Vittnens straffrättsliga ansvar i en rättegång

2020-08-04 i Alla Frågor
FRÅGA |Vittnens roll i en brottsmåls-rättegång kan väl vara rätt så knepig ?Jag utgår ifrån att de enda personerna som talar under ed är vittnena.De talar alltså under straffansvar, vilket inte de andra gör.Dessutom om en rättegång hålls tre år efter händelsen, kan man minnas fel.De kan med andra ord både lägga till eller dra ifrån, det som står i förundersökningen.De kanske inte gör det med vett och vilja
Pontus Fridén |Hej!Vittnen i brottsmål, som inte är närstående till den eller de tilltalade, avlägger en ed under rättegång. Vittneseden tar sig följande uttryck: "Jag .. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra". Kopplingen till brottet mened är direkt; den som uppsåtligen (1 kap. 2 § första stycket brottsbalken (1962:700), BrB) bryter mot något av löftena i eden begår mened 15 kap. 1 § första stycket BrB och kan dömas till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.Det väsentliga är att vittnen självklart kan ha en felaktig minnesbild rent objektivt, men som subjektivt framstår som korrekt för honom eller henne och framföra den inför rätten utan att själv bli straffad för det, trots att den är objektivt fel. Görs det istället uppsåtligen med ond avsikt aktualiseras mened. Jag har för enkelhetens skull delat upp dina frågor i det nedanstående.De talar alltså under straffansvar, vilket inte de andra gör?- Ja, vittnen talar i huvudregel under straffansvar på grund av vittneseden.Dessutom om en rättegång hålls tre år efter händelsen, kan man minnas fel?- Om en rättegång hålls lång tid efter en händelse, kan vittnen minnas fel, ja. Det finns mängder av forskning kring människans minne strax efter och en tid efter händelseförlopp. Men att minnas fel och framlägga det så gott man ur minnet är inte detsamma som att medvetet ljuga inför domstolen. I Sverige har vi fri bevisprövning, alltså ska domstolen i slutändan bedöma vittnets tillförlitlighet vilket är allt annat än en exakt vetenskap.De kan med andra ord både lägga till eller dra ifrån, det som står förundersökningen?- Ja, men då kan endera åklagaren eller försvarssidan påpeka detta under den muntliga förhandlingen varpå vittnets tillförlighet kan ifrågasättasDe kanske inte gör det med vett och vilja- Precis, likt jag påpekade tidigare krävs uppsåt, dvs. en medveten handlingHoppas att du fick svar på din fråga.Hälsningar,

Finns det ett maxantal för hur många fullmakter som kan delas ut till en person?

2020-07-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag undrar om det finns någon gräns för hur många fullmakter man kan ha utställda på sig som fullmaktstagare. Om det finns något maxantal? Hur fungerar det sedan med betalningar från fullmaktsgivarens bankkonto, loggar man in via dennes bank fast med mitt bank ID?Tacksam för svar
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag delar upp din fråga i två moment nedan.1. Finns det något maxantal?2. Hur fungerar det sedan med betalningar från fullmaktsgivarens bankkonto, loggar man in via dennes bank fast med mitt bank ID?Svar1. Fullmaktsinstitutet regleras huvudsakligen i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, närmare bestämt i lagens andra kapitel. Vad en fullmakt har för rättsföljder stadgas i 10 § första stycket. I lagen anges inte något tak för antalet fullmakter som kan delas ut till en person. Med andra ord finns det ingen sådan begränsning såvitt ni inte har föreskrivit ett maxantal i ett avtal mellan er. En annan sak är att det kan bli otympligt rent praktiskt att hålla reda på var och en av de utgivna fullmakterna, vilka – vid behov -- måste återkallas enskilt.2. Hur ni gör med betalningen är upp till er, lagen uppställer endast vad som krävs för en giltig fullmakt, vad den innebär och konstruktionen för behörig/befogenhet. Ni kan kontakta banken som troligtvis har en etablerad och välfungerande praxis på området då fullmakter är ofta förekommande.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Badrumsrenovering, fel i tjänsten.

