Kan min dotters sambo vara bouppteckningsförrättare efter min död?

2020-04-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kan min dotters sambo utses bouppteckningsförättare efter min död?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). En bouppteckningsförrättare väljs av dödsbodelägarnaDet är dödsbodelägarna som utser bouppteckningsförrättare (ÄB 20 kap. 2 § första stycket). Dödsbodelägarna är de som har rätt till arv eller bodelning och kan till exempel vara make/sambo, barn eller universella testamentstagare. I ditt fall kan till exempel din dotter utse sin sambo som bouppteckningsförrättare. En bouppteckningsförrättare får inte ha eget intresse av dödsboetLagen ställer upp två krav på dem som ska vara bouppteckningsförrättare och det är de ska vara kunniga och trovärdiga gode män (ÄB 20 kap. 2 § första stycket). Det viktiga är egentligen bara att en bouppteckningsförrättare inte har något eget intresse av dödsboet. I ditt fall kan ju inte din dotters sambo ärva något av dig (om det inte finns testamente) och därför har sambon med största sannolikhet heller inget intresse av dödsboet. SammanfattningSå länge din dotters sambo inte har något intresse av dödsboet och inte ska ärva något alls av dig så ser jag inga hinder för att sambon inte skulle kunna väljas som bouppteckningsförrättare. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivare säga upp anställd med längre anställningstid än annan anställd?

2020-04-15 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag är anställd inom kommunen, och på grund av ekonomi skäl, så säger min chef att jag blev övertalig för omplacering, och om de inte hittar en annan arbetsplats så ledar det till uppsägning.Enligt turordning så är jag inte sist på listan, men chefen säger att han bedömde att en annan personal som är anställd ett år efter mig har speciella kompetenser, vilket är andra språk kompetens, kan det stämma att det räknas som undantag trots att jag har andra speciella kompetenser som är mycket viktiga för arbetsplatsen, och de kompetenserna har ingen annan än jag .Kan chefen bestämma vem ska stanna kvar och vem blir övertalig, och inte följa turordningslistan?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att förhålla mig till lag om anställningsskydd (LAS). Du måste ha tillräckliga kvalifikationerEnligt principen "sist in, först ut" är huvudregeln att en person med längre anställningstid har företräde framför en person med kortare anställningstid i samband med uppsägningar. Vid lika anställningstid har en äldre person företräde framför en yngre person. Som villkor för att en anställd ska få stanna kvar i arbetet gäller att den anställde antingen får behålla sina arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, att den anställde kan ges arbete som denne har tillräckliga kvalifikationer för (LAS 22 § fjärde stycket). Tillräckliga kvalifikationer innebär att det räcker att den anställde har de allmänna kvalifikationer som normalt ställs på den som söker det arbete som det är fråga om. Det är din arbetsgivare som bestämmer kvalifikationskraven men dessa får samtidigt inte vara orimliga utan måste ha med själva tjänsten att göra.Vad gäller i ditt fall?Om du saknar tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som finns kvar kan du bli uppsagd istället för en annan anställd som har kortare anställningstid men som har tillräckliga kvalifikationer. Ifall arbetsuppgifterna som finns kvar kräver viss språkkompetens som du inte har så har du inte tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna och i det fall spelar det ingen roll att du har andra speciella kompetenser som är viktiga för arbetsplatsen. Jag vet inte vad det är för arbetsuppgifter som finns kvar i