Lexbase och yttrandefrihetsbrott

2021-10-04 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Lexbas hänvisar till en dom eller tvist om mig fast det är avgjort denna tvist när det gäller skilsmässa och arv, och dem vill ha betalt för att se min dom tvist fast de skriver inte bara att det var en tvist. Jag ber dem ta bort detta men de vägrar innan 5 år har gått. Jag anser detta är förtal?
Martin Carleheden |Tack för att du vänder dig till Lawline!Lexbase och sådana liknande webbsidor har ett utgivningsbevis, vilket är en typ av intyg som behövs för att erhålla grundlagsskydd enligt i detta fall Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) på basis av databasregeln som hittas i 9 § YGL.Med ett sådant utgivningsbevis som Lexbase har kan bestämmelser i personuppgiftslagen kringgås.Ur den synpunkten har Lexbase ansvarige utgivare inte begått något brott när de har uppgifter om civilmålet som du är delaktig i. Ansvarig utgivare skyddas från alla brott som inte faller under definitionen yttrandefrihetsbrott, se 6 kap. 1 § YGL.Ett sådant yttrandefrihetsbrott är förtal, se 7 kap. 3 § TF. Förtal innebär att "någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning."Det förutsätts att en uppgift lämnas, och att denna uppgift lämnas åt annan än den beskyllde. Vidare krävs det att uppgiften är ägnad att utsätta den beskyllde för andras missaktning, men det krävs inte bevis för att den beskyllde verkligen blivit utsatt för andras missaktning. Uppgiften måste dock vara av objektivt nedsättande beskaffenhet. Huvudrekvisitet är att uppgiften ska medföra eller vara ägnad att medföra andras missaktning om dig som person. Det måste vara objektivt nedsättande uppgifter som sprids, inte endast den beskylldes subjektiva uppfattning beaktas således. I det här fallet är det förmodligen inte tillräckligt för att förtalsbrottet ska vara för handen. Uppgifterna som sprids har inte varit ägnade att utsätta den beskyllde för missaktning. Med vänlig hälsning!

Vad gäller för utökad frigång i samband med villkorligt frigivning?

2021-10-02 i Påföljder
FRÅGA |HejJag försöker läsa och förstå hur strafftiden kan bli som kortast på en dom om fängelse i 2,5 år.Jag har räknat 30 månader x 30 dagar= 900 dagar och 2/3 av den tiden blir så 600 dagar.Läser också att man kan beviljas utökad frigång om halva strafftiden är avtjänad? Betyder detta att man kan få utökad frigång efter hälften av 900 eller hälften av 600 dagar?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om frigivning och fängelsestraffets längd bestäms med utgångspunkt i 26 kap. BrB. Enligt 26 kap. 6 § BrB skall den dömdes friges villkorligt efter två tredjedelar av avtjänat straff. I ditt fall har en påföljd om fängelse tidsbestämts till 2.5 år.Bestämmelsen innebär att den dömde ska friges vid den tidigaste tidpunkten för villkorlig frigivning. Det innebär två tredjedelar av 913 dagar vilket ger en villkorlig frigivning efter 608 dagar rent formellt. Den villkorliga frigivningen sker tidigast en månad efter att två tredjedelars straff har avtjänats vilket innebär i ovan fall att den dömde måste avtjäna 608 dagar utökat med en månad.Utökad frigång är en utslussningsåtgärd från Kriminalvårdens sida och innebär att en intagen under kontrollerade former avtjänar fängelsestraffet i sin bostad. Det krävs som frågan anger att minst halva strafftiden har avtjänats. Det får heller inte finnas beaktansvärd risk för att den dömde i framtiden kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt missköta sig allvarligt.Utökad frigång gäller för det utdömda straffet, i ovan fall 2.5 år. Villkorlig frigivning innebär inte att resterande straff efterges. Därför gäller utökad frigång hälften av det utdömda hela straffet.Med vänlig hälsning!

Är det olagligt att förbjuda radiospelning på ett koloniområde?

2021-10-01 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Är det lagligt att för bjuda radio på ett koloniområde med bara odlingslotter.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Svaret på frågan kommer att baseras på tolkningen att radion och ljudet från radion utgör ett störningsmoment för andra i koloniområdet. Koloniföreningar hyr ut kolonilotter till enskilda personer och har som hyresägare rätt att ställa upp villkor för hyrestagarens användning av kolonilotten, det följer av den allmänna avtalsfriheten.Att ställa upp villkor för radiospelning på området kommer således inte att vara olagligt eller strida mot någon annan regel.Har det däremot inte upprättats något villkor rörande radiospelning på kolonilotten i hyresavtalet kan det utgöra ett avtalsbrott att senare ställa upp ett förbud, enligt förutsättningsläran. Det skall dock framhävas att förutsättningsläran används restriktivt och det krävs en del vad gäller din förutsättning att radio får spelas, för att ens vara tillämplig.Förutsättningen måste ha varit väsentlig för dig. Det vill säga att egenskapen att kunna spela radio på kolonilotten måste ha varit en väsentlig grund för dig att ingå avtalet. Det ska antas att du inte ingår hyresavtalet om du inte får spela radio på kolonilotten. Vidare måste hyresägaren ha insett denna förutsättning och ändå ingå avtalet med dig. Du får heller inte ha vetskap om att det inte är tillåtet att spela radio på kolonilotten.Förmodligen är det så att förutsättningsläran inte går att applicera på ditt fall, men skulle kunna vara det som eventuellt gör radioförbudet olagligt. Med vänlig hälsning!

Vad menas med hjälpmedel som kan förverkas enligt 36 kap. 2 § BrB? Kan en kamera som använts för att filma en misshandel förverkas?

2021-09-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Om en person gör sig skyldig till misshandel mot någon och samtidigt filmar misshandeln med sin kamera, kan kemeran då anses vara ett sådant hjälpmedel som kan förverkas enligt bestämmelsen i 36 kap. 2 § brottsbalken?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 36 kap. 2 § Brottsbalken (BrB) kan egendom som använts som hjälpmedel vid brott "enligt denna balk" förklaras förverkad om det är nödvändigt för att förebygga brott, eller om det annars finns särskilda skäl.Med hjälpmedel menas enligt ovan nämnda paragraf den definition på begreppet som brottsbalken ställer upp. Enligt 23 kap. 2 § 1st. 2p. BrB kan den som, med uppsåt att utföra eller främja brott, skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid brott, dömas för förberedelse till brott.Här definieras begreppet hjälpmedel som ett föremål som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid brott. Föremålet ska vara utformat och ha ett användningsområde som syftar till att utföra ett brott. En kamera kan inte utgöra ett sådant hjälpmedel vid brott och omfattas således inte av den egendom som åsyftas i 36 kap. 2 § BrB.Med vänlig hälsning!

Om ett särkullbarn avstår från sitt arv, men avlider innan styvföräldern avlider, vem erhåller efterarvet?

2021-10-03 i Efterarv
FRÅGA |Hej.En fråga.Om ett särkullbarn väntar med att ta ut sitt arv.Men avlider före styvföräldern.Vem ärver då särkullsbarnets del? Tack på förhand.
Martin Carleheden |Tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om arvsordning hittas i Ärvdabalken.Enligt 2 kap. 1 § ÄB står arvlåtarens avkomlingar först i arvsordningen. Finns det däremot en efterlevande make kommer denne att gå före i arvsordningen, se 3 kap. 1 § ÄB. Det gäller dock inte ifall avkomlingarna inte också är efterlevande makes. I det fallet har särkullbarnen rätt att ta ut sin del av arvet direkt, utan att behöva avstå för rätten till efterarv.Särkullbarnen har enligt 3 kap. 9 § ÄB möjlighet att avstå sin arvsdel till efterlevande make och därmed få rätt till efterarv. Om särkullbarnet avlider före styvföräldern, ifall de är gifta, kommer efterarvet efter styvförälderns död fördelas mellan eventuellt fortfarande levande avkomlingar till den först avlidne maken, och eventuellt gemensamma avkomlingar i första hand.Med vänlig hälsning!

Är det tillåtet att använda vissa föremål i en självförsvarssituation, och är det tillåtet att rikta slag mot vissa delar av kroppen vid sådana situationer?

2021-10-01 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag undrar om självförsvars grejer.1. Får jag ha sand/grus/stenar i mina fickor för att användas som självförsvar? Genom att kasta på ögonen eller ansiktet.2. Är det ställen eller delar av kroppen som man inte får slå på som t.ex. halsen, käke, övredelen av magen(ungefär vid diaphragman).Jag undrar detta för att man vill ju inte få skadestånd eller vad det nu kallas.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns i den svenska straffrätten ingenting som förbjuder vissa typer av föremål att användas i självförsvar, och heller inte något som uttryckligen förbjuder enskild från att slå vissa delar av kroppen i självförsvar, detta eftersom vad som räknas som lagligt självförsvar är helt beroende på den enskilda situationen.Enligt 24 kap. 1 § BrB utgör nödvärn en av flera ansvarsfrihetsgrunder i svensk straffrätt. Nödvärn kan enklast beskrivas som just självförsvar i hotande situationer. Huruvida de i frågan uppräknade föremålen och de i frågan riktade slagen mot angriparens kropp är tillåtet i en nödvärnssituation bedöms mot kriteriet om agerandet är uppenbart oförsvarligt. Huvudregeln är att våld kan bemötas med lika våld.Försvarlighetsbedömningen görs genom att väga in det angripnas beskaffenhet och dess betydelse samt omständigheterna i övrigt. Hit räknas bland annat de inblandade personernas kroppsvikt, kunskaper om kampsport, upphetsning, förekomst av allvarliga hotelser och, om det är ett konkret eller akut hot, det använda våldet samt förutsebara skaderisker. Även om nödvärnsvåldet resulterar i angriparens död kan nödvärn fortfarande göras gällande. Allt beror på huruvida agerandet är uppenbart oförsvarligt.Det skall vidare sägas att en civilrättslig skadeståndstalan kan riktas mot dig även ifall ditt agerande utgör nödvärn, detta eftersom skadeståndstalan görs i en civilrättslig talan medan nödvärnssituationen behandlas i ett brottmål.Med vänlig hälsning!

Begår man ett brott om man säger till en polisman, önskandes att nästa person denne påträffar ska döda polismannen?

2021-09-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Begår man en olaglig handling om man säger till en polisman "Jag hoppas nästa gärningsman du träffar på har vapen och att gärningsmannen hinner skjuta dig först"? Många andra jag frågat har sagt att det är ett brott men jag personligen kan inte se vilket brott man skulle begå. Det kan ju inte vara hot mot tjänsteman eftersom man har ju inte uttalat sig om att man själv ska göra nåt illa. Detta som jag skrivit ovan är ju bara en förhoppning och jag har hört att det inte finns någon lag att uttrycka dödsförhoppning åt någon annan. Rätta mig om jag har fel.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hot mot tjänsteman regleras i 17 kap. 1 § BrB. Syftet med kapitel 17 i Brottsbalken är att skydda personer som fullgör myndighetsutövning varför hot mot tjänsteman exempelvis inte kan vara för handen ifall inte gärningsmannen har för avsikt att påverka myndighetsutövningen på något sätt. Det står dock klart att angrepp kan ske även utanför tjänsten mot tjänstemän.Agerandet kan dock utgöra både ofredande.Ofredande regleras i 4 kap. 7 § BrB. Att önska livet ur någon, vilket är det som sker här, även om utförandet skall företas av en annan, kan utgöra ofredande. Det kan klassificeras som "annat hänsynslöst beteende" som går under brottet ofredande. I de fallen krävs det att fridskränkningen ska ha varit kännbar. Dock ses det med tveksamhet på ifall enstaka och enskilda kränkande yttranden ska utgöra ofredande. Gärningen måste i sådana fall som helhet anses vara hänsynslös.Det är troligast att agerandet kommer leda till straffansvar för förolämpning, vilket regleras i 5 kap. 3 § BrB.

Kan en person bli återbetalningsskyldig utan att ha ingått ett föregående avtal? Hur får man lånen avskrivna?

2021-09-20 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Jag har flera frågor.1. Enligt avtalet jag nämner får de skriva mannen på bilen?2. Är detta ett civilmål eller brottsmål?3. Hur får kvinnan avskrivet lånen?En kvinna (K1) blir tillfrågad av en man (M1) att bli medsökande på en bil som M1 ska köpa och sen sälja vidare för att få en förtjänst, hon säger nej. M1 tjatar och säger att hon vid ett tillfälle lovat honom. K1 får dåligt samvete och följer med. Bilhandlaren och en M1 två blancolån på K1s namn utan hennes vetskap. De visar henne ingen information och nämner vid flera tillfällen att hon är medsökande. De skriver ett köpeavtal på bilen, där finns namn, adress, telefonnummer och personnummer på K1 och namn, personnummer ochtelefonnummer på M1. Det står inget om exempelvis vem som äger hur mycket utan det ser annars ut som ett enkelt bilavtal.Bilen står kvar hos handlaren och K1 åker hem. Några dagar senare ser K1 att det är lån i hennes namn och försöker stoppa köpet. Bilhandlaren skriver bilen på M1 som bara några dagar skriver bilen på en annan person. M1 har inte betalat något åter till K1 även om de även skrivit ett kontrakt om att hanska betala alla fakturor som kommer på bilen. K1 tänkte det skulle vara fakturor som parkeringsböter och liknande. Detta är polisanmält. Bankerna vill inte pausa inbetalningarna medan polisärendet är igång för de hävdar civilrätt.
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på första frågan så är det fullt tillåtet att skriva mannen på bilen. I Sverige råder full avtalsfrihet enligt allmänna avtalsrättsliga grundprinciper. Som utgångspunkt gäller alltså att kvinnan är bunden av avtalet som hon skrivit och att mannen är delägare till bilen enligt allmänna avtalsrättsliga principer. Vad gäller bilköpet är det fritt att låta mannen vara skriven på bilen.Kvinnan i frågan har utan vetskap blivit påskriven två lån. Enligt allmänna avtalsrättsliga principer är en tredje part aldrig bunden av ett avtal, det innebär att om kvinnan inte vet om att hon har tagit de här lånen eller om hon blivit påtvingad lånen utan att hon var medveten eller ville genomföra bilaffären kommer de inte vara gällande.Kvinnan kan få lånen avskrivna genom att hävda att hon inte är en del av avtalet och därmed inte kan vara gäldenär på lånen. Ett avtal binder aldrig tredje man. Avtalet inbegriper också lånen.Det rör sig om ett civilmål, eftersom något brott här inte har begåtts.Med vänlig hälsning!