Vilka brott kan leda till livstidsfängelse

2020-11-08 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Vilka brott kan ge någon livstids fängelse och hur grova måste andra brott som normalt inte ger livstid vara för att det ska leda till livstid? Hur lång är förresten preskriptionstiden för brott som kan leda till livstids fängelse? Mvh.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga, jag kommer att dela upp frågan enligt följande.Vilka brott kan ge livstid? För att domstolen ska kunna döma till livstid, krävs att livstidsstraff är föreskrivet för det aktuella brottet enligt 26:1 Brottsbalken.Brott som kan leda till fängelse på livstid redogörs för i (prop. 2008/09:118 Straffet för mord m.m.)Livstids fängelse är föreskrivet för ett antal brott i brottsbalken; (listan går att hitta på lagen.nu)Hur grova måste andra brott som normalt inte ger livstid vara för att det ska leda till livstid? Det är väldigt svårt att svara på den frågan, eftersom kraven ser olika ut för olika brott, och det beror helt och hållet på omständigheterna i det enskilda fallet, samt hur domstolen bedömer dessa. Tyvärr kan inte jag ge ett säkert svar om den frågan. Hur lång är preskriptionstiden för brott som kan leda till livstids fängelse? Reglerna om preskriptionstid finns i 35 kap 1 § Brb. 5:e punkten i den paragrafen reglerar preskriptionstid vid fängelse på livstid som har en preskriptionstid på 25 år. De brott som aldrig preskriberas framgår av 35 kap 2 § Brb. Dessa är -mord eller dråp enligt 3 kap 1 eller 2 § - våldtäkt eller grov våldtäkt enligt 6 kap 1 § första eller tredje stycket, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt 18 år - våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn enligt 6 kap 4 § - brott enligt 2 § första eller tredje stycket lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt 18 år. - Folkmord, brott mot mänskligheten eller grov krigsförbrytelse enligt 1, 2 § eller 11 § lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, - Terroristbrott enligt 3 § 1 eller 2 jämförd med 2 § lagen om straff för terroristbrott, eller - Försök till brott som avses i 1, 5 eller 6. Den som inte har fyllt 21 kan aldrig dömas till livstid. Hoppas du fick svar på din fråga.

Bedrägeri och olovlig avlyssning.

2020-11-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Vilka faktorer behöver räknas in i brotten Bedrägeri och olovlig avlyssning för att det ska anses vara av grövre eller grövsta karaktär? Dvs. värre än normalgraden eller bara lindrig.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag kommer att dela upp frågan enligt vad som följer. Ringa bedrägeri: Ansvar för ringa bedrägeri enligt 9 kap 2 § första stycket Brottsbalken (Brb). åläggs den som gör sig skyldig till bedrägeri enligt 9 kap 1 §,men där brottet med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter är att anse som ringa. Enligt praxis så utgår man från värdet på den saken man bedrar. 1000 kr har ansetts utgöra ringa bedrägeri. Ringa bedrägeri enligt 9 kap 2 § andra stycket Brb blir aktuellt när en person tillhandahåller en tjänst som denne inte betalar för. Ett typexempel är när någon gömmer sig på ett tåg utan att betala för sin biljett, eller att man äter på en restaurang och går utan att betala. Grov bedrägeri: Ansvar för grovt bedrägeri regleras 9 kap 3 § Brb. Vid bedömning om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har missbrukat ett allmänt förtroende eller använt urkund eller annat vars brukande är straffbart eller vilseledande bokföring eller om gärningen annars varit av särskilt farligt art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Bedömningen av om brottet är grovt görs utifrån en helhetsbedömning. Den som missbrukar ett allmänt förtroende kan exempelvis vara domare, advokat, åklagare, auktoriserad revisor, präst, läkare , polis, kurator eller någon annan som på grund av sin ställning eller verksamhet åtnjuter en större eller mindre allmänhet. Användning av tex osann urkund kan numera medföra att bedrägeribrottet kvalificeras som grovt. Vid bedömningen av om gärningen har varit av särskilt farlig art, kan vara omständigheten att bedrägeriet riktar sig mot allmänheten eller annars mot en större personkrets, vara ett exempel som nämns i förarbetena. Huruvida gärningen har avsett betydande värde (objektiv skada) eller inneburit synnerligen kännbar (subjektiv skada) bedöms i princip på samma sätt som vid grov stöld; i praxis tillämpas en riktlinje för tolkningen av "betydande värde" vid grov stöld, som innebär att gränsen går vid fem prisbasbelopp, dvs för närvarande mer än 200 000 kr. (Lagkommentaren till bestämmelsen) Olovlig avlyssningOlovlig avlyssning regleras i 4 kap 9 a § Brb. För straffansvar krävs att avlyssningen eller upptagningen har skett i hemlighet, vilket förutsätter att det sker dolt för den avlyssnade eller att denne är totalt omedveten om den tekniska anordningen är i funktion. Olovlig avlyssning är inte gradindelat. Jag kan redogöra lite kort kring vad som krävs för att brottet ska anses vara fullbordat. Gärningen skall bestå i att avlyssna eller ta upp visst tal. Brottet är således fullbordat redan när någon har lyssnat eller när talet har tagits upp på band eller dylikt. Att lyssna på en upptagning i efterhand är i sig inte ett brott enligt 4:9 a Brb. Gärningens objekt ärTal i enrum, tex. bön eller diktamen: samtal mellan andra ochförhandlingar vid sammanträde eller sammankomst, vartill allmänheten inte äger tillträde och vari man själv inte deltar eller vartill man obehörigen har berett sig tillträdeFör att brottet ska vara fullbordat ska gärningen utföras med hjälp av tekniska hjälpmedel och ske i hemlighet.Hoppas att svaret var tillfredsställande

