Jag vill skriva ett omdöme för att kritisera en läkarmottagning, är det förtal?

2021-08-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag vill via ett omdöme på internet kritisera en läkarmottagning samt läkaren där. Jag vill skriva saker som att läkaren är inkompetent och skadat mig samt att de i receptionen är otrevliga. Gör jag mig skyldig till förtal då?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet gäller i Sverige med vissa begränsningarYttrandefrihet är en grundlagsstadgad rättighet i Sverige (2 kap. 1 p 1 § RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar i lag av rättigheten (2 kap. 20 § första stycket RF). Handlingar som exempelvis förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Brottet förtal innebär utpekandet av någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnandet av uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktningMan kan bli dömd för förtal om man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). Man ska dock inte bli dömd för förtal om det utifrån omständigheterna anses försvarligt att lämna uppgift i saken och att uppgiften var sann eller att man hade skälig grund för det (5 kap. 1 § andra stycket BrB). Man ska först pröva om det är fråga om förtal. Det kan anses vara förtal om du utpekar läkaren såsom klandervärd genom uppgifter som är av nedsättande beskaffenhet och som typiskt sett kan anses ägna missaktning hos andra. Det krävs dock mer än att rikta kritik gentemot läkarens arbete för att du ska begå brottet förtal. Det kan dock vara gränsfall beroende på hur kritiken förmedlas och andra omständigheter som kan anses uppfylla kravet på nedsättande beskaffenhet.Om ditt omdöme hade inneburit förtal i den meningen så kan det anses försvarligt och berättigat att lämna sådana uppgifter och om uppgifterna var sanna eller man hade skälig grund för det. Det kan anses försvarligt att du beskriver din upplevelse på läkarmottagningen för att varna andra patienter. Dock är det endast en domstol som kan göra en försvarlighetsbedömning i den aktuella kontexten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Skyddar jag min fru från att betala min skulder vid min bortgång om vi skiljer oss?

2021-07-31 i Skuld
FRÅGA |Om jag väljer skilsmässa skyddar det min fru för mina skulder om jag avlider
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄB) och aktualiserar bestämmelser i utsökningsbalken (UB).Jag förstår din fråga som att du undrar om det är mer fördelaktigt för din fru att ni är skilda vid din bortgång gällande dina skulder.Din fru svarar inte för dina skulderVarje make råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Din fru kommer alltså inte ha någon skyldighet att stå för dina skulder och tvingas betala dessa.Dina skulder påverkar er bodelning när giftorättsgods fördelas mellan dig och din fru Dina skulder kan dock påverka er gemensamma eventuella bodelning. Bodelning kan ske vid både skilsmässa och dödsfall av en make (1 kap. 5 §). En bodelning innebär att all er egendom som förvandlats till giftorättsgods när ni ingick ert äktenskap kommer att delas lika (7 kap. 1 § ÄktB, 10 kap. 1 § ÄktB).Dina skulder ska som huvudregeln täckas av ditt egna giftorättsgods innan en fördelning sker (11 kap. 2 § första stycket ÄktB). När dina skulder fått täckning, läggs din och din frus giftorättsgods samman och delas lika mellan er (11 kap. 3 § ÄktB). Det innebär att ju större skulder du som make har, desto mindre bidrar du till fördelningen och desto mindre kommer din fru att få.Om du blir föremål för en utmätning finns det en risk för att din och din frus gemensamma egendom säljsOm du skulle få problem med att betala lån eller skulder skulder kan din fru påverkas av din utmätning. En utmätning innebär kortfattat att Kronofogden säljer din egendom så att du får in pengar som du kan betala skulden med. Lös egendom får utmätas om det framgår att den tillhör dig som är skuldsatt (4 kap. 17 § UB). Om du och din fru bor tillsammans kan det vara svårt att avgöra om det är du eller din fru som äger egendomen som ska säljas. Det finns en presumtionsregel som anger att om den skuldsatta är gift och varaktigt sammanbor med sin make, anses gäldenären vara ägare till egendomen om det inte görs sannolikt att egendomen ägs av båda eller styrks att den ägs av andra maken (4 kap. 19 § UB). Det innebär att Kronofogden kan utmäta det du och din fru har i hemmet om inte bryter presumtionen. Att spara kvitta och liknande kan underlätta för er med bevisning om vem som äger vad. Sammanfattningsvis ansvarar inte din fru för dina skulder vid din bortgång. Du behöver alltså inte vara orolig för att din fru ska behöva beteala dina skulder när du avlider. Dina skulder kan däremot påverka en eventuell bodelning mellan er. Om du inte kan betala dina skulder finns det även en risk för att er egendom utmäts av kronofogden och säljs. En skilsmässa skyddar alltså din fru endast om du blir föremål för utmätning och ni inte bor tillsammans.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kan ens avtalspart kräva att man säger upp avtalet på ett visst sätt?

