Vilka åtgärder finns att tillgå avseende en lärare som beter sig olämpligt?

2020-09-30 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag är 25 år gammal och jobbar med barn och ungdomar på min ort. Flera gånger har jag fått höra om en lärare på deras skola som helt ärligt är oroväckande. I mitt arbete är vi på denna skola ett par gånger i veckan och jag har träffat denna lärare själv. Jag tycker hen agerar fruktansvärt oskickligt även när vi är där. Hen blandar ihop elever och har även bedömt vissa elever fast det skulle ha varit till en annan. Ämnet det gäller är bild och form och just nu är det årskurs 9 som kontaktar mig i princip varje kväll med ångest och gråter floder. På lektioner sker det kränkningar (i min mening) respekterar inte andras könsidentitet, kallar elever för namn så som "bäver", eleverna anser att hon inte lär ut någonting på lektioner utan de får bara hemuppgifter och ifall de frågar läraren angående uppgiften så får hen eleven att framstå som "dum i huvudet" Läraren har själv sagt att det hen lär ut är på universitetsnivå men dessa stackars barn går i 9an och är 15 år gamla. De känner sig nedtryckta, obekväma och kränkta av denne lärare. Självklart har eleverna pratat med andra lärare, rektor och även föräldrar har ringt som tokar. Läraren sätter orimliga krav och dessa elever som ter sig till mig är riktiga A-elever. "Plugghästar" när läraren började hade de A i betyg och hen har sänkt till E utan en vettig anledning. Jag vet att de gör allt för att få bästa betyg men det här är helt bortom gränser. Vad kan man göra?! Rektorn gör ingenting.
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår från din fråga att detta är en mycket oroväckande situation och jag ska göra mitt bästa för att klargöra vilka åtgärder du kan vidta för att ta ärendet vidare. Krav på lärareEndast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får enligt 2 kap. 13 § skollagen bedriva undervisningen. En legitimerad lärare är dessutom enligt 2 kap. 15 § skollagen ansvarig för den undervisning som han eller hon bedriver. För lärare råder det enligt 6 kap. 9 § skollagen ett uttryckligt förbud att utsätta elever för kränkande behandling. Med kränkande behandling avses enligt 6 kap. 3 § fjärde strecksatsen skollagen ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.Skolans utredningsansvarHuvudmannen för en skola har ett ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever, 6 kap. 6 § skollagen. Huvudmannen är kommunen om det rör sig om en kommunal skola och en styrelse om det rör sig om en privat verksamhet. Vidare ska huvudmannen tillse att det genomförs åtgärder för att förhindra sådan kränkande behandling av barn och elever, 6 kap 7 § Skollagen. En plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra och förebygga kränkande behandling ska också upprättas varje år, 6 kap 8 § Skollagen.Personalen på en skola har en skyldighet att meddela rektorn om de får reda på att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling, personalen har alltså en anmälningsplikt. Rektorn som därmed får kännedom om den kränkande behandlingen har i sin tur en skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är då skyldig att utreda omständigheterna kring kräkningen skyndsamt och eventuellt ta till sådana åtgärder som behövs för att förhindra sådan kränkande behandling i framtiden, 6 kap 10 § Skollagen.Så skolan har alltså en utredningsplikt när det kommer till kränkande behandling vilket innebär att skolan måste ta reda på vad som skett samt anledningarna till det. Skolan har vidare handlingsplikt vilket innebär att skolan ska arbeta fram åtgärder, utifrån utredningen som gjorts, för att få kränkningarna att upphöra.Möjliga åtgärderI ditt fall tolkar jag det som att skolan inte