Kan en person som är bosatt utomlands bli gripen i Sverige.

2020-11-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Om en rysk medborgare bosatt i Ryssland därifrån begår brott mot en svensk medborgare i Sverige, kan den ryska medborgaren då gripas av svenska polisen ifall han åker till Sverige på semester? Detta efter att personen i Sverige polisanmält honom såklart.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Brott som begås av en utlänning regleras i 2 kap 2 § Brottsbalken. Där framgår bland annat att för brott som begåtts utom riket döms man efter svensk lag om brottet begåtts av en annan utlänning som finns här i riket och på brottet enligt svensk lag kan följa fängelse i mer än 6 månader (punkt 3 i samma paragraf). Så en rysk medborgare kan alltså bli gripen i Sverige om brottet kan medföra fängelse i mer än sex månader. Hoppas du fick svar på din fråga.

Preskriptionstid vid förundersökning

2020-10-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag lämnade in en anmälan till polisen i oktober 2019 för ett brott som begicks under våren 2019. Ärendet har ännu inte handlagts. Preskriptionstiden går ut under våren. Kan jag göra något för att påskynda processen så ärendet inte bara kommer läggas till handlingarna när tiden gått ut
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om preskription finns i 35 kap Brottsbalken, mer specifikt 35:1 Brottsbalken som reglerar åtalspreskription. Åtalspreskription innebär att någon påföljd inte får dömas ut om den misstänkte inte häktas eller får ta del av åtal inom viss tid från det att brottet har begåtts. Preskriptionstiden skiljer sig för olika brott. Åtalspreskription avbryts enligt bestämmelsen genom att den misstänkte häktas eller tar del av åtal för brottet. Endast ett beslut om häktning är inte tillräckligt för att hindra preskription. Det krävs att häktningsbeslutet verkställs. Att gärningspersonen häktas i sin frånvaro utgör inte heller grund för preskriptionsavbrott. Åklagare och polis ska vid en förundersökning bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. Ju allvarligare brottslighet, desto högre prioritet. Förundersökningen brukar ta lång tid vid mer komplicerade brott. Regler om hur skyndsamt en förundersökning ska bedrivas regleras bland annat i förundersökningskungörelsen (FUK). I 2 a § FUK framgår exempelvis att en förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år skall bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet i mer än sex månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Sammanfattningsvis är det polis och åklagare som avgör hur brottet ska prioriteras med hänsyn till brottslighetens allvar och övriga omständigheter. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Vad som utgör olaga hot

