När vinner en dom laga kraft

2020-10-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har en fundering om laga kraft. Om en dom som utgivits från tingsrätten där åtalade frikännes från ett brottmål sedan döms för brottet i hovrätt (efter överklagande från åklagaren), när inträder i sådana fall laga kraft på domen? Är det från det datum då tingsrätten dömde i frågan eller när hovrätten tog beslut utan huvudförhandling? Detta är aktuellt för när detta försvinner ur belastningsregistret. Mvh Isak
Aya Alwan |Hej Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. En dom vinner laga kraft när den inte går att överklaga. Överklagandefristen är på 3 veckor, vilket framgår av 50:1 Rättegångsbalken. En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål skall göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till tingsrätten. Den skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades. I ditt fall vinner domen laga kraft om hovrättens dom inte överklagas inom den angivna fristen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga .

När föreligger rätt till nödvärn

2020-10-14 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hypotetisk fråga om nödvärn: Vad gör jag om jag får tag i en rånares vapen?Jag tänker mig ett scenario där en potentiell rånare har en pistol. Det blir bråk och pistolen tappas. Men jag hinner före. Vad gör jag med vapnet? Jag tänker att det går inte att slänga iväg det eller ge tillbaks det - för då är vi på ruta ett igen. Jag kan inte heller behålla det, då mina fingeravtryck finns överallt - på ett vapen som kanske använts innan. Ska jag prova slå sönder pistolen eller kasta iväg den och löpa åt andra hållet? Vad säger lagen?
Aya Alwan |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågor om nödvärn regleras i 24:1 Brottsbalken, som fastställer 4 olika situationer där nödvärn kan anses föreligga. Enligt första punkten föreligger rätt till nödvärn mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, vilket blir relevant i ditt fall. För att en nödvärnssituation ska föreligga måste angreppet vara brottsligt, och rån utgör enligt lagens mening ett brott (8:5 Brottsbalken). Nästa fråga blir försvarlighetsbedömningen som man måste göra i anslutning till nödvärn för att avgöra om personens handlande i den aktuella situationen kan rättfärdigas. En nödvärnshandling är fri från ansvar endast under förutsättning att den inte med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Alltså ska angreppet vara nödvändigt för att avvärja faran och man ska inte behöva använda mer våld än nödvändigt. I ditt fall så skulle det vara rättfärdigat enligt lagens mening att ta med sig pistolen och springa från platsen om det bedöms vara säkrast. Sedan får man i nära anslutning till rånet, tillkalla polisen och självklart även lämna vapnet till polisen. Det ska även tilläggas att det inte kan anses vara rättfärdigat att skjuta med pistolen om det inte absolut är nödvändigt och det är påkallat utifrån angreppets beskaffenhet, men det ska helst inte leda till en dödlig utgång för då anses handlingen oftast vara oförsvarlig.Hoppas du fick svar på din fråga

Föräldrars närvaro vid förhandling

2020-09-12 i Förundersökning
FRÅGA |Akut fråga! På måndag 14/9 ska min 17-åriga dotter på förhandling ang. ett brott som hon är misstänkt för. Jag , mamman finns med som stöd. Liksom jag är också pappan kallad som vårdnadshavare men pappan har fått info av dotterns advokat att han inte behöver vara med på förhandlingen, just för att dottern inte vill. Han svarar med att han ska gå dit ändå. Dottern har ej träffat sin pappa på nästan 3 år. Vill ej ha honom med. Dottern känner obehag för sin pappa och jag tror hon kommer få ännu svårare att berätta om sitt brott inför domstolen med hans närvaro. Kan dottern hindra pappan, se punkt 40 Barnkonventionen.
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst bör man fastställa att vårdnadshavare ska enligt lag (5 § lag om unga lagöverträdare) omedelbart underrättas om samt kallas till den unges förhör. Detta måste ske under förutsättning att det inte föreligger särskilda omständigheter som talar emot detta. Även om vårdnadshavare kallats till förhör innebär det inte att hen har rätt att närvara vid själva förhöret (se 23 kap 10 § Rättegångsbalken). Det kan enligt Lag om unga lagöverträdare (LUL) finnas skäl att inte kalla vårdnadshavare till förhör om detta kan ske till men för utredningen, exempelvis att barnet inte vågar berätta hela händelseförloppet framför sina föräldrar. Och precis som du själv beskriver, så stadgar artikel 40 i Barnkonventionen att huvudförhandlingen bör anpassas så att barnet kan vara delaktig i rättsprocessen. Som svar på din fråga, så finns det möjlighet att inte kalla pappan till förhöret. Jag hoppas att du fick svar på din fråga Med vänliga hälsningar

