Har man rätt till a-kassa om man har varit sjukskriven över 5 år men med avbrott för några månaders arbetsträning med aktivitetsstöd?

2021-01-14 i Försäkringskassan
FRÅGA |Har jag rätt till a-kassa om jag varit sjukskriven över 5 år men med avbrott för några månaders arbetsträning med aktivitetsstöd?
Pontus Fridén |Hej, tack för förtroendet att besvara din fråga!Nödvändiga förutsättningarDe allmänna förutsättningarna för grundförsäkring är att du är arbetsför och oförhindrad att åta dig arbete under minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar veckan. Därtill måste du vara anmäld hos arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande, 9 § lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF).1.Haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbete under mint 60 timmar per kalendermånad, eller2.Haft förvärvsarbete i minst 420 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 40 timmar under var och en av dessa månader12 § ALF. Noteras kan att lagen tillfälligt ändrats under rådande pandemi till sökandes förmån då man bland annat sänkt kraven punkt 1 från 80 timmar till 60 timmar.Arbetsvillkorets huvudregeln är inte absolut. Begreppet ramtid är avgörande och definieras i 15 a § första stycket ALF. Vissa månader är överhoppningsbara, t.ex. tid då du har varit förhindrad att arbete på grund av styrkt sjukdom, 16 § p.1 ALF. Detsamma gäller för tiden du deltog i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd 15 b § ALF på villkor att du uppfyllt arbetsvillkoret före deltagandet. Sammantaget innebär det, om du uppfyller kraven i 15 b § ALF, att månaderna före din sjukdom ska räknas in i ramtiden istället och i förekommande fall göra att du uppfyller arbetsvillkoret.Fem års gränsen kan vålla problem för digDet finns dock en yttersta gräns för hur lång tid man får använda överhoppningsventilen. Gränsen är högst fem år enligt 17 a § ALF. Eftersom din sjukskrivningsperiod med avbrott för arbetsträning med aktivitetsstöd överskrider 5 år beror allt på hur tiden innan de åren såg ut, dvs. om du uppfyllde arbetsvillkoret med beaktande av de 12 föregående månaderna dagen du nådde fem år av sjukskrivning/aktivitetsstöd. Är inte arbetsvillkoret då uppfyllt kommer du tyvärr inte beviljas a-kassa.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Kan en felaktig fastighetsvärdering föranleda rättelse i bouppteckningen och i så fall om en boutredningsman kan begäras? Tillika fråga om förskott på arv beroende på gåvobrevets lydelse.

2020-12-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej ! Våran far gick bort för en tids sedan. Vid bouppteckningen fick jag och min bror veta att våran syster köpt våran fars lägenhet för 350000kr, den var värderad till 750000kr av mäklare.Resterande fick hon gåva,med utan förskott på arv. Denna värdering är alldeles för låg,jag kontaktade mäklare som kan området väl och minst 1miljon var lägenheten värd vid denna tidpunkt. Vad kan man göra i en sådan situation, detta innebär att min syster betalat 350000kr och fått 650000kr i gåva istället för 400000kr som det står i gåvobrevet.
Pontus Fridén |Hej och tack för förtroendet!Värderingsfrågor vad angår bouppteckning, allmän regleringTill skillnad från bohag ska värdering av fastighet göras mot marknadsvärdet, dvs. försäljningsvärdet med avdrag för latent skatt (NJA 2015 s. 558) och eventuella försäljningskostnader (i praktiken oftast mäklararvode), 20 kap. 4 § ärvdabalken. Det är värdet på tillgången vid tidpunkten då vederbörande avled som utgör underlaget. Prisförändringar mellan dödsdagen och bouppteckningen ska inte tas med i beräkningen. Här uppenbarar sig ett problem, marknadsvärdet kan inte exakt bestämmas med mindre än att fastigheten utbjuds till marknaden. Värdeuppskattningen ska dock vara kvalificerad. Den som ombesörjer värderingen, i huvudregel mäklare, har en allmän omsorgsplikt 8 § fastighetsmäklarlagen som är sanktionerad med skadeståndsansvar 25 § samma lag.Vad du bör göra om du har fog för ditt påståendeOm vi antar att du har rätt, lägenheten var värd 1 000 000 kr istället för 750 000 kr. I så fall ska en tilläggsbouppteckning med rättelse förrättas inom en månad, 20 kap. 10 § ÄB. Du anses skyldig att underrätta övriga dödsbodelägare och tillsammans med dem tillse att tillägget förrättas. Motsätter sig någon tillägget gäller följande. Förordnande av boutredningsman kan begäras på nytt om det är påkallat av nya omständigheter 19 kap. 1 § ÄB (Walin-Llnd 2, ärvdabalken 2, 6 uppl., 2017, s. 207 f.). Ansökan ska inlämnas till den tingsrätt, där den avlidne varit folkbokförd den 1 november föregående år.Om förskottetFormuleringen i gåvobrevet är av stort intresse. Av texten i din fråga är jag inte helt säker på om din syster erhöll fastigheten mot 350 000 kr och att resterande var en gåva eller om gåvan bestod i 400 000 kr som du skriver stod i gåvobrevet. Du inser säkert att skillnaden medför två skilda rättsliga utfall. Sistnämnda formulering berättigar dig och din bror ett högre arv då förskottets värde (250 000 kr) ska läggas till på kvarlåtenskapen och delas lika, därefter ska avdrag för förskottet göras på din systers arvslott 6 kap. 5 § ÄB jfr 6 kap. 1 § ÄB. Förhåller det sig så att resterande värde utöver 350 000 skulle vara en gåva kommer det inte medföra mervärde för dig och din bror att begära rättelse i bouppteckningen.Hoppas detta klargjorde för rättsläget, annars är du varmt välkommen att återkoppla. Behöver du hjälp med att gå vidare i ärendet kan du ta kontakt med Lawline här Kontakt - Lawline.Hälsningar,

