Medges avdrag för dubbel bosättning när den tidigare bostaden hyrs ut i andra hand?

2021-03-30 i Avdrag
FRÅGA |Angående Dubbel Bosättning. Jag har ett förstahandskontrakt på en hyresrätt i Malmö och har sedan 6 månader flyttat till Stockholm för arbete där jag nu hyr en lägenhet i andra hand. Min lägenhet i Malmö hyr jag ut i andra hand men har fortfarande kvar förstahandskontraktet. Totalt sett har min boendekostnad ökat med cirka 9 000 kr / månad då lägenheten i Stockholm är mycket dyrare än lägenheten i Malmö. Får jag göra avdrag i deklarationen för denna ökade boende kostnad? Finns det något jag bör tänka på speciellt kring detta? Tack!
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Dubbel bosättningBeträffande dubbel bosättning, regleras det i 12 kap. 19-20 § inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). En av flera förutsättningar för att kostnaden betingad av ökade levnadskostnader till följd av dubbelt boende ska vara avdragsgill, är att avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Sträckan Malmö till Stockholm överstiger 60 kilometer. En annan är att du måste ha behållit hyresrätten i Malmö. Huruvida du ska ha anses behållit bostaden i Malmö är en knepig fråga. Men enligt praxis och doktrin anses, i de fall ena bostaden hyrs ut, detta inte räknas som dubbel bosättning. Anledningen kan sammanfattas enligt följande. Dina ökade levnadskostnader har snarare samband med ditt nya jobb i Stockholm och de därtill rådande priserna för bostäder där än till följd av dubbelt boende, då du inte har kostnader för det tidigare boendet med anledning av andrahandskontraktet. Ditt nya boende i Stockholm föranleder alltså inte en kostnadsökning på grundval av dubbelt boende. Någon annan avdragsgill grund?Enbart det förhållandet att nya boendet är dyrare än det tidigare medför inte i sig någon grund till avdrag. Det föreligger ingen avdragsgill kostnad i förevarande situation, förutom för t.ex. arbetsresor till och från jobb enligt 12 kap. 1 § IL för de kostnader överstigande 11 000 kr, 12 kap. 2 § tredje stycket IL. Kommentera gärna mitt svar om några oklarheter kvarstår eller om du har till svaret anknytande frågor.Hälsningar,

Makars underhållsskyldighet gentemot varandra

2021-03-27 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej jag lever I äktenskap sedan en relativt kort tillbaka, min man har över 40000 i mån lön o även ett hus som han hyr ut och får in pengar i månaden på.Vi delar lika på räkningar o mat hyra. Jag har dock liten lön på 20000 före skatt.Nu är jag sjukskriven så min inkomst är ännu lägre. Min man har bil och betalar för den, jag delar bensin när vi reser till vår sommarstuga.Är det så det ska vara eller kan jag kräva att få tillgång till hans lön så att det blir mer lika?Jag är 54 år o min man 60.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Makar har en ömsesidig underhållsskyldighet gentemot varandra, vilken bestäms utifrån makens förmåga 6 kap. 1-5 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Till förmågan räknas förutom förvärvsinkomsten också hyresintäkten. Den bakomliggande tanken är att makar ska leva på ungefär samma ekonomiska standard och att makarna ska hjälpa varandra i ojämlika och svåra tider. Det är inte möjligt att ange ett exakt belopp som din man ska tillskjuta. Men det förefaller rimligt utifrån principen om bidrag efter förmåga, att din man bör betala mer än hälften då han tjänar mycket mer än dig. Du kan aldrig få tillgång till hans lön utan hans samtycke, inte ens på rättslig väg, annat än indirekt via underhållsbidrag. Det domstolen kan göra efter stämningsansökan från dig, om frivillig lösning inte nås, är att fastställa ett underhållsbidrag som din man ska betala till dig (6 kap. 5 § ÄktB).Hälsningar,

Kan en arbetsgivare tvinga en arbetstagare upp till en högre sysselsättningsgrad med risk att annars sägas upp?

