Vad händer med skulden?

2020-10-31 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Om jag vill kräva tillbaka pengar från mitt ex utifrån ett gemensamt bolån där all betalning skett från mig, vad har jag för rättigheter. kravet kommer baseras på tiden från det att hon beslutade att separeras tills att bodelningen blev klar. Lånet i fråga fortgick och betalningarna betalades in av mig men hon stod fortfarande som lånetagare. kronofogden har uppmanat mig att själv först kräva pengarna från henne och att det skulle ske med en tidsfrist och om det inte godtogs skulle jag gå vidare till kronofogden med en ansökan men mer relevant information fick jag ej. vet ni om det finns något specifikt kring detta (juridiskt)
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som du kanske förstår är din fråga väldigt öppen och det kan finnas en mängd olika omständigheter som skulle påverka vad som sker eller skulle kunna ske rent juridiskt för att den som är skyldig dig pengar ska betala. Du nämner i din fråga att du har varit i kontakt med KFM, och att de rekommenderat dig att försöka lösa situationen på egen hand. För att KFM ska ha möjlighet att agera i ditt fall måste du ha framställt ett betalningskrav till den person som är skyldig dig pengar, och även angett ett förfallodatum där skulden senast ska vara betald. Det är därför viktigt att betalningsfristen görs tydlig för ditt ex för att hon ska ha en reell möjlighet att betala skulden utan inblandning av en myndighet. Skulle hon efter denna tidsfristen inte betala kan du ansöka om ett s.k. Betalningsföreläggande hos KFM. Ett betalningsföreläggande innebär inget annat än att KFM fastställer skulden. Föreläggandet skicks därefter till den person som är skyldig pengar, i ditt fall är det ditt ex. Hon får då ta ställning till föreläggande, och kan välja att betala, bestrida eller inte göra någonting alls.Betalar hon avskrivs ärendet. Gör hon inga invändningar gällande skulden fattar KFM ett utslagsbeslut som alltså är en exekutionstitel och innebär att hon dels blir skyldig att betala dig det begärda belopp, dels att KFM med tvång kan agera för att utsöka beloppet hos henne genom att utmäta hennes egendom. Skulle hon däremot bestrida skulden, kan KFM inte besluta om utslag. Att hon bestrider skulden innebär nämligen att hon inte medger att skulden i sin helhet finns eller att det begärda beloppet är felaktigt. Du måste då ta ställning till hur du vill göra, och har två val till ditt förfogande. Du kan begära prövning av skulden och då lämnas ärendet över till en allmän domstol, begär du inte prövning avskrivs ärendet. Sammanfattningsvis är det alltså svårt att bedöma vad som sker framöver samt att det är beroende av hur du ex förhåller sig till skulden. Men precis som KFM rekommenderat bör du framhålla ett tydligt betalningskrav med en förfallodag. Först efter att skulden förfallit till betalning kan man vidta åtgärder för att tvångsvis betala din skuld, i fall hon inte frivilligt betalar det begärda beloppet. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

"Hur kan åklagaren inte väcka åtal?"

2020-10-11 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har sedan i mars blivit trakasserad av en nära granne som är besatt av mig. Egentligen sedan i dec förra året men är från mars det finns tydliga sms där det står klart och tydligt att jag vill bli lämnad ifred. Ingen respons alls från mig efter det. Finns efter det 60-70 sms, samtal, foton på lappar som satts upp på dörren, saker som lämnats på altanen, han har otaliga gånger verbalt tagit kontakt, otaliga gånger tittat in i mitt vrums fönster (har 3 av ggr på video och några foton från i juli). Det är d som finns bevisade, utöver det har han trakasserat mig på många olika sätt och mitt psykiska mående har försämrats rejält och mitt liv begränsats! Genom lögner har han fått mig känna otrygghet genom att ge sken av att ha både mördat människor, ha vapen, mkt kontakter mm. Tog i augusti hem en manlig bekant för 1a gången på ett halvår. Varit rädd för vad han skulle göra om han blev svartsjuk. Han riktade ett gevär (visade sig vara luftgevär) mot hans huvud som finns på film och frihetsberövade i säkert 40min tills polis ankom. Samlat på mig bevis men inte lämnat till polis innan denna händelse då jag var rädd att han skulle göra nåt riktigt allvarligt han inte fick ett ordentligt straff. Men efter denna händelse (som polis tydligen inte ansett haft med nåt ofredande mot mig att göra) lämnade jag alla bevis och polisen drog igång ärendet. Nu har jag fått veta från åklagare att åtal inte kommer väckas! Hur är det möjligt??!
