Fråga om hemfridsbrott

2020-10-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag är 22-årig dotter till en pappa som jag har valt inte ha kontakt med i dagsläget. Han har dock flera saker som tillhör mig och även saker som tillhör mina systrar som inte heller har kontakt med honom i sitt hus som vi inte får tillbaka. Jag har tidigare bott i detta hus och har kvar en nyckel som han inte har bett om att få tillbaka, har dock inte bott i huset sen 2017. Om jag går in i huset med denna nyckel och hämtar mina och mina systrars personliga ägodelar från vår barndom, kan jag då bli dömd för något brott?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av (4 kap. 6 § första stycket brottsbalken) följer att den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter. Enligt (4 kap. 11 § brottsbalken) gäller att då hemfridsbrott inte är att klassificera som grovt får brottet åtalas endast om målsäganden (din pappa) anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.Med tanke på att du fortfarande har kvar nyckeln till huset tyder det på att din pappa fortfarande välkomnar dig hem till honom. Annars hade han förmodligen krävt tillbaka nyckeln. Samtidigt finns naturligtvis en liten risk för att du begår hemfridsbrott. Jag har dock svårt att se att en åklagare skulle åtala dig för hemfridsbrott med tanke på att det är din pappas hus som du dessutom har kvar nyckeln till. Om din relation till din pappa är dålig kanske någon släkting till dig kan kontakta honom och fråga om det går för sig att han eller hon hämtar sakerna som tillhör dig och dina systrar.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om semesterlön presumeras ingå i lönen

2020-09-29 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |HejJag har en fråga med koppling till ett tidigare ärende/svar hos er.Jag undrar om detta bara gäller anställningar kortare än 3 månader. ""Av semesterlagens förarbeten följer att semesterersättningen inte får presumeras ingå i lönen, se prop. 2009/10:4 s. 37. Detta innebär alltså att det inte får förutsättas att semesterersättningen ingår de 170kr/h som utgör din lön. Arbetsgivaren har dock möjlighet inkludera semesterersättningen i lönen, men i sådana fall måste detta redovisas på ett öppet och tydligt sätt (enligt EU-domstolens praxis, se de förenade målen C-131/04 och C-257/04) Detta innebär att semesterersättningen ska redovisas separat i lönespecifikationen, där det ska även ska framgå hur stor ersättningen är.""I C-131/04 och C-257/04 ser jag ingen sådan begränsning.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i semesterlagenAv (5 § första stycket semesterlagen) följer att när det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledigheten inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning.Varar anställningen högst tre månader men omfattar mer än 60 timmar föreligger visserligen rätt till semesterledighet, men om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det kan arbetstagaren avstå från ledigheten. I så fall utgår istället semesterersättning vid anställningens slut, som i det fallet inte presumeras ingå i lönen. Om anställningen varar mer än tre månader har arbetstagaren – oavsett arbetstidens omfattning – rätt till semester. Denna rätt kan inte avtalas bort. Om semester inte tas ut ska semesterersättning utgå vid anställningens slut. Det är således anställningstidens faktiska längd och antalet arbetade timmar som avgör om rätt till semester föreligger eller inte.Eftersom det inte alltid är helt enkelt, eller ens praktiskt möjligt, att lägga ut semesterledighet i det fall anställningen varar en mycket kort period, bör det emellertid även fortsättningsvis vara möjligt för en arbetsgivare och arbetstagare att avtala om att semesterledighet inte ska läggas ut om anställningen är kortare än tre månader. När anställningen upphör utgår i ett sådant fall istället semesterersättning. Av EG-domstolens dom i mål C-131/04 C. D. Robinson-Steele mot R. D. Retail Services Ltd, REG 2006 I-02531 framgår att semesterlön i normalfallet ska utbetalas i samband med ledigheten och inte inkluderas i lönen. Semesterlön får dock ingå i lönen om detta redovisats på ett öppet och tydligt sätt. Lönen måste också ökas om den inkluderar semesterlön. Enligt regeringen bör semesterlagen anpassas till EG-rätten även i detta hänseende och ändras på så sätt att en arbetstagare har rätt till semesterersättning, oavsett hur lång eller kort anställningen är. Semesterersättning bör således inte i något fall presumeras ingå i lönen.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arv och särkullbarn

