Muntlig förberedelse i indispositivt tvistemål har hållits, jag har ändrat min inställning angående ensam vårdnad, hur ska jag gå tillväga?

2021-09-19 i Barnrätt
FRÅGA |Jag var på muntlig förberedelse och ville inte släppa kravet om ensam vårdnad som då skulle gå vidare till huvudförhandling om några månader.Nu har jag ångrat mig och vill släppa kravet. Hur går jag tillväga då?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdnadstvister är så kallade indispositiva tvistemål. Vid indispositiva tvistemål är det inte tillåtet för parterna att förlikas. Du har varit på muntlig förberedelse där du står vid kravet om ensam vårdnad. Muntlig förberedelse regleras i 42 kap. 6 § RB. Den muntliga förberedelsen syftar bland annat till att undersöka möjligheten till förlikning i tvisten. När det handlar om indispositiva tvistemål angående vårdnad är syftet med en muntlig förhandling att undersöka om det går att komma till en samförståndslösning. Det ni kommer överens om är inte bindande mellan er då förlikning är förbjudet, men kan komma att vara underlag vid den huvudförhandling som senare kommer att hållas. I ditt fall har du stått fast vid ensam vårdnad för att nu ändrat dig. 42 kap. 9 § RB ger en viss möjlighet till ny muntlig förberedelse. Om det är möjligt ska förberedelsen avslutas helt vid sammanträdet (som ni nu har haft). Kan det inte ske ska förberedelsen fortsätta, genom ett nytt sammanträde som en möjlighet eller skriftväxling. Du kan försöka få till en ny muntlig förberedelse för att på så sätt berätta om din ändrade inställning. Det är inte tillåtet att återkalla din talan, se 13 kap. 5 § RB e contrario, bestämmelsen gäller bara för dispositiva tvistemål. Du har dock rätt att åberopa nya omständigheter fram till dess att huvudförhandling hålls, se 13 kap. 3 § in fine RB. Eftersom det rör sig om ett indispositivt tvistemål kommer huvudförhandling att hållas. Du har givetvis möjlighet att berätta om din ändrade inställning vid huvudförhandlingen.Med vänlig hälsning!

När måste jag senast föra talan om enskilt anspråk i samband med brottmål? Kan jag begära skadestånd i efterhand?

2021-09-14 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej min dotter har blivit utsatt för grov misshandel och var så dålig vis rättegången så skadeståndsdelen ej kom upp. Misshandlaren ficj 2,5 års fängelse är det för sent att begära skadestånd för hennes skador bl.a i ansiktet
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I brottmål finns det enligt 22 kap. RB möjlighet att föra talan om enskilt anspråk i samband med brottmålsrättegången. Enskilt anspråk, alltså din dotters skadeståndsanspråk, måste föras senast i samband med huvudförhandlingen, och det finns inte möjlighet att föra enskilt anspråk efter avslutad rättegång.Dock stadgar 22 kap. 1 § RB att för det fall det enskilda anspråket inte tas upp i samband med åtalet, finns det möjlighet att ändå begära skadestånd, dock under den för tvistemål stadgade ordningen.Med vänlig hälsning

Hur får jag tillbaka mina nycklar sedan min motpart vägrar ge tillbaka dem enligt överenskommelse?

2021-08-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Familjemedlem vägrar lämna tillbaka lägenhetsnyckelJag har en familjemedlem som jag inte haft kontakt med i över ett år. Sedan många år tillbaka har jag en nyckel som tillhör familjemedlemmens hus och sommarstuga, och hen har nyckel till min lägenhet. Enbart jag står som ägare till lägenheten ifråga. För drygt några veckor sedan får jag ett meddelande att hen nu vill ha tillbaka sina nycklar i utbyte mot min lägenhetsnyckel. Denna överlämning ska ske via en oberoende part. Jag går med på detta och kort därefter svarar familjemedlemmen att hen inte längre är intresserad.Jag vill bara få tillbaka det som är mitt och lämna tillbaka det som tillhör familjemedlemmen så att jag kan gå vidare med mitt liv och slippa fortsatt kontakt. Hur går jag vidare med detta? Har hen rätt att kvarhålla min nyckel?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I grunden rör sig din situation såsom du beskrivit den om ett avtalsbrott från din familjemedlems sida.Du och din familjemedlem kom överens om att lämna över nycklar till varandra. Ni har slutit ett bindande avtal där parterna (du och din familjemedlem) är skyldiga att genomföra det avtalet villkorar, se 1 § AvtL.Du och din familjemedlem har avtalat om att lämna över nycklar till motparten i utbyte mot era egna nycklar. Både du och din motpart (familjemedlemmen) är bundna av villkoren och bundna av att slutföra avtalet. I ert läge, när avtalet är slutet, har din motpart inte fullföljt sina skyldigheter och därigenom begått ett avtalsbrott genom att säga att denne inte längre är intresserad av att fullgöra sina åligganden enligt avtalet. Att säga att man inte längre är intresserad är en möjlighet att frånträda sina skyldigheter, men den grundläggande principen i svensk avtalsrätt är Pacta sunt servanda, vilket innebär att avtal ska hållas. Det är i en sådan situation endast möjligt att frånträda avtalet om också motparten går med på det. I din situation har din motpart frånträtt avtalet, men med den skillnaden att du inte har gjort det. I det läget har din motpart begått ett avtalsbrott.Avtalsbrott kan beivras genom att du skickar in en stämningsansökan till tingsrätten. Hur din stämningsansökan ska se ut framgår av 42 kap. 2 § Rättegångsbalken. Ett alternativ till stämningsansökan är att ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten, se Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, där Kronofogdemyndigheten kan hjälpa dig att återfå dina nycklar.Med vänlig hälsning!

Make köpte en lägenhet innan vi gifte oss, vem får lägenheten vid en eventuell äktenskapsskillnad?

2021-08-08 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej.Innan 2010 köpte min dåvarande pojkvän (idag man) lägenhet för sina egna pengar, jag betalde ingenting, och vi bodde där tillsammans (som sambos). Vi gifte oss 2010 och har haft lägenheten tills sommaren 2021 såldes lägenheten, och vad händer vid separation/skilsmässa. Delas vi på lika, eller får min man mer då han köpte lägenheten innan vi gifte oss, eller får jag ingenting? Vi har två gemensamma barn. Med vänliga hälsningar,Celine
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline.Som gift kan ett äktenskap upplösas på två sätt. Det ena sättet är att den ene maken avlider. Det andra sättet är att makarna ansöker om, och genomgår, äktenskapsskillnad (skiljer sig), se 1 kap. 5 § ÄktB.Ni är nu gifta. I äktenskapet svarar var make för sina egna tillgångar och skulder, se 1 kap. 3 § ÄktB. Det är först vid en eventuell äktenskapsskillnad som frågan om fördelning av egendom uppkommer.Vid äktenskapsskillnad upplöses äktenskapet, se ovan. Vid äktenskapsskillnad ska bodelning mellan makarna förrättas. Det är här som giftorättsgodset och enskild egendom blir relevant. Enligt 10 kap. 1 § ÄktB ska i bodelningen makarnas giftorättsgods ingå.Giftorättsgodset kommer att delas lika mellan er två vid en skilsmässa, se 11 kap. ÄktB. Frågan blir då om din makes lägenhet kommer att ingå i giftorättsgodset? Det korta svaret, med utgångspunkt i den information du givit, är ja. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Att din make har köpt lägenheten innan ni gifte er spelar i det här läget inte någon roll. Annorlunda hade det varit om ni fortfarande varit sambor, vilket då inneburit att lägenheten inte ingått i samboegendomen (jfr. 3 § SamboL).Såvida du och din make inte skrivit ett äktenskapsförord rörande lägenheten och där bestämt att den ska vara din makes enskilda egendom, kommer ni att dela lika på lägenhetens värde vid bodelningen av en eventuell äktenskapsskillnad.Med vänliga hälsningar!

Jag har en prick i belastningsregistret, kan jag trots det få ett hyreskontrakt?

2021-09-19 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! jag undrar om det är möjligt att få ett kontrakt/anaöka om hyreslägenhet fast man har en prick i registret.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Hyresrätten regleras i 12 kap. Jordabalken (JB). Hyreskontraktet är ett avtal om nyttjanderätt till hus mot ersättning, och har inte några specifika formkrav. Reglerna i hyreslagen är vidare tvingande till hyresgästens fördel. Hyreslagen har inte någon bestämmelse som uttryckligen förbjuder en person som är föremål för registrering i belastningsregistret att ansöka om eller erhålla hyreskontrakt.Det är dock frivilligt att ingå ett hyresavtal, både för hyresvärden och den tilltänkta hyresgästen. Det innebär att vissa hyresvärdar har specifika krav för upplåtelse. Som huvudregel är det endast den som är föremål för registrering som har rätt att begära ut uppgifter ur belastningsregistret, se 9 § lagen om belastningsregister. Det finns ingen sådan möjlighet för privata hyresvärdar att begära.Du som enskild har rätt att ansöka och erhålla hyreskontrakt trots prick i registret. Hyresvärden kan inte begära ut en kopia av ditt belastningsregister.Med vänlig hälsning!

Skatt på förmåner

2021-09-07 i Inkomstskatt
FRÅGA |HejJag behöver veta om förmåner som man får från sin arbetsgivare. Vem som betalar skatt på förmåner och hur mycket betalas skatt? Vilka förmåner som är skattefria? Tack
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Skattefria förmåner framgår av 11 kap. Inkomstskattelagen. Förmåner som inte tas upp till beskattning är i förekommande fall:- Förmåner vid tjänsteresa och vid representation- Förmån av kost i särskilda fall- Förmån av vara eller tjänst av begränsat värde som arbetstagaren får av arbetsgivaren- Förmån av arbetskläder i vissa fall- Personalvårdsförmåner- Gåvor till anställda som understiger ett visst belopp- Hälso- och sjukvårdsförmånerFörmånerna ovan är inte en uttömmande lista utan de förmåner som är vanligast förekommande.Skatt på förmåner betalas av arbetsgivaren. Enligt 11 kap. 1 § Inkomstskattelagen skall Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. Du som arbetstagare betalar skatt på förmåner, undantaget de som nämnts ovan. Hur mycket du betalar i skatt i inkomstslaget tjänst är beroende av vart i landet du är bosatt och hur mycket du tjänar. Enligt 65 kap. 3 § Inkomstskattelagen ska du som fysisk person och obegränsat skattskyldig betala kommunal inkomstskatt, och eventuellt statlig inkomstskatt enligt 65 kap. 5 § Inkomstskattelagen om du tjänar över en viss nivå.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad händer om två fullmaktshavare inte är överens angående en rättshandling?

2021-08-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Fråga om framtidsfullmakt. Om två personer har framtidsfullmakt för samma person där båda får företräda personen var för sig - vad gör man om dessa två inte tycker likadant, vad gör man då?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du visar förtroende för Lawline.Framtidsfullmakter regleras i Lag (2017:310) om framtidsfullmakter. En framtidsfullmakt är en typ av fullmakt som blir giltig först när fullmaktsgivaren inte längre kan tillvarata sin rätt på grund av psykisk störning, ålder, somatisk sjukdom eller liknande. Fullmaktsgivaren ger då fullmaktshavaren fullmakt att agera i fullmaktsgivarens räkning. Det är normalt fullmaktshavaren som avgör när tidpunkten för fullmakten har inträtt.Lagen ger inte någon begränsning i antalet personer som kan agera fullmaktshavare. Det är alltså tillåtet med två eller fler fullmaktshavare. Det händer givetvis i situationer där det finns fler än en fullmaktshavare att det uppstår konflikter. Det man ska komma ihåg är att var fullmaktshavare har ett uppdrag mot fullmaktsgivaren, se främst 15 § lagen om framtidsfullmakter. Är man flera fullmaktshavare för samma fullmaktsgivare måste man vara ense i samtliga frågor. Det är alltså inte möjligt att vidta en rättshandling i fullmaktsgivarens namn om inte samtliga fullmaktshavare är överens. Den rättshandling som en fullmaktshavare vidtar utan samråd och överenskommelse med de andra fullmaktshavarna blir inte giltig.Med vänlig hälsning!

Vad kan jag göra om arbetsgivaren inte betalar ut min lön?

2021-08-08 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej jag arbetade på en restaurang i juni, har inte fått min lön än har meddelat honom den men han har inte skickat lönen. Har inte skrivit på något avtal vad ska jag göra?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anställningsavtalet är precis som vilket avtal utan formkrav som helst. Det innebär att det du och din arbetsgivare eventuellt muntligen kommit överens om gäller som bindande anställningsavtal, se 1 § AvtL samt 4 § LAS.Att betala ut lön är arbetsgivarens främsta skyldighet i ett anställningsavtal. Kom ihåg att du och arbetsgivaren inte uttryckligen behöver ha skrivit under något papper. Er muntliga överenskommelse gäller som anställningsavtal på samma bindande vis.Har din arbetsgivare tecknat ett kollektivavtal kommer det också omfatta dig, då ett kollektivavtal tecknat av arbetsgivaren som utgångspunkt omfattar alla arbetstagare på arbetsplatsen. Om du och din arbetsgivare inte alls kommit överens om någonting kommer kollektivavtalet att styra arbetsgivarens skyldigheter vad gäller att betala ut din lön.Din arbetsgivare har, i och med att denne inte betalat ut din lön för juni månad, begått ett avtalsbrott. Eftersom utbetalning av lön är den klart främsta skyldigheten en arbetsgivare har gentemot sina arbetstagare har denne i och med detta väsentligen åsidosatt sina åligganden gentemot dig som arbetstagare, vilket gör att du enligt 4 § 3st. LAS har rätt att utan uppsägningstid omedelbart frånträda din anställning.Som jag läser frågan har du nu frånträtt din anställning och jobbar inte längre kvar, men ännu inte fått din lön. Detta gör givetvis ovan alternativ verkningslöst. Du som arbetstagare har en fordran på din arbetsgivare, där fordran består i att arbetsgivaren ska betala ut lön till dig vid senast fordrans förfallodag.Att du har en fordran på arbetsgivaren innebär att arbetsgivaren står i skuld till dig, om ditt lönebelopp. Förfallodagen är den dag lönen egentligen skulle ha betalats ut. Har arbetsgivaren inte vid förfallodagen betalat ut lönen till arbetstagaren kommer arbetstagaren ha rätt till dröjsmålsränta fram till dess att lönen betalas, se 3 § Räntelagen (RL). Det skall dock uppmärksammas att räntelagen gäller först om inte annat är avtalat, se 1 § RL. Har du och din arbetsgivare muntligen kommit överens om annat, eller framgår det av kollektivavtalet vad som gäller kring dröjsmålsränta, kommer det att gälla framför Räntelagens regler.Dröjsmålsräntan kommer att utgå från det att lönen skulle ha betalats fram till dess att arbetsgivaren betalar lönen, se 3 § RL.Du som arbetstagare har således rätt till din lön ökat med dröjsmålsränta. Du skriver att du har talat och påmint din arbetsgivare om den uteblivna lönen men ännu har ingen utbetalning gjorts. I ditt läge råder jag dig att återigen påpeka för din arbetsgivare att du inte har fått din rättmätiga lön. I det fall din arbetsgivare trots det inte betalar kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten för att ansöka om betalningsföreläggande.Betalningsföreläggande innebär att Kronofogdemyndigheten kommer att ålägga arbetsgivaren att betala lönen genom påtryckning, se 2 § lagen om betalningsföreläggande. Ansökan om betalningsföreläggande görs skriftligen till Kronofogdemyndigheten, se 9 § lagen om betalningsföreläggande. Med vänlig hälsning!