ditt fall men fundera kring kvalifikationerna för dessa arbetsuppgifter. Är det så att du inte har de kvalifikationer som krävs så kan din arbetsgivare säga upp dig. Om det däremot är så att du inom rimlig tid (oftast inte mer än 6 månader) kan lära dig de kvalifikationer som krävs så ska du ges möjlighet till detta. Ifall tillräckliga kvalifikationer i detta fall är ett visst språk skulle jag nog säga att det är svårt att inom rimlig tid lära sig ett nytt språk tillräckligt bra. SammanfattningIfall det är så att du inte har tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som finns kvar så får din arbetsgivare säga upp dig. Har du däremot tillräckliga kvalifikationer så ska anställningstiden beaktas och du ska inte sägas upp om du har längre anställningstid än annan anställd. Anledningen till att jag inte kan ge dig ett exakt svar beror på att jag inte vet vad det är för kvalifikationskrav i ditt fall som din arbetsgivare har bestämt. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Framtidsfullmaktstagares rätt att ta ut förskott på arv

2020-04-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mor bor på ett demensboende och jag och min syster är enda barnen. Vi har en framtidsfullmakt för vår mor. Kan vi, som är helt överens, ta ut pengar från mors konto som ett förskott på arv. Min mor som är dement kan inte skriva under något gåvobrev eftersom hon ändå inte skulle förstå vad det är. Vi har även testamentet där det klart framgå att det bara är jag och min syster som ska ärva.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det är du och din syster som är framtidsfullmaktstagare åt er mor. När jag besvarar din fråga kommer jag att förhålla mig till lag om framtidsfullmakter.Framtidsfullmaktstagarens rätt att lämna gåvor beror på vilken behörighet denne harTill att börja med är förskott på arv att likställa med en gåva (ärvdabalken 6 kap. 1 §). I ditt fall tolkar jag det som att du och din syster vill ta ut förskott på arv vilket är att betrakta som en gåva till er. Som framtidfullmaktstagare får man ge gåvor om det finns en behörighet för detta. Behörigheten ska framgå ur själva instruktionerna för framtidsfullmakten. Mitt råd är därför att börja med att noggrant kolla igenom instruktionerna för framtidsfullmakten om det finns någon specifik sådan. Saknas behörighet så gäller lagenOm dessa instruktioner inte tar upp behörigheten att lämna gåvor så gäller istället att framtidsfullmakter får lämna mindre personliga gåvor men till andra än sig själv (lag om framtidsfullmakter 18 §). Om ni tar ut förskott på arv blir det som en gåva från er mor till er själva vilket inte är tillåtet om ni har rollen som framtidsfullmaktstagare. Om du och din syster inte är framtidsfullmaktstagare Om det istället är så att jag har tolkat din fråga fel och du och din syster inte alls är framtidsfullmaktstagare åt er mor så kan den personen som är framtidsfullmaktstagare lämna gåvor till er. Värdet på gåvan måste däremot vara rimlig med hänsyn till er mors ekonomiska förhållanden. Därför kan det vara bra att fundera över hur mycket pengar ni har tänkt ta ut från er mors konto och om det är orimligt mycket med hänsyn till hennes ekonomi i övrigt. Vad kan du göra?Först och främst råder jag dig att kolla upp vad det finns för behörighet för framtidsfullmakten och se om gåvor regleras där eller inte. Skulle du behöva juridisk hjälp med att undersöka behörigheten rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra duktiga jurister på Lawline. Sedan råder jag dig att fundera kring hur mycket pengar ni vill ta ut från er mors konto och om det är rimligt med hänsyn till hennes ekonomiska situation.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att få en god man?