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar hur åklagaren kan välja att inte väcka åtal. Nedan kommer jag redogöra för de överväganden som åklagaren har att förhålla sig till vid åtalsbeslutet. Därefter övergår jag till vilka åtgärder som du kan vidta om du inte är nöjd med beslutet. Varför väcker åklagaren inte en talan? Åklagaren har en skyldighet att väcka åtal i mål där hon eller han bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts, men även att det går att bevisa vem som har begått gärningen. Alltså, åklagaren har en skyldighet att väcka åtal, men enbart i de fallen där man kan förvänta sig en fällande dom, 20 kap. 6 § RB. Jag uppfattad din situationen som sådan att förundersökningen var avslutad, vid detta skede har åklagaren att bedöma det färdigställda protokollet och besluta om åtal ska väckas eller inte. Det är i detta stadium som åklagaren bedömer om materialet är tillräckligt för en fällande dom. Att åklagaren som i ditt fall fattar ett negativt åtalsbeslut och alltså inte väcka åtal kan bero på en rad omständigheter. I regel beror det på bristande bevisning, där det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom. Den bristande bevisningen kan sin tur utgöras av att den misstänkte förnekar brott, att det inte finns någon teknisk bevisning eller något vittne, 23 kap. 20 § RB. Vad kan brottsoffer göra? Är du inte nöjd med åklagarens beslut och upplever att det föreligger tillräckliga bevis för en fällande dom, finns det framförallt två åtgärder som du kan vidta. Du kan överklaga beslutet. Detta gör du genom att skriftligen begära att beslutet överprövas. Överklagan skickar du till den åklagarkammare där beslutet fattas. Du kan lättast göra detta genom att fylla i följande blankett här. Det bör i sammanhanget framhållas att du bör ta hjälp av en juridiskt skolad person om du väljer att överklaga beslutet. Detta eftersom en erfaren jurist eller advokat har en bättre uppfattning av rättsläget och har därför bättre förutsättningar för att bedöma om den bevisningen som du framfört till polisen under förundersökningen är tillräcklig eller inte. Ett annat alternativ är att väcka enskilt åtal. För detta förutsätts att åklagaren valt att inte väcka åtal, eftersom åklagaren i ditt fall har fattat ett negativt åtalsbeslut kan kravet konstateras vara uppfyllt, 20 kap. 8 § RB. Väljer du att väcka enskilt åtal ska en skriftlig ansökan om stämning göras hos tingsrätten. Ansökan måste innehålla en rad uppgifter såsom vem gärningspersonen är, vilken brott det rör sig om liksom den bevisning som åberopas, se 47 kap. 1- 2 §§ RB. Även i detta fall rekommenderar jag att du tar hjälp av en juridiskt skolad person. Slutord Sammanfattningsvis har åklagaren en åtalsplikt, denna gäller dock för de mål där man kan förvänta sig en fällande dom, bedömer åklagaren att det råder bristande bevisning behöver denna inte väcka åtal. Är du inte nöjd med åtalsbeslutet rekommenderar jag dig att överklaga beslutet alternativt väcka enskilt åtal. I båda fallen råder jag dig att ta kontakt med en jurist eller advokat. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Kan vi få tillbaka pengarna?

2020-10-11 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |HejMin pappa har blivit lurad på nätet genom att dom utgav sig att vara från brottsmyndigheten och sa att dom hade fått tag i en liga som han blivit lurad av tidigare på ca 10 000kr på ett telefonköp av en telefonförsäljare som aldrig fanns mm. Då sa dom att dom skulle betala tillbaka eller något liknande. Dom bad han kolla sitt konto med sitt BankID mm och han fattade mer än att han gjorde detta. Sedan tog det ett tag och då märkte han att dom varit inne och tagit i flera omgångar och nu så har din kommit åt 385 000kr som han polisanmält och pratat med banken men dom kan inget göra säger dom. Finns det något man kan gå vidare med eller är det bara att släppa det.Mvh,
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst vill jag beklaga incidenten. Grovt bedrägeri Det råder ingen tvekan om att din far har blivit utsatt för bedrägeri. För brottets tillämplighet förutsätts att gärningsmannen har vilselett någon, och förmått denne till en handling eller underlåtenhet som har inneburit ekonomisk vinning för gärningspersonen och skada för den vilseledda, se 9 kap. 1 § BrB. Eftersom gärningspersonen i detta fall ringde din far och utgav sig för att vara anställd på Brottsoffermyndigheten, och därigenom vilselett honom till att logga in på sin bank, och därefter gjort ett flertal obehöriga uttag som medfört ekonomisk skada för din far, är förutsättningarna uppfyllda. Enligt praxis ligger gränsen för grovt bedrägeri med hänsyn till enbart beloppet på cirka 250 000 kronor. Då gärningspersonen i din fars fall har kommit över 385 000 kronor är gärningen att bedöma som grovt bedrägeri med hänsyn till det betydande värdet, 9 kap. 3 § BrB. PhishingTyvärr är den omständighet som du beskriver inte särskilt unik. Konceptet kallas för phishing och innebär i regel att den enskilda får ett mejl eller telefonsamtal från någon som utger sig för att arbeta på banken eller annan myndighet, där de uppmanar den enskild att logga in på sin bank eller lämna ut annan information som gärningspersonen behöver för att genomföra bedrägeriet. Gärningspersonerna är många gånger väldigt skickliga. Men gemene man bör tänka på att ingen riktig bank, myndighet eller företag uppmanar den enskilda att lämna ut kontouppgifter eller logga in via mobilt BankID, då de utgör värdehandlingar. Du kan läsa mer om de olika telefonbedrägerierna härVilket ansvar har bankkontohavare? Vilket ansvar banken har att betala tillbaka pengarna till den enskilda är varierande och beror till stor del på hur aktsam den enskilda har varit, alltså ju försiktigare man är ju större chans har man att få tillbaka pengarna. I ett flertal beslut från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har nämnden konstaterat att det är grovt oaktsamt att logga in på sin mobila BankID, i de fall man blir uppringd av en okänd person som utger sig för att jobba på bank eller annan myndighet. Mobilt BankID är alltså en värdehandling som den enskilda har en skyldighet att inte åsidosätta. Det är i fars fall väldigt oklart hur klandervärt hans agerande har varit. Vad kan man göra? Du nämner i din fråga att ni har reklamerat uttagen till banken och polisanmält gärningen, vilket är väldigt bra i ett första skede. Jag antar att avslagsbeslutet från banken baseras på att de bedömer att din far inte har varit tillräckligt aktsam och således inte heller bedömt uttagen som obehöriga. Jag rekommenderar att ni lämnar in ett klagomål hos bankens klagomålsavdelning och begär att de på nytt prövar beslutet. Är ni trots bankens beslut inte nöjda, kan ni vända er till Allmänna reklamationsnämnden. Det bör i sammanhanget framhållas att ARNs beslut inte är bindande då ARN inte är en domstol, utan kan liknas vid rekommendationer. Rekommendationerna följs dock i regel av seriösa aktörer. SlutordSammanfattningsvis har din far blivit utsatt för en typ av bedrägeri som tyvärr är väldigt vanlig, särskilt gentemot äldre personer. Eftersom bedrägeriet har fullbordas genom att din far loggat in på sin mobila BankID, finns det en risk för att din far har agerat på ett klandervärt sätt. Men eftersom värdet av uttagen är betydande finns det en möjlighet att banken i vart fall betalar tillbaka en del av summan. Jag rekommenderar därför att ni i första hand vänder er till bankens klagomålsavdelning och begär omprövning och i andra hand vänder er till ARN. Ni bör även ta kontakt med försäkringsbolaget och rådfråga om de kan bistå med någon typ av hjälp genom din fars hemförsäkring. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Kan man få frivård som alternativ till häktet?

2020-09-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille blev häktad för misstänkt stöld, han och en till blev båda häktade för samma misstanke. Oklart i dagsläget vad min kille kommer bli dömd för just nu då jag inte hört nått. Men han har suttit häktad i snart 1 vecka och Min fråga är då hur stor är chansen att han får frivården istället för fängelse eller hur stor är chansen att han blir släppt tills rättegången efter som det inte är så allvarligt brott? och får ställa in sig senare? Vad låter troligt.
