Vad är straffet för bidragsbrott?

2021-12-19 i Övriga brott
FRÅGA |Jag ska upp till rätten för bidrag brott. Den totala summan är 5947 kr vid fem olika tillfällen. Vad kan straffet bli? Jag har absolut inte gjort detta medvetet. Tacksam för svar!
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!BidragsbrottslagenBidragsbrott kan innebära böter eller upp till två år i fängelse som påföljd, 2 § Bidragsbrottslagen. Faktorer som kan påverka straffets längd kan vara beloppet på bidragen, hur länge brottet har pågått och om det skett under organiserade former. Särskilt allvarligt är det om bidragsbrotten har begåtts med ett syfte att utnyttja välfärdssystemet. Något som kan påverka bedömningen är också om någon tidigare begått brott och om det är samma typ av brottSvarDet är alltid svårt att bedöma vilket straff som kan följa på ett specifikt brott, men vanligtvis är den högre delen av straffskalan, alltså upp mot 2 år, reserverad för svårare former av brottet i fråga. I ditt fall handlar det om en inte obetydlig summa, men summan i sig och att det skett ett par gånger, är troligen inte tillräckligt svårt för att tala för ett fängelsestraff. Istället bör det vara aktuellt med antingen böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

En åklagares objektivitetsplikt

2021-11-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad heter det när en åklagare / polis kan välja att inte ta upp bevis som kan funka som fördel för den misstänkte?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarEn åklagare har en objektivitetsplikt enligt lagen och kan därför inte välja att inte ta upp bevis som talar till fördel för den misstänkte. Om åklagaren skulle göra det kan det innebära ett tjänstefel. Detsamma borde gälla för poliser.Åklagarens objektivitetspliktÅklagaren har en objektivitetsplikt både innan, under en förundersökning och även senare om denne beslutar att väcka åtal, 1 kap. 9 § Regeringsformen och 23 kap. 4 § Rättegångsbalken. Objektivitetsplikten är alltså något som en åklagare alltid måste beakta i sin tjänst. Vad objektivitetsplikten innebär rent praktisk kan vara att åklagaren är skyldig att undersöka och ta fram all information och bevisning som är relevant i ett fall, det gäller oavsett om det talar för den misstänktes fördel eller nackdel. Om Åklagaren i ditt fall har valt att inte ta upp bevismaterial som kan antas ha någon betydelse i målet särskilt om det talar för en misstänkts oskyldighet kan detta utgöra ett tjänstefel från åklagarens sida, 20 kap. 1 § Brottsbalken. Det brukar dock krävas betydligt åsidosättande av objektivitetsplikten för att en åklagare kan dömas för tjänstefel.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Preskriptionstiden för brott och tidpunkten för preskriptionsavbrott.

2021-11-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Om tid mellan stämningsansökan och rättegång är längre än preskriptionstid för brott begått. Kommer det preskriberas?Tack!
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarGränsen för när ett brott preskriberas varierar beroende på brottets allvarlighet, 35 kap. 1 § punkt 1-5 Brottsbalken. Preskriptionstiden löper ända tills den misstänkte/tilltalade tagit del av åtalet/stämningsansökan, 35 kap. 1 § Brottsbalken Om åtalet/stämningsansökan har delgivits den misstänkte/tilltalade inom inom preskrpitonstiden spelar det ingen roll om rättegången hålls vid en tidpunkt när brottet annars kan anses vara preskriberats. Det är alltså tidpunkten för delgivning av åtalet/stämningsansökan som är avgörande. Se även NJA 1983 s. 741 som behandlar frågan om preskription och preskriptionsavbrytande för brott för mer information. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

What can affect an application for permanent uppehållstillstånd/permanent residence?

2021-11-13 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hi,I am applying for permanent uppehållstillstånd and fulfill all conditions. However i got a fine of 1700SEK for high speed taken by a camera. It states as follows: Strafforeläggande Godkant 2020-01-21, AM-325-20-2, Ostersund ak- Trafik (703T) Brott mot trafikförordningen 2019-08-31 10 kap 12 st 15p och 14 kap 3 2p trafikfbrordningen (1998 1276) 1 sin lydelse fore i jamuani 2020 samt lokala trafikföreskrifter. May this affect the decision for permanent residence? Can I get a rejection ?Many thanks in advance.
Hampus Lagerquist |Hi, thank you for turning to Lawline with your question!AnswerWhen Migrationsverket (the Swedish immigration agency) is processing an application for permanent uppehållstillstånd there are some things that they take into consideration. One of the things that can affect the decision to give a permanent uppehållstillstånd is if the applicant (you in this case) has previously committed any crimes, 5 kap. 17 § Utlänningslagen (Law on foreigners.) So in conclusion, because you have commited a crime before it can affect your application for permanent uppehållstillstånd. But the seriousness of the crime should also be taken into consideration so because your crime is not of a serious character it might not affect the decision as much. Hope you got an answer to your question!For further help you can turn to info@lawline.seKind regards,

Får man filma under ett kommunfullmäktige sammanträde?

2021-12-19 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejAllt fler kommuner websänder sina kommunfullmäktigemöten på internet och lägger upp dem på t.ex. Youtube. Men om en kommun iNTE gör detta är det då tillåtet för en privatperson eller journalist att filma mötet och lägga upp detta på Youtube? Kan kommunen fatta ett beslut som förbjuder detta?Kommunfullmäktige är ju ett öppet offentligt möte i en offentlig lokal där de som filmas är offentliga politiker.
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!Svar Som huvudregel bör det vara tillåtet att filma, men kommunen kan fatta beslut som förbjuder bild- och ljudupptagning i vissa fall. Aktuella regler Huvudregeln är att kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga men det finns möjligheter att hålla sammanträdena inom stängda dörrar, 5 kap. 42 § kommunallagen. Det är ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och denne ansvarar även för ordningen vid sammanträdena. Om någon uppträder störande och inte rättar sig vid en tillsägelse kan någon även utvisas från ett sammanträde, 5 kap. 43 § kommunallagen. Utgångspunkten är alltså att filmning bör vara tillåtet så länge sammanträdet är offentligt och det inte stör ordningen. Det existerar emellertid möjligheter för en kommun att fatta beslut om att det ska vara förbjudet med ljud- och bildupptagning under ett offentligt sammanträde. JO har konstaterat att en kommunal nämnd (borde även gälla för kommunfullmäktige) i princip kan besluta om ordningsregler som innebär att åhörare vid ett öppet sammanträde inte får spela in ljud- och bildupptagningar. Det är dock viktigt att regeln inte får vara godtycklig, diskriminerande eller kommit till av irrelevanta skäl. Huvudregeln är även enligt JO att den självklara utgångspunkten är att det ska vara tillåtet för åhörare att få spela in under offentliga sammanträden, (JO dnr 6356-2012).Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Formkraven för upprättandet av ett samboavtal

2021-11-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |I ett samboavtal måste det framgå ort och datum eller är det endast namnteckningarna som är av vikt?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarDet enda formkravet för att ett samboavtal ska anses vara giltigt är att det ska vara skriftligt och att båda parterna ska skriva under det, 9 § andra stycket Sambolagen. Det existerar alltså inga formkrav på att ort och datum ska finnas med i ett samboavtal, emellertid kan det vara bra ur bevissynpunkt att veta när ett samboavtal upprättas om det skulle uppstå en framtida tvist. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vad innebär en åklagares objektivitetsplikt?

2021-11-14 i Alla Frågor
FRÅGA |En åklagare har uppsåtligen undanhållit och undanskaffat bevismaterial. Lagrum? Liknande mål?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarÅklagaren har en objektivitetsplikt både innan och under en förundersökning och även senare om denne beslutar att väcka åtal, 1 kap. 9 § Regeringsformen och 23 kap. 4 § Rättegångsbalken. Objektivitetsprincipen är alltså något som en åklagare alltid måste beakta i sin tjänst. Vad objektivitetsplikten innebär rent praktisk kan vara att åklagaren är skyldig att undersöka och ta fram all information och bevisning som är relevant i ett fall, det gäller oavsett om det talar för den misstänktes fördel eller nackdel. Om Åklagaren i ditt fall har undanhållit och undanskaffat bevismaterial som kan antas ha någon betydelse i målet särskilt om det talar för en misstänkts oskyldighet kan detta utgöra ett tjänstefel från åklagarens sida, 20 kap. 1 § Brottsbalken. Det brukar dock krävas betydligt åsidosättande av objektivitetsplikten för att en åklagare kan dömas för tjänstefel.JO-fallEtt JO-fall som behandlar frågan om en åklagares bristande objektivitet är JO 2874-2011 där JO dock fann att åklagaren inte hade brustit i sin objektivitetsplikt.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Är det olagligt att röja en privatpersons skyddade adress?

2021-10-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Om en privatperson med uppsåt röjer en annan privatperson som bor på skyddad adress, genom att till exempel filma med syfte att dela detta, bryter den personen mot lagen då?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarDet är inte olagligt i sig för en privatperson att röja en skyddad adress. Men gör någon det som tjänsteman kan man däremot göra sig skyldig till tjänstefel, (20 kap. 1 § Brottsbalken). Om privatpersonen däremot hotar med att röja den skyddade adressen kan det anses utgöra olaga hot, (4 kap. 5 § Brottsbalken). Det finns ett annat sätt som skulle kunna göra agerandet i fråga olagligt och det är kränkande fotografering. Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år, (4 kap. 6 § a Brottsbalken). För att detta ska bli aktuellt i ditt fall måste alltså bilderna/videon tagits när de med skyddad adress befunnit sig inomhus i sin bostad eller annat liknande utrymme. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,