas beteende verkar väcka förargelse hos dig men frågan är om fler personer som bor i samhället håller med dig eller inte. Du skriver att vissa i samhället tycker att man ska acceptera ungdomarnas beteende och de verkar alltså inte störa sig särskilt mycket på detta. Om det däremot är fler än du i samhället som störs av oljud från ungdomarna mitt i natten så kan de ha gjort sig skyldiga till förargelseväckande beteende. Ungdomarna måste haft en avsikt med sina beteendenFör att ungdomarna ska kunna dömas för brottet så krävs det att de har gjort det uppsåtligen (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Det innebär att ungdomarna måste haft en avsikt med att köra omkring mitt i natten och föra oljud. I detta fall måste de i vart fall anses ha varit medvetna om att människor som bor i närheten vill sova och kan störas av deras oljud. SammanfattningEnligt min bedömning skulle ungdomarna kunna ha gjort sig skyldiga till brottet förargelseväckande beteende och straffet för detta är penningböter. Det krävs att fler än dig störs av ungdomarnas oljud och att ungdomarna var medvetna om att de stör andra när de kör runt mitt i natten och för oljud. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan någon göra sig skyldig till hemfridsbrott ifall den ena som bor i bostaden samtycker men den andra inte gör det?

2020-05-17 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag ligger i skilsmässa och har för tillfället fått flytta till en lägenhet, ej klart än vem som får ta huset. Min "man" bor där men jag har nyckel kvar och får gå som jag vill där. Dock har han ny tjej som han vill ha där och jag har sagt ifrån till det. Sagt till henne klart och tydligt att hon ej får vara i huset så länge jag står kvar på det och fortfarande har mitt där! Nu är hon där ändå dag och natt. Hur ser det ut med hemfridsbrott? Får hon vistas eftersom hon är hans tjej, i vårt hus fast jag sagt nej?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB). Vad krävs för att en handling ska räknas som ett hemfridsbrott?Bestämmelsen om hemfridsbrott finns i BrB 4 kap. 6 § och där står det att en person döms för hemfridsbrott om denne;- olovligen- intränger eller kvarstannar- i annan persons bostad. Personen i fråga måste alltså antingen intränga eller kvarstanna i bostaden. Att intränga innebär att ta sig in i bostaden genom att antingen ett fysiskt eller psykiskt hinder. Det faktum att du klart och tydligt har sagt till hans tjej att hon inte får vara i huset måste ändå betraktas som ett uttalat förbud och därmed ett psykiskt hinder. Att kvarstanna innebär helt enkelt att bli kvar i bostaden. Är det så att hans tjej är kvar i bostaden trots att du säger åt henne att lämna så innebär det att hon kvarstannar i er bostad. Det räcker inte att endast intränga eller kvarstanna i bostaden utan detta måste ske olovligen. Det som avgör vad som är olovligen är viljan hos den som bor i huset. Även om du skriver att du har fått flytta till en annan lägenhet så skriver du också att ni inte har bestämt vem som ska ta över huset och att du fortfarande har kvar nyckeln och får vara där när du vill. Utifrån det du skriver så tolkar jag det som att du och din "man" fortfarande har gemensam bostad. Du skriver att du inte vill ha hans tjej i er gemensamma bostad medan din "man" vill det. Frågan är då vems vilja man ska ta hänsyn till för att bedöma ifall hans tjej intränger eller kvarstannar i er bostad olovligen eller inte. I ett gammalt rättsfall från 1944 (NJA 1944 s. 27) slog Högsta domstolen fast att någon som kvarstannar i annans bostad kan anses göra detta olovligen ifall en av flera som bor i bostaden inte vill det även om en annan som bor i bostaden samtycker till att personen är kvar i bostaden. Även om rättsfallet som sagt är gammalt verkar rättsläget inte ha förändrats i den frågan. Detta innebär alltså i ditt fall att även om din "man" samtycker till att hans tjej befinner sig i er gemensamma bostad så spelar det ingen roll om du som också bor där inte vill att hans tjej ska befinna sig där. Hans tjej anses då alltså befinna sig i er bostad olovligen eftersom du inte samtycker till att hon är där. Hans tjej måste även ha uppsåtFör att din "mans" tjej ska kunna göras skyldig till hemfridsbrott krävs det att hon har uppsåt till brottet (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att hon måste ha en avsikt att intränga eller stanna kvar i er bostad och att hon är medveten om att du inte vill det. Eftersom du skriver att du klart och tydligt har sagt till henne att hon inte får vara i ert hus så måste hon anses vara medveten om att du inte vill ha henne där. När hon då fortsätter att vara i er bostad trots din tillsägelse så har hon en avsikt att vara hemma hos er fast att hon vet att hon inte får för dig, det innebär alltså att hon har uppsåt till sin handling. SammanfattningEftersom din "mans" tjej befinner sig i er gemensamma bostad trots att du har sagt till henne och för det fall hon stannar kvar där trots att du ber henne att lämna så innebär det att hon intränger eller kvarstannar i er bostad. Vidare sker detta olovligen eftersom du har uttryckt en ovilja till att hon ska få vara hemma hos er och det spelar ingen roll att din "man" samtycker till att hon ska få vara hemma hos er. Till sist anses hon ha uppsåt eftersom hon är medveten om att du inte vill ha henne i er gemensamma bostad men hon trotsar detta ändå. Enligt min bedömning skulle hon därför kunna göra sig skyldig till hemfridsbrott. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem är skadeståndsansvarig för skador på hundar till följd av ett hundslagsmål?