2021-07-30 i Avtal
FRÅGA |Räcker det med att säga upp ett avtal/tjänst genom att maila och säga "Jag vill säga upp detta"? Kan ett bolag kräva t.ex. kundnummer eller personnummer för att kunna säga upp tjänsten? Hur blir det om det står i deras allmänna villkor "Vid uppsägning som inte sker genom Kundzon ska kundnummer och person- eller organisationsnummer uppges"?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är av avtalsrättslig karaktär.Avtalsparter kan komma överens om att uppsägning av avtal ska ske på ett specifikt sättDet råder avtalsfrihet i Sverige. Det innebär att parterna som ingår ett avtal kan komma överens om egna villkor, så länge dessa inte går emot tvingande lagstiftning. Parter sinsemellan kan alltså komma överens om att uppsägning av avtal ska gå till på ett specifikt sätt. Hur du ska gå till väga för att säga upp ditt avtal med bolaget verkar vara reglerat i er gemensamma överenskommelse. Det innebär att du måste följa villkoren för att få till en giltig uppsägning. Du måste alltid uppge person- eller organistionsnummer om du inte säger upp avtalet genom deras Kundzon.Om du är konsument i förhållande till bolaget kan det finnas viss skyddslagstiftning som kan ogiltighetsförklara sådana avtalsvillkor som är mindre förmånliga än de som föreskrivs i lag. Jag har dock tyvärr ingen kännedom om din och bolagets relation eller vad mer som föreskrivs i avtalet mellan er. Jag utgår därför från att ert avtal inte omfattas av tvingande lagstiftning och att ni som parter då måste följa era överenskomna villkor.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Varför blir inte en person som kört på någon åtalad för vårdslöshet i trafik?

2021-07-30 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. För ca 9 månader sedan så blev jag påkörd av en bil när jag gick över gatan med grön gubbe. Rättegång är om ca 3 månader, damen som körde på mig missade rödljus, det blir rättegång för vållande till kroppsskada men inte för vårdslöshet i trafiken. Hur kommer det sig att hon inte blir åtalad för vårdslöshet i trafik? Stämmer detta verkligen?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i lagen om straff för vissa trafikbrott och rättegångsbalken (RB).För att bli dömd till vårdslöshet i trafiken krävs att en vägtrafikant i väsentligt mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna (1 § första stycket lagen om straff för vissa trafikbrott). En åklagare ska dock endast väcka åtal om åklagaren finner att det finns ''tillräckliga skäl'' för det (23 kap. 2 § första stycket RB). En förutsättning för vatt väcka åtal är att den åtalade gärningen är straffbar. En annan förutsättning är att bevisningen för brottet är så stark att den kan läggas till grund för fällande dom. Åklagaren kan ha underlåtit att väcka åtal på grund av exempelvis brist på bevisning och att rättsprocessen då inte kan leda till en fällande dom. Det kan även vara så att åklagaren i ditt fall har gjort bedömningen att bilisten, kanske trots bristande uppmärksamhet, inte ansetts ha i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som krävs för att dömas till brottet. Jag har dock tyvärr ingen kännedom om omständigheterna i ditt fall och kan inget annat än att spekulera kring svaret. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Vad har en hemmafru för rättigheter vid skilsmässa?

2021-08-26 i Bodelning
FRÅGA |Hej, En kvinna har varit gift i tio år och pga omständigheterna har mannen jobbat och kvinnan varit hemma fru. Nu vid skilsmässan, vad har hon för rättigheter när det gäller ekonomin och förmögenheter som har anskaffats under de tio åren där hon har bidragit med mycket arbete och stöd?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).Jag utgår från att kvinnan och mannen ifråga inte har något äktenskapsförord.Makars egendom är i regel giftorättsgods och ska delas lika mellan makarna vid äktenskapsskillnadNär två personer ingår ett äktenskap omvandlades all deras egendom till giftorättsgods, i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är det som kommer att delas lika mellan makarna vid bodelning efter skilsmässa (10 kap. 1 § ÄktB). Frun har alltså rätt till hälften av värdet på makarnas giftorättsgods, alltså gemensamma tillgångar (11 kap. 3 § andra meningen ÄktB).Huset anses vara makars gemensamma bostad, om den är avsedd som deras gemensamma hem och används huvudsakligen för det ändamålet (7 kap. 4 § ÄktB). Den gemensamma bostaden är i regel giftorättsgods och ska delas lika mellan makar.Likadelningsprincipens syftar till att skydda den mindre förmögna maken i äktenskapetAtt makar ska dela lika på giftorättsgodset bygger på likadelningsprincipen. Makar har vanligtvis delad ekonomi och det är inte sällan de delar upp vem som köper vad. Exempelvis kanske en make betalar mat och saker till hushållet medan andra betalar kostnader för att renovera huset osv. Det är inte heller sällan en make stannar hemma och den andra jobbar. Principen säkerställer således en ekonomisk jämställdhet mellan makarna i bodelningen och syftar till att skydda den mindre förmögna maken. Frun har alltså rätt till hälften av giftorättsgodset.Sammanfattningsvis ska frun inte hamna i en sämre ekonomisk ställning för att hon inte arbetar, utan hon har rätt till hälften av giftorättsgodset precis som mannen har.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kan jag kvitta en kapitalförlust från en försäljning av bostadsrätt mot inkomst av tjänst?