själva valt att utreda och handla mot den kränkande behandling från läraren. I detta fall finns lika olika åtgärder att tillgå dels gällande lärarens handlande dels i förhållande till rektorns passivitet. Ett alternativ är att vända sig till Justitieombudsmannen (JO) som har tillsyn över myndigheter, 2 § lag med instruktion för Riksdagens ombudsmän. När någon känner sig felbehandlad - eller anser att någon annan blivit det - av en myndighet eller tjänsteman kan en anmälan göras till JO. JO kan då inleda en utredning av den aktuella myndigheten som eventuellt kan resultera i utfärdade av kritik samt rekommendationer för vilka vägar som bör vidtas för att rätta till problemet. Viktigt att poängtera här är att JO:s beslut inte är rättsligt bindande, vilket innebär att det inte finns ett krav på rättelse från skolans sida. I praktiken är detta dock någon som myndigheter ofta fogar sig efter.Den andra vägen du kan ta är att anmäla skolan till Skolinspektionen som utövar till syn över skolorna i Sverige, 26 kap. 3 § skollagen. De flesta anmälningar till Skolinspektionen handlar om barn och elever som inte får det särskilda stöd de behöver, blir utsatta för mobbning eller inte får den undervisning de har rätt till. Anmälan kan även avse andra brister i den pedagogiska verksamheten och omsorgen om barnen och eleverna. Skolinspektionen granskar om skolan har brutit mot skollagen, läroplaner eller andra regler som finns för verksamheten. Även enskilda lärare kan anmälas till Skolinspektionen om de anses ha agerat olämpligt eller oskickligt i sin roll som legitimerad lärare. Skolinspektionen tar vidare denna anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd som kan utfärda en varning eller i vissa fall även återkalla legitimationen beroende på graden av olämplighet och oskicklighet hos läraren, 2 kap. 23 § skollagen. Anmälningar går till på så sätt att du går in på respektive myndighets hemsida och fyller i deras anmälningsformulär eller skickar ett mail där du beskriver ditt ärende, vilka brister du anser föreligger och varför.SammanfattningAv de omständigheter som framgår i din fråga skulle jag rekommendera dig att gå vidare med ärendet till Skolinspektionen och JO. Båda dessa organ har möjlighet att utreda skolan och läraren, skulle det bedömas nödvändigt kan dessutom Lärarnas ansvarsnämnd utfärda en varning eller återkalla legitimationen hos den aktuella läraren. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilka rekvisit finns för brottet förtal?

2020-09-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hallojsan, Vilka rekvisit finns det för att bli dömd för brottet förtal?
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad utgör en förtalsuppgift?Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § stycke 1 Brottsbalken (BrB). Förutsättningen för straffrättsligt ansvar är att någon pekas ut så som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning.Bestämmelsen tillämpas enligt sin lydelse på fall då en person utpekats som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt men även andra uppgifter omfattas. Ansvar för förtal kräver att någon lämnat en uppgift om en annan fysisk person. Uppgiften behöver inte utgöra en bestämd gärning eller omständighet utan även mer allmänna ärekränkande omdömen omfattas. Det krävs dock att det är en uppgift med viss konkretion och inte enbart ett värdeomdöme. Som exempel på konkreta uppgifter som kan utgöra förtal kan nämnas påståenden om att en person är pedofil eller alkoholist. Ett påstående om att en person är ful eller otrevlig är däremot att anse som enbart ett värdeomdöme.För straffbarhet förutsätts vidare att uppgiften är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Det innebär att ska vara fråga om en nedsättande