2020-03-29 i God man & förvaltare
FRÅGA |HejJag undrar vad krävs för få en god man?Jag miste min mamma hastigt dec-18 och helt i chock än ensam ta hand om allt och en släkting bråkar. Jag har fått för några årsen sjukersättning pga deprission och nedsatt förmåga. Jag får ej ihop hur allt fungerar.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du dels vill veta allmänna krav för att få en god man och dels om du själv skulle kunna få en god man (eftersom du beskriver hur din egen situation ser ut). När jag besvarar din fråga kommer jag att förhålla mig till föräldrabalken (FB). Allmänna krav för att få en god manDomstolen kan besluta om att en god man ska förordnas om det behövs för att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, FB 11 kap. 4 § första stycket. Att bevaka sin rätt innebär att få den hjälp som den enskilde har rätt till enligt samhället. Förvalta sin egendom kan vara att till exempel betala räkningar. Sörja för sin person är att se till så att den enskilde har det bra. Om det behövs innebär att godmanskap anses behövas om den enskilde inte kan få hjälp på annat sätt. För att få en god man krävs även att det finns ett samband mellan den eventuella sjukdomen och nedsatt förmåga att ta tillvara på sin egen rätt. Det krävs även att det finns ett samtycke från den enskilde som ska ha en god man, FB 11 kap. 4 § första stycket. Har du rätt att få en god man?Du skriver att du har fått sjukersättning på grund av depression och nedsatt förmåga. Eftersom depression är en sjukdom och denna har gjort att du har nedsatt förmåga är dessa kriterier uppfyllda. Som tidigare nämnt så förordnas en god man om det behövs vilket betyder att om du skulle kunna få hjälp på annat sätt så kan domstolen anse att du inte behöver en god man. Du skriver däremot att du är ensam om att ta hand om allt och att du dessutom har en släkting som bråkar. Detta tolkar jag som att du inte har anhöriga eller liknande som du kan få hjälp av. Du behöver fundera på om du har några andra sätt att få hjälp på, till exempel genom att få kontaktperson via socialtjänsten eller kunna ge fullmakt till någon du litar på. Det är först när du inte har andra sätt att få hjälp på som godmanskap kan bli aktuellt. Att ansöka om god manOm du inte har andra sätt att få hjälp på så kan du på eget initiativ ansöka om att få god man, FB 11 kap. 15 § första stycket. För att ansöka om godmanskap kan du antingen vända dig till överförmyndaren i din kommun där du är folkbokförd eller göra en ansökan direkt till den tingsrätt där du bor enligt folkbokföringen. Det kostar inget att ansöka om god man. Om du vill veta mer om själva ansökan om godmanskap och vad ansökan ska innehålla kan du läsa här. SammanfattningDe allmänna kraven för att få en god man är att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det måste finnas ett samband mellan den eventuella sjukdomen och nedsatt förmåga och den som ska ha god man måste ge sitt samtycke. Även om alla dessa krav är uppfyllda så har man inte alltid rätt att få god man om man kan få hjälp på annat sätt. Utifrån det du skriver skulle jag bedöma att du har rätt att få en god man så länge du inte kan få hjälp på annat sätt. Du kan ansöka om att få god man själv genom att antingen kontakta överförmyndaren i din kommun eller genom att ansöka direkt till tingsrätten där du bor. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilka bestämmelser blir aktuella om man vill överklaga ett beslut om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)?

2020-04-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Vilken paragraf är det som gäller om man vill överklaga om en vanlig LVM? Dvs inte omedelbart ohändertagande. Överklagar man enligt 33 FPL?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), förvaltningslag (FL) och även förvaltningsprocesslag (FPL). Vilka beslut enligt LVM får överklagas?Till att börja med så ges tvångsvård genom hem som är avsedda att lämna vård, dessa kallas för LVM-hem och står under Statens Institutionsstyrelse (SiS), LVM 22 §. Vissa beslut som SiS tar får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. De beslut som får överklagas framgår av LVM 44 § första stycket och är följande:- Beslut som gäller överflyttning eller avslag på begäran om utskrivning,- Beslut om att klienten inte får ringa, ta emot telefonsamtal eller får ta emot besök,- Beslut om vård i enskildhet eller avskildhet, eller - Beslut om att personalen ska förstöra något som klienten inte får ha på institutionen, till exempel alkohol, narkotika. Andra beslut som har fattats av SiS enligt LVM än de som räknades upp ovan får inte överklagas (LVM 44 § tredje stycket). I din fråga nämner du omedelbart omhändertagande vilket är ett exempel på ett beslut som inte får överklagas (LVM 44 § femte stycket). Vem får överklaga?De överklagbara besluten enligt LVM 44 § överklagas till förvaltningsrätten. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått denne personen emot (FL 42 §). Den personen som har ställning som part anses vara den som beslutet angår. Det rör sig alltså om en person som blivit drabbad av ett visst beslut. Beslutet måste även ha gått den enskilde emot vilket det gör om det får konsekvenser för den enskilde som denne inte anses gynnas av (gynnande beslut rör sig oftast om förmåner eller tillstånd). Samma kriterier som jag precis beskrivit hittar du i FPL 33 § andra stycket vilket är den paragraf du nämner i din fråga. Hur går man tillväga om man vill överklaga?Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligt till den myndighet som har meddelat beslutet (till exempel SiS). I sin överklagan ska man nämna vilket beslut som överklagas och vad man vill ha för ändring (FL 43 § första och andra stycket). Överklagandet måste ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från det att den enskilde fått ta del av beslutet (FL 44 §). När myndigheten fått in överklagan så ska de pröva ifall överklagan har kommit in i rätt tid (alltså inom tre veckor), FL 45 § första stycket. Om överklagan har kommit in i rätt tid ska myndigheten skicka överklagan till förvaltningsdomstolen som sedan ska pröva beslutet (FL 46 § första stycket). SammanfattningFörst och främst måste du kolla i LVM 44 § efter vilka beslut som faktiskt får överklagas. För att sedan få överklaga måste det göras av den som beslutet angår och det ska ha gått den personen emot (FL 42 §). Dessa krav framgår även av FPL 33 § andra stycket vilket du nämner din fråga. För att sedan genomföra själva överklagan så gör man detta skriftligt och anger vilket beslut det rör sig om och vad man vill ändra (FL 43 §). Det är alltså flera paragrafer i lite olika lagar som blir aktuella när man ska överklaga ett beslut om vård av missbrukare. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en förälder ge mer arv till ett av sina barn genom testamente eller gåvor?

2020-04-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har 4a barn, skulle vilja ge mera till ett utav dom för att hen har hjälpt mig mycket, är det möjligt genom testa ment ,el måste jag ge innan min död?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall du som förälder kan ge mer arv till ett av dina fyra barn genom antingen testamente eller genom gåvor. När jag besvarar din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Barnen har rätt att få sin laglottHuvudregeln är att barnen ska ärva lika mycket vardera (ÄB 2 kap. 1 § andra stycket). Det går dock att ändra på denna fördelning till viss del genom testamente och gåvor. En princip som däremot gäller oavsett är att ett barn alltid har rätt till minst hälften av arvslotten, detta kallas för laglotten (ÄB 7 kap. 1 §). Laglotten är hälften av vad man skulle fått om det inte hade funnits ett testamente eller gåvobrev. För att illustrera detta med ett exempel så innebär det att om en förälder efterlämnar sig 160 000 kr så ska egentligen alla fyra barn ärva 40 000 kr vardera (enligt huvudregeln). Detta går som sagt att ändra på genom ett testamente eller gåvobrev. Oavsett har varje barn rätt till 20 000 kr var vilket är hälften av arvslotten (som ju är 40 000 kr i exemplet).Kan du ge mer arv till ett av dina barn genom testamente?Du har möjlighet att upprätta ett testamente där du fritt kan styra över hälften av arvet och bestämma att ett av dina barn ska ärva mer än de andra. Men du får inte upprätta ett testamente där dina barn får mindre än sin laglott. Om vi tar samma exempel som ovan så måste alltså alla dina barn minst få 20 000 kr vardera. Så länge inget barn får mindre än sin laglott så är det tillåtet att ge bort mer arv till ett av sina barn. Kan du ge mer arv till ett av dina barn genom gåvor? Du har också möjlighet att lämna gåvor till dina barn under din livstid vilket oftast är ett förskott på arv. Om du däremot inte har för avsikt att lämna ett förskott på arv ska denna så kallade viljeförklaring framgå vid gåvotillfället och i det fall ses det inte som ett förskott på arv (ÄB 6 kap. 1 § första stycket). Oavsett vad för gåvor det rör sig om får du ge mer till ett av dina barn om du vill så länge du ser till att de andra barnen inte blir arvlösa utan har rätt på minst sin laglott. Om du behöver hjälp med att upprätta ett gåvobrev finns vår avtalsrobot här på Lawline som kan hjälpa dig.SammanfattningDu kan både genom att upprätta ett testamente eller genom att ge gåvor göra så att ett av dina fyra barn får mer arv än de andra barnen. Detta får dock endast ske under förutsättning att dina andra barn i vart fall får minst sin laglott vilket är hälften av vad de skulle ärvt ifall det inte fanns ett testamente eller gåvobrev. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man bli dömd för stöld när man har blivit drogad? Vad finns för rätt till försvarare?

2020-04-04 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Jag har råkat ut för en konstig sak. Under en båtkryssning har jag tydligt plockat på mig en parfym (pro förpackning) och en alkoholflaska tydligen ett sammanlagt värde av 1300kr i en taxfree butik ombord, detta har jag inget minne av och jag har aldrig stulit något tidigare och jag misstänker att jag fått någon drog el liknande i mitt glas med dricka. Jag var nämligen i baren där fick kontakt med en okänd man och jag drack en dricka och samtalade med honom blev sedan toalett nödig och sa att jag strax är till baka jag gick tillbaka till honom efter toabesöket drack ur mitt glas sedan har jag inget minne av nästkommande timmar innan denna stöld som de påstår sig ha hänt har fått höra vittnesmål att dem stoppade mig då larmet ljöd då jag gick ut ur taxfree minns ej hur och vem som tog mig el vad som sagts endast att jag i ett ögonblick dividerade med en kvinna om pris på en parfym får inte ihop när detta är el var vet ej hur jag kommit till hytten hur jag kommit till bussen hem tiden är borta och jag har funderat mycket på det innan polisen ringde och hade förhör då fick jag detaljer i detta . Polisen undrade om jag erkänner detta med stöld och jag svarar det är uppenbart att jag stulit men jag vet ingenting om hur det gått till om jag tagit det själv el någon lagt i min väska det är otäckt jag vet ej om något mer hemskt har hänt dessa timmar som jag inget minns av. Kan dem dömma mig till fängelse? Hur kan jag göra för att få hjälp av en advokat? Tiden i rätten är i aug./
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB). Kan du dömas för stöld?För att kunna svara på frågan ifall du kan dömas till fängelse måste jag först bedöma ifall du hade kunnat dömas för brottet stöld i det fall som du beskriver. Det faktum att du har tagit en parfym och en alkoholflaska för ett sammanlagt värde av 1300 kr utan att betala gör att du kan ha gjort dig skyldig till stöld. Jag kommer nedan ta upp de rekvisit som behövs för att brottet stöld uppfylls och koppla till ditt fall. Rekvisiten i brottet stöldI BrB 8 kap. 1 § räknas följande rekvisit upp:- olovligen tager- vad annan tillhör- med uppsåt att tillägna sig det- om tillgreppet innebär skadaOlovligen tagerNär du tar parfymen och alkoholflaskan utan att betala för dessa sker ett olovligt tagande. Vad annan tillhörEftersom parfymen och alkoholflaskan tillhör taxfree butiken ombord fram tills att du betalar för dem så innebär det att du tar från annan, i detta fall från en butik. Med uppsåt att tillägna sig detAtt ha uppsåt innebär att ha en avsikt. I ditt fall förklarar du att inte har något minne av händelsen i butiken utan istället har fått det berättat för dig av bland annat polisen. Med tanke på att du inte har något minne av att du har tagit varorna så har du omöjligen en avsikt att tillägna dig dessa varor utan att betala för dem. Om tillgreppet innebär skadaParfymen och alkoholflaskan har ett ekonomiskt värde vilket betyder att om man tar dessa utan att betala blir det en skada för taxfree-butiken ombord på båten. De flesta rekvisiten av brottet stöld är uppfyllda i ditt fall men däremot har du inget uppsåt att tillägna dig varorna. Brottet stöld kräver att man har en avsikt att ta något utan att betala för det och eftersom du inte har sådan avsikt kan du inte dömas för stöld. Jag vill också tillägga att "självvållat rus" däremot gör att man fortfarande kan ha en avsikt men i ditt fall beskriver du att misstänker att du blivit drogad och detta ska alltså inte du belastas för (BrB 1 kap. 2 § andra stycket). Bevisningen har alltid stor betydelseÄven om jag nu har kommit fram till att brottet stöld inte är uppfyllt i ditt fall eftersom du inte hade någon avsikt, påverkar givetvis bevisningen som finns. Troligen finns det uppsatta kameror som visar att du tog parfymen och alkoholflaskan. Samtidigt är det troligt att filmen i så fall också visar att du är drogad eller i vart fall inte har kontroll över situationen. Jag tänker att om man är drogad så borde det synas att man rör sig på ett annat sätt och fram för allt beter sig annorlunda. Jag vet inte heller hur länge sedan det var som denna händelse utspelade sig men om det var nyligen borde du ta ett blodprov och se ifall narkotikan är kvar i ditt blod. För att visa att du inte hade avsikt skulle det givetvis vara bra att föra någon slags bevisning mot att du blev drogad mot din vilja av en okänd man. Att föra bevisning är något som en advokat hjälper till med, jag skriver mer om hjälp från advokat längre ner. Du kan anmäla den okända mannen för misshandelJag vill även tillägga att om du inte redan har gjort det så kan du anmäla mannen som du misstänker drogade dig. Om man drogar ner någon annan så kan man bli dömd för misshandel. Detta eftersom man då sätter någon annan person i vanmakt (BrB 3 kap. 5 §). Att sätta någon i vanmakt innebär att det sker en fullständig brist på kroppslig kontroll hos den andra personen, ett exempel är total berusning av narkotika. Det krävs även att mannen i ditt fall hade en avsikt att ge dig droger. Kan du dömas till fängelse?Eftersom du frågar ifall du kan dömas till fängelse tänker jag kort svara på den frågan. Jag har ovan kommit fram till att du saknar uppsåt (alltså avsikt) till att stjäla parfymen och alkoholflaskan. Trots detta spelar som sagt bevisningen roll och det kan finnas både bevisningen för och mot att du har avsikt, detta är något som du behöver gå igenom med en försvarare. Jag kan inte helt säkert säga hur det kommer gå i rättsprocessen men om domstolen skulle komma fram till att du har en avsikt att stjäla parfymen och alkoholflaskan och dömer dig till stöld så kan du dömas till fängelse. Böter finns inte med i straffskalan för stöld, däremot finns andra påföljder än fängelse. Jag vet inte helt vad du i så fall skulle kunna få för påföljd, men det finns i vart fall en risk för att du döms till fängelse om du döms för brottet stöld. Rätt att få offentlig försvarareI mitt svar gällande din rätt att få förvarare kommer jag att använda mig av rättegångsbalken (RB). Du har rätt till en offentlig försvarare först när du är delgiven misstanke, vilket innebär att du måste vara misstänkt för brottet. Fundera på om polisen sa något om misstanke vid förhöret, annars har du nog inte blivit delgiven misstanke ännu. När du har blivit delgiven misstanke så är det du själv som begär att få en offentlig försvarare (RB 21 kap. 3 a § första stycket). Det är domstolen som beslutar om du har rätt till offentlig försvarare eller inte. Du får själv önska vilken advokat som du vill ska vara din offentliga försvarare (vanligt att det är en advokat som är offentlig försvarare). Vidare är det staten som betalar för en offentlig försvarare. Om du frikänns behöver du inte betala tillbaka något till staten. Om du döms för brotten blir du vanligtvis skyldig att betala tillbaka hela eller delar av statens kostnader, det beror på din inkomst.Du har alltid rätt till privat försvarareÄven om domstolen bedömer att du inte har rätt till offentlig försvarare så har du alltid rätt att ha en privat försvarare. För en sådan betalar inte staten utan det är du själv som står för kostnaden. Om du vill veta mer om rätt att få försvarare kan du läsa här. SammanfattningJag vill ursäkta för det långa svaret, för att underlätta kommer jag därför nu att skriva en kort sammanfattning som besvarar dina frågor. Eftersom du inte har en avsikt att stjäla parfymen och alkoholflaskan så uppfylls inte brottet stöld. Om domstolen trots allt skulle komma fram till att du ska dömas för stöld (till exempel om det finns stark bevisning för att du har en avsikt) finns det en risk att du döms till fängelse. Du har rätt till en offentlig försvarare när du har blivit delgiven misstanke och då får du själv önska vilken advokat du vill ha som offentlig försvarare. Det är domstolen som beslutar om du har rätt till offentlig försvarare eller inte. Om domstolen kommer fram till att du inte har rätt till offentlig försvarare så har du alltid rätt till att ha en privat försvarare som du själv betalar för. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Är det möjligt för sambos att avtala bort gemensam lägenhet och sommarstuga vid eventuell separation eller dödsfall?

2020-03-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejJag och min sambo står som gemensamma ägare till en lägenhet och en sommarstuga. Av olika skäl så vill jag kunna avtala bort sambolagen så att det inte delas lika utan att allt blir hans vid eventuell separation/dödsfall. Är detta möjligt när båda står som ägare på kontrakten? Det finns inga lån, allt är betalt.Tack för hjälpen.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag främst att använda mig av sambolagen (SamboL).Vad utgör samboegendom?Eftersom du skriver att ni står som gemensamma ägare till en lägenhet utgår jag ifrån att detta är er gemensamma bostad och att ni köpte lägenheten i syfte att bo där tillsammans. Detta innebär att lägenheten är samboegendom, SamboL 3 §. Till samboegendom hör endast sambors gemensamma bostad och bohag (tex möbler i hemmet, se närmare definition i SamboL 6 §). Du skriver också att ni äger en sommarstuga tillsammans men denna räknas inte som samboegendom om den huvudsakligen används för fritidsändamål, SamboL 7 §. Om ni däremot skulle använda sommarstugan som er gemensamma bostad och alltså bo där permanent så räknas det som samboegendom, SamboL 5 §. Utifrån din fråga utgår jag däremot ifrån att ni bor i den gemensamma lägenheten och att detta räknas som er bostad medan sommarstugan används mer för tillfälliga besök. Med den utgångspunkten blir alltså er lägenhet samboegendom och er sommarstuga inte samboegendom. Avtala bort samboegendom Anledningen till att jag ovan kom fram till vad som är samboegendom och inte är för att det endast är samboegendom som kan avtalas bort genom SamboL. Utgångspunkten är egentligen att all samboegendom ska ingå vid en bodelning, SamboL 8 § första stycket. Detta går som sagt att avtala bort genom ett sk samboavtal, SamboL 9 § första stycket. Samboavtalet ska upprättas skriftligen och undertecknas av båda samborna, SamboL 9 § andra stycket. Genom detta samboavtal kan alltså du och din sambo bestämma att er gemensamma lägenhet inte ska delas lika vid en eventuell bodelning utan endast tillfalla din sambo. Om ni behöver hjälp med att skriva detta samboavtal finns vår avtalsrobot här på Lawline som kan hjälpa er. Vad gäller för det som inte är samboegendom?Jag kom tidigare fram till att er sommarstuga inte är samboegendom så länge den inte utgör er gemensamma bostad. Så länge det inte är samboegendom så går det inte heller att avtala bort sommarstugan från en eventuell bodelning genom ett samboavtal. Då ni står som gemensamma ägare till sommarstugan gäller samäganderätt (se samäganderättslagen 1 §). Det är möjligt att avtala bort samäganderättslagen och det avtal som upprättas gäller då istället för den lagen. I ert fall skulle jag rekommendera dig och din sambo att upprätta ett samäganderättsavtal där ni bestämmer att sommarstugan ska tillfalla din sambo vid eventuell separation eller dödsfall. Om ni skulle behöva juridisk hjälp med att upprätta ett samäganderättsavtal rekommenderar jag er att boka tid med en av våra duktiga jurister på Lawline. SammanfattningGenom att upprätta ett samboavtal kan ni undanta er gemensamma lägenhet från en eventuell bodelning och istället besluta att den endast ska tillfalla din sambo. Vidare kan ni genom ett samäganderättsavtal bestämma att er gemensamma sommarstuga endast ska tillfalla din sambo vid eventuell separation eller dödsfall.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,