Stämpling enligt 4 kap. BrB

2020-03-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vilka brott i kap 4 BrB kan straffas på förstadiet redan som stämpling? Och behöver även veta lagrum, tack.Såg denna fråga tidigare där ni angett 7 st paragrafer. Jag undrar om inte även grov människoexploatering 4:1 och dataintrång 4:9 c skall inräknas med i denna fråga. Tacksam för svar
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline för att få svar på din fråga!Stämpling föreligger då någon i samråd med annan beslutar att utföra ett brott, alternativt försöker förmå annan att utföra brott eller erbjuder sig att utföra ett brott, se 23:2 2st. BrB.Det fordras att stämpling är särskilt angivet för straffbarhet. De paragrafer i 4 kap. BrB (Om brott mot frihet och frid) som är straffbara vid stämpling är människorov, människohandel, grov människoexploatering eller olaga frihetsberövande samt för underlåtenhet att avslöja eller förhindra ett sådant brott, se 4:10 BrB. Vad gäller dataintrång enligt 4:9c BrB omfattas inte av stämpling till brott, däremot av försök eller förberedelse till detsamma, om det inte hade ansett som ringa.Hoppas du har fått svar på din fråga, med vänliga hälsningar.

Bevittnande av framtidsfullmakt

2020-03-19 i Formkrav
FRÅGA |Att bevittna en framtidsfullmakt. En fullmaktsgivare utser sina två söner till att vara fullmaktshavare. Två vittnen skall bevittna fullmakten. Kan det ena vittnet vara en systerson till fullmaktsgivaren ?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Framtidsfullmakter regleras i Lag (2017:310) om framtidsfullmakter.En framtidsfullmakt ska vara skriftlig. Fullmaktsgivaren ska i två vittnens samtidiga närvaro skriva under fullmaktshandlingen eller intyga att han eller hon har skrivit under handlingen. Vittnena ska ha kännedom om att handlingen är en framtidsfullmakt och bekräfta handlingen med sina underskrifter, 4 §.Fullmaktsgivaren själv får inte vara vittne. Regler om bevittnande hittas i 10:2 1st. och 10:4 1 och 3st. Ärvdabalken.I 10:4 1 och 3st. Ärvdabalken stadgas att den som är under 15 år eller på grund av psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte vara framtidsfullmaktsvittne. Inte heller fullmaktsgivarens make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till fullmaktsgivaren eller är hans eller hennes syskon får vara vittne.Som utgångspunkt är det bättre att hitta andra bekanta och vänner, eller grannar som bevittnar framtidsfullmakten. Det finns dock inte något uttryckligt hinder mot att syskonbarn bevittnar framtidsfullmakten. Med vänliga hälsningar.

Bodelning.

2020-03-15 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min man har varit gifta (inkl sambo) mindre än ett år. Vi är gifta utan äktenskapsförord och inga papper på enskild egendom. Vi äger allt gemensamt.När vi flyttade ihop, ägde jag huset vi bor i.Han betalade kontant en "kontantinsats" till mig som för att äga halva huset. Jag betalade av skulder med dessa pengar.Vi är nu alltså gifta utan papper och båda står för bolånet. Men jag står som ägare till huset på lagfarten, men alltå inte enskild egendom.Vad händer vid en skilsmässa ?Kan han kräva tillbaka kontantinsatsen ?Räknas det in i bodelningen ?Hur delas det upp när vi varit gifta/bott ihop mindre än ett år ?Kan jag behålla " mitt" hus ?
Martin Carleheden |Hej. Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser återfinns i Äktenskapsbalken (i fortsättningen ÄktB).All egendom i boet är giftorättsgods, om jag tolkar dig rätt. Det innebär att ni vid bodelning skall beräkna andelarna och dela dessa lika, enligt 11 kap. ÄktB.Först beräknar ni era andelar i boet, det vill säga delar upp tillgångar och skulder i giftorättsgods och enskild egendom, se 11:1 ÄktB. Av frågan framgår det att ni endast har giftorättsgods att fördela.När ni har beräknat tillgångarna och skulderna skall dessa skulder avräknas i enlighet med 11:2 ÄktB. I första hand skall skulderna avräknas mot den egendom som skulden är hänförlig till.När ni beräknat andelarna och avräknat skulderna skall en nettoberäkning göras enligt 11:3 ÄktB. Syftet med bodelningen är att båda makar ska erhålla egendom till ett lika värde.Sedan följer bruttoberäkningen av andelarna enligt 11:6 ÄktB där ni, om ni har några skulder, lägger till dem på nettoresultatet.Skifteslikviden skall sedan fastställas i enlighet med 11:6 in fine ÄktB.Eftersom ni inte har någon enskild egendom kommer all egendom som ingår i boet att vara föremål för bodelning. Se 10:1 ÄktB som stadgar att i bodelning skall makarnas giftorättsgods ingå. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom, 7:1 ÄktB.Kontantinsatsen för halva huset innebär att även den kommer ingå i bodelningen. Betalningen av kontantinsatsen kan inte krävas tillbaka vid en bodelning. Det regleras av allmänna köprättsliga regler. Såvida inte något avtalsbrott har föregåtts av betalningen kan han inte kräva den tillbaka, den ska ingå i bodelningen.Vad gäller din undran om att behålla din fastighet återfinns regler i 11:7 - 11 ÄktB. Som utgångspunkt har var make rätt att på sin lott i första hand få sin egendom. Det innebär att som utgångspunkt har du rätt att vid en lottläggning få tillgång till huset.Jag tolkar det dock som att ni använder huset som gemensam bostad (se 7:4 ÄktB). Vad gäller den gemensamma bostaden skall den make som bäst behöver den rätt att få den på sin lott, mot avräkning. Det skall göras en behovsprövning och en skälighetsprövning för att kunna utreda vem av du eller din make som har bäst rätt till er gemensamma bostad.Du skriver att ni varit gifta i mindre än ett år. Enligt 12:1 ÄktB - skevdelningsregeln, finns då en möjlighet för den make som vid bodelningen hade störst värderad egendom att jämka en likadelning. Eftersom ni har varit gifta så pass kort tid som under ett år är det mycket som talar för en möjlighet till jämkning. Det kräver dock att en av makarna missgynnas av en likadelning och att det är oskäligt med en sådan. Den här möjligheten tillkommer endast den make som har den större förmögenheten. Någon möjlighet att jämka likadelning om man har mindre värderad egendom än sin nästa finns inte.

Reklamation av felaktigt utförd tjänst

2020-03-08 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Hur reklamera jag en bilbesiktning,enl.konsumenttjänstlagen? Jag fick inte info om att mina bromsar var dåliga,bilen gick igenom besiktningen utan anmärkning. 3 veckor senare låter det om bromsarna,varpå jag kör några dagar innan jag lämnar in bilen på verkstad ( eftersom jag nyss besiktat den tänkte jag ju att det inte kunde vara så allvarligt. )där de konstaterar att bromsarna är helt slut,så jag får byta ut allt,både skivor och belägg. Det blev kostsamt och hade jag fått veta på besiktningen att bromsarna hade varit dåliga så hade jag lämnat in den direkt och kommit undan med att byta bara beläggen.Hur kan jag åberopa mitt missnöje?Mvh Anja
Martin Carleheden |Hej! Först och främst skall ett tack riktas till dig för att du vänder dig till oss på Lawline!Konsumenttjänstlagen (KtjL i fortsättningen) gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser arbete på lösa saker, se 1 § 1p. KtjL.I texten skriver du att näringsidkaren har utfört tjänsten i strid med lagens föreskrifter. Då finns det möjlighet till reklamering och felpåföljder.Näringsidkaren har inte utfört tjänsten fackmässigt, se 4 § KtjL. För att åberopa missnöje över det här måste fel i tjänst konstateras.Tjänsten ska anses felaktig om resultatet avviker från vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse, se 9 § KtjL.Frågan om tjänsten är felaktig ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades, enligt 12 § 1m. KtjL. I det här fallet har bilen lämnats in till besiktning, då anses uppdraget avslutat först när den kom tillbaka i din besittning, se 12 § 2m. KtjL.Tjänsten är avslutad och vidare av det du framför i din fråga tycks näringsidkaren inte ha utfört tjänsten fackmässigt och fel kan således konstateras enligt 9 § KtjL.Även om resultatet försämras efter tjänstens avslutande skall näringsidkaren ansvara för felet, om det kan härledas tillbaka till näringsidkarens åsidosättande av lagen, se 13 § KtjL.Fel föreligger således förmodligen i ditt fall. Det du ska göra nu är att underrätta det företag som utförde besiktningen, och detta skall göras inom skälig tid efter att du märkte felet, se 17 § KtjL. Tidsfristen för reklamation sträcker sig ganska långt, minst två månader efter att du borde ha märkt felet är tillåtet. Efter två månader krävs det att du kan bevisa skäligheten till att du dröjde med reklamationen.I det här fallet får din reklamation inte ske senare än tre år.Du har rätt att kräva att näringsidkaren i fråga avhjälper felet utan kostnad för dig, om kostnaderna för näringsidkaren inte blir för stora i förhållande till felets betydelse för dig som konsument, se 20 § KtjL. Avhjälpande är det steg som blir troligast här. Näringsidkaren kan vidare kräva att avhjälpa felet om inte särskilda skäl föreligger, exempelvis att denne näringsidkare har utfört tidigare besiktningar utomordentligt dåligt eller på annat sätt visat allvarlig oskicklighet.Du bör åberopa att näringsidkaren inte utförde tjänsten fackmässigt, det vill säga i enlighet med den aktuella branschens normer. Att inte påpeka bristande funktionsförmåga i bromssystemet är givetvis något som denne näringsidkare bör ha känt till i sin yrkesroll. Att inte påpeka ett sådant allvarligt fel är inte fackmässigt. Näringsidkaren har inte med tillbörlig omsorg tagit tillvara på dina intressen som konsument, och uppenbarligen inte samrått med dig i den utsträckning som var nödvändig.Jag hoppas svaret var till hjälp. Med vänliga hälsningar.