2020-05-16 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej!En fråga om betalning vid hundskada via hundslagsmål. Är ute med min hund på gården kopplad. Ca 1/2 meter från min altan grind så släpper jag kopplet för nån sekund för att kunna öppna grinden. Hunden viker då av blixtsnabbt för att följa upp en lukt / spår och jag får inte tag i kopplet. Runt hörnet på fastigheten stötar han ihop med två stycken andra hundar och fullt slagsmål bryter ut. Ägaren till dessa två hundar syns inte till utan ägaren har satt fast dessa två hundar tvivelaktigt genom en pinne i gräsmattan och som sliter sig så klart (ägaren har alltså noll uppsyn över hundarna då han är inne i sin bostad med persienner neddragna)Bitskador uppstår på båda hundarna (en utav den andra ägarens hundar och även på min hund)Utifrån detta senario, vems fel är detta? Vem ska betala? Ska båda betala? Eller bara jag eller bara han? Med tanken på att den andra ägarens totala misslyckande med uppsynen utav sina hundar?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av lag om tillsyn över hundar och katter och skadeståndslagen (SkL). Hundägare har strikt ansvarHundar ska hållas under sådan tillsyn som behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter (lag om tillsyn över hundar och katter 1 §). För hundägare föreligger ett så kallat strikt ansvar vilket innebär att du som hundägare måste ersätta skador som din hund orsakar oavsett om det skedde genom en olycka, vårdslöshet eller med avsikt (lag om tillsyn över hundar och katter 19 § första stycket). Även om du har hållit din hund kopplad hela tiden fram tills du är vid grinden så är du fortfarande ansvarig för det som sker efter att du släpper kopplet och din hund springer bort till de andra hundarna. Med det sagt gäller givetvis samma sak för hundägaren till de två andra hundarna vilket innebär att den hundägaren också måste ersätta skador som dennes hundar orsakar. Måste föreligga adekvat kausalitetFör att ni som hundägare ska ta fullt ansvar för att era hundar hamnar i slagsmål med varandra så krävs att det föreligger så kallad adekvat kausalitet. Detta innebär att det måste finnas ett orsakssamband mellan handlingen och skadan, att skadan helt eller delvis uppstod på grund av handlandet och även att detta orsakssamband är tillräckligt typiskt för handlandet. Det är vanligt att man pratar om att "det ska ligga i farans riktning" att skadan typiskt sett kan uppstå av ett visst handlande. När du släpper kopplet och din hund då går lös så ligger det i farans riktning att din hund går fram till andra hundar och biter eller liknande. Jag skulle därför säga att det finns ett orsakssamband som är tillräckligt typiskt för handlandet när du släpper kopplet och din hund fritt kan springa fram till andra hundar. Vad gäller för den andra hundägaren skulle jag också säga att det föreligger adekvat kausalitet. Detta eftersom hundägaren själv inte är närvarande och har tillsyn över sina hundar och endast satt fast dem genom en pinne i gräsmattan vilket sannolikt leder till att hundarna kan smita sig loss och springa fram till andra hundar och bitas. Enligt min bedömning innebär detta att båda du och den andra hundägaren är lika mycket ansvariga för de skador som era respektive hundar har orsakat. Rikta skadeståndskrav mot den andra hundägarenDu skriver att bitskador uppstår på din hund och även på en av den andra hundägarens hund. Fundera över vad för skador din hund har fått och vad du har haft för kostnader kring detta. Exempel på sådana kostnader kan vara veterinärkostnader, inkomstförlust för det fall du har stannat hemma från jobbet medan din hund har mått dåligt eller liknande (SkL 5 kap. 7 § andra och tredje punkten). När du har tänkt över dina kostnader som har uppstått till följd av skada på din hund så kan du vända dig med skadeståndskrav till den andra hundägaren. Du får även vara beredd på att den andra hundägaren sannolikt kommer att rikta skadeståndskrav mot dig också. Om det är så att du riktar skadeståndskrav mot den andra hundägaren och denne vägrar att betala så kan du skicka in en skriftlig ansökan om