uppgift, dvs. en uppgift som typiskt sett kan medföra att andra får en mer negativ bild av personen eller att personen betraktas som en i något avseende "sämre" människa. Uppgifter om att någon är otrogen, sprider lögner eller är lösaktig skulle kunna vara, men är inte alltid att anse som förtal. Att sprida uppgifter om att en person är alkoholist eller narkotikamissbrukare eller säljer sex bör dock i många fall kunna bedömas som förtal.När är spridningskravet uppfyllt?Förekomsten av ett förtalbrott förutsätter att en nedsättande uppgift lämnats till annan än den angripne, uppgiften måste alltså ha fått en viss spridning. Det räcker inte att uppgiften har gjorts tillgänglig för andra utan det måste vara styrkt att någon verkligen har fått del av den. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en utomståendes kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad.När aktualiseras ansvarsfriheten från brott?En gärning som utgör förtal i s.k. teknisk mening, dvs. uppfyller rekvisiten i 5 kap. 1 § stycke 1 BrB, kan ändå vara straffri enligt 5 kap 1 § stycke 2 BrB, om den som lämnat uppgiften antingen var skyldig att uttala sig eller om det annars, med hänsyn till omständigheterna, var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för uppgiften.Huruvida en uppgift är försvarlig att lämna bedöms utan sammanblandning med frågan om uppgiften är san. Försvarlighetsbedömningen kan vara svår och aktualiserar ofta en avvägning mellan olika motstående intressen där bland annat yttrandefrihetsaspekter ska beaktas. Ett viktigt område, där yttrandefriheten är vidsträckt är den offentliga debatten i allmänna angelägenheter. Även inom ramen för vetenskap eller utbildning kan uppgifter som anses nedsättande vara försvarliga att lämna. Det måste alltså finnas utrymme för den politiska debatten och för en allmän diskussion om andra samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor. Vid försvarlighetsbedömningen måste man ta hänsyn till när, hur och till vem den nedsättande uppgiften lämnades. Syftet med uttalandet har också betydelse.Först om det är klarlagt att det fanns en skyldighet att uttala sig eller att det var försvarligt att lämna uppgiften finns det anledning att gå vidare till frågan om uppgiftens sanningshalt. Det åligger den som lämnat en viss uppgift att bevisa att uppgiften var sann eller att han eller hon i vart fall hade skälig grund för uppgiften. Bevisbördan är alltså omkastad. Obetydliga avvikelser från sanningen bör kunna tolereras. I vissa fall, t.e.x när uppgiften avser karaktärsdrag eller handlingsbenägenheter, kan vad som hänt efter det att uppgiften lämnades vara relevant.Kan den tilltalade inte visa att uppgiften var sann, kan denne ändå undgå ansvar genom att visa att han – objektivt sätt – hade skälig grund för att hålla den för sann. Här torde det räcka för den tilltalade att förklara vart denne hittade uppgifterna samt vilken bedömning av sanningshalten personen gjorde mot denna bakgrund. Ju allvarligare den nedsättande uppgiften är, desto högre måste kraven ställas på att den som lämnade uppgifterna vidtagit skäliga åtgärder för att förvissa sig om uppgiftens sanning. SammanfattningsvisSammanfattningsvis kan konstateras att brottet förtal innehåller en hel del komplicerade avväganden. Det väsentliga för att brott ska anses föreligga är däremot att det 1) varit fråga om en förtalsuppgift, 2) att denna spridits till någon utomstående, samt 3) att det inte föreligger ansvarsfrihet enligt stycke 2.Hoppas du fick svar på din fråga!

Utgör "lättare badklädsel" förargelseväckande beteende?

2020-09-21 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Skulle man bli anmäld för förargelseväckande beteende ifall man badar med mankini på en allmän badplats?
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet förargelseväckande beteende hittar du i 16 kap. 16 § Brottsbalken (BrB). För brottet döms den som på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten.Uttrycket "är ägnat att" innebär att agerandet är straffbart när det typiskt sett riskerar att väcka förargelse, oavsett om någon faktiskt upplevde situationen så i det enskilda fallet. Med detta sagt så spelar det självklart stor roll i vilket sammanhang lättkläddheten förekommer. Den som badar naken vid en folktom strand ute i skogen begår troligtvis inget brott, men den som traskar in naken på ett köpcenter mitt bland veckohandlare och butiksbiträden kan nog räkna med att få sig tilldelad en ordningsbot med rubriceringen förargelseväckande beteende. Det var två extrema exempel och givetvis finns det en omfattande gråzon mellan dessa situationer där bedömningen inte alls är lika självklar.Förekomsten av ordningsregler på offentliga badplatser och liknande anläggningar kan därutöver spela viss roll. Sådana ordningsregler är inte grundade i lag, utan bör betraktas som av huvudmannens uppställda villkor för att beredas tillträde till anläggningen. Det kan dock tänkas att ordningsreglerna ändå har betydelse för bedömningen av brott enligt 16 kap. 16 § BrB begåtts. Om ordningsreglerna inte följs så ligger det ju nära till hands att anta att allmänheten blir förargad.Bedömningen i ditt fallSvaret på vart gränsen går för "lättare klädsel" vid allmänna badstränder är inte helt enkelt att reda ut – särskilt med hänsyn till att den enligt samhället accepterade strandklädseln är ständigt utvecklande med tiden. Någon särskild bestämmelse som klargör denna gräns finns tyvärr inte och i övrigt råder stor brist på aktuell praxis. Den slutsatsen jag kan komma till är att gränsen för tillåten badklädsel ligger i betraktarens ögon. Då bedömningen är avhängig omständigheterna i varje enskilt fall saknar jag tyvärr möjlighet att uttala mig med mer precision. Det ska dock tilläggas att stranden utgör en plats som typiskt sett tillåter mer nakenhet än exempelvis ett köpcentrum – något som möjligen talar för en generösare syn på lättare klädsel.Hoppas du fick svar på din fråga trots det oklara rättsläget.

Vilka förutsättningar krävs för att ett hemfridsbrott ska vara för handen?

2020-08-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |En bekant drar inte jämnt med sin granne. Häromdagen urartade en diskussion varpå grannen och besökare till denne rusade över till vår bekants tomt där handgemäng uppstod och vår bekant ådrog sig flera skador. Han tillkallade polis och gjorde en anmälan, men den avskrevs. Är inte detta ett hemfridsbrott oavsett vem som påbörjade diskussionen?
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När aktualiseras hemfridsbrottBrottet hemfridsbrott regleras i 4 kap. 6 § Brottsbalken (BrB) och begås av den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad. Det är dock inte bara själva bostaden som omfattas av bestämmelsen, utan även närliggande trädgård eller gård. Enligt lagen krävs inte att en sådan gård är inhägnad, däremot måste det vara tillräckligt tydligt att marken tillhör bostaden. För att ett brott begåtts krävs alltså att någon intränger eller kvarstannar i annans bostad. För att ett inträngande ska ha ägt rum måste någon form av fysiskt eller psykiskt hinder övervunnits. Att gå in i någon annans bostad är som huvudregel alltid ett sådant inträngande även om ytterdörren är öppen eller olåst. Att gå in på någon annans gård räknas dock i sig inte som ett inträngande, utan förutsätter att personen har korsat ett staket eller annat uttalat hinder (exempelvis muntligt eller skriftligt).Det sista rekvisitet för att ett hemfridsbrott ska vara för handen är att inträngandet eller kvarstannandet skett olovligen – alltså att det ska saknas ett samtycke från den som bor i bostaden. Kraven på ett giltigt samtycke är enligt BrB följande: samtycket måste vara allvarligt menat, lämnats frivilligt, samtycket måste finnas från början och under hela gärningen, den som lämnar samtycket måste förstå innebörden av det samt vara behörig att förfoga över det berörda intresset, dessutom ska den samtyckande accepterat gärningen, 24 kap. 7 § BrB. Är samtycket inte giltigt kan den som utför gärningen inte gå fri från ansvar.Spelar det roll vem som påbörjade diskussionen?Jag tolkar din fråga som att du vill veta på vilket sätt det spelar roll att den som utsatts för brottslighet på ett eller annat sätt provocerat gärningspersonerna. Enligt lagen påverkar inte eventuell provokation gärningspersonens straffrättsligt ansvar. Trots att beteendet hos offret inte beaktas i ansvarsfrågan så kan det användas som ett argument från gärningspersonen vid påföljdsvalet. Enligt 29 kap. 3 § punkten 1 BrB räknas nämligen provokation som en förmildrande omständighet för gärningspersonen. Enligt bestämmelsen beskrivs provokation som "någon annans uppenbart kränkande beteende". Det ska framstå som förståeligt att den tilltalade har agerat som han eller hon gjort. Vad som anses vara provokation varierar från fall till fall, men regeln tillämpas relativt restriktivt. I många fall är det exempelvis ett förolämpningsbrott som förorsakat en misshandel.Bedömningen av provokation är så kallat objektiv, dvs den utgår från en utomståendes bedömning snarare än från din subjektiva känsla där och då. Hoppas du fick svar på din fråga!

När föreligger brottet förtal?

2020-09-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min flickväns ena son hade ett märke efter en hand på ena armen i Och när han for till sin pappa så anmälde han det som våld i hemmet och idag när min flickvän hämtade barnen sa han att han inte ville att dom skulle vara hos mig så de är tydligt han skyller på mig å just när han sa de lyckades hon spela in. Är det att klassa som förtal?Det är ingen som vet när och hur de hände men förmodligen under en lek.
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad utgör en förtalsuppgift?Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § stycke 1 Brottsbalken (BrB). Förutsättningen för straffrättsligt ansvar är att någon pekas ut så som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning.Ansvar för förtal kräver att någon lämnat en uppgift om en annan fysisk person. Uppgiften behöver inte utgöra en bestämd gärning eller omständighet utan även mer allmänna ärekränkande omdömen omfattas. Det krävs dock att det är en uppgift med viss konkretion och inte enbart ett värdeomdöme.För straffbarhet förutsätts vidare att uppgiften är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Det innebär att ska vara fråga om en nedsättande uppgift, dvs. en uppgift som typiskt sett kan medföra att andra får en mer negativ bild av personen eller att personen betraktas som en i något avseende "sämre" människa. Att sprida uppgifter om att en person är alkoholist eller narkotikamissbrukare eller säljer sex bör i många fall kunna bedömas som förtal.När är spridningskravet uppfyllt?Förekomsten av ett förtalbrott förutsätter att en nedsättande uppgift lämnats till annan än den angripne, uppgiften måste alltså ha fått en viss spridning. Det räcker inte att uppgiften har gjorts tillgänglig för andra utan det måste vara styrkt att någon verkligen har fått del av den. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en utomståendes kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad.När aktualiseras ansvarsfriheten från brott?En gärning som utgör förtal i s.k. teknisk mening, dvs. uppfyller rekvisiten i 5 kap. 1 § stycke 1 BrB, kan ändå vara straffri enligt 5 kap 1 § stycke 2 BrB, om den som lämnat uppgiften antingen var skyldig att uttala sig eller om det annars, med hänsyn till omständigheterna, var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för uppgiften.Huruvida en uppgift är försvarlig att lämna bedöms utan sammanblandning med frågan om uppgiften är san. Försvarlighetsbedömningen kan vara svår och aktualiserar ofta en avvägning mellan olika motstående intressen där bland annat yttrandefrihetsaspekter ska beaktas. Vid försvarlighetsbedömningen måste man ta hänsyn till när, hur och till vem den nedsättande uppgiften lämnades. Syftet med uttalandet har också betydelse.Först om det är klarlagt att det fanns en skyldighet att uttala sig eller att det var försvarligt att lämna uppgiften finns det anledning att gå vidare till frågan om uppgiftens sanningshalt. Det åligger den som lämnat en viss uppgift att bevisa att uppgiften var sann eller att han eller hon i vart fall hade skälig grund för uppgiften. Bevisbördan är alltså omkastad. Obetydliga avvikelser från sanningen bör kunna tolereras. Kan den tilltalade inte visa att uppgiften var sann, kan denne ändå undgå ansvar genom att visa att han – objektivt sätt – hade skälig grund för att hålla den för sann. Här torde det räcka för den tilltalade att förklara vart denne hittade uppgifterna samt vilken bedömning av sanningshalten personen gjorde mot denna bakgrund. Ju allvarligare den nedsättande uppgiften är, desto högre måste kraven ställas på att den som lämnade uppgifterna vidtagit skäliga åtgärder för att förvissa sig om uppgiftens sanning. SammanfattningsvisSammanfattningsvis kan konstateras att brottet förtal innehåller en hel del komplicerade avväganden. Det väsentliga för att brott ska anses föreligga är däremot att det 1) varit fråga om en förtalsuppgift, 2) att denna spridits till någon utomstående, samt 3) att det inte föreligger ansvarsfrihet enligt stycke 2. Bedömningen av om brottet förtal föreligger måste dock bedömas i förhållande till det individuella omständigheterna i det enskilda fallet. I ditt fall kan konstateras att åtminstone spridningskravet torde vara uppfyllt. Däremot är det mer oklart huruvida uppgiften har en tillräcklig konkretion eller om ansvarsfrihet kan föreligga. Utan utförligare omständigheter kan jag därför tyvärr inte uttala huruvida förutsättningarna för förtal är uppfyllda i ditt fall. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilka omständigheter beaktas i vårdnadstvister?

2020-09-28 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag och mitt x separera för 1 år sen. Våra barn bor hos honom heltid pga psykisk ohälsa. Nu har jag en ny partner som har ett förflutet med narkotika för 4 år sen. Han är ren och håller inte på längre.Mitt x hotar att ta ifrån mig barnen helt och hållet om jag träffar honom. Kan han juridiskt sett få ensam vårdnad om dom fast jag aldrig gjort något brottsligt?
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som aktualiseras i ditt fall återfinns i 6 kap. Föräldrabalken (FB).Kan en förälder på egen hand begära gemensam vårdnad?Som utgångspunkt vid vårdnadsfrågor gäller att barnets bästa ska beaktas, 6 kap. 2 § a FB. I denna bedömning ska särskild hänsyn tas till barnets behov av nära kontakt med sina föräldrar. Ofta anses det nämligen ligga i barnets bästa att behålla en stark relation och kontakt med båda föräldrarna. Däremot beaktas även vilken risk som finns för att barnet kan far illa. Med detta menas främst risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller annars far illa. I denna bedömning lägger man ofta vikt vid tidigare omständigheter kring föräldern som exempelvis attityd till våld, problem med missbruk och eventuella psykiska sjukdomar.Det kan även tilläggas att barnets egen vilja beaktas i relation till ålder och mognad. Barnets åsikt får alltså större betydelse desto äldre barnet är.En förälder har ensam rätt att begära gemensam vårdnad enligt 6 kap. 5 § FB. Detta innebär att en förälder - mot den andra förälderns vilja - kan begära att få vårdnaden prövad av rätten. I sin bedömning beaktar rätten utöver barnets bästa bland annat föräldrarnas samarbetsförmåga, då den gemensamma vårdnaden ska kunna skötas på ett någorlunda konfliktfritt sätt, 6 kap. 5 § stycke 2 FB. Detta innebär dock inte att föräldrarna måste ha samma uppfattning. Delade meningar får förekomma om de kan hanteras utan att barnet drabbas. Möjligheten att döma till gemensam vårdnad används med stor försiktighet och lyhördhet av rätten. Detta kan nämligen anses vara oförenligt med barnets bästa även om konflikt mellan föräldrarna inte är så svår och djup att samarbete är omöjligt.Kan en förälder på egen hand begränsa umgängesrätten?Ett barn har rätt till umgänge med båda sina föräldrar, 6 kap. 15 § FB. Detta gäller oavsett vem som barnet bor tillsammans med eller vem som har vårdnaden om barnet. En förälder som har ensam vårdnad kan därför inte stänga ute den förälder som inte har vårdnaden. Det är endast om det finns risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa som det är möjligt att vägra en förälder umgänge. Denna bedömning ankommer på socialtjänsten att göra som även har möjlighet att föra talan i domstol.SammanfattningsvisSammanfattningsvis kan konstateras att ditt barns fader har rätt att ansöka om gemensam vårdnad. Utfallet från en sådan vårdnadstvist är dock inte möjlig för mig att bedöma, då det normalt krävs ganska omfattande utredningar. Det kan dock konstateras att ensam vårdnad inte är beroende av frågan om någon av föräldrarna begått ett brott. Även andra omständigheter kan nämligen vägas in vid exempelvis bedömningen om huruvida barnet riskerar fara illa.Det kan även vara bra att veta att det inte finns någon särskild rätt för barnets fader att hindra dig från att umgås med ditt barn. Om det uppstår konflikt gällande umgängesrätten kan du vända dig till familjerätten och upprätta ett avtal om hur umgänget ska utövas. Hoppas du fick svar på din fråga.