Får ansvarig personal skicka hem anställda på grund av meningsskiljaktighet?

2020-12-03 i Övrigt
FRÅGA |Hej. Behöver en säljledare, alltså inte butikschef men ansvarig personalen den dagen i en matbutik ha någon motivering för att skicka hem en anställd eller kan den skicka hem någon hur som helst? Skulle en motivering att en anställd som haft en åsikt som skiljer sig från säljledarens där åsikten från den anställda uppfattats som uppkäftig enligt säljledaren men inte av några av de andra anställda i butiken vara en giltig motivering att tvångshemskicka en anställd?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du ger oss här på Lawline förtroendet att besvara din fråga!Situationen du beskriver berör arbetstagarskydd och regleras i lagen om anställningsskydd (LAS). Frågan är alltså om en anställd kan med tvång bli hemskickad under sitt arbetspass. Såsom jag tolkar din beskrivning gäller det inte ett avskedande eller uppsägning. För ordningens skull kan jag lyfta fram att i så fall måste arbetsgivaren för uppsägning ha saklig grund; arbetsbrist eller av personliga skäl, 7 § LAS (exv. samarbetsproblem, brottslighet på arbetsplatsen).Som utgångspunkt har arbetsgivaren rätt att förlägga arbetstiden som han eller hon vill, inom ramen för lagen om arbetstid. Detta tillkommer arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Vilka befogenheter personal i butiken har, beror mycket på vilken befattning de har och i vilken omfattning arbetsgivaren gett befogenheter. Helt kan arbetsledningsrätten inte delegeras, utan ankommer i första hand på arbetsgivaren. Skickas en anställd hem för dagen under ordinarie arbetspass och arbetsgivaren ger arbetstagaren fog att anta att anställningen upphört, ses det som ett skiljande av tjänsten. Vilket inte verkar vara fallet här, såvitt framkommit har det åtföljts av t.ex. yttranden om anställningens upphörande. Arbetstagaren har rätt att få lön för den dagen han eller hon blir hemskickad. Arbetstagare och arbetsgivare kan komma överens om annat i form av en ömsesidig överenskommelse om att avvika från avtalet. Hoppas du tycker att svaret klargjorde rättsläget! Hälsningar,

Är man skyldig att uppge för chef och arbetskollegor att man bär på den allmänfarliga smittan covid-19, eller symptom på den?