stämning till den tingsrätt nära där du bor. Om du skulle behöva juridisk hjälp med att upprätta en stämningsansökan eller annars utreda vad exakt du har rätt till för ersättning så rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra duktiga jurister på Lawline.SammanfattningUtifrån det du har skrivit har jag bedömt att både du och den andra hundägaren är ansvariga för de skador som era respektive hundar har orsakat på varandra. Du kan rikta skadeståndskrav mot den andra hundägaren för de kostnader som har uppstått till följd av skador på din hund. Däremot får du även vara beredd på att den andra hundägaren kan komma att rikta skadeståndskrav mot dig också. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kommer åtal om förtal att väckas ifall man har skrivit att någon är en potentiell bedragare i en Facebook-grupp?

2020-05-05 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har varit i kontakt med en person genom Facebook angående att jag skulle köpa Pokémon kort av personen. Vi har talat fram och tillbaka i ungefär en vecka och jag har bett personen skicka bild på varan med en namnlapp och datum. Personen jag skulle köpa av har haft massa ursäkter och skyllt på att han inte har fungerande swish samt ID-Kort. Jag anser inte att det är skäl till att inte kunna förse mig med en bild där man tydligt ser att varan är i personens ägo med en namnlapp med datum på. Efter några dagar fick jag en bild där man ser personens påstådda förnamn och den föregående dagens datum samt varan som plötsligt såg helt annorlunda ut än vad den hade gjort från början.Detta ledde till att jag gick med på att köpa grejerna ifråga förutsatt att jag kunde betala när jag har fått sakerna (som han skulle skicka på posten). När jag frågade om det var okej att jag betalade efter att jag fått varan, för att jag skulle vara säker på att jag skulle få varan. Då insisterade han på att få en kopia på mitt ID, och då skulle han skicka varan. Efter detta så skrev jag ut i Facebookgruppen där våran kontakt hade börjat, att jag varanade andra för denna person som säljare då jag tyckte att hans beteende tydde på att han potentiellt var en bedragare. Jag lade även upp en screenshot på hans Facebook profil.Han har nu anmält mig för förtal, och jag undrar om ni utifrån det jag beskrivit tror att det kommer väckas ett åtal mot mig?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB). Huruvida det kommer väckas ett åtal mot dig eller inte har jag egentligen svårt att svara på men jag kommer att ta upp rekvisiten i brottet förtal och koppla till ditt fall. Beroende på vad jag kommer fram till kan ett åtal verka mer eller mindre sannolikt. Rekvisiten i brottet förtalAtt utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att annars lämna uppgift som är ägnad att utsätta annan för andras missaktning uppfyller brottet förtal (BrB 5 kap. 1 § första stycket). När du pekar ut den säljaren som du har varit i kontakt med som en potentiell bedragare i en Facebookgrupp så pekas den personen ut som brottslig (bedragare) eller i vart fall som klandervärd. För att bedöma om utpekandet av personen som potentiell bedragare var ägnat att utsätta denne för andra missaktning spelar det ingen roll om uppgiften var sann eller inte. Att peka ut någon som en potentiell bedragare i en Facebookgrupp där det finns personer som är intresserade av att köpa saker gör att det finns en risk för denna utpekade person att utsättas för andras missaktning. Att det finns en sådan risk är tillräckligt för att rekvisitet andras missaktning ska vara uppfyllt.Ibland kan förtal vara försvarligtÄven om dessa rekvisit för brottet förtal verkar vara uppfyllda i ditt fall kan det fortfarande vara försvarligt. För att det ska anses vara försvarligt ska det antingen ha varit så att du var skyldig att uttala dig om att denna personen var en potentiell bedragare. Annars om det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt att lämna uppgiften och att uppgiften om att personen är en potentiell bedragare är sann eller att du har skälig grund att tro att den är sann (BrB 5 kap. 1 § andra stycket). I ditt fall ser