Arbetsgivare som inte betalar ut lön till anställd

2021-03-29 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej. Arbetsgivaren ibte betala min Slutlön efter min uppsägning. Jag väntar en månad men idag är 25 och slutlön inte utbetald, avön finns inte lönebesked. I alla arbetare fick inte sin lön. På avtalet står att lönen utbetalas varje månad 25.Vad ska man vända sig om hag inte i Facket? Tack. Mvh Yevgeniy
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din arbetsgivare inte betalar ut lön enligt anställningsavtalet uppkommer en fordran som förfaller till betalning den dag som lönen egentligen skulle betalats ut. Jag skulle i en sådan situation råda dig att försöka kontakta din arbetsgivare och be honom eller henne att betala ut den lön som du har rätt till. Om du inte kan få tag på din arbetsgivare skulle jag kontakta facket även om du inte är medlem i något fackförbund. De är vana att hantera den här typen av problematik och kan eventuellt hjälpa till även om du saknar medlemskap. Ett annat alternativ är att vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande. Det innebär att Kronofogdemyndigheten ålägger din arbetsgivare att betala din lön (lagen om betalningsföreläggande 2 §). Ansökan om detta görs skriftligen och ska innehålla yrkandet, alltså vad du vill ska hända, och grunden till yrkandet. Summan, förfallodagen och parternas personuppgifter ska också finnas med (lagen om betalningsföreläggande 9-11 §§). På KFM:s hemsida finns ytterligare instruktioner och färdiga blanketter för ansökan. Om man inte får betalt med hjälp av KFM kan man i sista hand hamna i domstol som i en dom slår fast att arbetsgivaren ska utge lön. Om man är anställd hos en arbetsgivare som går i konkurs eller genomgår en företagsrekonstruktion är staten ansvarig för att man får sin lön (lönegarantilagen 1 §). Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om påföljd vid flerfaldig brottslighet

2021-02-22 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Jag är nu misstänkt för Hot mot tjänsteman, Våldsamt Motstånd, Brott mot knivlagen & Ringa narkotikabrott. Jag är 15+ och är sen innan dömd för många olika brott. Vad tror ni att jag kan få för påföljd för detta?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BrottslighetenDen som med våld eller hot om våld förgriper sig på en tjänsteman i hans eller hennes myndighetsutövning döms för våld eller hot mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst två år (17 kap. 1 § första stycket brottsbalken). För våld mot tjänsteman krävs att du är medveten om att offret är myndighetsutövare. Om en person i civilkläder är tjänsteman kan det få till följd att du saknade uppsåt annat än att begå brott enligt (3 kap. brottsbalken). Den som genom att sätta sig till motvärn eller annars med våld försöker hindra någon i hans myndighetsutövning dömes för våldsamt motstånd till böter eller fängelse i högst sex månader (17 kap. 4 § brottsbalken). Våldsamt motstånd är subsidiärt till brottet våld eller hot mot tjänsteman. Den gärning som omfattas innebär att med våld som inte behöver ha karaktär av våld mot person försöker hindra någon i hans eller hennes myndighetsutövning. Exempel på våldsamt motstånd är handlande som innebär att tränga undan en befattningshavare, att rycka något från honom eller henne, att stänga in honom eller henne eller rycka och slita i kläderna. De i praktiken vanligaste fallen är att personen som har omhändertagits vid bortförandet försöker spjärna emot med händer och fötter, klänger sig fast vid något föremål eller försöker rycka sig loss.Av (4 § första stycket knivlagen) framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot (1 §) eller (2 §) ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall döms inte till ansvar. Fängelsepåföljden är avsedd för grövre fall. Vid den bedömningen ska beaktas dels föremålets art, dels de omständigheter under vilka det påträffades. Som grovt brott enligt andra stycket bör det enligt förarbetena framför allt bedömas om någon innehar föremål av särskilt farlig art eller innehar ett farligt föremål i sammanhang där det föreligger synnerlig fara för att det ska komma till användning vid brott mot liv eller hälsa. Om brottet är grovt döms till fängelse i högst ett år.Enligt (1 § först stycket narkotikastrafflagen) är det, under förutsättning att det sker med uppsåt, straffbelagt både att överlåta narkotika och att inneha narkotika. Straffskalan är fängelse i högst tre år. Är ett brott enligt 1 § med hänsyn till arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen).Den samlade brottslighetens straffvärdeNär det rör sig om flera brott är huvudregeln att den som begått flera brott ska dömas till en gemensam påföljd (30 kap. 3 § brottsbalken). Vid straffvärdebestämningen ska domstolen först ta reda på vad lagrummet för det brott som en person står åtalad för anger för straffskala (29 kap. 1 § brottsbalken). Därefter kommer domstolen ta i beaktning om det finns försvårande omständigheter (29 kap. 2 § brottsbalken) eller förmildrande omständigheter (29 kap. 3 § brottsbalken). Vid straffmätningen kommer rätten utöver brottets straffvärde i skärpande riktning ta hänsyn till att du tidigare har gjort dig skyldig till brott. Domstolen kommer då titta på hur många brott, hur svåra brott. brottens sammansättning samt hur lång tid som förflutit mellan brotten du begått tidigare (29 kap. 4 § brottsbalken).Du anger i frågan att du är 15 år eller äldre. Om du är 21 år eller yngre ska din ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Det innebär att om du är 15 år döms du till ⅕ av det straffet en vuxen person skulle fått, 16 år ¼, 17 år ⅓, 18 år ½, 19 år ⅔, 20 år ¾ (29 kap. 7 § brottsbalken). När det gäller personer under 18 år krävs det för att fängelse ska dömas ut att det finns synnerliga skäl. För brott som någon begått efter det att han eller hon fyllt arton men innan tjugoett år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl (30 kap. 5 § första och andra stycket brottsbalken).Vid flerfaldig brottslighet ger domstolen "mängdrabatt". Vanligast är att domstolen utgår från straffvärdet av det svåraste brottet och sedan lägger till en viss procent av de övriga brotten. Samtliga av brotten som du begått ger böter eller fängelse beroende på hur allvarlig brottsligheten varit. Utifrån de omständigheter jag har att gå på skulle jag vilja påstå att påföljden inte kommer ge fängelse. Det finns nämligen en presumtion mot fängelse om straffvärdet inte överstiger ett års fängelse i straffskalan. Nu är visserligen straffvärdet för hot mot tjänsteman fängelse upp till två år och brott mot knivlagen kan ge fängelse i ett år. Så det beror uteslutande på hur allvarligt domstolen kommer se på dessa gärningar. Min gissning är dock att du inte kommer dömas till fängelse utan dömas till villkorlig dom (27 kap. 1 § brottsbalken) i kombination med antingen böter eller samhällstjänst, alternativt skyddstillsyn (28 kap. 1 § brottsbalken) i kombination med böter eller samhällstjänst.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om avbrytande av provanställning

2021-02-21 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Vad gäller om arbetsgivaren vill avsluta 6 mån provanställning 1 vecka före sista datum och 1 vecka efter man skrivit tillsvidareavtal from sista datum för provanställning. Pga allvarliga klagomål på arbetstiderna som varit desamma över perioden.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av (6 § tredje stycket lagen om anställningsskydd) framgår att om inte annat avtalats får en provanställning avbrytas före prövotidens utgång. Enligt lagen om anställningsskydd saknar en provanställning uppsägningstid. Arbetsgivaren har en fri prövningsrätt och behöver inte uppge skäl för att avbryta en provanställning. Ett avbrytande av en provanställning kan inte prövas enligt lagen om anställning. Det kan dock bli aktuellt att angripa det med stöd av andra rättsliga grunder som t.ex. (lagen om medbestämmande i arbetslivet) eller (diskrimineringslagen)En arbetsgivare som avser att ge en arbetstagare besked om att en provanställning ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning ska underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förtid. Är arbetstagaren fackligt organiserad, ska arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör (31 § första stycket lagen om anställningsskydd). Det är i och för sig möjligt att avbryta provanställningen med stöd av (6 §). I det fallet kan arbetsgivaren bli skyldig att betala skadestånd för brott mot (31 §). Någon skyldighet att betala ersättning för utebliven lön finns inte. Däremot kan det finnas en möjlighet till allmänt skadestånd enligt (38 § första stycket lagen om anställningsskydd)Jag skulle råda dig att ta kontakt med den lokala arbetstagarorganisation som du är ansluten till eller har närmast anknytning till och se om de kan hjälpa dig på något sätt. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arbetstagare kan tidsbegränsa en anställning

2021-01-30 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Kan min arbetsgivare tvinga mig att gå ner i arbetstid för att istället anställa sin släkting? Om jag exempelvis jobbar 100% och arbetsgivaren har en släkting som vill jobba 50%, kan jag då tvingas till att gå ner i tid till 50% för att hen ska kunna anställa en till person?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av (4 § första stycket lagen om anställningsskydd) framgår att ett anställningsavtal gäller tills vidare. Endast genom att arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidsbegränsad anställning och detta är tillåtet enligt (5 § lagen om anställningsskydd) eller (6 § lagen om anställningsskydd) eller avvikande regler enligt (2 § lagen om anställningsskydd) kan huvudregeln sättas ur spel med bindande verkan. Nu framgår det inte av frågan hur ditt anställningsavtal är utformat men huvudregeln om tillsvidareanställning innebär att om din arbetsgivare hävdar att ett avtal avsett någon annat så måste han eller hon bevisa detta. Alltså betraktas du som tillsvidareanställd från dagen du tillträdde anställningen såvida arbetsgivaren inte har klargjort eller det på annat sätt har blivit klart att det är fråga om en tidsbegränsad anställning. Om din arbetsgivare i strid med (5 § lagen om anställningsskydd) eller (6 § lagen om anställningsskydd) försöker begränsa din anställning till att endast omfatta 50 % finns det en möjlighet för dig som arbetstagare på det sätt som anges i (36 § lagen om anställningsskydd) få domstols förklaring att ditt avtal om 100 % ska gälla tills vidare. Jag skulle börja med att se över hur avtalet mellan dig och din arbetsgivare är utformat. Sedan skulle jag kontakta det fackförbund som du är ansluten till eller som har närmast anknytning till din sysselsättning för att höra vad de har att säga. Fackförbunden är bättre införstådda med deras respektive kollektivavtal och i vad mån ditt avtal skulle kunna vara ogiltigt eller inte. Ett avtal är enligt lagen om anställningsskydd ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarens rätt enligt denna lag (2 § första stycket lagen om anställningsskydd). Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om deltidstjänst övergått till heltidstjänst

2021-02-27 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej Jag har ursprungligen en anställning på 75 % och sedan fick en ny begränsad kontrakt på 100% från okt till 31 december (under 3 månader) men jag har fortsatt med samma schema på 100 % efter det och utan ett ny kontrakt. Jag har påmint min arbetsgivare men hen skulle återkomma och det är dagen hen har inte gjorde. Jag undrar om det menas att jag får 100 % kontrakt och inte återgå till 75% igen oavsett om jag får inte kontrakten eller?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagen om anställningsskydd reglerar förhållandet mellan en arbetsgivare och en arbetstagare (lagen om anställningsskydd). Det finns inga bestämmelser som reglerar att en anställning ska uppgå till en viss arbetstid. En arbetstagare har däremot företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad om arbetsgivaren hade tänkt rekrytera ytterligare arbetskraft. För det krävs att arbetstagaren har anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad. Arbetsgivaren måste alltså som huvudregel, om behov av ytterligare arbetskraft uppstår, försöka tillgodose detta behov genom att erbjuda en deltidsanställd den ökade sysselsättningsgrad som denne har anmält intresse för. I normalfallet ska alltså arbetsgivaren – i stället för att nyanställa – låta de nya arbetsuppgifterna utföras av någon redan anställd. Som förutsättning för företrädesrätten gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställda anställs med en högre sysselsättningsgrad och att den deltidsanställda har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna (25 a § lagen om anställningsskydd). I övrigt finns det ingen rätt för en deltidsanställd att få sin tjänst upphöjd till heltid. Däremot finns en möjlighet att det underförstått genom "konkludent handlande" finns en överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare om heltid eftersom du erbjudits 100 % under drygt fem månaders tid. Ett avtal genom konkludent handlande sluts när inget formellt avtal träffats mellan parterna men där dessa agerar som om ett avtal existerar. Jag skulle dock rekommendera dig att ta kontakt med ditt närmaste fackförbund, de kan oftast hjälpa dig med frågor av detta slag. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om beräkning av semesterlön

2021-02-21 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej!jag har en fråga om semesterlagen om arbetsgivaren hanterar den rätt.Min fru har en fast anställning med fast anställning med fast månadslön,har en 75% tjänst men jobbar 37,5% (sjukavdrag 37,5%) jobbar 4 dagar i veckan.Hur ska arbetsgivaren beräkna semesterlön och semestertillägg enligt semesterlagen?Hon har jobbat på det här sättet i 5 år.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Semesterlag (1977:480)Från och med den 1 april 2010 kan semesterlönen beräknas enligt två alternativa metoder: sammalöneregeln (16 a § semesterlagen) eller procentregeln (16 b § semesterlagen). Sammalöneregeln tillämpas som huvudregeln för arbetstagare som avlönas med vecko- eller månadslön. Arbetsgivaren kan dock alltid tillämpa procentregeln i stället. Syftet med arbetsgivarens valmöjligheter är bl.a. att undvika tvister om vilken regel som ska tillämpas.SammalöneregelnSemesterlön enligt sammalöneregeln (16 a § semesterlagen) innebär att arbetstagaren under sin semesterledighet får vecko- eller månadslön på samma sätt som om denne skulle ha arbetat. Fasta lönetillägg utgår också i samma omfattning som vanligt. Till detta kommer ett semestertillägg som syftar till att semesterlönen så långt som möjligt ska motsvara den semesterlön som tillämpningen av procentregeln skulle ha gett. Av andra stycket framgår att semestertillägget för varje betald semesterdag för veckoavlönade arbetstagare är 1,82 procent av veckolönen och för månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen.Procentregeln(16 b § semesterlagen) anger hur semesterlönen ska beräknas enligt procentregeln. Beräkningen ska gå till på följande sätt:1.Förfallen lön och andra rörliga kostnadsersättningar under intjänandeåret beräknas för att fastställa ett beräkningsunderlag. I beräkningsunderlaget ingår inte: a) semesterlön, b) permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig semester, c) förmån av fri bostad eller annan löneförmån som avser ersättning för särskilda kostnader, t.ex. för kläder, d) lön som utgått under dag med hel eller delvis semesterlönegrundande frånvaro.2.Har arbetstagaren varit frånvarande av skäl som är semesterlönegrundande ska en fiktiv inkomst fastställas för dessa frånvarodagar. Inkomsten ska fastställas till ett belopp motsvarande den inkomst som arbetstagaren skulle ha haft om han eller hon arbetat som vanligt i stället för att ha varit frånvarande.3. Det totala beräkningsunderlaget räknas ut genom att posterna under 1 och 2 summeras.4. 12 procent av det totala beräkningsunderlaget ger den totala semesterlönen.5. Den totala semesterlönen divideras med antalet betalda semesterdagar för att erhålla semesterlön per dagSemesterlönegrundande frånvaroAv (17 § första stycket semesterlagen) framgår att frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när fråga är om ledighet på grund av sjukdom, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron beror på arbetsskada. Paragrafen reglerar semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada. Vid frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada finns en längsta gräns för hur länge sammanhängande frånvaro är semesterlönegrundande per intjänandeår. När hel frånvaro på grund av dessa orsaker pågått under två hela intjänandeår, utan annat uppehåll i frånvaron än fjorton dagar i en följd, är inte nästa infallande frånvarodag semesterlönegrundande. Intjänandet av semester upphör således när arbetstagaren varit frånvarande under en lång tid från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada.Det är dock endast hela frånvarodagar och frånvaro under hela intjänandeår som avses. Ett helt intjänandeår är tiden från den 1 april ett år till den 31 mars året därpå. Påbörjas en längre heltidssjukskrivning under ett pågående intjänandeår är upp till 180 frånvarodagar semesterlönegrundande under det år insjuknandet sker och därtill 180 frånvarodagar per år under de två nästföljande intjänandeåren. Först därefter har arbetstagaren varit frånvarande två hela intjänandeår och därpå följande frånvarodagar är inte semesterlönegrundande. När avbrott i frånvaron pågått längre än fjorton dagar i en följd, påbörjas en ny sådan period. Vid lång frånvaro på grund av sjukdom behöver arbetsgivaren således hålla reda på arbetstagarens frånvaromönster upp till tre år bakåt i tiden, för att veta om nästa frånvarodag är semesterlönegrundande. Om arbetstagaren är deltidssjukskriven under flera år finns idag ingen bortre tidsgräns för hur länge sådan frånvaro är semesterlönegrundande.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om den samlade brottslighetens straffvärde

2021-02-21 i Påföljder
FRÅGA |Har ett väntande åtal mot mig för vapenbrott(9mm kulor) 5-6stGrovt brott mot knivlagen Narkotikabrott innehav ca40 ecstasySamt narkotikabrott i överlåtelsyssleJag undrar Vad ni tror man bli min väntande dom?Zmvh
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BrottslighetenEnligt (1 § först stycket narkotikastrafflagen) är det, under förutsättning att det sker med uppsåt, straffbelagt både att överlåta narkotika och att inneha narkotika. Straffskalan är fängelse i högst tre år. Är ett brott enligt 1 § med hänsyn till arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen). Enligt Högsta domstolen motsvarar 50 ecstasytabletter fängelse i drygt fjorton dagar (NJA 2012 s.849).Angående vapenbrott gäller att den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år (9 kap. 1 § först stycket vapenlagen). Det har kommit en ny lag 2020 där grovt vapenbrott numera ger fängelse i lägst två år och högst fem år ( 9 kap. 1 a § första stycket vapenlagen). Vid bedömningen om brottet ska anses som grovt ska särskilt beaktas om punkterna 1-5 i nämnd lag förelegat. Jag kan tyvärr inte besvara om brottet kommer anses som grovt eller inte utifrån frågeställningen. Beträffande brott mot knivlagen framgår av (4 § första och andra stycket knivlagen) att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § eller 2 § ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt till böter eller fängelse i högst ett år. Den samlade brottslighetens straffvärdeEnligt huvudregeln ska en gemensam påföljd bestämmas för brottsligheten (30 kap. 3 § första stycket brottsbalken) Vid bedömningen kommer domstolen att beakta försvårande och förmildrande omständigheter. Om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott, brottets sammansättning samt hur lång tid som förflutit mellan brotten. Det finns även en ungdomsrabatt om du är yngre än 21 år (29 kap. brottsbalken).Jag skulle vilja påstå att allt hänger på om domstolen kommer bedöma vapenbrottet som grovt eller inte. Om domstolen kommer fram till att det är ett brott av normalgraden tror jag att den samlade brottslighetens straffvärde kommer stanna kring ett års fängelse. Det innebär att det föreligger en presumtion mot fängelse. Det innebär att domstolen hellre dömer till annan påföljd än fängelse om brottet inte når upp till fängelse i mer än ett år. Om vapenbrottet är att anse som grovt tror jag att den samlade brottslighetens straffvärde kommer stanna kring två års fängelse. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om bedrägeri eller avtalsbrott vid köp av jacka

2021-01-29 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej, köpte en jacka på blocket för någon dag sedan och vi kom överens att jag skulle hämta jackan den 28. Jag har redan betalat henne med penger genom swish och när jag är påväg till henne så skickar hon ett sms att jackan är hämtad. Jag ringer såklart upp och kräver att hon swishar tillbaka men hon säger att det är mitt fel, hon påstår att en person har kommit och erbjudit pengar för jackan men då har hon gett den till han och sagt att jackan var redan betald. Är det mitt fel att hon har överlämnat jackan till en annan person än mig? Det känns som att hon måste säkerställa vem personen är.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med har ni genom ett avtal kommit överens om ett pris för jackan som båda godkänt. Ett avtal sluts i två led. Först lämnar någon ett anbud sedan svarar motparten med en accept, ett godkännande svar, och så uppstår ett avtal (1 § första stycket avtalslagen). Enligt (13 § första stycket köplagen) gäller att risken går över på köparen när varan avlämnats enligt avtalet eller enligt (6 § köplagen) eller (7 § köplagen). Huvudregeln är att varan ska hämtas hos säljaren på hans affärsställe, vilket kan vara en butik, kontor m.m., om inte annat har avtalats eller varit känt av båda parter vid köpet. Att varan ska hållas tillgänglig innebär att köparen ska kunna hämta varan utan problem. I det här fallet innebär det att säljaren av jackan bär risken till dess att du som köpare hämtat den. Att säljaren påstår att någon annan kommit och hämtat jackan kan såklart stämma, men i så fall åligger det på säljaren att kontrollera att det verkligen är rätt person som har kommit för att hämta jackan. Jag skulle närmast vilja påstå att det är ett bedrägeri och inte något misstag som skett. Av ( 9 kap. 1 § första stycket brottsbalken) framgår att den som vilseleder någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.Om jag vore dig skulle jag därför kontakta säljaren och be vederbörande att swisha tillbaka pengarna som du har swishat henne. Om hon inte går med på detta skulle jag polisanmäla henne för bedrägeri. Hoppas du fick svar på din fråga!