2021-07-30 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej, är det möjligt att kvitta en kapitalförlust, jag har sålt en bostadsrätt, mot inkomst av tjänst?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras inkomstskattelagen (IL).Huvudregeln är att man endast kan kvitta överskott eller underskott i samma inkomstslagDet finns tre inkomstslag i Sverige: tjänst, näringsverksamhet och kapital. Underskott inom respektive inkomstslag får i princip inte kvittas mot överskott i ett annat inkomstslag. Det innebär att du endast kan kvitta en kapitalförlust mot en kapitalvinst och inte inkomst av tjänst då det rör sig om ett annat inkomstslag.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Hur påverkar återfall mitt straff efter att jag tjänat mitt första straff? Hur påverkar återfall under en rättegång mitt straff?

2021-07-30 i Påföljder
FRÅGA |I våras blev jag utsatt för en husrannsakan, där polisen bl.a beslagtog två cannabisplantor, ca 10 g torkad cannabis samt odlingsutrustning. Jag har ännu inte fått mitt straff, men min advokat hoppas på strafföreläggande, då jag odlade av strikt medicinska skäl. När dom väl faller är jag fullt redo att göra vad som krävs, men jag har ett par funderingar: efter straffet är avtjänat, vad händer om jag återigen skulle bli tagen för t.ex innehav eller något liknande ringa narkotikabrott? Kommer mitt tidigare straff att påverka mitt straff om jag skulle åka fast igen? Och, nu under tiden jag väntar på dom, om jag åker fast för ex. ringa narkotikainnehav, blir följden av det större pga domen som ännu inte fallit?Kanske rörigt formulerat, men hoppas ni förstår vad jag menar. Otroligt tacksam för svar!
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Första fråganJag uppfattar första frågan som att du undrar ifall det första straffet hade påverkat ett straff för ett eventuellt andra brott.Återfall kan påverka påföljdsbestämningen och kan även skärpa straffvärdetAtt du skulle bli dömd för ett liknande narkotikabrott efter att du avtjänat det första brottet innebär att du fått s.k. återfall. Återfall är alltså när du begår ett nytt brott och döms till en ny påföljd efter att du redan blivit dömd till ett straff för samma huvudbrott. För att räknas som återfall måste brottsligheterna vara nära i tiden, ungefär inom en tre till fyra års-period. Återfall beaktas först vid den frihetsberövande påföljdsbestämningen, alltså vid bedömningen av vilket straff som blir aktuellt, tex böter eller fängelse (30 kap. 4 § första stycket BrB). Vid påföljdsbestämningen är återfall en omständighet som talar för fängelse vid påföljdsvalet (30 kap. 4 § andra stycket BrB). I ditt fall verkar fängelse inte vara aktuellt eftersom hoppet mellan strafföreläggande och fängelse är stort. Det är även oproportionerligt att bli dömd för fängelse för ditt aktuella brott.Återfall kan dock även anses vara en försvårande omständighet som kan skärpa straffvärdet i vissa fall (29 kap. 4 § BrB). Återfall kan påverka och skärpa straffvärdet om man inte kunnat ta tillräckligt mycket hänsyn till det i stadiet vid påföljdsbestämningen. I straffvärde så beaktar man bland annat skadan, motiv och allvarligheten i brottet (29 kap. 1 § andra stycket BrB). Eftersom det rör sig om ett andra ringa narkotikabrott i ditt fall så tror jag inte att det hade påverkat det andra straffet. Det är dock viktigt att understryka att endast en domstol som har kännedom om alla omständigheter kan bedöma huruvida ditt straff för det eventuellt andra brottet kommer att se ut.Andra fråganJag tolkar din andra fråga som att du undrar ifall följden på första brottet blir mer allvarlig om du åker fast för ringa narkotikainnehav under rättsprocessen av det första brottet.Åtal mot samma person kan handläggas i samma rättegång eftersom huvudregeln är att rätten bestämmer en gemensam påföljd för brottenOm det rör sig om flera brott av samma gärningsman så kan målen kumuleras. Det innebär att om åtal väckts mot dig för båda brotten, ska åtalen handläggas i en gemensam rättegång (45 kap. 3 § första stycket RB). Denna processuella regel beror på att en gemensam påföljd som huvudregel ska bestämmas för flerfaldig brottslighet (30 kap. 3 § första stycket BrB). Rätten kommer alltså troligtvis att handlägga båda brotten i samma rättegång om åklagaren väljer att väcka åtal. Första brottet i sig blir inte mer allvarligt, men eftersom man gör en samlad bedömning av båda brotten vid påföljdsbestämningen så kan det slutgiltiga straffet bli mer allvarligt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att få ta del av underlaget som gett upphov till misstankar om att jag begått brott?

2021-06-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej,Jag blev utsatt för flera falsk tillvitelse av en person, detta innebar även våldtäkt.Alla dessa lades ned förutom ett brott som polismyndigheten och domstolen inte var riktigt ärliga i.Nu försöker jag få ut handlingarna och våldtäktsutredningen verkar vara omöjligt för mig att få ut då de gömt sig bakom sekretesskydd 35:1 offentlighets- och sekretesslagen 2009:400.Det ser ut som att det är en inspektör inom polisen som tagit detta beslut, hur ska jag kunna gå vidare då det innehåller bevis i en eventuell framtida rättsprocess?Har inte jag rätt att ta del av all information som involverar mig i ett falsk tillvitelse ärende?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar när du får ta del av det underlag som gett upphov till misstankar om att du begått brott.Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Du ska bli underrättad om du är skäligen misstänkt för ett brott, med de begränsningar som följer av lagenDu ska få en underrättelse om du är skäligen misstänkt för ett brott (23 kap. 18 § första stycket RB). Efter underrättelsen har du som misstänkt och din försvarare rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har förekommit vid förundersökningen. Denna rätt gäller dock med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § OSL (23 kap. 18 § andra stycket RB). Sekretess ska generellt inte hindra att du som part i ett mål (och har rätt till partsinsyn) hos en domstol eller myndighet ska få ta del av handling eller annat material i ärendet. En begränsning är dock att material inte får lämnas ut till parten i den utsträckning att det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att någon sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs (10 kap. 3 § OSL). I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna dig upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att du ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Det verkar som att du fått underrättelse om misstankarna gällande det aktuella brottet. Polisinspektören verkar dock ha gjort bedömningen att ett visst material inte kan lämnas till dig på grund av att det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften i materialet inte röjs. Du har rätt att ta del av förundersökningen när förundersökningen är slutförd och åtal mot dig ska väckasNär förundersökningen avslutats, ska åklagaren besluta om åtal ska väckas mot dig eller inte (23 kap. 20 § RB). Du som misstänkt har rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen efter att undersökningsledaren slutfört den nödvändiga utredningen (23 kap. 18 a § första stycket RB). Detta kallas slutdelgivning. Du har även rätt att begära att förundersökningen kompletteras med annat underlag (23 kap. 18 a § första stycket RB). Om slutdelgivningen inte har skett så ska förundersökningen läggas ned. En nedlagd förundersökning innebär att åtal inte kommer att väckas mot dig.Du har rätt att ta del av underlaget vid förundersökningen efter att åtal väckts mot dig, med vissa begränsningarRätten att ta del av det som har förekommit vid förundersökningen fortsätter att gälla även efter att åtalet har väckts mot dig (23 kap. 18 a § andra stycket RB). Det gäller även fram till dess att åtalet slutligt har prövats genom dom eller saken annars slutligt har avgjorts. Denna rätt gäller dock med samma begränsning i 10 kap. 3 § OSL som tidigare nämnts, men även 10 kap. 3 a § OSL (23 kap. 18 a § andra stycket RB). Den sistnämnda bestämmelsen stadgar att en begräsning av din rätt att ta del av underlaget i ett sådant sent skede är mer restriktiv. När du har underrättats om din rätt att ta del av uppgifterna får begränsning endast ske gällande en uppgift som inte har betydelse för beslutet i åtalsfrågan, och att det står klart att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför den misstänktes intresse av att ta del av uppgiften (10 kap. 3 a § första stycket OSL).Sammanfattningsvis har du rätt att ta del av det som förekommit under förundersökningen när undersökningsledaren är klar med utredningen av ditt eventuella brott och har valt att gå vidare i rättsprocessen genom att väcka åtal mot dig. Du har som huvudregel även rätt att fortsätta ta del av underlaget även efter att åtal har väckts mot dig. Dock kan en begränsning av den rättigheten ske om uppgiften inte har betydelse för åtalsfrågan och att intresset som sekretessen ska skydda väger tyngre. Så som jag förstår din situation så har inte åtal väckts mot dig ännu. När förundersökningen är färdig och åklagaren beslutat att väcka åtal mot dig, har du rätt att få ta del av underlaget. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,