jag ingen anledning till varför du skulle vara skyldig att lämna uppgiften om att personen är en potentiell bedragare i Facebookgruppen. Ett typiskt exempel på när någon är skyldig att lämna uppgifter är sanningsplikten för vittnen under en rättegång. Däremot kan det anses vara försvarligt eftersom du dels skriver potentiell bedragare och dels troligen är mån om att andra i Facebookgruppen inte ska råka ut för samma sak som du har gjort. Det är dock du som måste bevisa att uppgiften är sann eller att du i alla fall har skälig grund för att säga att personen i fråga är en potentiell bedragare. Förslagsvis går detta att bevisa genom den konversation ni två har haft när du skulle köpa Pokémon-korten. Kommer det att väckas ett åtal?Jag har som sagt svårt att säga ifall det väcks ett åtal mot dig eller inte. Jag vill dock nämna att förtal oftast inte faller under allmänt åtal (åtal som drivs av åklagare) utan väcks istället av den personen som anser sig ha blivit utsatt för förtal (BrB 5 kap. 5 § första stycket). För att en åklagare ska väcka åtal för förtal krävs det att åtalet ska vara påkallat från allmän synpunkt. Detta kan vara fallet om en uppgift har fått stor spridning och att påståendet handlar om att personen i fråga har begått ett allvarligt brott (till exempel sexualbrott). Jag vet inte hur många medlemmar som finns i den Facebookgruppen som du skrev påståendet i men att peka ut någon som en potentiell bedragare kan i vart fall inte ses som ett påstående om ett allvarligt brott. Jag skulle bedöma att risken är relativt låg för att en åklagare skulle väcka åtal i ditt fall. Samtidigt har den personen som du har pekat ut som potentiell bedragare anmält dig för förtal vilket gör att risken för att enskilt åtal väcks är ganska stor. Även om jag har gjort en bedömning om att rekvisiten för brottet förtal är uppfyllt i ditt fall kan du argumentera för att din handling är försvarbar. Detta eftersom du pekade ut personen i fråga i syfte att skydda andra potentiella köpare. Vidare måste du kunna visa att personen var en potentiell bedragare och detta kan du till exempel göra genom att visa upp er konversation som ni har haft. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

När måste sambos begära bodelning?

2020-05-23 i Bodelning
FRÅGA |Jag och mitt ex separerade från vårt samboförhållande för tre och ett halvt år sedan och har inte gjort någon bodelning. Vi är båda överens om att vi vill göra detta och att jag ska ta över hans del av huset. Kan vi göra detta så sent efter separationen om vi båda två vill det eller är det andra papper och avtals som då ska skrivas?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av sambolagen (SamboL). Bodelning ska begäras senast ett år efter samboförhållandets upphörandeFör att bodelning ska kunna göras efter ett samboförhållande har tagit slut krävs det att någon i förhållandet begär bodelning senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (SamboL 8 § andra stycket). Du skriver att ni separerade från ert samboförhållande för tre och ett halvt år sedan vilket är över ett år efter er separation. Däremot skriver du också att ni båda är överens om att göra en bodelning och frågan är egentligen när ni kom överens om detta? Så länge ni har kommit överens om att göra en bodelning senast ett år efter er separation och alltså har sagt detta till varandra så ska bodelning göras och anses vara inom tidsfristen. Det finns inga specifika krav för hur en begäran om bodelning ska se ut och därför kan det ske muntligt. Jag vill dock tillägga att när man ansöker om bodelningsförrättare så ska man fylla i när samboförhållandet upphörde och det kan då vara bra att ha någon form av bevisning på att ni har begärt bodelning inom tidsfristen. Om ni däremot sa till varandra att ni ville göra en bodelning och detta skedde senare än ett år efter separation så innebär det att ni inte längre har någon rätt till bodelning och tingsrätten kan då inte utse någon bodelningsförrättare. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan närstående ärva skulder eller vad händer med skulder när en person har avlidit?

2020-05-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,jag är gift sen många år och vi gjorde en bodelning inom äktenskapet för en massa år sedan, min fråga är vad som händer med mina personliga skulder (banklån etc) om jag avlider....tar frugan över skulderna då eller vad händer..?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan inte ärva annans skulderEnligt svensk lag ärver man inte någon annans skulder. Även om ni är makar så ska ni "svara för era egna skulder" vilket innebär att ni själva är ansvariga för personliga skulder (äktenskapsbalken 1 kap. 3 §). Vad händer med skulderna?Skulder som finns kvar efter någons död ska betalas mot tillgångar i dödsboet. Om tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna så kan antingen skulderna skrivas av eller så kan dödsboet försättas i konkurs. Oavsett blir det alltså ingen som kommer att ärva skulderna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en exflickvän som försöker förstöra ett nytt förhållande anmälas för ofredanden och hur ser straffen ut för en 19 åring som döms för ett allvarligt brott?

2020-05-07 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |hej, min nuvarande pojkväns ex låter inte honom vara, det tog slut mellan dom för flera månader sedan och nu har han mig. Han är skyldig henne pengar som han ska betala tillbaka men hon fortsätter bara tjata, hon kallar honom saker och låter honom inte vara, hon accepterar inte att han gått vidare från henne och har en ny. Hon vet allt om honom och bara försöker förstöra för honom på ett eller annat sätt. Hon säger till honom något om att försöka få mig och tycka han är världens sämsta pojkvän och sånt som att hon försöker förstöra mellan oss också. Hon har sagt innan att hon vill ha tillbaka honom men han har gått vidare och vill inte alls ha henne tillbaka. Hon har också polisanmält honom för något han absolut inte gjort, hon polisanmälde honom mot tror det var våldtäkt, vilket han absolut inte gjort och skulle aldrig göra, men hon vill bara förstöra för honom, vad ska jag göra? kan man anmäla för detta? är så orolig, han är 19 o är rädd vad som kommer hända med honom, kommer han hamna i fängelse för att hon anmälde men han är ju oskyldig för det, snälla hjälp// från en orolig flickvän
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB). Jag kommer börja med att svara på frågan om vad ni skulle kunna anmäla exflickvännen för. Sedan kommer jag att ta upp det faktum att din pojkvän är polisanmäld för våldtäkt och vad det kan få för konsekvenser. Exflickvännen skulle kunna ha gjort sig skyldig till ofredandenI din fråga framgår det inte helt tydligt vad exakt exflickvännen har gjort mer än att hon har tjatat på din pojkvän, kallat honom vissa saker och polisanmält honom. Det brott som jag tänker ligger närmast din beskrivning är ofredanden (BrB 4 kap. 7 §). Där står bland annat att man utsätter någon annan för störande kontakter. Dessa kontakter är inte bara fysiska sammanträffanden utan kan även vara via till exempel internet. Detta kan vara fallet om exflickvännen till exempel har skickat massa meddelanden till din pojkvän eller personligen träffat honom och detta har skett på ett störande sätt genom att det har skett ett flertal gånger eller på ett kränkande sätt. Ofredanden kan annars ske genom att någon har ett hänsynslöst agerande. Exempel på detta kan vara flertal oönskade telefonringningar, upprepade trakasserande sms eller trakasserier på annat sätt. Oavsett vad exflickvännen har gjort så måste det ha varit ägnat att kränka din pojkväns frid på ett kännbart sätt. Du skriver att exflickvännen försöker förstöra för din pojkvän och för ert förhållande. Om exflickvännen har trakasserat på sådant sätt som jag beskrivit ovan anses det utgöra