2020-07-21 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Anlitade en badrumsfirma för 3,5 år sedan. Nu har de äntligen rivit hela badrummet igen efter att vi anlitat en egen besiktningsman. Vid första besiktningen var där 28 anmärkningar och nu sedan de byggt upp igen var det 17 anmärkningar innan tätskiktet var satt. Inget företag vill arbeta för dom. Och efter 11 veckor är inte ens väggarna uppe då de måste ha dit en VVS firma. Givetvis vill vi inte ha dom i vårt hus men vi vet inte hur vi ska gå till väga. Samma gäller ersättningen. Jag mår jätte dåligt över detta. Men det kan man ju inte begära ersättning för. Jag har efterlyst en tidsplan men de vägrar ge mig. Man känner sig så maktlös.
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag har förstått din fråga rätt, så anlitade ni i egenskap av konsument, en näringsidkare till renovering av badrummet (tjänst) varefter det genom besiktning konstaterades att tjänsten var bristfällig. Vidare uppfattar jag det som att ni vill ha ersättning för den skada ni har åsamkats.Vilken lag är tillämplig?Konsumenttjänstlagen (KtjL) gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser arbete på fast egendom eller byggnader, 1 § KtjL. Er situation faller således inom konsumentstjänstlagens tillämpningsområde. Vad gäller?Lagen är tvingande (indispositiv) till konsumentens fördel, dvs. det går inte att avtala bort lagens bestämmelser till konsumentens nackdel 3 § KtjL.När är tjänsten felaktig?Tjänsten är felaktig om resultatet avviker från fackmässig standard, 9 § p.1 jfr 4 § första stycket KtjL. Näringsidkaren ska också agera med tillbörlig omsorg till konsumentens intressen. Det torde med hänsyn till antalet anmärkningar stå klart att badrumsfirman har brustit i sin fackmässighet. Därav tjänstens felaktighet. Vilka påföljder kan göras gällande?Ni måste reklamera att tjänsten är felaktig till badrumsfirman inom skälig tid efter det att ni märkt eller borde ha märkt felet annars bortfaller er rätt att göra gällande påföljder. I lagtexten preciseras skälig tid; underrättelse som sker inom två månader efter det att konsumenten märkt felet ska alltid anses ha skett i rätt tid 17 § KtjL.Ni har redan begärt avhjälpande vilket har skett 20 § KtjL. Men ett stort antal fel upptäcktes på nytt. Felen har alltså inte avhjälpts varför ni har rätt till avdrag på priset 21 § första stycket KtjL. Emellertid tycks tjänsten vara behäftad med så allvarliga brister att syftet med tjänsten möjligtvis uppnår kravet i lagtext på huvudsakligen förfelat. I vart fall kan det inte undgått badrumsfirman, åtminstone borde de ha insett (synbarhetsrekvisitet) detta, samt att firman har gjort två försök varav båda misslyckade.Är tjänsten utförd till en viss del (vilket jag förmodar) och det finns starka skäl (t.ex. misslyckas gång på gång, allvarliga brister etc.) får ni som utgångspunkt häva avtalet beträffande återstående del. Sedan beroende på om syftet är huvudsakligen förfelat (medför rätt till hävning i dess helhet) och näringsidkare åtminstone bort inse detta. Exempel på huvudsakligen förfelat syfte är om en näringsidkare anlitas att bygga en pool, bygger istället en damm. Eller om tjänsten utförts till en del (gjort faktisk nytta) och inte huvudsakligen förfelat medför det antingen hävning i dess helhet (får retroaktiv verkan) eller för hävning den del som återstår av tjänsten (med innebörden ni måste betala för redan utfört arbete, givetvis på villkoret att det är fackmässigt utfört).Vid hävning har näringsidkaren rätt att återfå det material som har tillhandahållits, om det kan ske utan att ni åsamkas olägenheter eller kostnader av betydelse 23 § KtjL. Vad som ej kan återlämnas, ska ni ersätta firman för.SkadeståndsrättUtöver hävningsrätt har ni rätt till skadestånd på grund av fel 31 § tredje stycket KtjL. Skadeståndsansvaret enligt 31 § omfattar i princip all förlust på grund av fel med undantag för personskador 35 § KtjL. Med andra ord kan du, likt vad du antyder frågan, inte få ersättning för att du mått dåligt (är en personskada, närmare bestämt ideell skada - sveda och värk, mer om detta i skadeståndslagen). Ersättningen omfattar skadan ni lidit på grund av felet, såvida inte näringsidkaren visar att felet varit utanför dennes kontrollsfär. Sistnämnda bör inte aktualiseras i ert fall. Ersättningen avser både direkta och indirekta förluster (positivt kontraktsintresse). Skadeståndsskyldigheten omfattar även s.k produktskador, dvs. både skador på föremålet för tjänsten och annan egendom. HandlingsplanReklamera tjänsten omgående, om ni inte redan har gjort det.Häv avtalet, antingen för resterande del eller i sin helhet och begär skadestånd. Vägrar badrumsfirman rätta sig efter era krav, kan ni vända er till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för prövning. Under rubriken köp av tjänst kan ni anmäla ert case.Ni kan vid behov, boka en tid med någon av Lawlines skickliga jurister. Boka tid är enkelt via https://lawline.se/boka.Hoppas att ni har fått svar på er fråga.Hälsningar,

Under vilka förutsättningar kan man dömas till ansvar för falska uppgifter i en polisanmälan som inte innehåller utpekande av någon eller några person(er)?

2020-07-18 i Övriga brott
FRÅGA |Hej.Min frus historia är att hon stannade till med bilen efter jobbet för hon var trött. Och gick ut och tog luft. Satt på motorhuven och helt försökte någon strypa henne med ett sko snöre liknande runt sin hals.. svingade bakåt och träffade ena killen på näsan "2 killar"Hon påstå komma ihåg att dom har vita skor o svart jacka. Men inte såg deras ansikten trotts att hon såg att den ena blödde näsblod efter hennes slag.. och att dom bara flydde därefter. Det är en helt öppen stor landsväg & hon hörde inte bilen stanna till eller hörde dom gå ut från bilen. Jag kollade hennes telefon via maps där man kan följa alla hennes rutter för att kolla tiden hon befan sig på platsen hon påstods stanna o den finns ej. Det va raka vägen hem o helt andra tider . De såg jag i efterhand. Allt e anmält och polisen har startat en stor utredning. Och med många utredare o mycket personal. Jag har på känn att detta e 98.7 % falskt för hon ville lägga ner den efter 1 dag jag anmälde detta. Kan hon råka illa ut om hon ljugit för polisen efter dom gjort en så här stor intensiv insats.?Dom har samlat kläder. Tv bevakning och spår på marken var hon påstods bli attackerad. Och hittar varken bilen eller fynd. (PS e gärna anonym)Mvh
Pontus Fridén |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För undanröjande av eventuella misstolkningar vill jag framhålla följande. Jag kommer att besvara din fråga utefter att din hypotes skulle stämma.Polisens utredningsskyldighetPolisen har en utredningsskyldighet för brott som faller under allmänt åtal. De brott som påstås ha ägt rum är sådana brott. Polisanmälan initierar oftast en polisutredning och bygger inledningsvis på ömsesidig tillit mellan anmälaren och polisen där uppgifter av anmälaren tillmäts stort värde och kan i slutändan få en avgörande betydelse i domstolen för huruvida någon fälls eller frias från ett åtal. Det är därför av högsta vikt att den funktionen fungerar på ett rättssäkert och effektivt sätt.Falska uppgifter till polisen, brotten.Lagstiftaren har mot bakgrund av ovannämnda skäl valt att straffbelägga falsk angivelse till polisen 15 kap. 6 § brottsbalken (BrB). Påföljden kan bli fängelse i högst två år eller, om brottet är av mildare grad till böter eller fängelse i högst sex månader. Alternativt finns brottet falsk tillvitelse 15 kap. 7 § brottsbalken såvida angivelsen inte är avsedd att leda till åtal med uppsåt att få personen fälld.Av din fråga att döma har hon emellertid inte utpekat några personer, vilket uppställs som rekvisit (är krav för att paragraferna ska kunna tillämpas). Du skriver också att det var du som upprättade polisanmälan, vilket också gör att paragraferna inte kan tillämpas. Däremot finns det ett särskilt brott angivit i 15 kap. 9 § BrB. Regelns rekvisit och språk är en ganska komplicerad historia. Grundtanken är att underlåtenhet att avvärja fara som uppstått på grund av att någon handlat på det sätt som beskrivs i ovannämnda lagrum utan att därigenom ha gjort sig skyldig till brott. Översatt till detta fallet är förutsättningarna dessa.1.Hon har talat osanning på ett sätt som gör att det faller under någon av bestämmelserna i 15 kap. 6-8 §§,2.hon har inte kunnat dömas till ansvar för handlingen på grund av att någon ansvarsförutsättning (vad jag tidigare nämnde om rekvisit) inte är uppfylld,3.konkret fara har uppkommit att någon blir dömd utan laga skäl, eller tillfogas avsevärd skada,4.hon har i efterhand kommit till insikt om den framkallade faran,5.hon låter bli (underlåter) att göra vad som skäligen kan begäras till farans avvärjande.(Källa: Brottsbalk (1962:700) 15 kap. 9 §, Lexino 2017-08-18)Sammanfattningsvis kan jag inte sluta mig till någon konkret slutsats. Det generella svaret är att brott inte kan uteslutas när falska uppgifter, utan utpekande av person, lämnas till polisen. Det konkreta svaret beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Därav kan jag inte ge något klart besked på frågan. Men har någon ljugit för polisen på ett sätt som inte uppfyller ansvarsförutsättningarna i 15 kap. 1-8 §§ BrB, men försätter någon annan i fara, bör man göra – som lagtexten uttrycket det – vad skäligen kan begäras till för farans undanröjande. Annars kan 15 kap. 9 § BrB aktualiseras. Vilket exempelvis kan vara att göra en anmälan till polisen att en utsaga har varit osann, men det är beroende alltefter omständigheterna. Tilläggas kan att det samtidigt ofta är mycket svårt att bevisa att något inte har hänt.Jag hoppas att informationen i någon mening upplyste dig om situationen.Hälsningar,

Fråga om en särskild kroppshållning kan utgöra skyddsobjekt i upphovsrättslig mening.

2020-07-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, under en parterapi-helg fick jag lära känna en speciell kroppshållning som gynnar avslappning och fördjupningen av relationen med partnern. Jag fick nu en idé till ett möbel som gör det möjligt att inta denna hållning under en längre tid utan att det bli så småningom ansträngande och jobbig för den ena partnern.Kan det finnas en upphovsrätt till denna kroppshållning som jag behöver ta hänsyn till när jag presenterar möbeln offentligt?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar alltså över om det kan finnas en upphovsrätt till en speciell kroppshållning som du måste förhålla dig till vid konstruktionen av en möbel utformad efter denna.Upphovsrätt; skyddsobjekt och kvalifikationskravFör upphovsrätt är skyddsobjektet ett litterärt eller konstnärligt verk och kräver att ett verk har skapats enligt 1 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterär och konstnärliga verk (URL), vilket i princip omfattar alla uttrycksformer varför snart sagt allt kan skyddas se 1 § p. 7 URL. Därtill följer att verket ska uppvisa verkshöjd (kravet på verkshöjd ligger i begreppet verk enligt doktrinen), originalitet (EU-domstolen i Painer-målet C-145/10) och vara en intellektuell skapelse. Skyddet uppkommer automatiskt när verket skapats och rätten tillkommer upphovsmannen.Frågan är alltså om det kan skyddas som ett konstnärligt verk. Svaret beror på huruvida alstret uppfyller ovanstående krav. Troligtvis inte, emedan det är svårt att visa att en viss kroppshållning har originalitet. Kroppshållningen måste m.a.o vara tillnärmelsevis spektakulärt annorlunda än vad som tidigare är allmänt känt för att den ens kan övervägas utgöra ett skyddsobjekt. Till yttermera vore det svårt, om ens möjligt, att exakt återskapa den ursprungliga positionen (spekulationer från min sida). Visst skydd utöver en exakt kopia s.k skyddsomfång har ett verk förvisso enligt Högsta domstolen i NJA 1994 s. 74, även om det nästan kan inskränkas till rena kopior. Men detta ska stå proportion till hur originellt verket är; ju mer originellt det är, desto större skyddsomfång. Vad gäller kravet på intellektuell skapelse har EU-domstolen fastslagit att upphovsmannen måste ha haft möjligheten att göra fria och kreativa val i skapandeprocessen (C-145/10 p. 88-89). Det torde däremot vara uppfyllt i det här fallet. Påpekas kan att samtliga krav måste vara uppfyllda för att skydd ska uppkomma.Upphovsrätten skyddar emellertid inte verkets idé enligt prop. 1960:17 s. 48 f. Dvs. en särskild kroppshållning torde i stort sett vara en abstrakt idé som man försöker omsätta i praktiken. Den kan rimtligtvis svårligen bli densamma varje gång. Att du använder en idé om en viss kroppslig position gynnar avslappning och fördjupningen av relationen med partnern är således tillåtet. Den rättsliga bedömningen i detta fallet är svår och många element inom upphovsrätten är till viss del oprecist svävande tills fallet bedöms i domstol. Sammanfattningsvis kan jag dessvärre inte besvara din fråga med säkerhet. Ovanstående ska alltså ses som en bakgrund av relevanta delar för huruvida en kroppshållning överhuvudtaget kan utgöra skyddsobjekt i upphovsrättslig mening. I teorin finns inget hinder mot detta såvida kroppshållningen uppnår kvalifikationskraven.Om du känner dig osäker kan du boka tid med av Lawlines jurister https://lawline.se/boka.Hoppas att mitt svar klargjorde hur gällande rätt ser ut på relevanta delar av upphovsrättens område för din fråga.Hälsningar,

Säljare (näringsidkare) vill drar sig ur överenskommet avtalsinnehåll och exkludera sänggavel från paketpriset i efterhand.

2020-07-25 i Avtal
FRÅGA |Vi var och kollade på säng och fick ett bra erbjudande på kontinental säng, sänggavel och bäddmadrass för 24995 krSäljaren nämnde flera gånger att sänggaveln var med i priset, fast vi ville inte ha den först i början men gick med på hela paket priset och betalade handpenning för allt med 5500 kroch allt var klartMen sedan ringer hon två dagar efter och säger att sänggaveln Är inte inräknad i detta priset utan vi får betala extra om vi ville ha denna till för 4000 kr och detta var ett bra pris.Men vi har ju kommit överens om allt och det står även på kvittot Att sänggaveln är med i priset vi fick och det står på kvittot.Har vi rätt som kund ? Eller säljaren?Skall vi stå på oss att sänggaveln ingår eftersom vi har ju diskuterat fram till detta pris 24995:-
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga.FörtydligandeI mitt svar kommer jag att utgå från att säljaren är en näringsidkare. Skälet till det är att uppgifterna i din fråga tyder på att säljaren är näringsidkare; dina ordval "kund" och "erbjudande". Beskrivning av rättslägetNi fick ett erbjudande på kontinental säng, sänggavel och bädmadrass för 24995 kr. Ni slöt ett avtal innefattande detta erbjudande enligt anbud och accept modellen, se 1 § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL).Men säljaren ångrar sig när avtal väl har kommit till stånd. Frågan är då om säljaren kan dra sig ur ett juridiskt bindande och gällande, avtal. Svaret är enkelt. Återkallelsen måste – för att få rättsverkan – ha kommit er till handa innan ni har tagit del av säljarens anbud/accept 7 § AvtL. Översatt till ert fall, har återkallelsen inte inkommit i rätt tid. Säljaren har nämligen ringt först två dagar efter att budet kommer er till handa. Därmed kan säljaren inte dra sig ur avtalet. Avtal ska hållas enligt en allmän rättsgrundsats (pacta sunt servanda). Således är säljaren bunden till såväl avtalet i helhet som till pris och vilka delar som ska ingå. Allt bekräftas av kvittot, som är ett utmärkt bevismedel vid händelse av tvist.Naturligtvis har ni rätt som kund. Sänggavel ska ingå enligt avtal. Får ni inte med sänggaveln föreligger fel enligt 16 § konsumentköplagen (KKL) och då kan ni göra påföljder såsom prisavdrag eller hävning och skadestånd se 22-30 § KKL. Det ligger alltså även i säljarens intresse att de inkluderar sänggaveln. Handlingsplan- Informera säljaren om ert bindande avtal vari sänggaveln inkluderades. Säljaren har inte rätteligen återkallat sitt bud. Avtal ska hållas pacta sunt servanda. Det bästa för er båda är om säljaren själv rättar felet, beskriv i korthet svarets innehåll för säljaren.- Utelämnar säljaren sänggaveln, kan ni med stöd av konsumentköplagen göra gällande påföljder. Observera dock reklamationsregeln i 23 § KKL.- Rättar sig säljaren inte efter er anmodan, kan ni anmäla fallet till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) vars beslut företag i de flesta fall rättar sig efter https://www.arn.se.- Rättar sig säljaren inte efter ARN:s beslut, återstår alternativet stämningsansökan hos tingsrätt. - Vill ni ha professionell hjälp att gå vidare med ert fall är ni välkomna att boka en tid med någon av Lawlines skickliga jurister https://lawline.se/boka.Hälsningar,

Avtalstolkning av en överenskommelse om utdelning med en viss procentsats vid försäljning av lös egendom utan angivande om när försäljning skulle ske.

2020-07-19 i Avtal
FRÅGA |Vi skilde oss för ca 10 år sedan. Vi hade då en båt som var värd ca 1000 000. Vi kom överens att jag skulle ha 25% vid försäljning. Mannen har använt båten varje sommar och inte skött den, så nu har han sålt den för 500 000. Vilket värde ska vi gå efter?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det verkar som att ni har ingått ett juridiskt bindande avtal. Ni har kommit överens om att du skulle få 25% vid försäljning av båten, medan båten alltjämt befunnits i hans besittning.AvtalstolkningAvtalstolkning är ett mångfacetterat och svårt område inom juridiken. Någon lagfäst, ensidig och konsekvent metod finns inte. Olika hållpunkter har dock utvecklats inom doktrinen och genom rättstillämpningens försorg (rättspraxis) främst genom prejudikat från Högsta domstolen. HållpunkternaVad ni faktiskt avsett vid tillfället då ni ingick avtalet (partsviljan) är domstolens utgångspunkt. Men partsviljan kan av naturliga skäl såsom motstridiga uppfattningar och att tid är en faktor, sällan fastställas. Då får exempelvis avtalets ordalydelse stort genomslag om denna är otvetydig. Andra relevanta faktorer är avtalets ändamål och underförstådda avtalsvillkor.Ditt fallSett till ordalydelsen isolerad, mot bakgrund av att någon tidsangivelse för när försäljning ska ske, talar den för att du får 25% av 500 000 kr. Detta är bara en uppfattning av läget baserat på informationen i din fråga. Givetvis kan andra omständigheter inverka på hur avtalet bör fastställas. Dessvärre kan jag alltså inte ge dig ett säkert svar.Ytterst kan avtalet ändras till din fördel (jämkning) enligt 36 § Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, såvida omständigheterna är av sådan art att det vore oskäligt att den ursprungliga avtalstexten skulle bestå. Om din före detta man har utnyttjat avtalets brist på precision medvetet och tillskansat sig en fördel på din bekostnad kan illojal avtalstillämpning aktualiseras. Illojal avtalstillämpning kan inverka på hur avtalsinnehållet ska fastställas, men behöver inte göra det.Vad kan du göra nu?Du kan anställa professionell juridisk rådgivning av någon av Lawlines skickliga jurister se här.Du är välkommen att kommentera mitt svar om du vill komplettera din fråga med ytterligare information eller om något i mitt svar är oklart.Vill du läsa mer om avtalstolkning rekommenderar jag facklitteratur av Jan Ramberg och Christina Ramberg, deras gemensamma bok: Allmän avtalsrätt.Hoppas att mitt svar har bringat lite klarhet i din juridiska belägenhet.Hälsningar,

Ångerrätt vid digitalt ingånget avtal om hyra av lokal mellan konsument och näringsidkare

2020-07-14 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej!Bokade en bröllopslokal via digitalt avtal den 11/7 och dagen efter (12/7) så kände vi att detta inte var något för oss ändå.Vi har inte betalt någon handpenning men vi har fått fakturan. I avtalet står det bara" handpenning betalas ej tillbaka" Nu hävdar uthyraren av lokalen att vi måste betala hen.Jag tycker att detta borde gå under konsumentköplagen om ångerrätt på 14 dagar. Vad gäller?Tack på förhand.
Pontus Fridén |Hej!I din fråga nämner du konsumentköplagen (KKL). Lagen gäller köp av lösa saker, t.ex. köp av dator som en näringsidkare säljer till en konsument 1 § första stycket KKL, och är därför inte tillämplig. I ljuset av att du nämner KKL tolkar jag det som att uthyraren bedriver näringsverksamhet med uthyrning av lokaler. Detta kommer som du ser nedan bli avgörande för frågan om du äger frånträda avtalet. Är så inte fallet ber jag dig att kommentera med kompletterande uppgifter till mitt svar.Distansavtal och tillkommande ångerrättSom utgångspunkt gäller att avtal ska hållas enligt en allmän rättsgrundsats (pacta sunt servanda). Principen modifieras emellertid dock av ett starkt konsumentskydd. Eftersom avtalet har ingåtts digitalt på distans, utanför näringsidkarens affärslokaler aktualiseras lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 2 § (distansavtalslagen). I samma lagrum finner du definitionen av konsument respektive näringsidkare. Lagen är som så ofta vid konsumentlagstiftning tvingande till konsumentens fördel se 1 kap. 4 § distansavtalslagen. Hyra av lokal för kortvariga ändamål såsom bröllop inbegrips i 2 kap. 1 § första stycket, jfr andra stycket första punkten motsatsvis distansavtalslagen. Ert fall täcks således av tillämpningsområdet för lagen.Det stämmer att ångerrätt om 14 dagar gäller (ångerfrist), du kan hänvisa till 2 kap. 10 § distansavtalslagen. Dessutom ska uthyraren tillhandahålla ett standardformulär för utövandet av ångerrätten innan avtalet ingås se 2 § a. Handlar näringsidkaren i strid med 2 § a kan marknadsrättsliga påföljder bli aktuella se 6 § med hänvsning till marknadsföringslagen. Dessa påföljder rubbar inte avtalets civilrättsliga giltighet mellan er parter. Inga av de uppräknade undantaget från ångerrätten i 11 § distansavtalslagen synes vara tillämpliga i ert fall. Punkten 12 i 11 § beror dock på om ni har beställt catering eller någon annan liknande tjänst. Ångerfristen börjar löpa från den dag avtalet ingås, dvs. från och med den 12/7 i ert fall. Eftersom att ni inte har betalat något behövs inte en närmare undersökning av verkningarna av utnyttjad ångerrätt se 14 § distansavtalslagen. Ersättning till uthyraren enligt 15 § distansavtalslagen torde inte aktualiseras då ni ångrade avtalet efter mycket kort tid. Tilläggas kan att formuleringen "handpenning betalas ej tillbaka" åsidosätts vid en eventuell utnyttjad ångerrätt på grund av att lagen är tvingande se 4 § distanslagen. Näringsidkaren ska återbära vad han eller hon har mottagit från konsumenten se 14 §.Vad bör ni göra nu?Ni har meddelat uthyraren om att ni avser frånträda avtalet inom ångerfristen. Detta helt i överensstämmelse med gällande rätt och för säkerhetens skull uppmanar jag er att skriva att ni vill utöva er lagstadgade ångerrätt i enlighet med 2 kap. 10 § och 12 § distansavtalslagen. Optimalt vore om uthyraren tillhandahåller det standardformulär han eller hon är skyldig att göra.Hoppas att svaret klargjorde för er juridiska situation och att ni hittar en lämplig lokal. Kvarstår frågor eller likt ovan nämnt om uthyraren är en privatperson, kommentera då gärna mitt svar.Med vänliga hälsningar,