2021-03-18 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej,Om man har en deltid på 75% tillsvidareanställning sedan många år, villkor om tiden tydligt angivna, kan man då tvingas upp till heltid eller sägas upp pga arbetsbrist t ex med motiveringen att det inte längre ska finnas någon deltidstjänst?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En uppsägning ska vara sakligt grundad (7 § första stycket lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS)). Så är fallet när arbetsbrist föreligger. Ytterst avgör arbetsgivaren behovet av arbetskraft genom sin bestämmanderätt (§32-befogenhet) och har arbetsgivaren gjort en noggrann och seriös bedömning av det företagsekonomiska eller organisatoriska läget kan domstolen, enligt rättspraxis, i princip inte ifrågasätta denna såvitt inte beslutet framstår som obefogat (AD 2003 nr 29). Arbetsbrist avser alla andra skäl för saklig grund än personliga skäl, även organisatoriska anledningar kan leda till en arbetsbristsituation. Av detta följer att arbetsbrist kan föreligga på en lägre sysselsättningsgrad i förhållande till en högre. I 7 § andra stycket LAS anges arbetsgivarens omplaceringsskyldighet. Avböjer arbetstagaren utan godtagbar anledning erbjudandet är arbetsgivaren i allmänhet inte skyldig att lämna några ytterligare erbjudande (AD 2006 nr 15) och han eller hon har då uppfyllt sin skyldighet. I ditt fall verkar arbetsgivaren ha fullgjort sin omplaceringsskyldighet genom att erbjuda dig högre sysselsättningsgrad.Hälsningar,

Avslag på sjukpenning, hur går man tillväga med en överklagan?

2021-02-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej Jag fick avslag på min sjukpenning .Jag begärde omprövning första gången och fick ett avslag på den. Nu efter nästan år begärde en ny omprövning för att jag vet att det var rätt osäkert beslut ,men jag fick inte en ny om prövning en gång till.därmed hänvisade hl mig att överklaga till förvaltningsrätten. Vad ska man för åt saken ? Tack så mycket för hjälpen.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagFörvaltningslagen (FL) (2017:900) är tillämplig, saken rör handläggning av ett ärende hos Försäkringskassan (förvaltningsmyndighet), 1 § första stycket FL. ÖverklaganFörsäkringskassan beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, i första instans förvaltningsrätten 40 § FL. Beslutet lär påverka din situation på ett inte obetydligt sätt och har gått dig emot genom avslag. Således är beslutet överklagbart, 41-42 §§ FL. Du överklagar beslutet skriftligen hos förvaltningsrätten, men själva överklagandet ska lämnas in till Försäkringskassan. Du ska i överklagandet ange vilket beslut som överklagas och på vilka grunder du önskar ändring i beslutet, 43 § FL. Dessa grunder inbegriper att du yrkar på ett visst domslut, t.ex. att beslutet med ändring av Försäkringskassan beslut ska bifallas och de omständigheter som ligger bakom yrkandet, 4 § förvaltningsprocesslagen (FPL) (1971:291). Därutöver ska överklagan innehålla ett antal andra rent formella uppgifter vilka framgår av 3 § FPL (målets anhängiggörande)Överklagan ska inges till Försäkringskassan inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet, 44 § FL.Eventuellt ombud eller biträdeFörvaltningsprocessförfarandet är tänkt att kunna genomföras utan inblandning från ombud eller biträde. Förvaltningsrätten är bland annat skyldig att hålla kontakten till den enskilde smidig och enkel samt lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen, 6 § FL. Med det sagt är du fri att anlita ett lämpligt ombud eller biträde, dock på egen bekostnad 14 § FL. Hälsningar,

Vem får överklaga bygglovsbeslut och vilken instans prövar beslutet? Också fråga om avtalsrättslig invändning och förtal.

2021-03-27 i Myndigheter
FRÅGA |I ingivet överklagande av beviljat bygglov blir ägarna av fastigheten anklagade för att ha lämnat in felaktiga uppgifter i ansökan om bygglov. Personen som överklagar bygglovet skriver i överklagandet att anmälan om falsk invitelse till myndighet kommer att göras. Personen som överklagar är inte sakägare. (granne eller påverkad av beslutet om bygglov)Vad är rättsläget?I samma överklagande påstår personen som överklagar att nuvarande ägare fått aktuell fastighet i gåva som tillkommit genom Råntvång, tvång i enlighet med Avtl 28,29. Alternativt att gåvogivaren inte varit vid sina sinnens fulla bruk. I realiteten finns gåvobrev utfärdat av Jurist på Advokatbyrå i enlighet med samtliga formkrav och ett flertal vittnen som kan intyga att allt gått rätt till.Kan dessa påståenden från personen som överklagar prövas av Länsrätten överhuvudtaget? Att felaktigt anklaga någon för Råntvång resp tvång enligt Avtal 28-29 är väl brottligt i sig?Tacksam för klargöranden.Mvh,
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Plan- och bygglagen och förvaltningsprocessrättEnligt 13 kap. 3 § plan- och bygglagen överklagas bygglovsbeslut till länsstyrelsen. Utgångspunkten är att kommunallagen tillämpas vid överklagande av en kommunalnämnds beslut, men när specialförfattning som PBL är, innehåller överklaganderegler tillämpas förvaltningslagens besvärsregler i den mån PBL inte innehåller avvikande överklaganderegler (jfr 13 kap. 3 § Kommunallagen och 1 kap. 4 § förvaltningslagen (FL) samt 13 kap. 8 § PBL).Detta aktualiserar 42 § FL (se hänvisningen i 13 kap. 8 § PBL) som har följande lydelse. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Häri föreligger dels ett krav om kontraritet, dels ett krav på saklegitimation. Den som har varit part i förvaltningsärendet eller, har ett intresse i saken som erkänns av rättsordningen, får sin rättsställning påverkad av beslutet eller har ett rättsskyddsintresse (jfr RÅ 2006 ref. 9) innehar saklegitimation. Grannar och andra inom ett visst avstånd från aktuell fastighet har normalt klagorätt. Är inte någon av dessa förutsättningar för handen saknar personen i fråga överklaganderätt avseende bygglovet och därmed ska talan avvisas av länsstyrelsen.AvtalsrättTvångsinvändningarna är rent avtalsrättsliga frågor. Dessa prövas inte i samband med en eventuell rättslig prövning av bygglovet hos länsstyrelsen. Det är den som blivit utsatt för tvånget som ska göra gällande invändningarna, ytterst vid stämning hos tingsrätten. Dessutom verkar det som du nämner ha gått rätt till, eftersom det knappast, om än inte helt otänkbart, kan röra sig om tvång när gåvobrev upprättats med hjälp av en advokatbyrå och därtill vittnen.Angående förtalDen som utpekar någon såsom klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift ägnad att utsätta denne för andras missaktning riskerar dömas för förtal (5 kap. 1 § brottsbalken (BrB)). Det är emellertid normalt försvarligt att lämna uppgifter, peka på omständigheter, åberopa rättsregler och liknande som tillkommer en rättslig prövning (jfr 5 kap. 1 § 2 st BrB). Svaret är alltså att det kan vara brottsligt men det beror på omständigheterna i enskilda fallet. Åtal väcks inte av allmän åklagare om inte allmän synpunkt påkallar det. Istället faller det på målsäganden att väcka talan (5 kap. 5 § BrB).Hälsningar,

Är en hyresgäst skyldig att låta hyresvärden få tillträde till hyresobjektet när hyresavtalet har sagts upp?