2020-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Vår fråga:Min pappa har gått bort och lämnar efter sig fru och 3 döttrar.2 av döttrarna är särkullbarn.I dödsboet finns en lägenhet som ägs 50 % av min pappa och 50 % av hans fru.Hur fördelas arvet efter försäljning av lägenheten?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i äktenskapsbalkenÄktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Eftersom din pappa tillika make gått bort innebär det att hans äktenskap därmed upplösts. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare.Bestämmelser i ärvdabalkenNär en make dör ska en bodelning förrättas innan arvskifte sker (23 kap. 1 § ärvdabalken). Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom din pappa har två döttrar som är hans särkullbarn är de inte underordnade den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din pappas särkullbarn är hans närmaste arvingar och att hans arvslott kommer delas ut till dem före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken).Låt oss för enkelhets skull säga att lägenheten är värd 900 000 kr. Giftorättsgodset delas då mellan din pappas dödsbo och hans efterlevande fru. Det innebär att din pappas kvarlåtenskap kommer uppgå till 450 000 kr vilket sedan ska delas upp mellan hans bröstarvingar i enlighet med (2 kap. 1 § ärvdabalken). Av de 450 000 kr ska dessa fördelas på hans tre döttrar vilket innebär 150 000 kr vardera. Eftersom endast två av döttrarna är särkullbarn kommer dessa kunna få ut sin del direkt eftersom särkullbarn ärver före efterlevande make (3 kap. 1 § ärvdabalken). Den tredje dotterns rätt till arv kommer därmed tillfalla henne när hennes mamma går bort. För hennes del innebär det att hon kommer få 150 000 kr från sin pappa och 450 000 kr från sin mamma.Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja av avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet var värt 900 000 kr när din pappa gick bort. Bodelningen kommer då ge hans fru 450 000 kr med full äganderätt (innebär att hon kan göra vad hon vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din pappas barn- och särkullbarn 450 000 kr. Din pappas särkullbarn väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för sin styvmor som då har 450 000 kr med fri förfoganderätt (innebär att hon fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När hon går bort är egendomen värd låt säga 1 200 000 kr. Boet ska då delas mellan hennes arvsberättigade och din pappas särkullbarn vilket resulterar i att din pappas särkullbarn får 200 000 kr vardera och den tredje dottern kommer ärva 200 000 kr + 600 000 kr (3 kap. 2 § ärvdabalken). SammanfattningsvisNär din pappa gick bort ska först en bodelning ske mellan hans dödsbo och efterlevande make. Det som tillfaller honom genom bodelningen ska sedan fördelas som arv till hans två särkullbarn - eftersom deras arvsrätt träder in före efterlevande make. Särkullbarnen kan då välja att erhålla sin del av kvarlåtenskapen - alternativt avstå från sin arvsrätt till förmån för deras styvförälder - vilket innebär att deras arvsrätt förskjuts till framtiden.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arv

2020-09-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa har gått bort, när min mamma går bort hur blir det med hennes bostadrätt när hon äger 100 %, vem får ärva den jag eller min bror? Hur blir det med hennes pengar hon har i kontot, vem kommer ärva de? Är det bra att hon skaffar testamente för mig och min bror eller kommer vi bara automatisk ärva 50, 50 %. Min mamma och pappa har ett bolån som dem delar, kommer mamman att få betala 100 % eller bara 50 %? Kommer banken tvinga henne att betala hela summan av lånet eller göra en avbetalning som de hade innan?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i ärvdabalkenNär er mamma går bort kommer du och din bror vara hennes närmaste arvingar eftersom ni tillhör första arvsklassen (bröstarvingar) (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Av andra stycket framgår att barnen ärver lika mycket. Om du eller din bror inte längre är vid liv vid er mammas bortgång träder detta barns avkomlingar i sin avlidna förälders ställe (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Vidare gäller att du och din bror har rätt till åtminstone hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen och alltså utgör dennes laglott. Låt säga att lägenheten är värd 1 000 000 kr och resterande tillgångar 500 000 kr. Om inget testamente finns ska du och din bror dela