2020-11-08 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är följande meddelande olagligt?: Ha det så roligt på era dödsbäddar! Inte många år kvar nu...
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga Frågan avser olaga hot, vilket regleras i 4 kap 5 § Brottsbalken. Där framgår att den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, frihet eller frid, döms för olaga hot. Bedömningen om huruvida ett hot har varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade utgår från de faktiska omständigheterna om hur situationen har framstått från den hotades synpunkt. Det som ligger till grund för bedömningen är sättet på vilket hotet uttalas, parternas relation till varandra, hur gärningsmannen agerar i övrigt och vad den hotade känner till gärningsmannens agerande sedan tidigare. Gärningsmannens avsikter att verkställa hotet har ingen betydelse för straffansvar. Även förtäckt hot (indirekta hot), där den brottsliga gärningen antyds omfattas av bestämmelsen. För straffansvar krävs även att hotet kommer till den hotades kännedom. Med hot om brottslig gärning förstås en gärning som av en annan person uppfattas som ett påstående om att brottet kommer att utföras. Hotet behöver inte vara objektivt farligt. "Ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla" är ett grundläggande rekvisit för domstolen att bedöma. Enkelt kan man säga att hotet ska vara sådant att det normalt duger för (är ägnat) att JUST hos den hotade inge sådan rädsla som avses. Det faktum att det hotade har blivit rädd styrker att hotet har varit ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla. Det är viktigt att understryka att den hotade i princip inte behöver bli rädd för straffansvar ska träda in. Domstolen ska bedöma om den hotade "typiskt sett" borde ha blivit rädd i en sådan situation. Sammanfattningsvis utgår bedömningen helt och hållet från den hotades synpunkt. Det är svårt att endast se till meddelandets ordalydelse för att avgöra huruvida detta kan utgöra ett olaga hot eller inte. Domstolen måste göra en helhetsbedömning utifrån situationen vars meddelandet riktas vid, gärningsmannens farlighet och parternas relation i övrigt. Det är viktigt att ha i åtanke att det inte spelar någon roll att den hotade inte blev rädd, eller att gärningsmannen inte avser att verkställa sitt/sina hot för att dömas till olaga hot. Hoppas att svaret var tillfredsställande

Vad krävs för olaga hot.

2020-11-08 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Kan man göra sig skyldig till brott om man hotar någon med något som inte är brottsligt, men som ändå uttrycks så aggressivt att mottagaren blir rädd för sin och sin familjs säkerhet?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga Frågan avser olaga hot, vilket regleras i 4 kap 5 § Brottsbalken. Där framgår att den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, frihet eller frid, döms för olaga hot. Bedömningen om huruvida ett hot har varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade utgår från de faktiska omständigheterna om hur situationen har framstått från den hotades synpunkt. Det som ligger till grund för bedömningen är sättet på vilket hotet uttalas, parternas relation till varandra, hur gärningsmannen agerar i övrigt och vad den hotade känner till gärningsmannens agerande sedan tidigare. Gärningsmannens avsikter att verkställa hotet har ingen betydelse för straffansvar. Även förtäckt hot (indirekta hot), där den brottsliga gärningen antyds omfattas av bestämmelsen. För straffansvar krävs även att hotet kommer till den hotades kännedom. Med hot om brottslig gärning förstås en gärning som av en annan person uppfattas som ett påstående om att brottet kommer att utföras. Hotet behöver inte vara objektivt farligt. "Ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla" är ett grundläggande rekvisit för domstolen att bedöma. Enkelt kan man säga att hotet ska vara sådant att det normalt duger för (är ägnat) att JUST hos den hotade inge sådan rädsla som avses. Det faktum att det hotade har blivit rädd styrker att hotet har varit ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla. Sammanfattningsvis utgår bedömningen helt och hållet från den hotades synpunkt. I ditt fall kan uttalandet stadga straffansvar, dels för att meddelandet uttrycks aggressivt och dels för att den hotade faktiskt blivit rädd. Hoppas du fick svar på din fråga