2021-03-19 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej, vi hyr ut vårt hus.Hyresavtalet är uppsagt.Har vi rätt att få tillgång till huset för visning vid ev försäljning under uppsägningstiden? Så att det ev är sålt när uppsägningstiden är slut.Har läst jordabalken 12:26 kan inte tyda den riktigt.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du ger oss på Lawline förtroendet att besvara din fråga!Det korta svaretJa ni har rätt att få tillgång till huset för visning under uppsägningstiden.Det längre svaretDu har hamnat i helt rätt kapitel och paragraf. För tydlighetens skull vill jag framhålla att kapitel 12 jordabalken (JB) (1970:994) avser uthyrning av hus eller delar av ett hus (nyttjande mot ersättning) (12 kap. 1 § JB). I samma lagrum femte stycket framgår det att kapitlet är tvingande till hyresgästens förmån, med innebörden att det inte går att avtala i strid med någon rättsregel i kapitlet, om inte annat anges explicit i någon av reglerna däri.Den ifrågavarande formuleringen i 12 kap. 26 § första stycket lyder "När lägenheten är ledig till uthyrning, är hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid". Din hyresgäst har alltså här en skyldighet att bereda dig som hyresvärd tillträde till huset på lämplig tid i syfte att visa lägenheten för intressenter. Visningen ska hållas utan onödiga besvär för hyresgästen och så långt möjligt ske i samråd med hyresgästen. Detta ska isärhållas från att hyresgästen är inte skyldig att själv ombesörja visningen, dvs. visa lägenheten för en spekulant på huset. Vägrar hyresgästen dig tillträde kan ytterst kronofogdemyndigheten tillgripas och särskild handräckning meddelas. Du får då hjälp att av kronofogdemyndigheten att tillträda huset.Mer om särskild handräckning finns att läsa via följande länk nedan.https://www.kronofogden.se/Sarskildhandrackning.htmlHälsningar,

Kan ett arbetstillstånd i annat EU-land påverka en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning i Sverige?

2021-02-28 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag är svensk medborgare och har en fästman som bor i ett icke-EU europeiskt land som ska ansöka om uppehållstillstånd för att flytta till mig i Sverige. Han har däremot också ansökt om arbetstillstånd i Tyskland medan vi har väntat på att jag ska lösa försörjningskravet med bostad och fastanställning, och hans ansökan handläggs fortfarande i Tyskland. Kommer hans ansökan om arbetstillstånd i ett annat EU-land påverka hans ansökan om att flytta till Sverige? Är det nödvändigt att informera om detta när han ansöker om uppehållstillstånd här?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med fråga!Av din fråga tolkar jag det som att din fästman ska ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till dig som anknytningsperson, 5 kap. 3 § utlänningslag (UtL) (2005:716). Varken denna bestämmelse, 5 kap. 17 § UtL (särskilda mot att bevilja uppehållstånd) eller 6, 9-10 §§ lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd talar för att ett eventuellt arbetstillstånd skulle omintetgöra hans chanser att få uppehållstillstånd i Sverige. Det ska helt enkelt inte beaktas. Fokus ligger snarare på, likt du nämnt, försörjningskravet hos dig som anknytningsperson. Enda potentiella problemet jag kan identifiera är i fall hans arbetstillstånd skulle påverka bedömningen huruvida ni lever tillsammans eller har sådan avsikt, 5 kap. 17 a § andra stycket p.1 UtL. Men det är långsökt under förutsättning att ni kan bevisa ett seriöst förhållande. Tänk på att ansökan i huvudregel ska lämnas före inresan till Sverige, ansökan får, med vissa undantag, nämligen inte bifallas efter inresan, 5 kap. 18 § UtL.Hälsningar,

Vilka regler gäller, när den inresande har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, vid inresa till Sverige från ett utomeuropeiskt land?

2021-02-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Vilka regler gäller vid inresa till Sverige, från Thailand, via Finland?Den inresande har ett gällande 2 årigt uppehållstillstånd.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kravet på pass vid inresaVid inresa in i eller vistelse i Sverige krävs i huvudregel ett giltigt pass, 2 kap. 1 § utlänningslag (UtL) (2005:716). Den som har uppehållstillstånd, tidsbegränsat såväl som permanent, får om personen har en giltig passhandling, resa in i Sverige 2 kap. 4 § UtL. Anledningen till bestämmelsen är att personen ska kunna styrka sin identitet, varefter man kan bedöma huruvida personen har rätt att vistas i Sverige. SidonotParallellt med UtL gäller numera också lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Har den inresande beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den lagen, behöver han eller hon inte ha ett pass vid vistelse i Sverige, 2 kap. 1 och 1 a §§ utlänningsförordningen.Hälsningar,