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. HäktningHäktning är en frihetsberövande åtgärd som sker under förundersökningen, dvs. innan en rättegång. För att en person ska kunna häktas måste flera förutsättningar vara uppfyllda. För det första ska personen i fråga vara på sannolika skäl misstänkt. Det är en väldigt hög misstankegrad som i regel förutsätter att det finns något konkret som binder den misstänkte till brottet, såsom vittnen eller teknisk bevisning. För det andra ska brottet kunna leda till ett års fängelse eller mer. Du nämner i din fråga att din pojkvän är misstänkt för stöld. Brottet stöld kan ge upp till två års fängelse och man kan därför konstatera att detta krav är uppfyllt, se 8 kap. 1 § BrB.För det tredje ska det finns risk för att den misstänkte kommer (1)hålla sig undan, (2) försvåra utredningen eller (3) fortsätter begå brott. För det fjärde ska häktning framstå som proportionerlig, där skälen för frihetsberövandet uppväger det intrång som häktet innebär för den misstänkte, se 24 kap. 1 § RB. Om samtliga krav är uppfyllda i din pojkväns fall eller inte kan jag inte bevara då det förutsätter en mängd mer information. Hur länge kan man sitta häktad? I Sverige, tillskillnad från många andra länder finns det ingen gräns för hur länge en person kan hållas häktad. Detta innebär att man kan sitta häktad allt från några dagar till flera år utan rättegång. Dock, om åtal inte väcks inom 2 veckor ska domstolen att med högst 2 veckors mellanrum att hålla en ny förhandling i häktningsfrågan. Detta görs för att bedöma om häktningsskälen fortfarande finns, och framförallt om det kan anses vara proportionerligt, se 24 kap. 18 § RB. Alternativ till häktning? Till häktning finns andra icke- frihetsberövande alternativ. Det är framförallt reseförbud eller anmälningsskyldighet. Bedömningen om den misstänkta ska vara häktad eller inte görs med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållanden eller om det föreligger några andra omständigheter. Vid reseförbud eller anmälningsskyldighet bedömer man att de finns risk att den misstänkte undrar sig lagföring men, att det trots risken inte finns tillräckligt med skäl för att häkta personen samt att det är tillräckligt med reseförbud eller anmälningsskyldighet för att hantera risken, se 25 kap 1 § RB. Frivård Frivården blir först aktuell när den misstänkte döms till någon påföljd, alltså efter en rättegång, och kan därför inte vara ett alternativ till häktning. Frivården är vidare ett samlingsbegrepp till en icke- frihetsberövande påföljder. Till frivården hör skyddstillsyn, samhällstjänst, kontraktsvård, villkorlig frigivning eller fotboja. Kriminalvården ansvarar för frivårdens genomförande, och har till uppgift att ansvara för de personerna som fått frivård som påföljd. Målet är att förändra livet för den som begått brottet med förhoppningen om att personerna ska sluta begå brott. Du kan läsa mer om påföljderna här. Hur ser det ut i ditt fall? Det är väldigt många faktorer som kan påverka både häktningsfrågan liksom vilket påföljd din pojkvän kan tänkas få. Jag har ovan enbart redogjort för huvudprinciperna inom häktning, alternativ till häktning och vad frivård innebär. Dock kan många andra faktorer påverka situationen för den misstänkte, allt från ålder, brottets beskaffenhet och tidigare brottslighet kan få en viss påverkan. För att kunna svara på din fråga, eller i vart fall presentera en prognos över hur domstolen kan tänkas döma i din pojkväns fall förutsätts en gedigen utredning vilket jag inte kan göra med den informationen som har framkommit i din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Vilka dokument behöver jag för att styrka skilsmässan i det land vi gifte oss?

2020-10-19 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Jag gifte mig i ett land i Europa men som ej ingår i EU. Vi har skiljt oss här i Sverige nu. Vad för typ av dokument behöver vi uppvisa i landet där vi gifte oss för att skilja oss där?