2020-12-01 i Sjuk
FRÅGA |Hej!Jag ser att ni har svarat på frågan se länkenhttps://lawline.se/answers/arbetsgivarens-ratt-att-fraga-om-sjukorsakJag funderar på, hur ser Samma lag ut idag i tanken på Covid19?Så fort man sjukskriver sig så kräver vår vice chef att för veta vad man är sjuk även när man själv vet att det har inte med Covid-19 att göra.Behöver jag verkligen svara när inte jag vill och har redan sagt det har inte med Någon av Covid19 symptom att göra?Tacksam för svaretMvhUndersköterska
Pontus Fridén |Hej!Det uppskattas att du vänder dig till Lawline med din mycket aktuella fråga!Svaret du hänvisar till behandlar 9 § lag om sjuklön, den lagen gäller alltjämt. Din vice-chef kan således fråga om sjukdomstillståndet, men du behöver inte uppge exakta skäl. Regeln kompliceras av att; skulle du faktiskt lida av covid-19 är du anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (SmittskL). Skyldigheten omfattar att testa sig för covid-19 vid misstanke om att bära på smittan, 3 kap. 1 § smittskL. Visar testet sig vara positivt, måste man lämna information om smittan till exv. Chef på arbetsplatsen, 2 kap. 2 § 2 st smittskL och redan innan fall av sjukdomen konstaterats ska man vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk, 2 kap. 2 § 1 st smittskL. Behöver jag verkligen svara när inte jag vill och har redan sagt det har inte med någon av Covid19 symptom att göra?Såvitt du vet att det inte har med covid19 att skaffa, t.ex. om du testat dig och testet visar negativt, måste du inte uppge exakta sjukdomsskäl. Än en gång ska dock poängteras att vid symptom är man skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittorisk.Hoppas du fick svar på din fråga!

Är det arbetstagarens eller arbetsgivarens facktillhörighet som är avgörande för vilken löneutveckling arbetstagare berättigas till?

2020-12-27 i Fackförening
FRÅGA |HejJag är utbildad förskollärare och tillhör lärarförbundet. Just nu går jag på en barnskötartjänst och när jag tillträdde den skulle jag följa barnskötarnas löneutveckling sa min chef. Men jag ska tydligen inte det enligt personalavd utan följa lärarnas löneutveckling eftersom jag är med i det facket. Vad gäller egentligen? Är det facktillhörigheten som styr vilken löneutveckling man får?
Pontus Fridén |Hej och tack för förtroendet att besvara din fråga!Vilket kollektivavtal är avgörande för din löneutveckling?Det stämmer att facktillhörigheten styr vilken löneutveckling man får, eller rättare sagt det kollektivavtalet arbetsgivaren är bunden till. Arbetsgivaren får inte tillämpa avvikande villkor i strid med kollektivavtalet 27 § medbestämmandelagen (MBL). Bestämmelsen är tvingande jfr 4 § MBL. I situationen arbetsgivaren är bunden av flera kollektivavtal (konkurrerande kollektivavtal) gäller anställningsvillkoren (lön m.m.) för det först ingångna kollektivavtalet. Även på utanförstående arbetstagare antingen som oorganiserad eller medlem i annat fack, ska arbetsgivaren tillämpa anställningsvillkoren reglerad i det först ingångna kollektivavtalet på alla under samma kollektivavtalsområde (finns ofta skillnader mellan tjänstemän och arbetare såvitt medarbetaravtal inte träffats). Kollektivavtalets bestämmelser flyter ut i den enskildes individuella anställningsavtal, detta kallas kollektivavtalets utfyllande verkan eller dess normerande verkan på arbetsplatsen vilket anses följa av 26 § MBL. Ni kan dock uttryckligen komma överens om annat innehåll i anställningsvillkoren. Agerar arbetsgivaren i strid med ovanstående gör sig denne potentiellt föremål för skadeståndsanspråk, dels för ekonomisk skada (den skada arbetstagare lidit, t.ex. ersättning för mellanskillnaden i lön) 54 § MBL och allmänt skadestånd till facket 55 § MBL. För att sammanfatta är inte din facktillhörighet avgörande utan arbetsgivarens. Din löneutveckling ska i huvudregel följa det av arbetsgivaren först ingångna – gällande ­– kollektivavtalet. Frågan om vilket avtal din arbetsgivare är bunden av överlämnar jag till dig. Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att återkomma med kommentar eller ta kontakt med Lawline på nytt.Hälsningar,

Kan modern hindra att ett ofött barn bortförs till faderns hemland?

2020-12-04 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag är gravid i vecka 7 och är nu orolig inför framtiden. Han som är far till barnet säger nu att han inte vill ha något med mig och barnet att göra. Han kommer från Afrika och är just nu i Sverige på prov. Om han ansöker om ensam vårdnad om han eventuellt ändrar sig och får rätt i domstol, har han då rätt att flytta med sig barnet tillbaka till Afrika trots att barnet riskerar att växa upp i ett fattigt land med helt andra lagar och regler där barnet riskerar att hamna i fara?
Pontus Fridén |Hej och tack för förtroendet att besvara din fråga!Utgångspunkten i alla rättsliga frågor rörande barn är barnets bästa 6 kap. 2 a § föräldrarbalken (FB) och art. 3 barnkonventionen (numera svensk lag).Är du ogift när barnet föds blir du barnets förälder 1 kap. 1 § FB. Faderskap kan dock fastställas genom bekräftelse eller dom 1 kap. 3 § FB. Vill du inte erkänna honom faderskap kan han inget göra förutom att sätta sitt hopp till att antingen barnet eller socialnämnden (har en skyldighet att utreda vem som är fadern) väcker talan 3 kap. 5 § FB. Jag nämner detta därför att vårdnaden är knuten till föräldrarskapet. Men, och detta är eventuellt avgörande för din fråga, även om faderskapet fastställs står barnet under din ensamvårdnad såvitt ni inte är gifta med varandra 6 kap. 3 § första stycket FB.Om ni är gifta anses maken vara fadern till barnet tillika vårdnadshavare. Vad du kan göra då är att väcka talan och yrka på ensamvårdnad enligt 6 kap. 5 § FB, mot bakgrund av att barnet riskerar fara illa 6 kap. 2 a § FB. Vid bedömningen ska det fästas särskild vikt avseende risken för att barnet olovligen förs bort eller annars far illa. I praktiken lär argumentet behöva stödja sig mot underlag i form av bevis, från t.ex. socialnämndens utredning, annars har rätten ett ansvar att tillbörligt utredda alla frågor som inbegriper att inhämta socialnämndens upplysningar 6 kap. 19 § FB. En i rättstillämpningen utvecklad princip är kontinuitetsprincipen med innebörden att domstolen undviker att rycka barnet från sin invanda miljö. Barnet har ett behov att stabilitet. Tanken bygger på att för barnet obekanta miljöer kan vara skadliga. Kontinuitet väger alltid tungt i vad som ska anses vara barnets bästa.AvslutningsvisTilläggas kan att vårdnadstvister statistiskt sett i majoritet utfaller till moderns fördel och du verkar ha goda utsikter att nå framgång med en talan (om det behövs). Därtill vill jag tillägga att jag håller det som uteslutet att fadern skulle tilldelas ensam vårdnad, så länge det inte framkommer att du missbrukar eller i övrigt brister i omsorgen om barnet som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling 6 kap. 7 § FB (högt ställda rekvisit, förekommer i undantagsfall). På så vis kan barnet aldrig utan samtycke från dig lämna landet.Hoppas svaret kan dämpa din oro och att allt löser sig!Behöver du fördjupad analys av situationen eller annars hjälp, rekommenderar jag att ta kontakt med någon av Lawlines jurister Kontakt - LawlineHälsningar,

Arbetstagare har sjukanmält sig men arbetsgivaren påstår att de inte har fått någon sjukanmälan. Hur går man vidare för att få rätt till sin sjuklön?

2020-12-02 i Sjuk
FRÅGA |Om en anställd har sjukanmält sig via röstmeddelande, men arbetsgivare säger att de har inte fått någon sjukanmälan ? Hur går man vidare i frågan om arbetsgivare nekar sjukersättning ?Det finns även sjukintyg från samma dag som sjukanmälan,
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättslig utgångspunkt för sjukanmälanHur sjukanmälan ska göras skiljer sig ofta åt för olika företag beroende på kollektivavtal. Saken regleras av kollektivavtal om1. sådant finns på arbetsplatsen och,2. innehåller bestämmelse om tillvägagångssättet för sjukanmälan, 2 § lag om sjuklön jämför med 9 §.Kollektivavtalets bestämmelser gäller alltså såframt det har reglerats där (lagen är semidispositiv). Finns inte kollektivavtal eller föreskrivs inte saken däri så gäller 9 §, med innebörden att sjukanmälan ska lämnas skriftligen och bör vara avlämnas senast vid sjukelöneperiodens utgång. Av lagkommentaren följer att dröjsmål inte innebär förlust av rätten sjuklön, men arbetsgivaren behöver inte betala förrän försäkran erhållits. Hur går man vidare i frågan om arbetsgivare nekar sjukersättning?Eftersom det i första hand kollektivavtalet som reglerar frågan, bör man gå vidare genom att kontakta arbetstagarorganisationen. De har i sin tur rätt att påkalla förhandling med arbetsgivaren, 10 § medbestämmandelagen. Visar arbetsgivaren sig ha brutit mot kollektivavtalet och vägrar denne att rätta sig utgår skadestånd dels för ekonomisk skada, i detta fall den sjuk sjuklön arbetstagaren arbetstagaren gått miste om (arbetstagarens skada) 54 § MBL och dels eventuellt för kränkning av kollektivavtalet, 55 § MBL (allmänt skadestånd).Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Efter hur lång tid kan testamente klandras och måste den som får fastighet på sin arvslott betala hela värdet?

2020-11-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!En fråga om testamente, om det är tre arvingar som delges ett testamente, två arvingar godkänner detsamma den tredje skriver ej under för godkännande.Efter sex månader äger testamentet laga kraft, ingen har klandrat testamentet under den tiden, efter tio månader vill den tredje arvingen han som inte skrev på ,ändra i testamentet kan han göra det ?Ytterligare en fråga som gäller samma testamente, alla tre arvingar har fått samma värde på arvslotten, en av arvingarna har ärvt en fastighet som har ett taxeringsvärde på exempelvis, 600,000 kr, skall den personen betala hela tax.beloppet 600.000 krtill de övriga två, det vill säga 300.000 kr var , eller delas det på tre delar så att hon betalar 200.000 kr var ?Vänliga hälsningar,
Pontus Fridén |Hej och tack för du anförtror oss här på Lawline att hjälpa dig med din fråga!Första frågan: Efter sex månader äger testamentet laga kraft, ingen har klandrat testamentet under den tiden, efter tio månader vill den tredje arvingen han som inte skrev på ändra i testamentet kan han göra det ?Det stämmer att klanderfristen är sex månader, 14 kap. 5 § ärvabalken (ÄB) (1958:637). Vill hon ändra i testamentet måste det klandras genom att väcka talan i domstol inom den tiden, efter tio månader är det försent, följaktligen gäller testamentet till sitt ursprungliga innehåll. Här kan för ordningens skull tilläggas att arvsskiftet inte får genomföras förrän bouppteckning upprättats när någon dödsbodelägare påkallar detta, 23 kap. 2 § första stycket ÄB. Var och en av dödsbodelägarna kan också ansöka om förordnande av skiftesman vid tingsrätten, 23 kap. 5 § ÄB. Skiftesmannen kan vid fortsatta meningsskiljaktigheter göra ett tvångsskifte 17 kap. 6 § andra stycket äktenskapsbalken (1987:230).Andra frågan: Ytterligare en fråga som gäller samma testamente, alla tre arvingar har fått samma värde på arvslotten, en av arvingarna har ärvt en fastighet som har ett taxeringsvärde på exempelvis, 600,000 kr, skall den personen betala hela tax.beloppet 600.000 kr till de övriga två, det vill säga 300.000 kr var , eller delas det på tre delar så att hon betalar 200.000 kr var?Denna fråga beror på storleken av er arvslott som i fall ni är enda arvstagare ska delas lika. Med andra ord, om kvarlåtenskapen består av fastigheten ensam dvs. 600 000 kr ska värdet på den delas så att ni får vardera 200 000 kr. Den som får fastigheten på sin lott måste såtillvida lösa ut (skifteslikvid) övriga arvingar genom att betala totalt 400 000 kr, resterande värde i fastigheten tillhör den som fick behålla fastighetens arv. Personen behöver alltså inte betala hela beloppet om 600 000 kr (23 kap. 3 § ÄB). Är tillgångarna större än 1 800 000 kr, ska fastigheten avräknas från lotten. Exempelvis arvslotten är 700 000 kr, blir det 700 000 kr minus 600 000 kr lika med rätt till 100 000 kr ytterligare ur dödsboet.Hoppas svaret gav klarhet!Hälsningar,