angrepp på din pojkväns privata sfär som han har rätt att hålla fredad. I det fall hennes handlingar mot din pojkvän är upprepade trakasserier som kränker din pojkväns frid så kan hon göra sig skyldig till ofredanden. Jag vet som sagt inte exakt vad exflickvännen har gjort mot din pojkvän men om det rör sig om något som jag beskrivit ovan eller något liknande så skulle jag råda dig och din pojkvän att anmäla exflickvännen för ofredanden. Vad händer med polisanmälan mot din pojkvän?Jag kan omöjligt säga om polisanmälan mot din pojkvän kommer leda till åtal eller inte eftersom jag vet för lite om situationen och vad som kan ha hänt. Du nämner dock en oro för att din pojkvän ska hamna i fängelse och jag tänker därför att jag ska ta upp detta. Om din pojkvän skulle dömas för brottet, kan då fängelse bli aktuellt?För det fall din pojkvän skulle åtalas och senare döms för våldtäkt så finns fängelse med i straffskalan (se BrB 6 kap. 1 §). Eftersom din pojkvän är 19 år får fängelse endast dömas ut ifall det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda fall för det, BrB 30 kap. 5 § andra stycket. Om ett straff för ett brott ligger på över 1 års fängelse så finns det ett antagande att fängelse bör dömas ut. Straffet för våldtäkt är lägst 2 år och det styrker alltså antagandet om att fängelse kan bli aktuellt, BrB 6 kap. 1 §. Dessutom är våldtäkt att anse som ett allvarligt brott och det gör också att fängelse oftast är en lämplig påföljd. Andra påföljder än fängelseFör ungdomar under 21 år kan ibland ungdomstjänst bli en aktuell påföljd, se BrB 32 kap. 2 §. Däremot blir denna påföljd bara aktuellt om det finns fängelse i straffskalan med högst 6 mån och därför kan inte detta bli en lämplig påföljd vid brottet våldtäkt. Ungdomsvård är en påföljd som skulle kunna bli aktuellt ifall din pojkvän har behov av vård enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lag om vård av unga (LVU), BrB 32 kap. 1 § första stycket. Ungdomsvård får dock bara dömas ut om det anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och den unges tidigare brottslighet, BrB 32 kap. 1 § andra stycket. Jag har svårt att svara på ifall ungdomsvård skulle bli aktuellt för din pojkvän (för det fall han skulle dömas för våldtäkt) eftersom allt beror på hans behov av vård. Som 19 åring får man reducerat straffSom min bedömning ser ut just nu så finns det en risk att din pojkvän skulle kunna dömas för påföljden fängelse ifall han gör sig skyldig till våldtäkt. Detta eftersom det rör sig om ett allvarligt brott där fängelse i straffskalan är lägst 2 år. Det faktum att din pojkvän är 19 år gammal gör däremot att han kan dömas till ett kortare straff än vad som står i bestämmelsen om brottet, BrB 29 kap. 7 §. För en 19 åring kan straffet bli reducerat med 2/3. För det fall 2 års fängelse egentligen skulle bli aktuellt kan alltså en 19 åring istället få fängelsestraff i drygt 1 år (möjligtvis 1,5 år). SammanfattningVad gäller de ageranden som exflickvännen har gjort så skulle ni kunna anmäla henne för ofredanden ifall hon upprepade gånger trakasserar din pojkväns frid. Sedan vad gäller det faktum att din pojkvän har blivit polisanmäld för våldtäkt kan jag omöjligt svara på hur den processen kommer att fortsätta (om åtal väcks och om han sedan i så fall blir dömd). Men för det fall din pojkvän skulle bli åtalad och senare dömd för våldtäkt så finns det en risk att han får fängelsestraff eftersom brottet anses vara av allvarlig art och det är lägst 2 år fängelse i straffskalan. Om han skulle dömas för fängelse så kan han i vart fall få minskat straff med 2/3 eftersom han endast är 19 år gammal. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad har man för rätt till ersättning när man har blivit biten av en hund?