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svensk domstol kan efter ansökan pröva äktenskapsmål. Vid prövningen tillämpar domstolen svensk lagstiftning och således är det reglerna i äktenskapsbalken som aktualiseras, se 3 kap. 4 § Lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap.Min uppfattning av din fråga är att tingsrätten redan beslutat om äktenskapsskillnad och frågan är således om domen kommer erkännas av den främmande stat där ni gifte er. Svaret på denna fråga är att det helt enkelt beror på vilket land som åsyftas. Utgångspunkten i Sverige är att beslut om äktenskapskillad som meddelas av en främmande stat erkänns. Det omvända gäller dock inte, dvs. att en skilsmässa beslutat av svensk domstol inte erkänns av alla stater. På frågan om vilken typ av dokumentation du behöver för att styrka skilsmässan, skiljer sig åt beroende på vilket land det är. Vissa länder kräver enbart beslutet i original eller kopia, medan andra kräver ytterligare handlingar såsom personbevis. Du bör ta kontakt med myndigheterna i det aktuella landet, eller ta kontakt med ambassaden i fråga. Har du fler frågor är du välkommen att åter vända dig till oss Lawline. Vänligen,

Vad behöver jag ha med mig när jag gifter mig i Turkiet?

2020-10-11 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |HejJag ska gifta mig med min turkiska pojkvän. Vi kommer viga oss inför en turkisk myndighet. Jag undrar vad jag behöver ha med mig?Hörde talas om blodprover som skall tas där, vad innebär det?Jag undrar också vad det är för kostnader?Tacksam för svar
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kan tyvärr inte besvara dina frågor, då vi på Lawline arbetar med svensk rätt. Frågor om kostnader, eller vilka handlingar du bör ha med dig är inte heller något som svenska myndigheter i regel har insyn i. Vad gäller blodproverna, är det ett vanligt fenomen i andra länder som syftar till att motverka genetiska sjukdomar. Jag kan dock rekommendera dig att ta kontakt med den turkiska ambassaden, då har bättre insyn i vilken dokumentation som förutsätts vid äktenskap. Du kan nå ambassaden på följande telefonnummer: 08-23 08 40 Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Kan jag anmäla banken?

2020-09-27 i Övriga brott
FRÅGA |Kan jag anmäla en bank för att ha spärrat mitt konto på grund av antagande EJ fakta?
Lina Salem |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Varför har banken spärrat bankkontot? Då din fråga är vagt formulerad kommer min bedömning av situationen att vara likaså. Du nämner i din fråga att banken har spärrat ditt konto. Jag antar att du menar att banken har fryst ditt bankkonto. Banken kan ha olika motiveringar för en sådan åtgärd, och i vissa fall har banken dessutom ett ansvar att utreda huruvida brott kan misstänkas förekomma. Banken får därför vidta de nödvändiga åtgärderna för att utreda förekomsten av brottslighet. Det kan exempelvis handla om att du har mottagit eller överfört en stor summa pengar som väcker grundade misstankar hos banken. I normalfallet brukar banken utkräva en förklaring, eller någon form av dokumentation där kunden motiverar den aktivitet som banken har funnit som misstänksam. Om man som kund kan visa på att det finns ett legitimt syfte och ursprung kommer banken med störts sannolikhet att lösa problemet. På frågan om du kan anmäla banken är svaret att det givetvis beror på vad du upplever att banken har gjort som varit felaktigt. Med hänvisning till den mängd lagstiftning som ålägger banker och andra finansinstitut att upptäcka brottslighet som kan förekomma i verksamheten är det ytterst tveksamt att banken skulle ha gjort sig skyldiga till ett brott.Vad kan man göra?Det innebär emellertid inte att du behöver lägga dig platt. Om du är missnöjd med bankens agerande bör du I första hand bör du ta kontakt med klagomålsansvarig på banken. Den klagomålsansvariga har till uppgift att ta emot klagomål och bedöma om banken har agerat felaktigt eller fattat felaktiga beslut. Om den klagomålsansvariga bedöma att så är fallet, kan det utmynna i att banken fattar ett nytt beslut i frågan. Är du trots detta missnöjd bör du anmäla incidenten till Allmänna reklamationsnämnden ARN. ARN fattar med den dokumentationen som lämnas in ett beslut där de rekommenderar hur tvisten bör lösas. ARNs beslut är inte juridiskt bindande, men följs så gott som alltid. Du kan läsa mer om hur du kan gå tillväga om du är missnöjd med bankens agerande här.Sammanfattningsvis är ytterst tveksamt att banken har gjort sig skyldig till något brottsligt genom att frysa ditt konto. Du bör därför inte anmäla incidenten till polismyndigheten. Mitt råd är att du i första hand tar kontakt med bankens klagomålsansvariga och i andra hand anmäla händelsen till ARN. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Får man ha övervakningskameror på personalrummet.

