Fråga om tryckfrihetsbrott när person spridit information om politiker

2021-01-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag kan bli anmäld för förtal, förgripelse mot tjänsteman eller liknande om jag på sociala medier ifrågasätter en t ex en partiledares lämplighet som förälder med hänvisning till medias rapporter om hens partivänners sexuella övergrepp mot barn och skyddande av pedofiler?Enligt yttrandefrihetsgrundlagen har jag rätt att dela artiklar och uttrycka mina känslor och åsikter."1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlagSyfte och grunder1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1802)."https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/yttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469Om jag dessutom inte anger några namn i inlägget eller kommentaren borde jag inte kunna dömas för något brott då jag inte har utpekat något person.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om tryck- och yttrandefrihet finns för att människor ska kunna uttrycka sina tankar och åsikter. Tryckfrihetsförordningen ger var människa en rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället och som innebär landsförräderi eller spioneri.Yttrandefrihetsgrundlagen som du var inne på innebär en rättighet att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats. Om något förmedlas som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om staten eller samhället skadas genom att något publiceras som innebär landsförräderi eller spioneri.Enligt (5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen) gäller att de gärningar som anges i (7 kap. 2-22 § tryckfrihetsförordningen) ska anses vara yttrandefrihetsbrott om de begås i ett program eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag. I detta fall är förtalsbestämmelsen i (7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen) tillämplig. Vid förtal krävs att den utpekade ska ha utsatts för andras missaktning vilket innebär att uppgiften ska vara nedsättande. Den utpekade ska kunna identifieras. Det krävs dock inte att var och en som tar del av framställningen förstår vem som avses. Det räcker att en enstaka person gör det. Samtidigt finns försvarlighetsundantaget i ( 7 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen). Uppgifter som i förtalsbestämmelsens mening är nedsättande för andra människor förekommer i stor utsträckning i massmedia. Att det mesta av detta inte är straffbart beror på att uppgiftslämnande som bedöms försvarligt är tillåtet, under vissa ytterligare förutsättningar. Försvarlighetsbedömningen ska göras med beaktande av samtliga omständigheter. I huvudsak rör det sig om att väga allmänintresset av att en uppgift av det slag saken rör får lämnas mot den enskildes anspråk på anseende och integritet. Massmediernas verksamhet bedöms typiskt sett tjäna ett allmänintresse, som väger tungt vid försvarlighetsbedömningar enligt bestämmelsen. Typexempel på försvarligt uppgiftslämnande är när massmedierna publicerar uppgifter som rör korruption, misskötsel av ämbeten, slöseri med allmänna medel, oegentligheter i affärsverksamheter etc. och pekar ut offentliga eller inflytelserika personer som ansvariga. I princip gäller att ju mer ansvarsfulla uppgifter en person har, desto mer får vederbörande tåla i form av kritik och ifrågasättanden.Det gäller på områden som politik, rättsväsende, förvaltning, näringsliv, konst, artisteri, elitidrott, vetenskap och publicistik. Ansvarsfrihetsregeln har störst betydelse för den allmänna nyhetsförmedlingen. Men den är inte begränsad till massmedierna. Samma anspråk på yttrandefrihet kan resas för vetenskapliga, konstnärliga och andra framställningar som vänder sig till allmänheten. Försvarlighetsbedömningen ska i princip göras utan beaktande av om den uppgift som lämnats är sann eller inte. Prövningen ska inriktas på vad slags uppgift det rör sig om samt i vilket sammanhang och i vilket syfte den lämnats.Förtalsbestämmelsen med anknytning till dig som privatperson framgår av bestämmelserna i brottsbalken. Enligt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken) gäller att den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter. Med beaktande av försvarlighetsundantaget skulle jag våga påstå att du inte kommer riskera att bli åtalad för förtal. Att vara politiker innebär att man ständigt blir granskad och kritiserad av såväl massmedia som privatpersoner. Det är en del av demokratin vilket har sina för- och nackdelar. Att du kritiserat den här personen på sociala medier är därmed ett typexempel på när den vanliga medborgaren bör ges en rätt att fritt få uttrycka sina tankar och åsikter utan att riskera att bli åtalad.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad är en nämndeman?

