Har jag rätt att tillkalla polis hem till mig om någon i familjen beter sig störande, provokativt, hotfullt och i värsta fall våldsamt?

2021-02-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Har jag rätt att tillkalla polis hem till mig om någon i familjen beter sig störande, provokativt, hotfullt och i värsta fall våldsamt? Han vill inte sluta trots tillsägelser, flera stycken.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Ett störande beteende och provokativt beteende är i normalfallen inte tillräckligt för att tillkalla polis Du ska ringa 112 vid pågående brott och vid fara för liv, hälsa och egendom. En familjemedlem som är störande och provokativ bör inte ses som en fara för liv, hälsa och egendom. Ett provokativt beteende är inte heller straffbelagd. Ett störande beteende hade kunnat aktualisera brottet ofredande. Om din familjemedlem fysiskt antastar dig genom störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döm denne för ofredande, om gärningen är ägnad att kränka din frid på ett kännbart sätt (4 kap. 7 § BrB). Det kan alltså röra sig om ett pågående brott, men ett tillkallande av polis är kanske inte nödvändigt i alla sådana situationer eftersom telefonnumret är reserverat för mer akuta ärenden. Du kan annars ringa 114 14 för ärenden som inte handlar om pågående eller nyligen inträffade brott och händelser.Du har rätt att ringa 112 om en familjemedlem begår ett pågående brott genom hotfulla eller våldsamma handlingarEn familjemedlem som är hotfull mot dig kan begå brottet olaga hot om den hotar med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för din eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid (4 kap. 5 § första stycket BrB). En våldsam familjemedlem kan bland annat begå brottet misshandel om personen tillfogar dig eller annan kroppskada, sjukdom eller smärta (3 kap. 5 § BrB). Du har alltså rätt att tillkalla polis genom att ringa 112 om du bevittnar familjemedlemmens hotfulla och våldsamma handlingar eftersom det kan röra sig om ett pågående brott. Avslutningsvis räcker det troligtvis inte med ett störande eller provokativt beteende för att tillkalla polis. När en familjemedlem är våldsam eller hotfull har du dock rätt att ringa 112 och få akut hjälp av polis.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad krävs för att någon ska bli misstänkt för försök eller förberedelse till koppleri?

2021-01-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Vad krävs för att någon ska bli misstänkt för försök eller förberedelse till koppleri?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Försök och förberedelse till koppleri är straffbartDen som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning döms för koppleri (6 kap. 12 § första stycket BrB). Både försök och förberedelse till koppleri är brottsligt och straffbart (6 kap. 15 § första och andra stycket BrB).För att dömas till försök till koppleri krävs det att någon påbörjat utförandet av brottet utan att detta kommit till fullbordan (23 kap. 1 § BrB). Det krävs även att en konkret fara eller en icke konkret fara som blivit utesluten på grund av tillfälliga omständigheter förelegat. För att bedömas till förberedelse till brott krävs att någon, med uppsåt att utföra eller främja brott, tar emot eller lämnar betalning för att täcka kostnader för brottets utförande eller tar befattning med något som varit särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid brottet (23 kap. 2 § andra stycket BrB). Du kan dömas för förberedelse till koppleri om du exempelvis tar betalt för ett rum där du vet att koppleri bedrivs.Misstankegraden beror på vilken åtgärd som ska vidtasVad som krävs för att någon ska ''bli misstänk'' är väldigt svårt att svara på eftersom det krävs olika misstankegrader för olika åtgärder. En person får exempelvis endast häktas om den på sannolika skäl är misstänkt för ett brott medan det krävs skälig misstanke, vilket är en lägre misstankegrad, för husrannsakan. En åklagare kan endast åtala en person om det finns tillräckliga skäl för det, d.v.s. att bevisningen för gärningen är så stark att den kan läggas till grund för fällande dom (23 kap. 2 § RB). För att bli dömd för försök eller förberedelse till brott krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att gärningsmannen utfört den brottsliga handlingen. Hoppas att du fick svar på din fråga! Ställ gärna ännu en fråga om du inte fick svar på vilken misstankegrad som krävs för den åtgärden du hade i åtanke.Vänligen,

Kan ett beslut från socialnämnden överklagas trots att beslutet inte påverkat sökandens ekonomiska situation?

2021-01-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får socialnämndens beslut att avslå en ansökan om försörjningsstöd överklagas om beslutet inte kan antas påverka sökandens ekonomiska situation?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i förvaltningslagen (FL) och socialtjänstlagen (SoL).Socialnämndens beslut om försörjningsstöd överklagas till allmän förvaltningsdomstolEn person har rätt till försörjningsstöd av socialnämnden om denne själv inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt (4 kap. 1 § första stycket SoL). Socialnämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om bistånd (16 kap. 3 § första stycket SoL).En förutsättning för att överklaga en förvaltningsmyndighets beslut är att det påverkat den sökandes ekonomiska eller personliga situation på ett inte obetydligt sättFör att överklaga ett beslut som en förvaltningsmyndighet tagit krävs det att beslutet är överklagbart. Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt (41 § FL). Det avgörande är beslutets faktiska verkningar i förhållande till den sökandes personliga och ekonomiska situation. Det är således inte endast den ekonomiska aspekten som tas i hänsyn, utan även den sökandens personliga situation och rättigheter. Det är överinstansen som prövar om ett beslut är att anses som överklagbart. För att överklaga ett beslut krävs även att överklagandebeslutet har kommit in till socialnämnden inom tre veckor från att den sökande fick ta del av beslutet (43 § första stycket FL) . En annan förutsättning är att endast den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot, får överklaga beslutet (42 FL §).Sammanfattningsvis kan socialnämndens beslut om försörjningsstöd överklagas trots att det inte påverkat den sökande ekonomiskt, om den sökandes personliga situation faktiskt har påverkats. Det är som sagt överinstansen, en allmän förvaltningsdomstol, som gör den prövningen i det enskilda fallet med hänsyn till de omständigheter som föreligger.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur stor är risken för att bli häktad om man på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som har över 2 års fängelse på straffskalan?

2021-01-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om en person blir på sannolika skäl misstänkt för ett brott som har över 2 år på straffskalan och som kan ge många års fängelse, blir personen automatiskt häktad då? Hur stor är risken att bli häktad då? Blir personen ofta häktad kort efter att brottet begåtts?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB).Häktning förutsätter ett års fängelse på straffskalan och att det finns risk för att den misstänkte undandra sig lagföring, försvårar sakens utredning eller fortsätter brottslig verksamhetDen som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket ett års fängelse eller däröver är föreskrivet, får häktas (24 kap. 1 § första stycket RB). Den misstänkte får dock endast häktas om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att personen undandrar sig lagföring eller straff, försvårar sakens utredning genom att exempelvis undanröja bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § första stycket RB). Personen blir inte automatiskt häktad utan häktning förutsätter att ovannämnda krav är uppfyllda.Utgångspunkten är att en misstänkt person häktas för ett brott som inte föreskriver ett lindrigare straff än 2 årOm det för brottet inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i två år är huvudregeln att en person som på sannolika skäl är misstänkt ska häktas (24 kap. 1 § andra stycket RB). Personen ska dock inte häktas ifall det är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § andra stycket RB). Skälen för häktningen måste även uppväga det intrång som åtgärden innebär (24 kap. 1 § tredje stycket RB).Häktning kan endast ske inom brottets preskriptionstidDet går inte att svara på hur ofta en person blir häktad efter att brottet begåtts eftersom vissa brott är svårare att utreda än andra. Man kan dock inte häktas efter att brottets preskriptionstid löpt ut (35 kap. 1 § första stycket BrB). Brottets preskriptionstid beror på brottets straffskala. Preskriptionstiden för brott med maximalt 2 års fängelse i straffskalan är fem år (35 kap. 1 § första stycket p 2 BrB). Preskriptionstiden för brott med maximalt straff på högre än 2 års fängelse är minst tio år (35 kap. 1 § första stycket p 3–5 BrB). Inom preskriptionstiden kan du häktas och lagföras för ditt brott. Vissa brott har ingen preskriptionstid, exempelvis mord, dråp och våldtäkt mot barn (35 kap. 2 § första stycket BrB).Sammanfattningsvis beror svaret på om 2 års fängelse är det lägsta föreskrivna straffet för brottet eller om det endast finns med i straffskalan. Utgångspunkten är att den misstänkte blir häktad om det för brottet inte är föreskrivet ett lindrigare straff än 2 år. Det innebär en stor risk för att bli häktad eftersom det måste vara uppenbart att skäl för en sådan åtgärd saknas för att inte bli häktad. Det krävs dock en bedömning enligt ovannämnda risker om det för brottet endast är föreskrivet 2 års fängelse i straffskalan, men inte som brottets lindrigaste straff.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jag har fått en delgivning hemskickad, innebär det att en rättegång kommer att inledas?

2021-02-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag har fått en delgivning hemskickad ett tag efter förhör, betyder det att det kommer att bli en rättegång eller att det är klart utan rättegång? Det står inget om rättegång. Mvh
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Jag utgår från att din fråga rör ett brottmål. Ställ gärna frågan igen om det rör sig om ett tvistemål!Delgivning kan ges när en person är skäligen misstänkt för brottet eller när undersökningsledaren slutfört utredningenDelgivning innebär att en skriftlig handling på ett visst föreskrivet sätt överlämnas till personen som berörs av handlingen, exempelvis en brottsmisstänkt. När en förundersökning kommit så långt att en person kan anses skäligen misstänkt för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs (23 kap. 18 § första stycket RB).Delgivningen du har fått hemskickad är troligtvis en s.k. slutdelgivning. Slutdelgivning innebär att undersökningsledaren slutfört utredningen och att du och försvararen har en ovillkorlig rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen (23 kap. 18 a § första stycket RB). Du och försvaren har även rätt att begära att förundersökningen kompletteras. Åklagaren får inte besluta om att väcka åtal innan detta har skett.Det krävs att åklagaren på objektiva grunder kan förutse en fällande dom för att besluta om att väcka åtalÅklagaren har alltså en skyldighet att avvakta med beslutet fastän förundersökningen från dennes sida är färdigställd. Det är först efter slutdelgivningen och invändningar från försvaret som åklagaren ska besluta om att väcka åtal eller inte (23. kap 20 § RB). Det krävs att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom för att åklagaren ska väcka åtal. Åtal får inte väckas om försvarets kompletteringar och åberopande av nya omständigheter rubbar förväntningarna för en fällande dom.Sammanfattningsvis måste åklagaren avvakta med att besluta om att väcka åtal eftersom du har rätt att ta del av och komplettera förundersökningsmaterialet så att alla omständigheter och sidor kan beaktas. Det står alltså inte klart om målet kommer att gå till rättegång än.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har samtyckeslagen gjort det lättare att döma oskyldiga personer för våldtäkt?

2021-01-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Har samtyckeslagen gjort det lättare att oskyldigt döma män för våldtäkt?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Den nya s.k. samtyckeslagen bygger på frivillighetDen s.k. samtyckeslagen har dessvärre fått ett vilseledande namn eftersom lagen bygger på frivillighet och inte samtycke. Bestämmelsens införande innebär att det numera anses tillräckligt att gärningsmannen är grovt oaktsam beträffande omständigheten att deltagandet vid en sexuell aktivitet inte är frivilligt för att han ska dömas för oaktsam våldtäkt (6 kap. 1 a § första stycket BrB). Vid bedömningen om ett deltagande är frivilligt eller inte särskilt ska beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt (6 kap. 1 § andra meningen BrB). Med ''annat sätt'' avses exempelvis kroppsspråk eller minspel. Rekvisitet om frivillighet tar sikte på offrets faktiska handlande.Det krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att gärningsmannen begått oaktsam våldtäktI brottmål är beviskravet detsamma oavsett brott. För att bli dömd krävs det att det är ställt utom rimligt tvivel att gärningsmannen begått brottet. Det är således väldigt liten risk att döma en oskyldig peson till ett brott eftersom det ställs väldigt höga krav på bevisningen. De höga kraven motiveras av att man inte vill döma oskyldiga människor och därigenom säkerställa systemets rättssäkerhet.Sammanfattningsvis har införandet av den s.k. samtyckeslagen inte gjort det enklare att fälla oskyldiga personer eftersom beviskravet är lika högt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Varför vill man göra en bodelning efter en lång tid?

2021-01-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Har varit skild i ca 1,5 år. Under de 16 år vi var gifta har vi inte ägt något tillsammans, varken boende eller bil eller liknande. Nu vill mitt ex göra en bodelning. Min fråga är, varför vill man göra en bodelning såpass långt efter samt vad har han att vinna/jag att förlora på detta? Tacksam för svar. MvhE-L
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att allt giftorättsgods delas lika vid en bodelningNär du och din make ingick ett äktenskap omvandlades all er egendom till giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset ska som huvudregel delas lika mellan dig och din make vid eventuell bodelning, vid t.ex. skilsmässa (10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 3 § andra meningen ÄktB). Ni har alltså rätt till hälften av värdet på era gemensamma tillgångar. Med ett undertecknat äktenskapsförord kan makar dock förvandla giftorättsgods till enskild egendom (7 kap. 3 § ÄktB). Er enskilda egendom ingår inte i en bodelning och delas inte mellan er.Ert giftorättsgods ska alltså delas lika mellan er vid en bodelning om ni inte tecknat ett äktenskapsförord. Det finns ingen tidsfrist inom vilken en bodelning senast måste äga rum, vilket innebär att din make fortfarande kan kräva en bodelning efter 1,5 år efter skilsmässan. Likadelningsprincipens syftar till att skydda den mindre förmögna maken i äktenskapetMan kan vilja göra en bodelning för att tillvarata sin rätt till hälften av giftorättsgodset. Att makar ska dela lika på giftorättsgodset bygger på likadelningsprincipen. Makar har vanligtvis delad ekonomi och det är inte sällan de delar upp vem som köper vad eller att en make stannar hemma med barnen medan en arbetar. Det är svårt att säga vad du förlorar och vad han vinner på en bodelning eftersom jag inte vet era respektive tillgångar. Det kan vara förmånligt för ditt ex om en större del av giftorättsgodset är 'dina' tillgångar. Likadelningsprincipen säkerställer en ekonomisk jämställdhet mellan makarna i bodelningen och skyddar den mindre förmögna maken.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur stämmer man en person?

2020-12-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur man stämmer en person som har handlat på fakturor i ens namn och använt ens kort o vägrar betala ? Polisen säger att jag ska stämma personen men jag vet inte hur man gör riktigt?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att stämma någon måste du skicka in en stämningsansökan till en tingsrätt vars upptagningsområde omfattar den ort där motparten, om det är en privatperson, var folkbokförd den 1 november året innan stämningsansökan skickas in.Du kan skriva en egen ansökan eller fylla i en blankett som finns på Sveriges domstolars hemsida, här: https://www.domstol.se/globalassets/filer/gemensamt-innehall/blanketter/tvist/ansokan-om-stamning---dv-161.pdf. I blanketten ska du nämna dina personuppgifter samt din motparts. Du ska även förklara vad det är du vill att domstolen ska döma. Du ska sedan skriva ut ansökan och underteckna den. Du kan även bifoga eventuella bilagor om du så önskar och om det stödjer ditt yrkande. Du betalar sedan en ansökningsavgift och skickar in stämningsansökan till tingsrätten.Här förklaras stegen ytterligare: https://www.domstol.se/amnen/tvist/tvistemal-i-domstol/ansok-om-stamning/Du kan ta hjälp av ett juridisk ombud som kan hjälpa dig med ansökan ifall det känns lättare.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,