2020-09-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! På mitt jobb så har chefen satt upp övervakningskameror. En kamera sitter uppe vid personalutrymmet samt över en del av restaurangen (främst toaletterna). Får man ha kameror i personalrummet? Man kan se när vi byter om. Det finns ingen skylt och chefen har inte sagt något om att kameran sitter där?
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig oss på Lawline med din fråga.Måste man ha tillstånd? Enligt huvudregeln i 7 § Kamerabevakningslagen stadgas att den som bedriver kameraövervakning måste ha ett tillstånd för detta, om det är en plats dit allmänheten har tillträde, och dessutom ska den som har kameraövervakningen vara en (1) myndighet eller (2) någon annan än myndighet som utför en uppgift av allmänt intresse. Ett sådant allmänt intresse är exv. Skola. För andra subjekt, ex. butiker eller restauranger finns det därmed inget krav på tillstånd för kameraövervakning. Vid bedömningen av om ett tillstånd ska beviljas eller inte (i de fall den blir aktuell) väger beslutsmyndigheten intresset av bevakningen, mot den enskildes intresse av att inte blir bevakad. Berättigade intressen är förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Får man filma vad man vill om tillstånd inte är ett krav? Avsaknaden på tillstånd, innebär inte att man får övervaka hurusom helst. Det innebär snarare att ansvaret för att man följer de regler som finns har förflyttats, där företagare och andra privata aktörer i samhället förutsätts ha koll på regelverket i framförallt Dataskyddsförordningen och Kamerabevakningslagen. De som har övervakningskameror har alltså fortfarande en skyldighet att följa de regler som finns, och göra en bedömning av om det inskränker på den enskildes integritet eller inte. Du nämner i din fråga att kameraövervakningen finns i personalrummet, det är ytterst tveksamt hur en sådan övervakning kan anses vara motiverad av de ovanangivna intressen. Dock har jag inte tillräckligt med underlag för att bedöma om bevakningen är rättsstridig eller inte, utan det kräver en helhetsbedömning liksom syftet med bevakningen. Du kan läs mer om kamerabevakning för privata företag här. Enskildes rätt till information Du nämner även att ni inte är informerade om att det finns kameraövervakning i personalrummet. Enligt 15 § Kamerabevakningslagen ska den som har kameraövervakning upplysa om det. Upplysningen kan ske genom skyltning eller på något annat verksamt sätt. Informationsskyldigheten ska även inbegripa rätten om att för fram klagomål mot bevakning till tillsynsmyndighet. Bestämmelsen gäller vid alla former av kamerabevakning, och gäller således även för de fall som inte kräver tillstånd. Vad kan man göra? Anser du att företaget inte har ett berättigad intresse av kameraövervakningen där din och de övrig anställdas integritet kränks, kan du vända dig till tillsynsmyndigheten som är Datainspektionen. Sammanfattningsvis Företag, behöver i regel inte ansöka om tillstånd om verksamheten inte innefattar utövandet av ett allmänt intresse. Frånvaron av tillstånd innebär emellertid inte att man befrias från ansvar, utan man måste fortfarande förhålla sig till och följa de regler som finns. Aktörer som inte har ett tillstånd måste kunna motivera att kamerabevakningen har ett berättigat intresse. Bedömningen av om kameraövervakningen har ett berättigat intresse eller inte ska göras i relation till den enskildes integritet.Vidare har din arbetsgivare en upplysningsplikt om den befintliga kamerabevakningen. Upplever du att övervakningen inte har ett berättigat intresse och således rättsstridig kan du framföra detta till Datainspektionen. Du kan läsa mer om hur det går till och vilka uppgifter som inspektionen i regel behöver här. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline.Vänligen,