på 1 500 000 kr, dvs. 750 000 kr vardera (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om det däremot skulle visa sig att er mamma skrivit ett testamente som lämnar all kvarlåtenskap till någon utomstående måste du och din bror påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken) för att ni ska ha rätt att få ut era laglotten, som är hälften av arvslotten, det vill säga 50/2 = 25 procent. Då kan du och din bror erhålla 375 000 kr vardera. Angående bolån hos bankBolån för en fastighet eller lägenhet skrivs inte av automatiskt när en person dör. Sådana lån ska antingen lösas ut eller flyttas till en annan person. Om det finns skulder för en fastighet eller bostadsrätt måste ni kontakta banken som har lånat ut pengarna och ta reda ut hur lånen kan lösas eller om det går flytta över dem till en annan person. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om dopingklassning beträffande SARMS

2020-10-25 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Hur ser det ut på legaliteten för SARMS 2020? Vad jag vet så går de (flesta) inte under dopninglagen då de inte är testosteron, höjer testosteronet eller tillväxthormoner och borde såvida inte gå under den lagen och är vad jag vet inte heller narkotikaklassat/hälsofarliga ämnen men de är läkemedelsklassade.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Läkemedelslagen är tillämplig på varor som kan användas på det sätt som anges i (1 § läkemedelslagen) men som inte ställts i ordning för bruksfärdigt skick för sådant ändamål. Därigenom är läkemedelslagen direkt tillämplig även på en produkt som har en hormonell påverkan på proteinsyntesen och som används för att öka prestationsförmågan. Det innebär att läkemedelslagen i sin helhet är tillämplig på substanser som regleras i dopningslagen (3 kap. 6 § läkemedelslagen). Av allmänna principer följer att läkemedelslagen ska tillämpas i den mån inte särskilda bestämmelser ges i dopingslagen. Vid lagkonkurrens mellan dopingslagen och läkemedelslagen ska det strängare straffbudet tillämpas. Av (1 § dopingslagen andra punkten) följer att även derivat är dopingklassat. Med derivat avses en kemisk förening framställd ur en annan förening med liknande struktur och ofta också med likartad effekt. Till skillnad mot narkotika där varje enskild substans måste klassas som narkotika för att det ska vara straffbelagt, är dopningslagen något mer generellt skriven och kan i princip täcka in fler preparat utan att de är namngivna. Nu är jag inte medveten om vad just SARMS 2020 innehåller men det är värt att notera att SARMS faller in under rubriken "andra anabola substanser" i (WADAs dopinglista). Det är därmed troligt att SARMS 2020 är dopingklassat. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om löneavdrag

2020-09-29 i Övrigt
FRÅGA |Kan min arbetsgivare sänka min lön pga "försummelse av arbetsuppgifter"? Om jag har t ex inte suttit mina timmar på jobbet och gått hem tidigare? finns det något lag kring det? och i så fall hur mycket kan min lön säknas?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i lagen om anställningsskyddAtt sänka någons lön på grund av att arbetstagaren inte utfört sina arbetsuppgifter tillfredsställande skulle stå i strid med (lagen om anställningsskydd) och (arbetstidslagen). Om du däremot gått hem tidigare från jobbet kommer arbetsgivaren troligtvis dra av dessa timmar från din månadslön. Nu vet jag inte hur många timmar det handlar om men om vi säger att du gått hem fyra timmar för tidigt med en lön på 200 kr i timmen kommer du få avdrag på 800 kr vid nästa löneutbetalning. Bestämmelser i arbetsmiljölagenEftersom du gått hem tidigare från arbetet och din arbetsgivare verkar missnöjd med hur du sköter arbetet verkar det som att arbetsplatsen inte fungerar som det är tänkt enligt arbetsmiljölagen.Som en generell utgångspunkt gäller att en arbetsplats ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala tekniska utvecklingen i samhället. Vidare gäller att arbetsförhållande ska anpassas till människors olika förutsättningar och psykiskt avseende. Arbetstagaren ska även ges möjlighet att medverka till utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid ska även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete ska undvikas eller begränsas. Vidare gäller att det ska eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter.Det ska även eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar (2 kap. 1 § arbetsmiljölagen). En arbetsgivare och arbetstagare ska även samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (3 