Flera orosanmälningar har gjorts av socialtjänsten, finns det stöd för dessa?

2021-04-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.En högt uppsatt tjänsteperson har gjort en orosanmälan på min son. Han anklagas för att medverkat vid en misshandel av ett mycket yngre barn. Sonen är inte våldsam eller känd inom socialtjänsten tidigare. Jag har dessutom bevis för att han var hemma vid en aktuella tidpunkten. Anmälan lades direkt ner. Men jag undrar om jag kan göra någonting för det vår familj utsattes för. Vi har tvist med vår kommun sedan tidigare och då gäller det vårt äldre barn som utsattes otillåten myndighetsutövning och i hans fall fick vi flertalet orosanmälningar från skolans håll. Vilka också lades ner då det ej fanns fog för dessa. Jag tror nu att kommunen försöker påvisa att vi är en instabil familj med flera ärenden, vi ska snart mötas i rätten. Vad kan jag göra?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det ska först nämnas att myndigheter och yrkesverksamma är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom eller misstänker att ett barn far illa. Av (5 kap. 1 § socialtjänstlagen) framgår att socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden. Enligt (11 kap. 1 § socialtjänstlagen) ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Att en anmälan görs till socialnämnden kan vara en förutsättning för att socialnämnden ska få möjlighet att inleda en utredning i en situation där en sådan krävs för att skydda ett barn. Vidare framgår av (14 kap. 1 § socialtjänstlagen) att socialnämnden behöver få kännedom om barn som far illa eller som misstänks fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att förebygga, erbjuda stödinsatser eller vidta åtgärder till barns skydd. Anmälningsskyldigheten uppstår när myndigheterna och yrkesverksamma får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälaren kan utgå ifrån sina egna iakttagelser och sin egen bedömning om ett barn fara illa eller misstänks fara illa. Vad som menas med "fara illa" varierar av naturliga skäl beroende på barnets ålder och förhållandena i övrigt. Det kan t.ex. avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj. Barn med stora problem i skolsituationen föranledda av en social problematik kan också anses ingå i målgruppen.I rätten bör du vara så sanningsenlig som möjligt. Det är rätten som har till uppgift att undersöka om det finns fog eller saknas stöd för orosanmälningarna. Eftersom du anser att det inte finns stöd för anmälningarna bör du vara så öppen som möjligt och förklara varför du anser att så inte är fallet. Rätten och socialtjänsten har till uppgift att se till barnets bästa och rätten kommer därför fatta ett beslut som är förenligt med din sons bästa. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om spärrtid vid hastighetsöverträdelse

2021-04-26 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. Jag förlorade mitt kort igår för fortkörning. 132 på 70 väg. Det är dock ej första gången. Första gången förlorade jag det i februari 2017, gör det nån skillnad när det var så länge sedan? Jag dummade mig. Mitt jobb är i behov av körkort.. hur länge kommer kortet spärrad? Den var sen på kvällen, mörkt ute fast belysning på vägen, knappt några bilar o det var fritt på vägen just där jag körde, samt det var en 4 körfiler.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid bedömningen över hur lång spärrtiden blir beror på trafikbrottets svårhetsgrad. Omständigheter som kan påverka tiden är bland annat behovet av körkort och tidigare körkortsingripanden (5 kap. 6 § första stycket körkortslagen). Bland omständigheterna som påverkar spärrtidens längd kan nämnas behovet av körkort, hur lång tid som förflutit från brottet till körkortsingripandet samt tidigare körkortsingripanden. Den normala spärrtiden vid hastighetsöverträdelser mellan 61-70 km/h är fem månader. Samtidigt har du behov av körkortet för din försörjning. Ett körkortsingripande bör då göras med hänsyn till att du är i behov av körkortet i arbetet. Enligt praxis (rättsfall) kan då en mildare påföljd bestämmas. I normalfallet utgår man från körkortsbehovet, omständigheterna vid överträdelsen och personens körkortshistorik. Det som talar för att straffat blir lägre är ditt behov av körkort i yrket, inga tidigare körkortsingripanden eller trafikförseelser de senaste två åren och att det förmodligen inte fanns en fara för andra medtrafikanter. Utgångspunkten är fem månader men eftersom du är i stort behov av körkortet i ditt arbete bör spärrtiden bestämmas till en mildare påföljd. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om rätt till ersättning vid uppsägning av anställning

2021-03-29 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Är en kille på 22 år som nyligen bytt jobb för att jag inte trivdes på det gamla och var deprimerad pågrund av chefen och en anställd. Efter att jag hade sagt upp mig så klarade jag inte av längre att kliva upp på morgon för att åka dit så jag var hemma under uppsägningstiden tills jag började på mitt nya. Nu fick jag varken slutlön eller semester utbetald. Finns det något jag kan göra?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att du sagt upp dig innebar att du själv bestämde dig för att avsluta din anställning. Du kan naturligtvis säga upp dig när du vill men du måste ta hänsyn till din uppsägningstid. Denna kan variera men är vanligtvis mellan en till tre månader och framgår av ditt avtal med arbetsgivaren. Om din arbetsplats har ett kollektivavtal gäller detta avtal, annars framgår det av lagen om anställningsskydd att uppsägningstiden är minst en månad (11 § lagen om anställningsskydd). Under uppsägningstiden är du skyldig att arbeta som vanligt och har rätt till bibehållna anställningsvillkor och lön. Nu har du visserligen hållit dig borta från arbetet vilket skulle kunna anses som arbetsvägran. Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med ditt fackförbund och berätta om din situation. De är ofta hjälpsamma i sådana här situationer och kan ta kontakt med din arbetsgivare om du tycker att det känns jobbigt. Om din arbetsgivare vägrar betala ut lön och semesterlön som du har rätt till kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande. Det innebär att Kronofogdemyndigheten ålägger din arbetsgivare att betala din lön (lagen om betalningsföreläggande 2 §). Ansökan om detta görs skriftligen och ska innehålla yrkandet, alltså vad du vill ska hända, och grunden till yrkandet. Summan, förfallodagen och parternas personuppgifter ska också finnas med (lagen om betalningsföreläggande 9-11 §§). På KFM:s hemsida finns ytterligare instruktioner och färdiga blanketter för ansökan. Om man inte får betalt med hjälp av KFM kan man i sista hand hamna i domstol som i en dom slår fast att arbetsgivaren ska utge lön. Innan du tar kontakt med KFM skulle jag dock rekommendera dig att kontakta facket eller din f.d. arbetsgivare för att se om det går att lösa problemet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om uppsägning på grund av organisationsförändringar

2021-03-29 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |En fråga om arbetsrätt.Min fru är exportchef på ett stort rederi. Hon har personalansvar.Nu gör företaget en stor organisationsförändring där hennes tjänst inte längre finns. (Även importchefens roll försvinner)Nu befarar hon att all personal under henne, hon själv samt hela import avdelningen står inför att få söka om sina tjänster. Den nuvarande vd'n har arbetat på ett konkurrerande bolag där de tidigare gjort på samma sätt.Min fråga är, har en arbetsgivare verkligen rätt att göra så?Företaget går just nu otroligt bra så de kan inte hävda dåliga tider.MvhBjörn gbg
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med ska en uppsägning från arbetsgivarens sida vara sakligt grundad. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig (omplaceringsskyldighet). Ytterst är det arbetsgivaren som avgör behovet av arbetskraft. Har arbetsgivaren gjort en noggrann och seriös bedömning av det företagsekonomiska läget kan domstolen i princip inte ifrågasätta denna även om beslutet framstår som obefogat. Det är alltså som huvudregel inte möjligt att överpröva lämpligheten av grundläggande organisatoriska beslut (7 § lagen om anställningsskydd). Om problemet kan lösas genom omplacering ska en sådan möjlighet erbjudas såvida det är skäligt, vilket då innebär att det saknas skälig grund för uppsägning. Omplaceringsskyldigheten förutsätter att det finns en ledig befattning eller lediga arbetsuppgifter till vilka arbetstagaren kan omplaceras. I första hand bör omplaceringen ske inom arbetsplatsen eller företagsenheten. Om det inte går är arbetsgivaren i mån av möjlighet skyldig att erbjuda arbetstagaren en annan anställning. Arbetsgivaren måste då göra en noggrann och omsorgsfull utredning av sina möjligheter. Hans eller hennes skyldigheter är dock begränsade till det egna företaget och omfattar inte andra företag ens om de tillhör samma koncern. Typiskt sett är det inte tillräckligt med ett generellt uttalande om möjlighet till andra jobb, utan ett konkret erbjudande bör lämnas med information om att arbetstagaren riskerar uppsägning ifall han eller hon tackar nej. Har arbetstagaren utan godtagbar anledning avböjt ett erbjudet arbete är arbetsgivaren i allmänhet inte skyldig att lämna några ytterligare erbjudanden. Omplaceringsskyldigheten innebär i princip inte något rätt för arbetstagaren att behålla samma slags befattning eller samma slags anställningsvillkor som t.ex. lön eller arbetstid. Skyldigheten syftar i stället primärt till att skydda en fortsatt anställning som sådan. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om anställningsavtal har ingåtts genom muntligt avtal

2021-04-26 i Övrigt
FRÅGA |Jag har ingått ett muntligt anställningsavtal med min arbetsgivare över telefon. Problemet är dock att jag fortfarande inte fått något skriftligt kontrakt som jag ska få underteckna. Jag har tittat efter posten i hopp om att få något avtal i hand, men ännu inte fått något efter flera veckors väntan. Utöver detta har jag påmint min AG om den gällande situationen - men de har underlåtit att svara mig och redogöra för vad som kan ha hänt, eller vilka åtgärder som eventuellt kan vidtas. Utöver det muntliga avtalet, har jag och motparten haft korrespondens över e-postmeddelanden som bekräftar att jag i själva verket har fått ett jobb hos de. Detta finns dokumenterat och sparat. Min fråga är vad jag kan göra i denna situation? Vad har jag för rättigheter?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns inga formkrav när det gäller anställningsavtal. Det innebär att ett anställningsavtal kan ingås såväl skriftligt som muntligt eller genom konkludent handlande. Konkludent handlande innebär att det egentligen inte finns något avtal mellan parterna men att de agerar som om det finns. I ditt fall har du ingått ett muntligt avtal med arbetsgivaren över telefon vilket är bindande mellan dig och din arbetsgivare. Det kan naturligtvis vara svårt att bevisa att ett muntligt avtal har ingåtts, men eftersom ni har haft mailkorrespondens kan de fungera som bevis på att avtal har ingåtts om det skulle uppstå problem framöver. Din arbetsgivare ska enligt (6 c § lagen om anställningsskydd) senast en månad efter det att du som arbetstagare börjat arbeta lämna skriftlig information till dig om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet, förutsatt att anställningstiden är längre än tre veckor. Hoppas du fick svar på din fråga!

Anmäla en polis för eventuellt tjänstefel

2021-04-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan man anmäla en polis för tjänstefel? Min son på 13 år med autism/adhd har hamnat i bråk med en 9 årig tjej på skolgården. Fritids har ringt tjejns pappa som är polis som i sin tur kallade polispatrull på skolan. Tjejen slog min son men han har aldrig slagit tillbaka. Hon uppfattade som att han hotade hon ocj hennes familj men min son nekar. Polisen som kom på plats har kroppsvisitera min son utan nån anledning eller tillåtese från oss. Min son är så chockad av hela händelse. Får polisen göra så? Tacksam för svar
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går naturligtvis att anmäla en polis för tjänstefel. Huruvida polisen sedan har begått tjänstefel är en annan sak. I brottsbalken finns ett kapitel om tjänstefel m.m. För att anses som tjänstefel krävs att polismannen uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosatt vad som gäller för uppgiften som polis ska dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövning i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa ska han eller hon inte dömas till ansvar (20 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Polislagen innehåller i sin tur allmänna bestämmelser om polisverksamhetens syfte, polisens uppgifter och om polisens skyldigheter och befogenheter. Polisen ska upprätthålla ordning och säkerhet vilket innebär att polisen ska förhindra att brott begås, att utreda begångna brott samt att övervaka den allmänna ordningen och ingripa för att ställa till rätta, när ordningen störs. Ingripanden i enskilda fall kan ske för att trygga enskilda personers säkerhet. Det innebär att polisen i princip endast ska ingripa vid överträdelser av brott eller klara ordningsregler (1 § polislagen). Polisens huvudsakliga uppgifter framgår av (2 § polislagen). All polisverksamhet kan ytterst sägas syfta till att motverka brott. Polisens verksamhet är framförallt händelsestyrd vilket innebär att ingripanden sker vid akuta händelser som påkallar polisiär närvaro.Det finns sedan allmänna principer för polisingripanden. En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift ska under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sådant sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas ska detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås (8 § polislagen). Allt polisarbete ska därmed iaktta en särskild behovs- och proportionalitetsprincip. Behovsprincipen innebär att ett polisingripande endast får göras om ingripandet är nödvändigt för att polisen ska kunna fullgöra sina åligganden, exempelvis för att avvärja eller undanröja en aktuell fara eller ordningsstörning. Proportionalitetsprincipen tar sikte på det intrång som polisingripandet medför för den som utsätts för det eller för något annat motstående intresse och innebär att detta intrång inte får stå i missförhållande till ingripandets syfte. Vad gäller kroppsvisiteringen får en polis som med laga stöd eller annars omhändertar eller avlägsnar någon i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som behövs (19 § polislagen).Om du känner att din son har blivit felaktigt behandlad av polisen kan du anmäla det. Polisen är en myndighet som står under tillsyn. Du kan då gå till närmaste polisstation och anmäla händelsen eller ringa till polisen på telefonnummer 114 14. Huruvida polismannen har begått tjänstefel är svårt att säga, det beror på hur situationen som helhet såg ut. Av vad du beskrivit framstår polisens agerande som oproportionerligt med tanke på att det rör sig om barn. Att din son även har autism försvårar saken ytterligare, även om polisen förmodligen inte var medveten om det vid tillfället. Jag tycker dock att situationen som helhet tyder på att polismannen har begått tjänstefel mot din son, även om det är ringa. Att påkalla polispatrull mot en barn och att sedan utföra kroppsvisitation på honom framstår som oproportionerligt. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om ett inlägg på forum kan anses som förtal

2021-03-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Detta är en sälj fråga, det är så att jag skulle sälja ett PlayStation för ett tag sen.. Och vi skulle mötas upp o allt verkmalt, (skulle träffas efter en vecka) och jag frågade om han kan tänka sig att betala något i förväg om jag skulle vänta så länge på honom, men han sa de gick inte, varpå jag svarade.. Okej men om någon annan vill ha konsolen så kommer jag sälja den till denna personen.. Jag sålde det till en nnan och slutade svara på personen i fråga.. Sen efter ett tag får jag en bild av en kompis att han lagt ut min profil i en grupp som heter VARNING VARNING 0.2.. Har han rätt att lägga ut min profil och fråga om mig öppet i gruppen? Tacksam för svar..
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den person som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter. Det ska vara fråga om ett påstående med en sådan grad av bestämdhet att det går att pröva dess sanningshalt. Rena värdeomdömen kan inte utgöra förtal. Vidare gäller att uppgiften ska ha spridits till annan än den som uppgiften avser. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en tredje mans kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad. En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta dig som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag. De är med andra ord i sig sådana att kravet på missaktning är uppfyllt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Av (5 kap. 2 § första stycket brottsbalken) följer att om brott som avses i 1 § är att anse som grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år. En helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska göras. Förutom uppgiftens innehåll och omfattningen av spridningen ska även sättet för spridningen särskilt tillmätas betydelse. Relevanta omständigheter kan vara om spridningen skett på ett sätt som syftat till att ett stort antal personer skulle ta del av uppgiften, om spridningen varit riktad till närstående eller bekanta till den utpekade personen eller om spridningen skett på ett sådant sätt att den utpekade med lätthet kan identifieras och återfinnas. Om ett meddelande lämnats i en kränkande form, fått stor spridning genom till exempel publicering på internet samt varit ägnat att medföra allvarlig skada, kan det tyda på att det är fråga om grovt förtal. Enligt (5 kap. 5 § första stycket brottsbalken) gäller att brott som avses i (5 kap. 1-3 §§ brottsbalken) inte får åtalas av någon annan än målsäganden. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser-Förtal och grovt förtal-Förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning, eller-Förolämpning med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.Att en person lagt ut din profil på ett forum där han eller hon skrivit kränkande saker om dig skulle kunna anses som förtal. Det beror helt på hur stor spridning det fått och hur pass nedsättande uppgifterna om dig varit. Hoppas du fick svar på din fråga!

Är hakkorsflaggan en förbjuden i Sverige?

2021-03-29 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, är hakkorsflaggan förbjuden symbol i Sverige och om inte, i vilka sammanhang kan den vara tillåten då?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att bära en del symboler i offentliga sammanhang som hakkorsflaggan är straffbart eftersom det kan betraktas som hets mot folkgrupp. Straffbudet rörande hets mot folkgrupp stadgar straff för den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse (16 kap. 8 § brottsbalken) Bestämmelsen innebär en inskränkning i friheten att ge uttryck åt sina åsikter genom (2 kap. 1 § regeringsformen). Att det är fråga om ett undantag från en grundlagsskyddad rättighet ger en särskild anledning till restriktivitet vid tolkningen av bestämmelsen.Det tidigare kravet att uttalandet gjordes offentligen eller spreds bland allmänheten har tagits bort. Det räcker nu att meddelandet sprids. Syftet med denna utvidgning är att verksamhet av rasistiska organisationer ska förhindras. Gärningen kan bestå i såväl att själv göra uttalandet eller annars framställa meddelandet som att enbart sprida vad man har hört av någon annan. Även åtbörder eller framställning i bild som inte kan anses som skrift utgör "meddelande" enligt bestämmelsen. Så snart mer än ett fåtal människor nås av meddelandet anses det ha spritts. Uppgifter på internet bör innebära att ett meddelande sprids såsom avses i paragrafen. Yttranden inom den helt privata sfären omfattas emellertid inte av bestämmelsen. Hoppas du fick svar på din fråga!