Vad gäller vid testamentstagares död?

2020-03-21 i Testamente
FRÅGA |Jag har i mitt testamte angivet en del av min behållning till en person som ej är släkt med mig. Om denna person är död när jag dör går då arvslotten till dennes arvingar?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller för kvarlåtenskapen om testamentstagaren avlider innan testamentsgivaren avlider stadgas i 11 kap. Ärvdabalken (i fortsättningen ÄB).11 Kap. ÄB innehåller tolkningsregler för testamente. Dock skall man ha i minnet att tolkningsreglerna som ställs upp där är endast presumtionsregler. Går det att utläsa någon annan tolkning ur testamentet kommer det alltid att gälla före reglerna i 11 kap. ÄB.Testamentsgivarens vilja ska respekteras i den mån det är möjligt, vilket stadgas i 11:1 ÄB. Kan den verkliga uttryckliga viljan inte utrönas får man med hjälp av all tillgänglig bevisning försöka utröna den hypotetiska viljan hos testamentsgivaren.11:6 ÄB stadgar att om testamentstagare dör innan hans rätt inträtt eller kan testamentet eljest ej verkställas i vad honom angår, skola hans avkomlingar träda i hans ställe, såframt de i fråga om arv efter testator varit berättigade därtill.Här stadgas att det endast är i de fall som avkomlingarna (barn eller barnbarn) hade haft rätt till arv efter testamentsgivaren, det vill säga om de var släkt med testamentsgivaren, som testamentstagarens arvingar kan ärva. Paragrafen gäller dessutom bara vid legat, det vill säga en viss specifik sak eller viss summa pengar som står angivet i testamentet, se 11:10 1st. ÄB.I ditt fall är personen du vill testamentera din egendom till inte släkt med dig. Det innebär att om man inte kan utröna någon uttrycklig vilja från din sida att dennes arvingar ska ärva vid händelse av frånfälle innan testamentstagarens rätt har inträtt, kommer dennes arvingar inte få kvarlåtenskapen.Med vänliga hälsningar.

Huvudmans ersättningsmöjligheter vid befogenhet- och behörighetsöverskridande från fullmäktig.

2020-03-15 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Vart i lagboken står det om att huvudmannen kan kräva ersättning av mellanmannen om mellanmannen går utanför behörigheten och/ eller befogenheten?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig hit till Lawline med din fråga!Det du undrar över stadgas i Handelsbalken, och Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område - Avtalslagen (i fortsättningen AvtL).2 kap. AvtL behandlar fullmakt. Med en fullmakt tillåts man agera för annans räkning. En huvudman ger en person fullmakt att för huvudmannens räkning utföra en rättshandling mot tredje man. Personen som för huvudmannens räkning ska rättshandla kallas för fullmäktig/mellanman.Fullmäktige/mellanman är skyldig att agera inom fullmaktens behörighet och befogenhet. Handlar denne utanför behörigheten är rättshandlingen aldrig giltig för huvudmannen. Handlar denne utanför befogenheten är rättshandlingen ogiltig för huvudmannen endast om tredje man är i ond tro angående fullmaktens befogenhet.Är det en fullmakt adresserad direkt och endast till fullmäktige/mellanman, krävs ond tro från tredje man även vid behörighetsöverskridande, se 2:18 AvtL.Det står inte uttryckligen i lagen om huvudmans rätt till ersättning från fullmäktige/mellanman för överskridande av behörighet eller befogenhet. Mellan huvudmannen och fullmäktige/mellanman råder ett vanligt avtalsrättsligt förhållande som inte styrs av reglerna i 2 kap. AvtL.Allmänna avtalsrättsliga principer om avtalsbrott får avgöra den frågan. Viss ledning kan hämtas ur 18:3 HB om sysslomannaansvar. Dock syftar regeln där endast för ersättning vid behörighetsöverträdelser. Med vänliga hälsningar.

Hur skall ett testamente skrivas för att särkullbarn ska ha rätt till arv efter efterlevande makes död?

2020-03-15 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag är gift och har ett barn, min make har inga barn. Vi har skrivit äktenskapsförord och nu håller jag på att skriva mitt testamente.Den kvarlåtenskap som min make ärver efter mig vill jag ska tillfalla min son den dagen min make dör. Hur skriver jag detta rätt i ett testamente?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vad gäller din fråga besvaras den utifrån Ärvdabalken (ÄB i fortsättningen).Du vill att kvarlåtenskapen ska tillfalla din son efter din makes bortgång.Din son är inte din makes barn, vilket innebär att din son är enligt successionsrätten ett särkullbarn.De närmaste arvingarna är arvlåtarens avkomlingar, bröstarvingar, se 2:1 ÄB. Din son är således bröstarvinge till din kvarlåtenskap.I de fall en make efterlever den döde ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, 3:1 1st. 1m. ÄB. Paragrafens andra mening stadgar emellertid att om arvlåtaren (du) efterlämnar bröstarvingar som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller att maken endast kan få dennes lott om särkullbarnet har avstått sitt arv, 3:1 1st. 2m. ÄB.Om din son väljer att avstå sitt arv kommer kvarlåtenskapen att tillfalla honom regelrätt efter din makes frånfälle. Dock måste din son för att detta ska gälla avstå sitt arv enligt 3:9 ÄB.Du behöver, om följden blir som ovan, inte skriva något explicit i testamentet. Din son har alltid rätt till sin laglott, se 7:1 ÄB.Jag hoppas frågetolkningen gjordes rätt. Tveka inte att höra av dig igen om du har ytterligare funderingar, med vänliga hälsningar.

Dolda fel vid fastighetsköp

2020-03-07 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej. Mitt namn är X och jag köpte mig ett tegel hus i nov månad. Nu efter några månader efter en MASSA regn och blåst har det trängt in vatten in till innerväggen så att det blivit "fuktmärken".Jag vet om när jag kollade på huset att den gaveln inte är i toppskick,utbytta tegelstenar och omfogat på vissa ställen osv. Jag hade INTE en besiktningsman när jag köpte det. Kan detta räknas som dolt fel tror ni? Eller om mitt försäkringsbolag kan täcka något? Eller jag får betala allt själv? För att gaveln ska bli bra måste vi eventuellt putsa om hela väggen,vilket blir ganska kostsamt. Tack! Mvh.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om undersökningsplikt vid fastighetsköp regleras i Jordabalken (i fortsättningen JB).4:19 JB reglerar så kallade faktiska fel i fastigheter.Som fel får inte åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet, stadgar 4:19 sista stycket JB.Säljaren för fastigheten ansvarar endast för så kallade dolda fel. Köparen har vid fastighetsköp en sträng undersökningsplikt. En normal undersökningsplikt omfattar i princip allt som är möjligt att konstatera med sinnena och det kräver att man nagelfar fastigheten genomgående. Dock innebär undersökningsplikten inte att man ska göra någon form av åverkan på själva fastigheten, som att riva ned väggar och dylikt.Så länge säljaren inte har gjort en särskild utfästelse eller om fastigheten inte avviker från en kärnegenskap kommer det du tar upp i frågan förmodligen inte räknas som ett dolt fel. Avvikelse från kärnegenskap innebär en allvarlig och fundamental avvikelse från normal och rimlig standard.Du anger dessutom att du vid undersökningen av fastigheten visste om de aktuella felen. Därmed finns det heller inte några större möjligheter till felpåföljder om det trots allt skulle visa sig vara ett dolt fel. Att inte ha en besiktningsman faller i dessa fall på köparen. Säljaren har ingen generell upplysningsplikt vad gäller fel.Vad gäller försäkringsbolagets betalningsansvar vilar det på vad som står i ditt aktuella försäkringsavtal. Risken för att du får betala reparationen själv finns.Med vänliga hälsningar.