kap. 1 a § arbetsmiljölagen).Sänka lönen efter överenskommelseVid tillfällen då arbetsgivaren vill sänka den anställdas lön är det vanligt att arbetsgivaren säger upp den pågående anställningen och därefter erbjuder en ny anställning med nya anställningsvillkor och lägre lön.Accepterar inte den anställde de nya villkoren riskerar denne att sägas upp på grund av arbetsbrist. Företaget har alltså av kostnadsskäl inte möjlighet att ha kvar anställningar med de högre lönerna. I en sådan situation måste dock arbetsgivaren förhandla med den fackliga organisation som den anställde eventuellt tillhör (10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet). Det gäller även om arbetsgivaren saknar kollektivavtal (13 § lagen om medbestämmande i arbetslivet). Finns det kollektivavtal får arbetsgivaren inte sänka anställdas löner utan medgivande från de parter som har ingått avtalet.SammanfattningsvisDin arbetsgivare kan inte dra av timmar från din lön endast på den grunden att du inte skött ditt arbete tillfredsställande enligt honom eller henne. Däremot kommer du troligtvis få avdrag på lönen motsvarande de timmar du gått hem för tidigt från arbetet. Hur stort löneavdraget blir beror på hur många timmar det handlar om och beroende på vad din timlön är. Om man läser mellan raderna kanske det handlar om att arbetsplatsen inte fungerar som den ska enligt arbetsmiljölagen och att det kanske är anledningen till att du gått hem tidigare från arbetsplatsen.Hur det nu förhåller sig med det vet jag däremot inte. Jag skulle därför rekommendera dig att ta kontakt med din arbetstagarorganisation och berätta om din situation och se om de kan hjälpa dig.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arvsrätt och god man/förvaltare

2020-09-27 i Arvsordning
FRÅGA |Är det någon mening att skriva testamente om man har egna barn och barnbarn som ju enligt lagen ärver mig efter att jag avlidit. Och nästa fråga: Om jag skulle bli oförmögen att sköta min ekonomi kan då mina anhöriga, t ex barn alt. barnbarn, ta över så att god man inte behöver utses? Tack på förhand!
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i ärvdabalkenDet stämmer som du säger att när du går bort kommer dina barn ärva dig eftersom de tillhör första arvsklassen (bröstarvingar) (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Av andra stycket framgår att barnen ärver lika mycket. Om ett av barnen inte längre är i livet ärver i stället detta barns avkomlingar sin avlidna förälders ställe (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Att även barnbarnsbarn och så vidare ärver kallas istadarätt och istadarätten är obegränsad.Om du däremot är gift kommer kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken före era gemensamma barn. Era gemensamma barn kommer därmed få vänta tills båda föräldrarna gått bort innan de kan ärva er (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). För att kringgå denna bestämmelse kan man i så fall upprätta ett testamente enligt vilket barnet/barnen ska ärva före den efterlevande maken (10 kap. 1 § ärvdabalken). Före testamente finns däremot en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp, även kallad basbeloppsregeln vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4).Anhörigas behörighet att rättshandla i vissa fallDet finns ofta ett stort engagemang bland anhöriga till hjälpbehövande vuxna där anhöriga sköter den dagliga livsföringen för enskilda familjemedlemmar som behöver hjälp med att ta hand om sina angelägenheter. Reglerna i (17 kap. föräldrabalken) innebär att det är möjligt för anhöriga att företräda med stöd av lag utan fullmakt. Det skapar en trygghet för anhöriga som hjälper en familjemedlem i vardagen och ger dem tid att överväga en mer långsiktig lösning för den enskilde när han eller hon inte längre kan sköta sina angelägenheter. Även om ett godmanskap eller förvaltarskap på sikt kan vara den enda lösningen för den enskilde kan en behörighet för anhörig vara värdefull under den tid som eventuellt godmanskap eller förvaltarskap utreds. Av (17 kap. 1 § föräldrabalken) framgår att om det är uppenbart att någon på grund av sjukdom, psykiskt störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter är en anhörig behörig att för den enskilde vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring. Behörigheten enligt denna bestämmelse gäller enligt (17 kap. 2 § föräldrabalken) i tur och ordning för1. Make eller sambo,2. Barn,3. Barnbarn,4. Föräldrar,5. Syskon, och6. Syskonbarn.SammanfattningsvisNär du går bort kommer dina barn (bröstarvingar) ärvda dig förutsatt att du inte är gift. Därmed finns ingen anledning att skriva ett testamente eftersom barnen ärver lika mycket. Om ett av barnen inte längre är vid liv ärver i stället detta barns avkomlingar, alltså barnbarn eller barnbarnsbarn och så vidare. Om du är oförmögen att ta hand om din ekonomi finns bestämmelser i föräldrabalken av vilket framgår att nära anhöriga är behöriga att rättshandla med stöd av lag utan fullmakt, vilket innebär att en god man inte behöver utses. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om utmätning