2020-04-19 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Jag blev biten av en hund i läppen helt från ingenstans när jag skulleBöja mig ner och klappa hunden, jag fick slita bort hunden så att läppen delade på sig, jag fördes till sjukhus då läppen var stort Jack i och ett hål så behövde sy direkt, fick då vänta på sjukhuset i 6 timmar med verk och ångest över hur jag kommer att se ut, läppen är ett väldigt synlig zone i ansiktet lite det man ser först, jag mår i dag dåligt över detta och det skedde gör 2 månader sen, jag ser mitt ärr varje dag och har aldrig haft en sådan ångest förut, försöker att täcka över det med smink och läppstift men det syns tydligt, min fråga är om man kan gå någon ersättning på denna händelse, ett ärr vill jag inte leva med resten av mitt liv, vet att man inte ska tycka dåligt om dig själv men känner mig inte fin med detta är och mår bara dåligt när det är så synligt.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga din situation, förstår verkligen att det har varit och är väldigt jobbigt för dig. I mitt svar nedan kommer jag att gå in på vad du har för rätt till ersättning till följd av händelsen. När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av lag om tillsyn över hundar och katter och skadeståndslagen (SkL). Hundägaren har strikt ansvarHundar ska hållas under sådan tillsyn som behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter (lag om tillsyn över hundar och katter 1 §). För hundägare föreligger ett så kallat strikt ansvar vilket innebär att hundägaren måste ersätta skador som hunden orsakar oavsett om det skedde genom en olycka, vårdslöshet eller med avsikt (lag om tillsyn över hundar och katter 19 § första stycket). Du nämner i och för sig inget om någon hundägare men i mitt svar utgår jag ifrån att det finns en hundägare till hunden i fråga. Måste föreligga adekvat kausalitetFör att hundägaren ska ta fullt ansvar för händelsen krävs att det föreligger adekvat kausalitet. Detta innebär att det måste finnas ett orsakssamband mellan handlingen och skadan, att skadan helt eller delvis uppstod på grund av handlandet och även att detta orsakssamband är tillräckligt typiskt för handlandet. Det är vanligt att man pratar om att "det ska ligga i farans riktning" att skadan typiskt sett kan uppstå av ett visst handlande. Jag vet inte exakt hur situationen såg ut i ditt fall men om det skulle vara så att hundägaren inte hade koll på sin hund utan lät den springa lös och inte varna dig eller liknande så skulle jag säga att det föreligger adekvat kausalitet. Att låta sin hund gå fri kan sannolikt leda till att hunden biter andra. Om du varit medvållande till skadanOm däremot hundägaren hade varnat dig om att hunden kan bitas eller liknande och du trots detta skulle böja dig fram för att klappa hunden så skulle du sannolikt betraktas vara medvållande till skadan (innebär att du har varit med och bidragit till skadan). För det fall du skulle vara medvållande så jämkas oftast skadeståndet vilket innebär att du inte får lika mycket ersättning som om du inte hade varit medvållande (SkL 6 kap. 1 § första stycket). Jag vet som sagt inte hur situationen såg ut men ville ändå nämna detta så du är medveten om det, jag kommer däremot i mitt svar nedan förutsätta att du inte har varit medvållande till skadan (eftersom du inte nämner något om det). Vad kan du få ersättning för?Med förutsättning att det föreligger adekvat kausalitet och att du inte varit medvållande ska jag nu ta upp vad du kan få ersättning för. Utgångspunkten är att du som lidit skada ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig inträffat. Eftersom du har skadat läppen så rör det sig om personskada och detta ska hundägaren ersätta (SkL 2 kap. 1 §). Du nämner att du var på sjukhus och behövde sy och dessa sjukvårdskostnader är något du kan begära ersättning för, även resekostnader till sjukhuset (SkL 5 kap. 1 § första stycket första punkten). Detta är inget du nämner men det kan också vara bra att känna till att du kan begära inkomstförluster för det fall du har missat jobb på grund av din skada (SkL 5 kap. 1 § första stycket andra punkten). Både sjukvårdskostnader och inkomstförluster brukar generellt vara enkelt att bevisa genom kvitton och lönespecifikationer. Till sist kan du begära ersättning för sveda och värk vilket innebär fysiskt och psykiskt lidande och obehag som skadan har medfört sig (SkL 5 kap. 1 § första stycket tredje punkten). Du skriver att du till exempel fick vänta sex timmar med värk och ångest på sjukhuset och att du dessutom har mått väldigt dåligt över händelsen. Du kan även begära skadestånd för att du har fått bestående ärr på läppen, detta kallas för lyte i lagtexten (SkL 5 kap. 1 § första stycket tredje punkten). Dessa ersättningar är lite svårare att bevisa men du kan till exempel använda de journaler från sjukhuset som beskriver skadan och dess verkningar. Hur bör du gå tillväga?Jag skulle rekommendera dig att i första hand kontakta hundägaren och försöka lösa situationen genom hundägarens försäkringsbolag. Om du har svårt att komma i kontakt med hundägaren eller att det annars inte hjälper att kontakta hundägaren så kan du lämna in en stämningsansökan till den tingsrätt där du bor och få frågan prövad i domstol. SammanfattningEftersom hundägaren har ett strikt ansvar för sin hund och det sannolikt föreligger adekvat kausalitet mellan händelsen och din skada så blir hundägaren skadeståndsskyldig gentemot dig. De ersättningar du kan begära är sjukvårdskostnader, inkomstförlust om din möjlighet att jobba har påverkats av skadan, ersättning för sveda och värk samt lyte. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,