Skadestånd i trafik och åtal för flera brott

2020-11-05 i Skadestånd i trafiken
FRÅGA |Mina barn, 7 och 9år har skolskjuts med taxi. I går blev taxin stoppad av polis och chauffören misstänks nu för rattfylla, narkotikabrott för eget bruk samt vårdslöshet i trafik. Polisen har självklart upprättat en anmälan och chauffören har fråntagits körkort samt blivit av med sin tjänst. Min fråga är om vi föräldrar kan anmäla chauffören med tanke på den fara hon utsatt våra barn för? och vad skulle vi isåfall anmäla henne för. Enligt polisen ska inte det behövas eftersom de redan upprättat en anmälan, men vi/våra barn måste väl ha möjlighet att tex få ett skadestånd och det tror jag inte vi kommer kunna få utifrån polisens anmälan.
Aya Alwan |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Nedan kommer jag att dela upp frågan i två delfrågor och besvara dessa utifrån angivna förutsättningar Anmälan avseende den fara som barnen har utsatts för Som jag förstår det är chauffören misstänkt för rattfylleri, narkotikabrott samt vårdslöshet i trafik. För att besvara frågan kommer jag att fokusera på vårdslöshet i trafik. Förutsättningarna för vårdslöshet i trafik framgår av 1 § lag om straff för vissa trafikbrott (kommer att kallas för trafikbrottslagen framöver). Där framgår bland annat att den som driver motorfordon i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheter, döms för vårdslöshet i trafik. Av andra stycket framgår vidare att den som gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv döms för grov vårdslöshet i trafik. Utifrån förutsättningarna som har angetts ovan, skulle jag bedöma detta som grov vårdslöshet i trafik. Bedömningen stöds av praxis, i RH 2009:34 dömdes en Busschaufför som somnat vid ratten för grov vårdslöshet i trafik. Jag tänker att det faktum att det var små barn, och att taxichauffören normalt sett har ett större ansvar, skulle detta kunna bedömas som grov vårdslöshet i trafik. Varför nämnda förutsättningar diskuteras är för att detta har betydelse för frågan om man kan åtala taxichauffören för något ytterligare än det som framkommit av polisens anmälan. Frågan regleras i ett rättsområden inom straffrätten som kallas för konkurrens. Om en person gör sig skyldig till flera brott samtidigt, kan vissa brott utifrån olika regler komma att konsumerad (tas bort). I det här fallet skulle man kunna tänka sig att han även åtalas för framkallande av fara för annan i enlighet med 3 kap 7 § Brottsbalken. (Jag förutsätter att barnen inte har fått några skador utan endast utsatts för fara.) I Åklagarmyndighets RättsPM 2006:9 har man sagt att grov vårdslöshet i trafik anses utesluta ansvar för framkallande av fara för annan. Det sägs även att det är ganska ovanligt med en kombination av 3:7 Brottsbalken och 1 § trafikbrottslagen eftersom framkallande av fara för annan kräver en mer kvalificerad oaktsamhet, vilket skulle grunda grov vårdslöshet, än vårdslöshet i trafik. Skulle kombinationen förekomma är det mest sannolikt att vårdslösheten i trafik konsumeras av framkallande av fara för annan med hänsyn till den strängare straffskalan för det senare brottet. Anledning till att reglerna om konkurrens finns, är att vissa bestämmelser överlappar varandra. Sammanfattningsvis kan man säga att brottet grov vårdslöshet konsumerar (tar bort) framkallande av fara för annan. Detta har med dubbelbestraffning att göra. En person ska inte straffas dubbelt om förutsättningarna för olika brott är ungefär densamma. Möjligheterna att nå framgång med ytterligare en anmäla avseende framkallande av fara för annan är därför minimala. Möjligheten att få skadeståndFråga om trafikskadeersättning regleras av Trafikskadelagen. Av 8 § trafikskadelagen (TSL) framgår att för person- och sakskada som uppkommer i följd av trafik med motordrivet fordon utgår trafikskadeersättning. Ersättning enligt denna lag utgår alltså endast för person- eller sakskada och inte för kränkning enligt 2 kap 3 § Skadeståndslagen. Har det inte uppstått sådana skador, finns det ingen möjlighet till trafikskadeersättning. Det finns möjlighet att kräva skadestånd enligt 18 § trafikskadelagen, men där krävs det att en skada har uppstått. TSL hindrar inte att en skadelidande i stället för att kräva trafikskadeersättning kräver skadestånd. Av praxis har det varit svårt att få ersättning med anledning av trafikolyckor. Ett exemplifierande fall är RH 2000:38 där föräldrar till en minderårig dotter som omkommit genom trafikolycka inte ansett ha rätt till ersättning enligt trafikskadelagen för personskada och inkomstförlust på grund av den psykiska chock som de fått till följd av dotterns död. Praxis har intagit en mycket restriktiv ståndpunkt gällande frågan om rätt till skadestånd för psykiska besvär. Med anledning av det som har sagts finner jag det svårt att nå framgång med ett skadeståndsanspråk gällande att barnen har utsatts för fara, om det inte finns konkreta sak- eller personskador. Hoppas du fick svar på din fråga

Hets mot folkgrupp

2020-10-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! En fundering kring brottet hets mot folkgrupp. Det krävs ju, för att brottet ska kunna aktualiseras att den utpekade måste ha spridit en uppgift utanför den privata sfären till mer än ett fåtal. Jag undrar då om det spelar någon roll vem det är som spred uppgiften vidare från början? Till exempel, Erik ritar vad som liknar hakkors när ingen ser på och gömmer det, en dag några månader senare får någon annan syn på teckningen av ren slump och visar upp den inför andra så de börjar anklaga Erik för att ha brutit mot lagen. Erik visste inget om att teckningen upptäckts och spridits till andra, och det är inget som han heller tillåtit. Så har Erik fortfarande gjort sig skyldig till HMF ÄVEN om det nu inte var han som spred uppgiften vidare till andras kännedom? Jag undrar också vad som, i lagens mening räknas som privat sfär och ifall ens arbetsplats på jobbet eller en elevs skåp eller skolbänk räknas som privat? Hur många personer räknas som fåtal och när har man överskridit den gränsen?
Aya Alwan |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hets mot folkgrupp, regleras i 16:8 Brottsbalken där det framgår att den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år. Med spridning avses att meddelandet ska ha överförts till andra personer utanför den helt privata sfären. Högsta domstolen har i NJA 1999 s. 702 uttalat att det inte finns något krav på att en större grupp faktiskt har tagit del av meddelandet för att den ska anses vara spridd, utan det räcker med att meddelandet har gjorts tillgänglig för en sådan grupp. Det är inte helt klarlagt vad som avses med en större grupp, men tre personer har inte ansetts utgöra en större grupp (se NJA 1999 s. 702) En motsvarande bedömning gjordes i rättsfallet RH 1997:28. Meddelandet, utgjordes av en armbindel med en nazistiskt hakkors, som hade observerats av den tilltalades kamrater och en utomstående. Hovrätten menade att det inte var utrett hur många som hade lagt märke till armbindel och domstolen menade att det inte var bevisat att meddelandet hade spridits till mer än ett fåtal, spridningsrekvisitet ansågs därför inte uppfyllt. (Det bör observeras att straffansvar för het mot folkgrupp är möjlig även om meddelandet lämnas i en krets av "likasinnade") Som svar på din fråga, så är det den personen som sprider budskapet som gör sig skyldig till brottet. Det räcker således inte med att endast framställa ett hakkors, utan för straffansvar krävs någon form av spridning i enlighet med vad som presenterades ovan. Vad gäller din sista fråga, har högsta domstolen prövat det i NJA 2006 s. 467, där ansågs skola inte utgöra en privat krets. Sammanfattningsvis skulle en arbetsplats, skola mm omfattas av bestämmelsen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.