Fråga om böter

2020-06-06 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag blev dömd för ringa narkotika brått och straffet blev till dagsböter 50 á 300 kr som blir till 15000kr.Jag har ingen bruttolön eftersom jag jobbar på en båt i Danmark, och betalar ingen skatt. Min lön ligger på 23000 - 24500Är straffet rimligt?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!DagsböterDagsböter är konstruerade så att domstolen ådömer ett visst antal dagsböter och fastställer hur stor varje dagsbot ska vara. Antalet dagsböter bestäms genom reglerna för straffmätningen (29 kap. 1 § första stycket brottsbalken), medan dagsbotens storlek bestäms med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt (25 kap. 2 § andra stycket brottsbalken). Då du gjort dig skyldig till ringa narkotikabrott har du dömts till böter enligt (2 § narkotikastrafflagen)Det minsta antalet dagsböter som kan utdömas är 30 dagsböter, och det högsta är 150 dagsböter, eller om straff ådöms gemensamt för flera brott, 200 dagsböter. Dagsbotens storlek kan variera från 50 kr till 1 000 kr. För att undvika oskäliga bötesbelopp vid ringa brott kan dagsbotens storlek jämkas. Det är emellertid inte avsett att jämkning schablonmässigt ska ske så snart gärningsmannen har goda ekonomiska förhållanden och brottet straffvärdemässigt ligger vid nedre gränsen för dagsböter. En individuell prövning med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet ska alltid äga rum. Avsikten får antas vara att en jämkning ska kunna ske bl.a då det vid en samlad bedömning av omständigheterna framstår som stötande eller oskäligt mot gärningsmannen att tillämpa vanliga principer för dagsbotsbeloppets bestämmande. Beräkning av dagsbotsbeloppVid beräkning av dagsbotsbeloppet utgår domstolarna från Riksåklagarens riktlinjer. Enligt dessa riktlinjer ska dagsboten bland annat bestämmas utifrån den misstänktes beräknade årsinkomst vid tidpunkten när dagsboten ska bestämmas. Med årsinkomst avses inkomst före skatt med avdrag för kostnaderna för inkomstens förvärvande (beräkning av dagsbotsbelopp).Efter att ha gått igenom listan för beräkning av dagsbotsbelopp ska dagsboten fastställas till en tusendel av det belopp som räknats fram.Är straffet rimligt?Om man utgår från att din årsinkomst ligger på omkring 300 000 kr så är dagsboten fastställd till en tusendel av detta, alltså 300 kr. Dagsböter är olika för olika personer då den baseras på den åtalades ekonomiska förhållanden, hit hör inte bara den åtalades inkomster utan hänsyn tas till andra personer i hushållet där ett skäligt resultat ska uppnås så att ingen i hushållet drabbas hårdare än en ensamstående med samma inkomst.Huruvida straffet är rimligt beror på dina ekonomiska förhållanden i övrigt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om samlag med barn under 15 år

2020-05-16 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Jag är emot lagen om samlag och tycker att det inte borde vara straff på om båda personerna är med på att ha samlag tycker jag det inte borde vara straffbart även om personen är under 15 år och den andra 15 eller mer så borde inte de va straffbart om båda är med på det och ja tycker att inte nån kan säga något annat om ena personen säger att båda va med på de så tycker jag inte att nån annan kan besluta om de ska fortsätta med utredningen.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten vid sexuella handlingar mot barn under 15 år.Den allmänna utgångspunkten för lagstiftningen anges vara att varje människa har rätt att själv bestämma över sin egen kropp och sexualitet och har en ovillkorlig rätt att vara fredad från oönskade angrepp som kränker denna rätt. Barn under 15 år ska ges ett särskilt skydd. Sådana barn sägs ha behov av ett absolut skydd mot alla former av sexuella handlingar, och det är alltid en kränkning av barnet att utsätta det för sådana handlingar. Utgångspunkten för lagstiftningen när det gäller barn måste enligt lagstiftningsmotiven vara att de aldrig kan samtycka till sexuella handlingar. Denna utgångspunkt ligger bakom det nya brottet våldtäkt mot barn (6 kap. 4 § första stycket brottsbalken). För vissa fall har det emellertid ansetts finnas ett behov av en mindre sträng straffskala. Våldtäktsbestämmelsen ska nämligen omfatta inte bara sådana fall där två ungdomar, varav den ena är under och den andra strax över 15 år, frivilligt har samlag med varandra, utan även fall då t.ex. en 29-åring har samlag med ett barn som är 14 år och 11 månader, dvs. en gärning som hade varit straffri om barnet fyllt 15 år. I dessa senare fall kan det t.ex. vara fråga om en tonåring som utvecklat sin sexualitet och har en frivillig sexuell relation till någon som är betydligt äldre. Att i ett sådant fall då samlaget bygger på fullständig frivillighet och ömsesidighet mellan parterna döma till minst två års fängelse framstod enligt propositionen inte som rimligt även om utgångspunkten givetvis fortfarande var att det inte är tillåtet att ha sexuellt umgänge med den som är under 15 år. Mot denna bakgrund infördes bestämmelsen i (6 kap. 5 § brottsbalken) om sexuellt utnyttjande av barn för sådana fall av våldtäkt mot barn som med hänsyn till omständigheterna är att anse som mindre allvarliga. Den bestämmelsen är avsedd att tillämpas med restriktivitet. Vidare skulle den tidigare åtalsprövningsregeln ersättas av en ansvarsfrihetsregel. Tillämpningsområdet för denna regel avsågs omfatta bl.a. sådana fall då två ungdomar, den ena strax under och den andra strax över 15 år, frivilligt har samlag med varandra och det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet.Beträffande ansvarsfrihetsregeln i (6 kap. 14 § brottsbalken) anfördes vidare i propositionen att det borde finnas en möjlighet att inte döma till ansvar i fall där exempelvis en 16-årig pojke och en 14-årig flicka deltar i en helt frivillig sexuell handling som faller under (6 kap. 5 § brottsbalken). Fall som detta hade varit helt straffria om den yngre personen fyllt 15 år. Att ingripa straffrättsligt mot sådana fall ansåg regeringen inte motiverat och kunna skada såväl offer som gärningsman. Vid bedömningen av om ett fall ska vara straffritt ska det vara uppenbart att något övergrepp mot barnet inte skett. Alla fall där något otillbörligt medel använts, såsom våld, tvång eller någon form av påtryckning, ska vara uteslutna. Utgångspunkten ska vara att skillnaden mellan parterna i ålder och utveckling ska vara ringa. Ansvarsfrihet bör främst komma i fråga i fall där barn kommit långt i sin mognad och befinner sig nära åldern för sexuell självbestämmanderätt, dvs. 15 år. Den som har begått gärningen ska vara endast obetydligt äldre och kommit obetydligt längre i sin mognad. Vidare ska hänsyn tas till omständigheterna i övrigt, i första hand parternas relation till varandra och omständigheterna under vilka den sexuella handlingen företogs. Ett typexempel som anförs är att en 16-åring och en 14-åring som har en nära och god relation till varandra deltar i en ömsesidig och helt frivillig sexuell handling. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas med stor försiktighet och efter en noggrann bedömning av det enskilda fallet. De omständigheter som ska beaktas vid en prövning enligt (6 kap. 14 § brottsbalken) hänför sig således främst till ungdomarnas ålder, mognad och utveckling i förhållande till varandra, deras relation till varandra och omständigheterna kring den sexuella handlingen. Tillsammans ska omständigheterna försäkra om att det är uppenbart att den sexuella handlingen inte inneburit något övergrepp mot den yngre av dem.Beträffande ålders- och utvecklingskriterierna kan sägas att för den ålderskategori som ansvarsfrihetsregeln är avsedd, dvs. tonåringar kring 15-årsgränsen, det ofta kan anses förhålla sig så att flickor har hunnit längre i utveckling och mognad än pojkar i samma ålder. Det bör emellertid inte vara lämpligt eller kanske ens möjligt att föra bevisning om saken i de flesta fall. En viss schablonisering i bedömningen bör därför tillåtas. Därvid synes det vara rimligt att i fall där den yngre än mycket nära 15- års gränsen godta en större åldersskillnad än när den yngre är just över 14 år.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om stöld av väska i en butik

2020-05-13 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående ett scenario. Låt säga att en person i en matbutik stjäl en dyr och fin väska ur handen på en kvinna, väl påväg ut ur matbutiken stoppas personen på grund av lång kö varpå kvinnan hinner ifatt tjuven och rycker tillbaks sin väska. Tjuven blir då stressad och drar upp en replika av en pistol och hotar kvinnan med att han kommer skjuta om kvinnan inte ger tillbaks väskan. Kvinna blir uppenbarligen rädd och släpper väskan och tjuven lämnar med väskan i sin hand. Vilka brott har tjuven gjort sig skyldig till? Min uppfattning är att tjuven ju dels stulit väskan, och därför gjort sig skyldig till stöld enligt 8:1 RB, dels olaga hot för att med vapen ha hotat kvinnan enligt 4:5 RB. Men till min fundering, har tjuven samtidigt gjort sig skyldig till rån eftersom kraven i 8:5 verkar vara uppfylla? Och kommer en domstol isåfall att döma för både stöld, olaga hot och rån, eller bara rån? Eller hur fungerar det när en person gjort sig skyldig till två brott (8:1 och 4:5) som tillsammans liknar ett annat brott (8:5)?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller vid väskryckning?Till att börja med gör personen sig skyldig till grov stöld genom att rycka väskan från kvinnan. Det rubriceras ofta som "snappning" vilket främst tar sikte på väskryckningar. Det är också vanligt att en väskstöld medför särskilda olägenheter för den bestulne, t.ex. när man blir av med sin plånbok (8 kap. 4 § första och andra stycket brottsbalken). Vad gäller när mannen drar upp en replika av en pistol? Det tvång som krävs för ansvar för rån består antingen i våld på person eller i hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara. Det räcker med att hotet för kvinnan framstår som trängande fara, även om konkret fara faktiskt inte har förelegat. Uttrycket "eller för den hotade framstår som" tillkom genom 1976 års lagstiftning för att täcka fall där någon blivit hotad med t.ex. en leksakspistol. Rån förekommer i tre former. Man brukar tala om stöldfallet, motvärnsfallet eller utpressningsfallet. Utpressningsfallet omfattar fall där en person tvingas till en handling eller underlåtenhet som innebär förmögenhetsöverföring, t.ex. att under pistolhot lämna ifrån sig sin väska, vilket är fallet här (8 kap. 5 § första stycket brottsbalken). Om man gjort sig skyldig till brott som liknar varandra "konsumeras" brottenSå som Högsta domstolen tidigare har uttryckt det kan ett brott i vissa fall framstå som så nära förbundet och samtidigt så underordnat ett annat brott att det är naturligt att endast döma för detta brott och betrakta den övriga brottsligheten som medbestraffad. Man kan också uttrycka det så att vissa brott kan anses "konsumerade" av övrig brottslighet om de olika brotten ger uttryck för samma brottsliga aktivitet som väsentligen kommer till uttryck i ett av brotten. Läran om brottslighetskonkurrens innebär en i flera led förekommande utrensning av tänkbar brottslighet. Med utrensning ska förstås att gärningsmannen inte döms för all den brottslighet som han i och för sig kan sägas ha begått. Vissa gärningar eller brott "konsumeras" genom att gärningsmannen döms för annan brottslighet. Det innebär att en åklagare inte kommer åtala en gärningsman för stöld om han eller hon anser att det som gärningsmannen har gjort är att betrakta som grov stöld. Den som genom ett händelseförlopp begår ett grovt brott har (genom sitt handlande) också definitionsmässigt begått brott av normalgraden. Att välja att rubricera förfarandet som grovt brott innebär endast kvalificering av brottet, det betyder inte att man ska dömas för båda brotten. Att låta viss brottslighet "konsumeras" är motiverat om man därigenom undviker orättvis dubbelbestraffning. Vad blir mannen åtalad för?Då både stöld och olaga hot är underordnade rån i straffskala innebär det att rånbestämmelsen i (8 kap. 5 § första stycket brottsbalken) kommer att "konsumera" brotten rörande grov stöld (8 kap. 4 § brottsbalken) och olaga hot (4 kap. 5 § första stycket brottsbalken). Alltså kommer mannen troligtvis att åtalas för rån, alternativt grov stöld. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om skada under transport

2020-04-29 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag köpte ett bord i butik. Bordet skickades då från ett centrallager hem till mig.Jag upptäckte att bordet blivit skadad under transporten. Jag hörde av mig till säljaren och reklamerade bordet. Företaget vill att jag skickar tillbaka bordet och att det då ska hämtas upp mellan kl 8-17, ingen exakt tid. Jag har inte möjlighet till det pga att jag är på arbetet under de tider som bordet kan hämtas upp. Får således inte ledig för att vänta hemma en dag. Enda möjligheten jag har är att köra bordet till butiken där jag köpte bordet.De vägrar gå med på detta med hänvisning till att de "inte har någon lagerhållning". Skulle jag rent teoretiskt stanna hemma en dag (utebliven arbetsinkomst) och handla emballage och annat material för returtransporten skulle det överstiga bordets värde.Vad gäller?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad har du som köpare för rättigheter?Som jag förstår det är du en privatperson som har köpt ett bord av ett företag, därmed gäller bestämmelserna i konsumentköplagen. Eftersom bordet har blivit skadat under transporten är varan felaktig. I ditt fall stämmer varan inte överens med kvalitén eftersom bordet har blivit skadat (16 § första stycket konsumentköplagen).Jag förutsätter att du har reklamerat inom skälig tid, vilket är inom två månader från det att du märkte felet. Som köpare har du tre år på dig att reklamera ett fel från dagen du fick tillgång till varan. Reklamationen ska göras till säljaren. Om säljaren hänvisar till t.ex. en tillverkare så kan du som köpare välja att vända dig direkt till tillverkaren om det är fördelaktigare för dig (23 § konsumentköplagen).Som köpare har du en rätt att kräva att säljaren avhjälper felet (reparation) eller företar en omleverans, om detta kan ske utan oskälig kostnad för säljaren. I båda fallen ska detta utföras utan kostnad för dig som köpare. Det är upp till dig som köpare att bestämma om erbjudandet om reparation eller som i det här fallet utbyte av varan ska antas eller avvisas. Avhjälpande eller omleverans ska ske inom skälig tid efter det att du som köpare framställde ditt krav och utan kostnad eller väsentlig olägenhet för dig (26 § 3 st. konsumentköplagen). Kan du stanna hemma från arbetet?Om bordets värde understiger din uteblivna arbetsinkomst är denna lösning inget som säljaren kommer gå med på. Kostnaderna ska nämligen vara proportionerliga för säljaren. Mitt förslag till digDet du kan göra är att kontakta säljaren och försöka komma överens med honom eller henne att de hämtar upp bordet då du är tillgänglig. Har säljaren ingen möjlighet till detta har du rätt till prisavdrag som svarar mot felet (skadan på bordet) eller rätt att häva köpet. Om du häver köpet får du tillbaka pengarna. Du har även rätt till ersättning för de utlägg du haft på grund av reklamationen (28-29 § konsumentköplagen).SkadeståndDet finns även en möjlighet att kräva skadestånd. Som köpare har du rätt till ersättning för den skada du lider genom att varan är felaktig, om inte säljaren visar att underlåtenheten att avlämna en felfri vara beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Huvudregeln är att säljaren är skyldig att ersätta köparen för den skada som denne lider på grund av fel i varan. För att säljaren ska undgå skadeståndsskyldighet krävs enligt första stycket att fyra olika förutsättningar föreligger (30 § första stycket konsumentköplagen).För det första ska det föreligga ett hinder att leverera en felfri vara,för det andra ska hindret ligga utanför säljarens kontroll,för det tredje ska hindret vara sådant att säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med det vid köpet och,slutligen ska han inte heller skäligen ha kunnat undvika eller övervinna följderna av hindret. För att säljaren ska undgå skadeståndsskyldigheten ska samtliga dessa förutsättningar vara uppfyllda och det är säljaren som har att visa att så är fallet.Det är teoretiskt sett möjligt för dig att handla emballage och annat material för att skicka tillbaka bordet och få ersättning för detta inklusive den förlorade arbetsinkomsten. Däremot är det förmodligen inte proportionerligt att stanna hemma en hel dag för detta ändamål.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fråga om förtal

2020-05-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |hej jag och mina vänner har fått en falsk anklagelse om att vi rökt cannabis och mycket mer utav en mycket troligkälla av skolan finns det något sätt utav att få den människan att få straff eller liknelse och få veta vem den källan är eftersom vi har bevis utav att vi inte tagit något som den falska källan uppmärksammade?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilket straff riskerar den som anklagat er?Den person som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter. Förtal förutsätter att en uppgift har lämnats. Det ska vara fråga om ett påstående med en sådan grad av bestämdhet att det går att pröva dess sanningshalt. Rena värdeomdömen kan inte utgöra förtal. Vidare gäller att uppgiften ska ha spridits till annan än den som uppgiften avser. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en tredje mans kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad.En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta dig och dina vänner som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag. De är med andra ord i sig sådana att kravet på missaktning är uppfyllt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken). StraffrihetI förarbetena till förtalsbestämmelsen anges att det inom familjen eller andra kretsar av närstående bör finnas ett vidare utrymme att uttala sådant som kan anses nedsättande. Man bör i en sådan krets kunna vara mindre nogräknad och lägga mindre band på sin tunga än annars. Uttalanden gjorda under sådana förutsättningar skulle därmed vara tillåtna även om uppgiftslämnaren har saknat skälig grund för uppgiftenFör att det ska vara straffritt att lämna en nedsättande uppgift om någon räcker det inte att ämnet är angeläget och därför försvarligt. Uppgiften måste också vara sann. Bevisbördan ligger på den som lämnat uppgiften och är alltså omvänd i förhållande till vad som annars gäller i brottmål. Om uppgiften var osann eller det inte går att bevisa dess riktighet kan den som lämnat den undgå straffansvar genom att i stället visa att han eller hon haft skälig grund för den. Därmed avses att uppgiftslämnaren trott på uppgiften och vidtagit skäliga mått och steg för att kontrollera dess riktighet, dvs. kravet på skälig grund innefattar en undersökningsplikt (5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga!

Rätt till övertidsersättning?

2020-05-13 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Min arbetstid slutar 16.30, efter det ska jag låsa och larma och stänga grindar, jag kan inte göra det i förväg för arbetsplatsen har öppet till 16.30, de andra som slutar 16.00 går bara direkt hem. Har jag rätt till övertidsersättning?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har du rätt till övertidsersättning?Med övertid förstås sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid enligt bestämmelsen om ordinarie arbetstid, vilket är högst 40 timmar per vecka. När det gäller ersättning för övertidsarbete regleras detta inte i lagen utan är en ren avtalsfråga. Detsamma gäller skyldigheten för arbetstagaren att arbeta utöver den ordinarie arbetstiden. Eftersom det är en avtalsfråga kan du kontakta din arbetstagarorganisation för att ta reda på vad som gäller inom din bransch - eller kontakta arbetsgivaren för att se vad som står i anställningsavtalet (7 § första stycket arbetstidslagen).Arbetsgivarens skyldigheter att tillmötesgå dig som arbetstagareDet finns bestämmelser i arbetsmiljölagen som ger dig som arbetstagare vissa rättigheter gentemot arbetsgivaren. Bland annat ska du som arbetstagare ges möjlighet att medverka i utformningen av din egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör ditt eget arbete. Därmed har arbetsgivaren en skyldighet att försöka tillmötesgå dig som arbetstagare om du känner dig missnöjd med din arbetssituation. Beträffande arbetstidsformer finns vissa generella förarbetsuttalanden som betonar att arbetstidsfrågor i vissa situationer kan bedömas som en arbetsmiljöfråga. När det gäller arbetstider regleras dessa i arbetstidslagen. Lagens bestämmelser får helt eller delvis ersättas genom kollektivavtal. Denna allmänna reglering tillåter alltså arbetsmarknadens parter att avtala om arbetstider som i sig kan utgöra en belastning ur hälsosynpunkt (2 kap. 1 § tredje stycket arbetsmiljölagen).Mitt tips till dig Börja med att ta kontakt med din arbetsgivare och berätta om att du är missnöjd med dina arbetsvillkor. Angående övertidsersättning gäller vad som står i ditt anställnings- eller kollektivavtal. Försök komma överens om att du antingen ges ersättning för den tid det tar för dig att behöva larma och låsa varje dag - eller att din arbetstid ändras så att du har möjlighet att larma och låsa under din ordinarie arbetstid. Om din arbetsgivare inte vill gå med på detta kontaktar du din arbetstagarorganisation och berättar om din situation. Din arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med din arbetsgivare (10 § första stycket lagen om medbestämmande i arbetslivet).Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om vårdnad av barn

2020-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!!Jag har en fråga ang: mitt barn och socialtjänsten.Min dotter bor nu hos en fosterfamilj sen hon var 3 år gammal men är nu snart 15 år i juni, och hon säger eller har sagt fram och tillbaka att hon vill flytta därifrån sen hon var 11-12 år men hon har inte fått någor gehör ifrån socialtjänsten, jag (mamma) har kämpat att få hem henne sen hon var 3 år gammal.Men vi föräldrar har haft socialtjänsten emot hela tiden när det gäller vårt barn. Socialtjänsten säger bara att vi föräldrar har brister i våran föräldrarollen men vi har fått haft våran son ända sen han föddes och han är nu 12 år gammal.. Snälla hur ska jag/vi göra??Tacksam för svar..
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen om er situation?Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Vidare ska socialnämnden i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Det innebär att när ett barn tidigt i livet har placerats i fosterfamilj kan barnets största känslomässiga anknytning finnas hos familjehemmet, vilket kan vara fallet här (5 kap. 1 § punkt 1 och 10 socialtjänstlagen).Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Principen om barnets bästa är en av grundpelarna i FN:s barnkonvention. Principen gäller vid alla åtgärder som rör barn och har en mycket vidsträckt betydelse. Inga andra intressen ska ges företräde men det betyder inte att andra intressen inte får beaktas. Bedömningen ska ske beroende på omständigheterna i det enskilda fallet (6 kap. 2 a § första stycket föräldrabalken).Om ni som föräldrar vid utövandet av vårdnaden om barnet gjort er skyldiga till försummelse eller i övrigt brustit i omsorgen om barnet på ett sätt som medfört bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten besluta om ändring i vårdnaden. För att överflyttning av vårdnaden ska bli aktuell krävs att det finns en villig och lämplig person som har ett förhållande med barnet. Det måste även antas att barnet kan acceptera personen som vårdnadshavare. För att en överflyttning av vårdnaden ska bli aktuell krävs i allmänhet att barnet före överflyttningen har varit föremål för vård enligt lagen om vård av unga och att omfattande insatser har gjorts från socialnämndens sida för att åstadkomma en återförening mellan föräldrar och barn (6 kap. 7 § första stycket föräldrabalken).Har som i nuvarande fall barnet stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är för barnets bästa att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet, ska rätten utse denne eller dessa såsom särskilt förordnade vårdnadshavare att utöva vårdnaden om barnet. Syftet med bestämmelsen är att skydda ett barn som vistats i familjehem under flera år och rotat sig där från att ryckas upp från den invanda miljön. En förälder kan enligt bestämmelsen alltså under vissa förutsättningar fråntas vårdnaden om barnet utan att föräldern har brustit omvårdnaden om barnet så att det medför bestående fara för barnets person (6 kap. 8 § första stycket föräldrabalken).Vad kan ni göra i er situation?De möjligheter som finns för er som föräldrar är att låta en domstol ompröva er situation. Socialnämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, när nämnden har beslutat i fråga om fortsatt vård med stöd av lagen om vård av unga (41 § första stycket andra punkten lagen om vård av unga).Rätten ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillräckligt utredda (6 kap. 19 § första stycket föräldrabalken). Om det inte är olämpligt, ska den som verkställer utredningen försöka kartlägga barnets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag till beslut (6 kap. 19 § fjärde stycket föräldrabalken). Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. Bestämmelsen bör användas endast i undantagsfall. Under alla förhållanden måste barnet gå med på att framträda inför rätten (6 kap. 19 § sjätte stycket föräldrabalken).Vid verkställighet ska barnets bästa komma i främsta rummet. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (21 kap. 1 § första stycket föräldrabalken).Hoppas du fick svar på din fråga.

Fråga om vårdnadshavares rätt till insyn i ett ärende hos socialtjänsten

2020-04-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Socialtjänsten har startat en utredning bakom ryggen på vårdnadshavaren. VH upptäckte det av en slump eftersom socialen begärt ut vh journaler från 2016 och framåt.När VH frågar socialtjänsten så hävdar socialtjänsten att "allt har gått rätt till".Utredningen måste ha pågått över en månad med vh har fortfarande inte fått någon information. Vad kan vårdnadshavaren göra?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kan vårdnadshavaren göra?Vårdnadshavaren har rätt att ta del av ärendetVårdnadshavaren har som part i ärendet rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Bestämmelsen innebär en möjlighet för den som är part (vårdnadshavaren i ditt fall) att under handläggningens alla stadier skaffa sig en fullständig insyn i allt beslutsunderlag som har tillförts ärendet. Partsinsyn innebär en rätt för en part att få en kopia av det material som har tillförts ett ärende oavsett om handlingarna är allmänna eller inte. Partsinsynen gäller i alla slags ärenden och under hela handläggningstiden (10 § förvaltningslagen).Socialtjänsten har även en kommunikationsplikt. Innan socialtjänsten fattar ett beslut i ett ärende ska socialtjänsten, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part (vårdnadshavaren) om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Det är den grundläggande principen att ingen ska dömas ohörd. En regelrätt kommunikation förutsätter att socialtjänsten aktivt både informerar vårdnadshavaren om uppgifter som har tillförts ärendet och ger denne tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i uppgifterna. Kravet på kommunikation omfattar enbart sådant material som utgör underlag för beslutet, inte varje uppgift som har tillförts ärendet utifrån. Kommunikationsskyldigheten är inte lika omfattande som partsinsynen (25 § förvaltningslagen).De begränsningar som kan följa av sekretessDet finns ett undantag till denna rätt att få ta del av informationen och det är de begränsningar som följer av regleringen i offentlighets- och sekretesslagen. Om vårdnadshavaren inte ska få insyn i ärendet krävs att det är av synnerlig vikt av hänsyn till något allmänt intresse eller enskilt intresse att sekretessen inte röjs. I sådana fall ska socialtjänsten lämna vårdnadshavaren upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att vårdnadshavaren ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen).Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,