2021-01-26 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har en projektvecka i skolan där man ska argumentera emot ett lagförslag. Lagförslaget jag ska argumentera emot är följande: "Förslag om ändring i rättegångsbalken angående lekmännens betydelse i avgörande i tingsrätt". Min fråga till er är då, vad exakt är det en lekman/nämndeman gör? och vad får det för betydelse i en rättegång? Tacksam för svar!
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är en nämndeman?En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. I de allmänna domstolarna deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjerättsliga tvistemål och i förvaltningsdomstolarna i bland annat socialförsäkringsmål och mål om tvångsvård. I tingsrätt och i förvaltningsrätt är nämndemännen i majoritet och i hovrätt och kammarrätt är de lagfarna domarna i majoritet.Nämndemän utses för en period av fyra år. Nämndemän i tingsrätt utses av kommunfullmäktige och nämndemän i hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt utses av landstingsfullmäktige. Rekryteringen av nämndemän sker genom de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Nämndemän och domare är i princip helt jämlika. Alla har varsin individuella röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta.RättegångsbalkenI rättegångsbalken finns en hel uppsjö av bestämmelser om nämndemän. Jag kommer därför redogöra för en del av dem som jag tycker är viktigast att ha koll på. I tingsrätten ska det vid en huvudförhandling i brottmål finnas en lagfaren domare och tre nämndemän. Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän (1 kap. 3 b § första stycket rättegångsbalken).En nämndeman utses genom lag enligt (4 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken) Av (4 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken) följer att valbar till nämndeman är varje svensk medborgare som inte är underårig, är i konkurstillstånd eller har förvaltare enligt (11 kap. 7 § föräldrabalken). För att vara valbar till nämndeman i en tingsrätt krävs vidare att han eller hon är folkbokförd i kommunen eller den del av kommunen som hör till tingsrätten och i en hovrätt att han eller hon är folkbokförd i länet eller den del av länet som hör till hovrätten. Vidare gäller att val av nämndemän i tingsrätten förrättas av kommunfullmäktige enligt (4 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken) och att en nämndeman utses för fyra år (4 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken).Betydelsen av att nämndemän får vara med och döma i en rättegång Det finns ett flertal anledningar till att nämndemän får vara med och döma trots att de inte besitter någon juridisk kunskap. Det anses demokratiskt att låta folkvalda få vara med och bestämma i rättsprocessen, annars kan rättsväsendet bli för elitistiskt om bara juridisk skolade får döma. Många nämndemän kommer även från en annan bakgrund än de flesta domare vilket kan innebära att de ser en situation från ett annat perspektiv. Nämndemännens uppgift kan anses vara att bevaka samhällets intressen och insyn i rättsväsendet.Samtidigt finns det ett flertal nackdelar med ett nämndemannasystem. De har ingen juridisk kunskap och förstår inte rättsregler på samma sätt som en jurist. Många nämndemän kan ofta över- eller underdriva en situation vilket bidrar till att rättssäkerheten minskar. Det finns även en risk att domar inte blir juridiskt korrekta om nämndemännen röstar emot domaren. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om spärrtid körkort

2020-12-27 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej jag körde 130 på en 80 väg hade väldigt brottom till jobbet och blev stoppad vad är den vanligaste spärrtiden man får vid ett sånt trafikbrott?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid bedömningen över hur lång spärrtiden blir beror på trafikbrottets svårhetsgrad. Omständigheter som kan påverka tiden är bland annat behovet av körkort och tidigare körkortsingripanden (5 kap. 6 § första stycket körkortslagen). Eftersom du körde 50 km över tillåtna hastigheten är den normala påföljden 3 månaders spärrtid. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om förtal

2020-12-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Får man tala illa om någon bakom dennes rygg inför en annan person? Jag tänker då på uttryck som att han är bög, jävla idiot, bedragare, ful, eller att han borde få sin skalle krossad, fyfan vad jag hatar horungen!
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den person som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter. Det ska vara fråga om ett påstående med en sådan grad av bestämdhet att det går att pröva dess sanningshalt. Rena värdeomdömen kan inte utgöra förtal. Vidare gäller att uppgiften ska ha spridits till annan än den som uppgiften avser. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en tredje mans kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad. En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta dig som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag. De är med andra ord i sig sådana att kravet på missaktning är uppfyllt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Enligt (5 kap. 5 § första stycket brottsbalken) gäller att brott som avses i (5 kap. 1-3 §§ brottsbalken) inte får åtalas av någon annan än målsäganden. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser1. Förtal och grovt förtal2. Förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning, eller3. Förolämpning med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.Hoppas du fick svar på din fråga!

Rätten till partsinsyn under en pågående förundersökning

2021-01-27 i Förundersökning
FRÅGA |Fråga angående Rättegångsbalken 23: 18 st. 2. Jag undrar om en misstänkt får överklaga åklagarens beslut att avslå den misstänktes begäran om partsinsyn i en pågående förundersökning?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt (23 kap. 18 § andra stycket rättegångsbalken) har den misstänkte och försvararen rätt att fortlöpande i den mån det kan ske utan men för utredningen, rätt att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen. Detta gäller med de begränsningar som följer av (10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Rätten att ta del av materialet utgör en viktig del av den misstänktes rättigheter. Den inträder successivt och omfattar allt material som samlas in i den pågående förundersökningen. Samtidigt har du bara rätt att ta del av utredningen om det kan ske utan "men" för utredningen. Med "men" avses inte bara risken för att den misstänkte kan undanröja bevis eller på annat sätt försvåra utredningen utan även att t.ex. avgörande skriftlig bevisning ännu inte hunnit samlas in eller att viktiga förhör återstår. Det kan då föreligga en risk att den misstänkte, om han eller hon förnekar brottet, anpassar sin version efter vad han får veta om bevismaterialet. För att materialet ska kunna undanhållas krävs i så fall att undersökningsledaren kan ange något konkret skäl till varför han eller hon inte vill delge uppgiften. Vidare gäller att det är förundersökningsledaren som avgör alla frågor om insyn i utredningen med stöd av rättegångsbalkens regler. (23 kap. 21 d § första stycket rättegångsbalken). Enligt (23 kap. 21 d § andra stycket rättegångsbalken) kan ett beslut om att begränsa rätten att ta del av det som förekommit vid förundersökningen eller att göra ett förbehåll som inskränker rätten att lämna uppgift vidare eller att utnyttja uppgiften anmälas till rätten av den misstänkte eller försvararen, när undersökningsledaren har slutfört den utredning som han eller hon anser är nödvändig. Enligt andra stycket ska alltså förundersökningsledarens beslut att begränsa eller genom förbehåll inskränka den misstänktes eller hans eller hennes försvarares rätt att ta del av eller förfoga över uppgifter kunna prövas av allmän domstol. Vid bedömningen av vilket informationsbehov den misstänkte har för att på ett ändamålsenligt sätt kunna ta till vara sin rätt i en brottmålsrättegång ska domstolen alltså kunna väga in inte bara omfattningen av utan även formerna för hur rätten att ta del av utredningsmaterial ska tillgodoses. Tingsrättens beslut att avslå en begäran om att få ta del av utredningsmaterial innan åtal har väckts kan följaktligen överklagas till hovrätt. För att hovrätten ska pröva tingsrättens beslut krävs prövningstillstånd. Hoppas du fick svar på din fråga!

Olovligt anskaffande av alkoholdrycker

2020-12-27 i Påföljder
FRÅGA |Min 21-årige son har delgivits misstanke om olovligt anskaffande av alkoholdrycker genom att vid 10-15 tillfällen under sommaren och hösten bjudit sina underåriga kompisar (16-19 år) på alkohol i sin lägenhet. Vid varje tillfälle har de varit 4-8 personer i lägenheten, och han har främst bjudit på vodkabaserade drinkar.Det följer av 11 kap. 7 § alkohollagen att den som bjuder en person under 20 år på en alkoholdryck döms till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år.Min fråga förutsätter att bjudandet vid varje enskilt tillfälle inte varit så omfattande att grovt brott förelegat vid något enskilt tillfälle. Jag undrar emellertid om han riskerar att ändå dömas för grovt brott på grund av att han bjudit ungdomarna på alkohol vid ett stort antal tillfällen?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du säger återfinns bestämmelsen i (11 kap. 7 § alkohollagen) där det framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar, överlämnar eller bjuder på alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat i strid med (3 kap. 9 § alkohollagen) döms för olovligt anskaffande av alkohol till böter eller fängelse i högst två eller, om brottet är grovt, till fängelse i fyra år.Även om din son bjudit på alkohol vid ett flertal tillfällen har jag svårt att se att den kumulerade brottsligheten skulle nå upp till ett straffvärde som skulle motsvara ett grovt brott. Det finns nämligen en bestämmelse i (30 kap. 5 § andra stycket brottsbalken) som säger att för brott som någon begått efter det att han eller hon fyllt arton år men innan han eller hon fyllt tjugoett år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. Nu är din son visserligen 21 år men hans ungdom kommer betraktas av domstolen vilket kommer tala till hans fördel. Lägg där till att ungdomarna är någorlunda jämnåriga varför gärningen inte bör anses lika allvarlig. Rent generellt kan sägas att synen på alkohol numera är tämligen liberal varför gärningen vid första anblick inte tycks mig vara speciellt allvarlig.Om din son nu skulle dömas till fängelse leder det inte automatiskt till fängelse. Det föreligger en presumtion mot fängelse om straffet inte motsvarar fängelse i mer än ett år. Det innebär att domstolen hellre dömer till annan påföljd än fängelse om brottet inte når upp till fängelse i mer än ett år. Jag skulle påstå att din son kommer dömas till antingen böter eller, böter i förening med villkorlig dom/skyddstillsyn, alternativt villkorlig dom i förening med samhällstjänst.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om påföljd

2020-12-26 i Påföljder
FRÅGA |Hejsan, jag begick ringa stöld på 140kr och ångrar mig så mycket att ord inte kan beskriva det. Jag erkännde på plats. Jag är under 18 år och har haft ett samtal med socialstyrelsen där en utredning Inte inleds pga ingen anledning till oro. Jag är så otroligt förbaskat rädd inför det som kommer att ske nu. Jag undrar nu om en straffvarning eller åtalsunderlåtelse kan bli aktuellt? Vad är chansen för att jag blir åtalad?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (20 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken) får åklagaren beslut att underlåta för brott (åtalsunderlåtelse) under förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts:1. Om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter,2. Om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,3. Om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet, eller4. Om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kommer till stånd.Enligt andra stycket framgår vidare att åtal får underlåtas i andra fall än som nämns i första stycket om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs någon påföljd för att avhålla den misstänkte från vidare brottslighet och att det med hänsyn till omständigheterna inte heller krävs av andra skäl att åtal väcks.Som framgår av bestämmelsen i rättegångsbalken om åtalsunderlåtelse krävs bland annat att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Av ( 8 kap. 2 § brottsbalken) framgår att den som döms till ringa stöld döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Då beloppet är av bagatellartad natur kommer påföljden stanna vid böter. Därmed får åklagaren besluta om åtalsunderlåtelse. Det bör i regel för åtalsunderlåtelse krävas att bevisningen mot vederbörande är så god att om åtal väcktes hade fällande dom kunnat förväntas på objektiva grunder. Utöver det ska den misstänkte i regel ha erkänt gärningen. Motsätter sig denne eftergifter kan detta vara ett skäl att i stället väcka åtal. Då du redan erkänt gärningen och haft samtal med socialstyrelsen tyder det på att åklagaren inte kommer åtala dig utan att du får en varning alternativt avkrävs viss kontakt med socialtjänsten.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om köpa av svartkontrakt

2020-12-25 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Om man har köpt svart ett hyreskontrakt 2013 blir man straffat för det nu 2020? Vad är preskriptionstiden för svart handel? Tack
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genom lagstiftning som trädde i kraft i oktober 2019 gjordes omfattande ändringar i syfte att motverka svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätter. Kriminaliseringen av s.k. svarthandel med hyresrätter utvidgades till att omfatta även köp av ett hyreskontrakt. Svarthandel oavsett slag medför vidare att hyresrätten går förlorad med omedelbar verkan. Enligt den nya bestämmelsen gäller att den som lämnar en särskild ersättning för att hyra en bostadslägenhet eller för att förvärva hyresrätten till en sådan lägenhet, döms till böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar (12 kap. 65 b § första stycket jordabalken). Enligt (12 kap. 65 b § andra stycket jordabalken) är straffet för grovt brott fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Kvalifikationsgrunderna för vad som är att anse som grovt brott har samma innebörd som motsvarande grunder i 65 §. Det är enligt lagkommentarer brottsligt att lämna särskild ersättning för att hyra en bostadslägenhet eller förvärva hyresrätten till en sådan lägenhet. Begreppen särskild ersättning och bostadslägenhet har samma innebörd som i 65 §. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Om ett brott är att anse som ringa, ska inte dömas till ansvar. En situation som kan bedömas som ringa är om köparen betalat en mindre ersättning, inte motsvarande mer än ett par månadshyror. Köp av andrahands- och inneboendekontrakt kan i allmänhet antas ge köparen så begränsade fördelar att det kan anses som ringa brott. Att lämna ersättning omfattar såväl ersättningar som lämnas kontant som kompensationer som lämnas i annan form. Brottet är fullbordat när ersättning lämnas. Att endast erbjuda särskild ersättning för en hyresrätt är inte straffbelagt. Att hyra en bostadslägenhet omfattar förhyrning i såväl första som andra hand. Med att förvärva en hyresrätt avses förvärv genom överlåtelse av hyresrätten. Det kan ske i samband med ett byte av bostad mellan två hyresgäster. Straffansvar förutsätter att handlingen begås med uppsåt (1 kap. 2 § brottsbalken). Enligt retroaktivitetsprincipen i (2 kap. 10 § första stycket regeringsformen) gäller att ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott. Det innebär att den som köpt ett svartkontrakt innan den nya lagen trädde i kraft inte kan straffas enligt bestämmelsen. Hoppas du fick svar på din fråga!