Nedläggning av förundersökning

2020-09-09 i Förundersökning
FRÅGA |Får åklagaren kräva obduktions rapport som inte var färdigt inom tio dar annars lägger han ner ärendet
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åklagare är enligt lag skyldig att väcka åtal om han eller hon på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom (20 kap 6 § rättegångsbalken). Åklagaren har också enligt 23 kap 4 § rättegångsbalken rätt att lägga ner en förundersökning om det inte finns anledning att fullfölja ärendet. De vanligaste skälen för nedläggning brukar vara att någon misstanke inte längre kvarstår eller utredningsmöjligheterna har tömts ut. Det kan exempelvis handla om att åklagaren vid förundersökningsstadiet bedömer att det inte går att styrka brott eller att bevisningen mot den misstänkte inte är tillräckligt. Skäl till nedläggning kan också vara att man bedömer att en fortsatt utredning skulle vara resurs- och kostnadskrävande i förhållande till saken man utreder (23 kap 4a § rättegångsbalken. Ett beslut om nedläggning av en förundersökning behöver inte motiveras (se 32 § Förvaltningslagen). I mer komplicerade fall, kan åklagaren ge en mer utförlig motivering. Med anledning av att jag har så lite information, kan det vara svårt att uttala mig om just det specifika fallet. Men möjligheten för åklagaren att lägga ned ett ärende föreligger.Jag hoppas att du fick svar på din fråga Med vänlig hälsning

Begära någon häktad.

2020-10-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min bror har blitt tagen av polisen för ett rån säger de men den dagen de snackar om har han mossor med vittnen som säger att han inte har något me de att göra. De har pratat med alla gjort min mammas lägenhet upp og ner og inte hittat något ändå så er han kvar i häktet. Han har vart där i 3 veckor och nu vill de göra de längre han er 19 år och har aldrig haft något med polisen att göra. Er de ens lov og göra så här?
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst bör nämnas att kraven för häktningen inte är lika höga som för en fällande dom. Av 24 kap 1 § Rättegångsbalken framgår att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket det är föreskrivet fängelse ett år eller däröver får häktas. Enligt rånparagrafen i 8 kap 5 § Brottsbalken kan man dömas till fängelse lägst 1 år eller högst 6 år. Därför kan den som på sannolika skäl misstänkt för rån häktas på begäran av åklagaren. Domstolen ska vidare bedöma om det finns risk för att den misstänkte Avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff Undanröja bevis eller på något annat sätt försvåra sakens utredning eller fortsätter med sin brottslighet Om något av dessa ovanstående förutsättningar föreligger, finns det anledning att häkta personen. I 24 kap 4 § Rättegångsbalken finns det en undantagsregel som säger att den som på grund av ålder, hälsotillstånd, eller någon annan liknande omständighet kan befaras att häktning skulle komma att medföra allvarligt men för den misstänkte, får häktning ske endast om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. Med ålder avses såväl hög som låg ålder. Dock är jag inte säker på om denna undantagsregel kommer att aktualiseras med tanke på de höga krav som ställs. I häktningsbeslutet ska det även anges grunden för häktningen i enlighet med 24 kap 5 § Rättegångsbalken. Vidare framgår av 24:9a Rättegångsbalken att den som häktas har rätt att ta del av de omständigheter som ligger till grund för beslutet om häktning Rätten skall omedelbart häva ett häktningsbeslut om det inte längre finns skäl för beslutet (24:20 RB) Det finns möjligheter till ersättning för den som har varit oskyldigt häktad enligt 24 kap 24 §. Sammanfattningsvis kan sägas att häktning får ske så fort det finns en misstanke om att en person kan ha begått brottet. Häktningstiderna tenderar också att vara hyfsat långa. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Hets mot folkgrupp

2020-10-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! I vilka fall kan en sångtext i en musiklåt anses vara hets mot folkgrupp? Får man använda nedsättande uttryck som n-ordet eller sieg hiel m.m. i en låttext? I t.ex. Ni**as in Paris sjunger Jay Z och Kanye West följande: Doctors say I'm the illest'Cause I'm suffering from realnessGot my niggas in ParisAnd they going gorillas, huh!?Hade det varit skillnad rent juridiskt om någon av annan hudfärg hade sjungit denna sången, t.ex. en ledare för vit-makt rörelsen?Vem är det som isåfall begår brottet - personen som har skrivit låten och lagt upp den för streaming på t.ex. youtube eller personen som spelar den inför andra på en privat fest eller på en bärbar högtalare på en fullpackad strand?Tack på förhand7D Ängskolan, Marks kommun.
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hets mot folkgrupp regleras i 16 kap 8 § Brottsbalken. För brottet krävs: 1. ett uttalande eller annat meddelade som sprids 2. och som hotar eller uttrycker missaktning för 3. folkgrupp4. med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. För att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp, ska spridning ha skett till en större grupp. Vidare krävs uttryck för missaktning. Missaktning kan bestå i nedsättande omdömen mot en folkgrupp. De uttryck som du nämner skulle troligtvis falla inom ramen för brottet. Här får man även beakta textens kränkande innehåll och storleken av spridningen. Vem som uttalar dessa uttryck kan ha betydelse för straffbedömningen. För att brottet ska anses vara fullbordat ska texten komma till spridning, den som skriver en text utan att publicera den, kan således inte göra sig skyldig till brottet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Utvisning på grund av brott

2020-09-11 i Alla Frågor
FRÅGA |om en person har fått svenskt medborgarskap, men också behållit sitt gamla medborgarskap i hemlandet. Kan han utvisas vid grovt brott o fråntas sitt svenska medborgarskap?
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline, med din fråga. Utvisning Enligt 8 a kap 1 § Utlänningslagen får en utlänning som inte är EES-medborgare utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. Utvisningen får endast ske under vissa i lagen angivna förutsättningar. 1. Om utlänningen döms till svårare påföljd 2. Det kan antas att personen kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet i landet 3. Brottet är med hänsyn till den skadan, fara eller kränkningen för enskilda, är så allvarligt att domstolen bedömer att personen inte ska stanna kvar. Innan domstolen fastställer utvisningen ska hänsyn tas till utlänningens levnadsomständigheter, om man har barn i Sverige, övriga familjeförhållanden mm, i enlighet med 8 a kap 2 § Utlänningslagen. Återkallelse av medborgarskap Regeringsformen anger att ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Vilket är en absolut rättighet för var och en. Detta framgår av 2 kap 7 § Regeringsformen. Detta inkluderar även medborgare med dubbla medborgarskap och som har begått brott. Jag hoppas att du fick svar på din fråga Med vänliga hälsningar

Narkotika - bevismedel

2020-09-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag blev stoppad av polis och blev positiv i blodet med 0,0035 microgram. Jag har en tarmsjukdom och köpte CBD olja, CBD kapslar och hampafrön för att dämpa min inflamation. Nu har det kommit analys från laboratoriet. Komentar av nationell forensisk centrum( förhållande mellan CBD och THC i cannabismaterialet indikerar att det kan vara industrihampa. Om godkänt frösort har använts samt en ansökan av direkt stöd lämnats in till behörig myndighet ska materiales ej betraktas som narkotika)Jag ska möjligtvis försvara mig själv och vill få stöd. Tingsrätten tycker inte att jag ska ha en offentlig försvare. Min fråga är att om jag kan på rättegången säga att det inte är narkotika så som åklagaren och polisen vill att det ska se ut. Är det Narkotika? I så fall hur kan jag göra för att bevisa det. Har jag förstått kommentaren?Varma hälsningar
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Rätten till en offentlig försvarare stadgas i 21 kap 3a § RB (Rättegångsbalken). Om den misstänkte sitter anhållen eller häktas ska offentlig försvarare förordnas vid begäran. Offentlig försvarare ska också på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott vars straff inte är lindrigare än 6 månader. Därutöver finns det 3 möjligheter att få en försvarare 1. om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet2. om försvararen behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas. 3.om det i övrigt finns särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållandet eller till vad målet rör Med andra ord ska domstolen med utgångspunkt i ovanstående bestämmelse bedöma om det är nödvändigt med en offentlig försvarare. Du har dock alltid rätt att begära en försvarare. Vad gäller din andra fråga avseende Narkotika, så har du som misstänkt ingen bevisbörda, inte heller har du en förklaringsbörda. Åklagaren ska styrka samtliga omständigheter för att någon ska fällas till ansvar. För din del så kan det vara bra att få ett läkarintyg som styrker att du tar medicin. I kommentaren från NFC så tolkar jag det som att du måste få ett godkännande och direkt stöd från en behörig myndighet att du kan inneha dessa preparat. Ansökan måste i detta fall ske hos läkemedelsverket, vid ett godkännande, så ska dessa preparat ej betraktas som narkotika. Du behöver alltså ett läkarintyg och ett godkännande från läkemedelsverket. Av 14 § LVFS 2011:9 (läkemedelsverkets föreskrifter) ska ansökan om innehav görs enligt 7 § lagen om kontroll av narkotika.Jag hoppas att du fick svar på din fråga Med vänlig hälsning.