Kan betalningsanspråk framställas i efterhand?

2020-08-31 i Avtal
FRÅGA |En nära bekant som är mycket kunnig inom elektronik har under många år hjälpt vår familj med olika arbeten med el. Han har även införskaffat det material som använts. Vid fråga vad vi ska betala har svaret ofta blivit "strunta i det". Vi har hjälpt hans familj med lite andra saker då och då men inte alls i den omfattning somhan gjort. Nu har han stora projekt på gång som han vill ha hjälp med, ställer vi inte upp på det så skickar han en stor faktura på allt som gjorts under åren!Hur tänker man i en sådan här situation?Har han rätt att fakturera oss? (Han har sparat uppgifter på alla timmar och allt material)Finns någon tidsgräns?Det finns inga avtal skrivna.
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett avtal av den art du och din bekant ingått kräver inga formkrav, men baseras på något som enligt avtalsrätten kallas anbud (erbjudande) och accept (bekräftelse), 1 § avtalslagen. Föreligger både anbud och accept mellan två parter uppstår ett avtal, eller i bredare bemärkelse ett rättsförhållande.För att avgöra huruvida din bekant har rätt till ersättning för nedlagt arbete måste avtalet er emellan tolkas, s.k. avtalstolkning. Då avtalet är muntligt kan detta bli en aning knepigt, eftersom ord då står mot ord. Generellt sätt gäller att den som påstår existensen av något har bevisbördan för detta. I ditt fall gäller att din bekant har bevisbördan för att det avtalats om vederlag för att han rättsligt ska ha rätt till detta. Till din bekants fördel talar att denne antecknat vid vilka tillfällen samt i vilken omfattning han hjälpt er. Däremot är detta i sig inte tillräckligt för att bevisa avtalsinnehållet mellan er. Det faktum att han nekat betalning på förfrågan talar starkt för att det vid avtalstidpunkten inte förelåg krav på vederlag från hans sida. Ett krav på ersättning kan dessutom inte framställas i efterhand då avtal – enligt allmänna avtalsrättsliga principer – ska hållas. Denna princip kallas pacta sunt servanda. Detta innebär att parter som slutit avtal förbinder sig till det som har överenskommits. Av denna princip följer att avtalet som huvudregel inte ensidigt kan ändras.SammanfattningDet är din bekant som har bevisbördan för att ett vederlag avtalats när han hjälpte er med elen. Något som starkt talar för att det saknats ett sådant krav från hans sida är det faktum att han nekat betalning på förfrågan. Jag tolkar därmed ert avtal som att det skett i benefikt syfte och inte innefattat något krav på återbetalning. Med hänsyn till att jag inte har alla relevanta omständigheter kan jag dock inte med säkerhet uttala mig om hur rätten skulle tolka ert avtal. Mitt råd till dig är att kommunicera det faktum att det enligt din mening inte föreligger krav på betalning enligt avtalet, samt att det är han som har bevisbördan för sina anspråk. För det fall han väljer att ta detta vidare till rättegång är du välkommen att anlita ombud hos oss på Lawline. Hoppas du fick svar på din fråga.

Finns det en skyldighet att avlägsna träd som skadar grannens uppfart?

2020-08-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Jag har gjort en uppfart intill mitt hus. Grannarnas träd sticker ut på min uppfart och skadar min asfalt. Pratat med grannarna men dem vill inte bekosta fällning av träd så dem sa att jag får göra det själv. Är dem inte skyldiga till att åtgärda detta ? Sedan har vi deras slipers som skadar min uppfart fallerar. Har dem inte skyldighet att göra detta?
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Den typ av förhållande mellan grannar som dina frågor berör regleras i 3 kap. Jordabalken (JB). När det gäller din grannes träd så utgår jag i mitt svar från att det rör sig om någon form av gren/rot som förstör din uppfart, alltså inte stammen i sig.Avlägsnande av grannes växtlighetInträngande växtlighet regleras i 3 kap. 2 § JB. I paragrafen stadgas att rot eller gren som tränger in över en grannes tomt får tas bort om den medför olägenhet. Om det kan antas att ett borttagande skulle medföra skada för växtens ägare måste dock först ägaren ges chansen att ta bort roten eller grenen. Grannen ska få skälig tid på sig att åtgärda detta, vilket tidigare har ansetts vara ca sex månader. Om din granne inte vidtar åtgärden inom denna tidsperiod är det alltså fritt fram för dig att ta bort grenar eller rötter som tränger in på din tomt.Att lagen tydliggör att det enbart är rötter och grenar som får tas bort innebär att det inte är tillåtet att skada trädstammen i sig. Jag vill härmed påpeka att det är viktigt att vara försiktig när man tar bort grenar eller rötter, eftersom det finns en risk för skadeståndsskyldighet om trädet tar mer skada än nödvändigt.Vad gäller vem som betalar för avlägsnandet av grenar och rötter så innehåller jordabalken inga bestämmelser som ger någon rätt att kunna begära ersättning för kostnaderna från din granne. Det får man med alltså bekosta själv.Skadeståndsskyldighet för skada på din uppfartEnligt 3 kap. 1 § JB ska varje fastighetsägare ansvara för att vårda och bruka sin fastighet så att omgivningen inte störs. Med hänsyn till att träd och slipers orsakat skada på din uppfart finns möjlighet att rikta skadeståndsanspråk mot din granne. För att så ska vara fallet krävs någon form av vårdslöshet från din grannes sida, 2 kap. 1 § skadeståndslagen. För att någon skadeskyldighet ska anses föreligga krävs dessutom adekvat kausalitet mellan den skadevållande handlingen och skadan. Detta rekvisit innebär i korthet att skadan skall vara en förutsebar och sannolik följd av oaktsamheten.Det är svårt för mig att bedöma huruvida rekvisiten för skadeståndsansvar är uppfyllda eller ej då jag inte har all relevant fakta. Men i korthet förutsätts att en åtgärd krävts från din grannes sida som inte vidtagits och att denna underlåtenhet medfört en skada för dig.SammanfattningSammanfattningsvis så är det ej möjligt att kräva att grannen tar bort vare sig träd eller slipers. Däremot så har du efter 6 månader från att du rätt att själv ta bort grenar och rötter som skadar din uppfart. För denna åtgärd kan du dock inte kräva ersättning från grannen.Skadan som uppstått på din uppfart kan däremot möjligen ersättas på skadeståndsrättslig väg. Jag rekommenderar dig till att boka tid med våra jurister här på Lawline för att undersöka dina möjligheter för ett sådant anspråk.Hoppas du fick svar på dina frågor.