Skyddas recept av upphovsrätten?

2020-05-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag tänker sätta ihop en kokbok till mig och min familj och vänner. Tanken är inte att boken ska användas i kommersiellt syfte. Recepten kommer jag att plocka ifrån gamla kokböcker som jag har köpt genom åren, allt ifrån Cajsa Wargs "Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber" från år 1755 till Kerstin Wenströms "Husmoderns kokbok" från år 1938. Jag tänkte lägga med källreferenser för recepten och ur vilken bok jag plockat dem. Hur är det nu med upphovsrätten? Vad ska jag tänka på? Eventuella fotografier på recepten har jag tagit själv.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! För att något man skapat ska skyddas av upphovsrätten krävs att det uppnår så kallad "verkshöjd" (1 § URL). Man brukar förklara det som att det man skapat ska vara så originellt att en annan person oberoende av en själv inte skulle kunna skapa samma sak på egen hand. Recept brukar vanligen inte omfattas av upphovsrätten. Ingredienslistor och rena instruktioner om tillvägagångssätt uppnår inte verkshöjd och skyddas därför inte av upphovsrätten. Däremot skulle särskilt fantasifulla eller uppfinningsrika formuleringar kunna uppnå verkshöjd och därmed upphovsrätt. Du behöver egentligen inte använda källreferenser till recepten, men om du vill vara på den säkra sidan så skadar det ju aldrig att ha med dem. När det gäller bilder på recepten tolkar jag dig som att du har tänkt fota bilder på recepten själv? Det är klokt tänkt eftersom fotografier vanligen omfattas av upphovsrätten (1 § 5p. URL). Om du hade använt någon annans foton utan lov hade det kunnat vara ett otillåtet intrång i upphovsrätten, vilket är brottsligt (1 kap. 2 § URL samt 7 kap. 53 § 1 st URL). Dock finns det ett undantag som gör att man får använda någon annans bilder utan lov om det endast är för privat bruk (2 kap. 12 § URL). Med privat bruk brukar man mena bruk av en själv samt den närmaste familje-och vänkretsen. Skulle du därför vilja använda någon annans bilder kommer det därför troligtvis inte innebära några problem för dig, men eftersom du redan tänkt fota dina egna bilder så rekommenderar jag att du håller dig till den planen för att inte riskera intrång i upphovsrätten. Sammanfattningsvis ser jag inga problem med att du sätter ihop en kokbok till din familj och dina vänner så länge du fotar bilderna till recepten på egen hand. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skulle du ha några andra funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Tidigare hyresgäst står fortfarande folkbokförd på min adress

2020-05-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag hade en hyresgäst som flyttade till okänd adress den 7/1 2020. På nätet står han fortfarande kvar som boende på min adress. Det känns inte bra. Vad skall/kan jag göra?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Att inte anmäla sin flytt är olagligt (25 och 42 § Folkbokföringslagen). Det du kan göra i denna situation är att meddela Skatteverket om att en person som inte bor hos dig är folkbokförd på din adress. Skatteverket utreder då om det är något som behöver ändras i folkbokföringen. När du vänder dig till Skatteverket vill de gärna ha reda på följande:den adress det gäller (dit breven skickas, det vill säga din adress)personens personnummer (eller födelsedag och helst födelseår)personens namn (så fullständigt som möjligt)personens nya adress (om du känner till den)telefonnummer till personenmejladress till personennågot annat du känner till om personen, till exempel om hen har flyttat utomlands, hen studerar eller vilken arbetsgivare hen har.När du kontaktar Skatteverket behöver du inte lämna ditt namn eller dina kontaktuppgifter om du inte vill, men det underlättar för Skatteverket om du gör det. Skatteverket kan behöva kontakta dig och ställa följdfrågor om de uppgifter du lämnat.Du meddelar Skatteverket enklast genom deras tjänst Tipsa om misstänkt fusk. Du kan även ringa Skatteupplysningen på telefonnummer 0771-567 567. Hoppas att du fick svar på din fråga. Har du fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på nytt! Vänliga hälsningar

Kan särkullbarn begära jämkning av testamente?

2020-05-09 i Testamente
FRÅGA |Vår pappa har dött, han var gift med en kvinna som inte är vår mamma. Vi är två systrar som är särkullbarn. Nu har det kommit fram att de skrev ett testamente där vi bara ska få halva vårt arv nu och resten när frun dör. Har läst om jämkning och undrar om det är något som vi kan ha rätt till för vi vill ha vårt arv nu. Vi kommer inte överens med frun så vi känner att vi vill ha ett avslut nu och slippa ha med henne att göra. Vi är helt övertygade om att hon kommer göra slut på varenda öre så vi kommer aldrig få ut hela vår arvslott. Frun har en dotter sen innan.Vad kan vi göra?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hur storleken på arvet beräknasDin pappas bortgång innebär att äktenskapet mellan honom och hans fru upplöses och då ska deras egendom delas upp genom en bodelning (9 kap. 1 § 1 stycket ÄktB). Vid en bodelning räknas värdet av din pappas och hans frus egendom samman och sedan delas värdet lika mellan dem (11 kap. 3 § ÄktB). Er pappas hälft av det värdet utgör arvet efter honom. För att göra det lite tydligare har jag gjort ett räkneexempel. Exempel med fiktiva siffror:Värdet av er pappas egendom: 120 000 kr.Värdet av er pappas frus egendom: 80 000 kr.Sammanräkning: 120 000 kr + 80 000 kr = 200 000 kr.Likadelning: 200 000 kr/2 = 100 000 kr.Er pappas andel efter bodelning, d.v.s. arvslotten: 100 000 kr. Hur arvsfördelningen ser utDu och din syster är så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att du och din syster har rätt till er laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, d.v.s. hälften av värdet av er pappas andel efter bodelningen (7 kap. 1 § ÄB). Som bröstarvingar skulle ni kunnat begära jämkning av testamentet om det vore så att er pappa testamenterat bort laglotten. Det har ju er pappa dock inte gjort, och därför kan ni inte begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB) Exempel:Er pappas andel efter bodelning, d.v.s. arvslotten: 100 000 kr.Laglotten: 100 000 kr/2 = 50 000 kr.Du och din syster har därför rätt att ärva 25 000 kr var.Övriga tillgångar (i vårt exempel 50 000 kr) får din pappa testamentera bort fritt.Du och din syster kan därför inte kräva att få ut mer än er laglott (i vårt exempel 25 000 kr var).Din pappas fru har rätt till fyra prisbasbeloppEtt undantag från er rätt till er laglott är regeln om att den efterlevande maken har rätt till egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr. Det innebär att din pappas fru har rätt att behålla egendom till ett värde av 47 300 * 4 = 189 200 kr. Om hennes andel efter att bodelningen genomförts är mindre än 189 200 kr har hon rätt att få behålla så mycket av din pappas andel att hennes andel uppgår till 189 200 kr. Om vi fortsätter på vårt tidigare exempel blir det enligt följande:Värdet av er pappas egendom: 120 000 kr.Värdet av er pappas frus egendom: 80 000 kr.Sammanräkning: 120 000 kr + 80 000 kr = 200 000 kr.Likadelning: 200 000 kr/2 = 100 000 kr.Er pappas andel efter bodelning/arvslotten: 100 000 kr.Fruns rätt till fyra prisbasbelopp innebär att hennes andel ökar med 89 200 kr och er pappas andel minskar med 89 200 kr.Er pappas slutgiltiga andel/arvslotten: 100 000 kr - 89 200 kr = 10 800 kr. SlutsatsDin pappas testamente strider inte mot laglottsregeln. Du och din syster har därför ingen möjlighet till jämkning av testamentet, utan kan enbart kräva er laglott. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar