Går det att upprätta ett testamente för specifika ägodelar?

2020-12-11 i Testamente
FRÅGA |Hej!Har skrivit ett testamente att mina två barn ska ärva mig och det ska vara deras enskilda egendom. Nu vill jag lägga till specifika ägodelar barnen och barnbarnen ska ärva efter mig. Kan jag skriva ett till testamente som bara gäller dessa saker?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om testamente regleras i ärvdabalken (ÄB). Det står var och en fritt att upprätta ett testamente och det går att testamentera bort allt förutom laglotten till potentiella bröstarvingar (barn), 7 kap. 1 § ÄB. Det är fullt möjligt att ha flera olika testamenten. Dessa kommer då tillsammans att ligga till grund för fördelningen av ditt arv.Det är dock viktigt att tänka på att dina testamenten kommer tolkas utifrån testators (din) vilja 11 kap. 1 § ÄB. Det innebär att om testamentena på någon punkt skulle överlappa på ett motsägelsefullt sätt, är det troligt att det senast upprättade testamentet vinner företräde över det äldre. Detta på grund av att testators vilja tycks ha ändrats i och med det nya testamentets upprättande. Det finns vidare starka skäl för att anse att det äldre testamentet återkallats, 10 kap. 5 § ÄB. Överlappar flera testamenten bara på några enstaka punkter har Högsta domstolen i flera fall valt att bara bortse från de överlappande punkterna.SlutsatsDet är fullt möjligt för dig att upprätta ett nytt testamente för vissa specifika ägodelar. Det nya testamentet kan dock påverka det äldre testamentet, och det är då viktigt att du ser till att även de specifika ägodelarna ärvs som enskild egendom om det är din vilja. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Behöver man äga aktier i ett aktiebolag för att kunna vara med och bestämma i bolaget?

2020-12-10 i Bolag
FRÅGA |Min fru har ett ab tillsammans med sin mamma. 50 % vardera.Min frus syster är utköpt ur bolaget sen tidigare.Systern har synpunkter på om och vilka summor min fru tar ut ur bolaget i form av lön och utdelningar.Systern menar att min fru kan ta ut en större summa än utköpspengen hon fick. Revisorn menar att detta kan ha med arvsrätt att göra. Jag menar att har hon valt att köpas ut så har hon inte med bolaget att göra förrän mamman går bort.Vad gäller???MVH
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget lagstadgat sätt enligt aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) att influera ett aktiebolag och uttag ur detta, utan att inneha aktier i bolaget. För att kunna utöva inflytande i ett aktiebolag behöver man inneha aktier i aktiebolaget. Det framkommer exempelvis av 7:1 ABL och 7:8 ABL, som bestämmer vem som har rösträtt i ett aktiebolag. Det finns dock även vissa borgenärsskyddsregler i ABL, men de blir aktuella endast om ert aktiebolag har en skuld till din frus syster. Din frus syster har dock ett framtida intresse i aktiebolaget, då hon möjligen kan ärva hälften av deras mors aktier när denne avlider. Men det har inte någon inverkan på hennes lagliga möjligheter att påverka hur företaget drivs nuvarande. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Går det att skjuta upp en ordinarie föreningsstämma?

2020-11-26 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en pensionärsförening som enligt våra stadgar måste ha årsmöte innan januaris slut. Dels är vår lokal, en träffpunkt för pensionärer, stängd. Dels är vi ju normalt ca 40 deltagare på en sån träff.Jag skulle vilja få skjuta på mötet tills senare i vår med tanke på alla coronarestriktioner. Hur går jag till väga för att göra det på ett lagligt sätt.Tacksam för ett svar.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga om er förening är en ekonomisk eller idéell förening (IF). Därför kommer jag i mitt svar utgå ifrån att det handlar om en IF.Ideella föreningar saknar specialreglering, det finns då ingen lag som reglerar ideella föreningar. Istället är det främst stadgan som styr hur den ideella föreningen regleras. Men det finns även andra normkällor (förutom lag och stadgar). Exempel är:- God föreningssed- Paralleller från andra regelområden, som t.ex. lag (2018:672) om ekonomiska föreningar.- Tidigare domslut främst från Högsta domstolen är även aktuella när det handlar om gällande rätt för IF.- Principer kan också vara av betydelse. Exempel på principer är Majoritetsprincipen, likhetsgrundsatsen och samtyckesprincipen.SlutsatsÄven om det då inte finns någon lagreglering gällande IF så finns det en hel del att ta i beaktande ändå. Dock är stadgan alltid utgångspunkten när det gäller IF. Frågan som uppstår i ditt fall är då om det är möjligt att frångå stadgarnas bestämmelse? Eftersom stadgan och tiden för er årsstämma handlar om en regel som skapats av medlemmarna och som egentligen inte är till något skydd mot t.ex. borgenärer, utan mer till skydd för medlemmarna, så finns det en associationsrättslig princip (samtyckesprincipen) om att sådana regler kan frångås om samtliga medlemmar samtycker till detta. Innebörden är alltså om det i stadgarna står att stämman ska hållas i januari skulle föreningen kunna besluta att stämman istället ska hållas i senare, om ingen medlem motsätter sig det. Andra alternativ är att ni försöker anordna en föreningsstämma digitalt eller att den kan ske per capsulam, vilket i princip innebär att ett beslutsprotokoll skickas runt och godkänns av samtliga röstberättigade medlemmar. Om stadgarna har bestämmelser om det kan medlemmar även utöva sin rösträtt genom poströstning.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Är ett uttalande om zigenare hets mot folkgrupp?

2020-11-24 i Övriga brott
FRÅGA |Hej. En svensk politiker kallade rumänska tiggare för zigenare. Är det hets mot folkgrupp?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hets mot folkgrupp regleras i 16 kap. 8 § Brottsbalken (BrB). Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras och etniskt ursprung kan dömas för hets mot folkgrupp, till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Om uttalandet är särskilt allvarligt kan man även dömas för grov hets mot folkgrupp. Det finns två krav som behöver vara uppfyllda för att en person kan dömas för hets mot folkgrupp.1. Kravet på hot eller uttryck för missaktning.Hur uttalandet av politikern har gjorts spelar stor roll för en bedömningen om politikern ska kunna dömas för hets mot folkgrupp. För straffbarhet krävs även att det är klarlagt att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. Det avgörande i ditt fall är då om politikern i sitt uttalande om zigenare visat uttryck för missaktning, indirekt eller direkt.2. Kravet på spridning av ett uttalande eller annat meddelande.Kravet på spridning innebär att uttalandet eller meddelandet måste ha tagits till del av fler individer än va bara individer i politikerns typiska privata sfär. Om det endast är dennes familj som tar del av uttalandet borde det inte uppfylla kravet på spridning. Men uttalande på en offentlig plats, radio eller på sociala medier uppfyller troligen kravet på spridning. Slutsats Gällande ditt fall är informationen lite knapphändig för att kunna göra en bestämd bedömning av om det räcker till för att döma politikern för hets mot folkgrupp. Bara uttrycket zigenare i sig utan något annat missaktande uttryck eller sammanhang borde inte räcka till för att döma någon för hets mot folkgrupp. Men om du kan bevisa att uttalandet uppfyller de två kraven och kan bevisa detta, så kan det bli möjligt att politikern döms för hets mot folkgrupp. Om du vill läsa på ytterligare om kraven kan jag rekommendera att läsa lite kort i förarbetena till bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vilka regler finns angående meddelarfrihet?

2020-12-10 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! Vilka regler finns det angående meddelarfrihet i TF och YGL?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!MeddelarfrihetenMeddelarfriheten innebär att varje medborgare har rätt att lämna uppgifter om vad som helst till den som kan offentliggöra uppgifterna i media, t.ex. författare, nyhetsbyråer eller radioredaktioner. Meddelarfriheten får även endast begränsas på det sätt som anges i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen.I Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) framkommer meddelarfriheten främst i 1 kap. 1 § och 1 kap. 10 § YGL.I Tryckfrihetsförordningen (TF) framkommer meddelarfriheten främst i 1 kap. 1 § och 1 kap. 7 § TF.Om du vill läsa på lite mer själv så kan jag hänvisa till denna text. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Påföljder av missbruk vid god man uppdrag

2020-12-06 i God man
FRÅGA |Hej.Jag blev god man för en kvinna i februari detta året. Jag hade precis blivit av med min anställning pga psykisk ohälsa.Jag har under tiden efter jag blev arbetslös utvecklat ett spelberoende och har ioch med det förskingrat ca 150000 kr. Jag har fört över dessa pengar från hennes konto till mitt och sedan spelat upp dem. Jag har vunnit också, och trott att jag ska kunna spela tillbaka pengarna. Men nu är det snart redovisning och då kommer jag anmälas. Jag är en kvinna på 53 år, har levt ordnat tills nu och är tidigare ostraffad.Vad tror du kommer hända, vad får jag för straff?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Påföljder för god manRegler för en god man finns i 11 kap föräldrabalken (FB). Om en god man gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sitt uppdrag ska denne entledigas från sitt uppdrag (11 kap 20 § FB). Om den gode mannens agerande orsakat skada kan denne bli skadeståndsskyldig mot den enskilde (12 kap 14 § FB).SvarI ditt fall kan det innebära att du både kan bli uppsagd som god man och kan bli skadeståndsskyldig. Utöver ansvar enligt FB kan även ansvar enligt 10 kap brottsbalken, som handlar om förskingring och annan trolöshet, bli aktuellt. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Underhållande av officialservitut

2020-11-24 i Servitut
FRÅGA |HejHar en sommarstuga med officialservitut på en skogsväg. Vi har att underhålla vägen. Så fort vi lagt på mer grus etc är markägaren där och kö med traktor, gräver, flyttar runt gruset och så vidare. Vi undrar vad det är som gäller här. Vi har övervakningskamera på tomten och har noterat att de är där efter mörkrets inbrott med ficklampor och kollar vad vi har gjort för arbeten. Är det korrekt att markägaren har rätt att påverka framkomligheten genom att köra med traktor, gräva och flytta runt grus med mera då vi försöker förbättra vägen? Vad råder ni oss att göra. Tack på förhand.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande officialservitut är huvudregeln att servitutet inte ska medföra några skyldigheter för den tjänande fastigheten (vilket i detta fallet är er fastighet). Ett undantag är dock underhållande av väg, 7 kap. 1 § andra stycket fastighetsbildningslagen. För att den tjänande fastigheten ska vara skyldig att underhålla vägen måste dock detta varit en överenskommelse vid tidpunkten för servitutets upprättande. Enligt 14 kap. 6 § Jordabalken (JB) åligger det er som härskande fastighet att underhålla vägen och den tjänande fastighetsägaren har rätt att använda vägen och inspektera att ni fullgör er skyldighet. Men om markägaren i ert fall förstör vägen genom att använda denna oskäligt mycket borde detta rimligen ge upphov till att denne kan bli skyldig att hjälpa till med kostnaden för underhåll av vägen. Som utgångspunkt får inte heller den tjänande fastigheten förhindra att servitutet fyller sitt ändamål, genom att exempelvis göra vägen obrukbar (Jfr rättsfallet NJA 2018 s 200). Det finns dock inte en direkt laglig påföljd i JB för situationen i ert fall när markägaren agerar som ni berättar. I första hand rekommenderar jag därav er kontakta markägaren och ta upp era bekymmer och försöker få till en lösning där markägaren möjligtvis hjälper till med underhållandet av servitutet. Det är alltid bäst för båda parter om konflikten går att lösa innan det blir en rättslig tvist. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Kan man ångra ett ingått avtal?

2020-11-11 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Jag gjorde en medicinsk undersökning och då ville läkaren ta kort och sade att jag skulle vara anonym. Efter flera behandlingar så fick jag skriva under ett papper att de skulle använda mina bilder på deras hemsida osv. Jag skrev under avtalet men ångrar mig nu. Har jag någon rätt att häva avtalet på bilder/videor på mig som de använder?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan man ångra ett ingått avtal? Din fråga handlar om att du vill ogiltighetsförklara ett avtal och detta regleras i tredje kapitlet avtalslagen. Huvudregeln när det gäller avtal är att ett ingått avtal är giltigt och det är endast i undantagsfall som det kan hävas. Det finns flera ogiltighetsgrunder i tredje kapitlet avtalslagen. Men i ditt fall kan 30 §, 31 §, 33 § och i sista hand 36 § avtalslagen vara aktuella. 30 § avtalslagen regler ogiltighetsgrunden svek. För att det ska vara möjligt att göra gällande att svek har skett, måste två rekvisit ska vara uppfyllda:vilseledande genom lämnande av oriktiga uppgifter eller undanhållande av informationvilseledandet ska ha skett avsiktligen, med andra ord måste den som vilseleder haft uppsåt att göra det.Det kan dock vara svårt att bevisa att motparten har haft uppsåt att vilseleda dig och därför blir det svårt att använda bestämmelsen för att ogiltigförklara avtalet i ditt fall.31 § Reglerar ogiltighet genom att någon utnyttjat t.ex. någons beroendeställning vilket skulle kunna vara aktuellt i ditt fall. 31 § ska dock tillämpas restriktivt och det krävs ett klart missförhållande mellan förmånen för motparten och vad du fått i utbyte i avtalet. Med förhållandena som framkommer i din fråga räcker det nog inte till för ett ogiltigförklarande av avtalet.33 § är en generalklausul, vilket betyder att den kan användas på många olika avtal. Bestämmelsen innebär att ett avtal kan bli ogiltigt om omständigheterna när du skrev på avtalet strider mot allmänt hållen tro och heder. Här krävs också insikt hos motparten att det varit ett orättvist förhållande som förelåg vid avtalets tillkomst. I min bedömning av de uppgifter som jag tagit del av i din fråga kan du nog tyvärr inte använda dig av denna bestämmelse heller för att ogiltigförklara avtalet.36 § är också en generalklausul, men denna är ännu bredare och tar sikte på oskäliga villkor i avtal. Med uppgifterna som framkommer i din fråga verkar dock inte avtalet du ingått vara oskäligt i den graden att det skulle kunna ogiltigförklaras med hjälp av 36 §. SlutsatsI ditt fall så kommer du troligen vara bunden av avtalet du ingått, då det inte verkar föreligga någon laglig grund för att häva avtalet. En alternativ väg du skulle kunna gå vore att helt enkelt fråga motparten om de är villiga att häva avtalet eller sluta använda dina bilder på hemsidan. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,