2020-09-21 i Utmätning
FRÅGA |Hej min bror bor i mitt hus o har kronofogdsskulder! Får då kronofogden komma o göra utmätning utan att meddela mig om det samt ta grejer dom ej vet vem som äger! Grejen e den att dom kommit o utmätt samt beslagtagit saker som han ej står som ägare på typ en snö slunga samt en bil som han ej är ägare av bilen är vår granne som äger fast den står på min tomt vilket jag godkänt att den får göra
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendomUtmätning av lös egendom får endast ske av egendom som tillhör eller på grund av presumtionsregler anses tillhöra gäldenären (din bror). I princip ska sökanden styrka gäldenärens äganderätt men alltför stora krav kan inte ställas på utredningen i utsökningsmål. Lös egendom som gäldenären har i sin besittning presumeras tillhöra gäldenären (4 kap. 18 § första stycket utsökningsbalken).Detsamma gäller egendom som makar och vissa andra samboende har i sin gemensamma besittning (4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken). I andra fall krävs stöd för att gäldenären är ägare (4 kap. 17 § utsökningsbalken) och (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken). Vid gemensam besittning mellan syskon krävs att det styrks att egendomen tillhör gäldenären. Om det inte kan visas att egendomen tillhör gäldenären kan den utmätas enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Besittningspresumtionen bryts om tredje man som gör anspråk på egendomen visar att den tillhör honom. Lyckas han inte med detta men visar skäl för sitt påstående kan egendomen utmätas med föreläggande för tredje mannen att väcka talan i saken (4 kap. 20 § utsökningsbalken).Utmätning av lös egendom vid gemensam besittning enligt (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken) får endast ske om det framgår att egendomen eller andel i denna tillhör gäldenären. För det fall att det inte med hänsyn till omständigheterna kan uteslutas att egendomen tillhör någon som tillsammans med gäldenären besitter egendomen innebär det i princip att gäldenärens rätt till egendomen ska styrkas för att utmätning ska få ske. Om gäldenärens rätt till egendomen inte kan styrkas och utmätning därför ej kan ske finns möjligheten att i stället utmäta egendomen enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Det krävs då att det föreligger sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären.Vid ställningstagandet till vad som ska krävas för att sannolika skäl ska föreligga bör beaktas de särskilda svårigheter som ofta föreligger när det gäller att i en utmätningssituation utreda vem av flera sambesittare som kan antas vara ägare till lös egendom. Hänsyn bör tas till att rättsskyddet för den som tillsammans med gäldenären besitter egendomen tillgodoses genom att utmätning utan förbehåll för dennes rätt får ske endast om det kan styrkas att egendomen tillhör gäldenären. Råder oklarhet bör utmätning med förbehåll för sambesittarens rätt få ske om det är troligare att egendomen tillhör gäldenären än att den tillhör sambesittaren. Hävande av utmätning och annan rättelseOm det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att egendomen tillhör tredje man ska utmätningen hävas förutsatt att inte tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts föreligger endast rätten till influtna medel (4 kap. 33 § utsökningsbalken). Vidare gäller att om kronofogdemyndigheten av annat skäl än vad stadgas ovan att viss egendom inte skulle ha utmätts (bilen och snöslungan), ska rättelse ske. Sådan rättelse får dock inte vidtas senare än två veckor från beslutet (4 kap. 34 § utsökningsbalken).ÖverklagandeKronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt (18 kap. 2 § första stycket utsökningsbalken). Ett överklagande ska ges in till kronofogdemyndigheten. Ett överklagande som inte kommit in i rätt tid ska avvisas av kronofogdemyndigheten (18 kap. 9 § första och andra stycket utsökningsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga!