Kan man göra sitt arv till enskild egendom hos sina arvstagare?

2021-07-16 i Enskild egendom
FRÅGA |Kan en ingift person till bröstarvinge kräva sin del av den senares arvslott (även i förtid) vid en skilsmässa ? Kan man i testamente förhindra att så sker om det skulle vara möjligt
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarEn ingift person bör inte rätt att i förtid kräva en del av ett framtida arv. Du har även rätt att försäkra dig om att den egendom som du vill ska tillfalla din arvtagare ska bli enskild egendom, vilket du åstadkommer genom att skriva det som ett villkor om detta i ditt testamente. Detta innebär att egendomen som din bröstarvinge ärver hålls utanför bodelning i samband med en potentiell separation. Utan ett förordnande om att arvet ska vara enskild egendom är huvudregeln att arvet blir mottagarens giftorättsgods om denne är gift och delas därmed lika vid en framtida separation. Det är viktigt att förordnande med ett villkor om enskild egendom utformas på ett korrekt sätt för att få ett juridiskt bindande skydd. Därför rekommenderar jag att du vänder dig till en jurist när du utformar ditt testamente.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vad kan man göra om man befarar att ett barn far illa?

2021-07-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej jag och min dåvarande separerade för 3år sen, hon träffa sedan en ny person jag var kritisk mot som hade domar i domstol för bla. Sms-lån, jag fick nu för ett par veckor sedan reda på att han dessutom är narkoman och haft fler tal återfall. Jag anser inte han lämplig att spendera tid med min son. Hon hävdar att min åsikt spelar ingen roll hon bestämmer vem eller vilka Lion träffar på sin vecka. Men vi har delad vårdnad och jag anser detta vara högst olämpligt. Vad kan jag göra?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarEtt alternativ du har, om du är orolig att ditt barn far illa, är att göra en orosanmälan till socialtjänsten, (14 kap. 1 c § Socialtjänstlagen). Enligt lagen står att var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Det innebär att om du har misstankar om att ditt barn riskerar att ta skada fysiskt eller psykiskt så bör du göra en orosanmälan. Socialtjänsten kommer efter en orosanmälan undersöka om de behöver inleda en utredning om barnets förhållanden och mående. Om du bestämmer dig för att anmäla har du även rätt att få reda på om socialtjänsten har inlett eller inte inlett en utredning om det inte är olämpligt att informationen lämnas ut, (14 kap. 1 b § Socialtjänstlagen).Länkar till vart du kan göra en orosanmälan finns på socialstyrelsens hemsida.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vem står för ett eventuellt skadestånd om en hund biter någon?

2021-07-13 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej. jag undrar om vem står för ev skadestånd som min hund har orsakat men händelsen har upp stått hos fodervärden. Våran hund har huggit en person som grabbade tag i nackskinnet på hunden då den åt ur skålar som stod framme på bordet hos fodervärden vid en fest som dom hade. Vi hade ingen veten skap att det skulle vara en fest och vi var inte med. Fodervärden visste om att hunden inte skall vara med när det är mycket folk då det här kan uppstå. Dom sa att hunden hade varit inlåst men att någon hade släppt ut den. det var våran son som grabbade tag i nackskinnet på hunden då han blev arg att hunden åt ur skålarna. nu kräver han att hunden skall avlivas. Fodervärden har inte kommit med något försök att ens fråga sätta sin del i det hela. Sonen och fodervärden är kompisar. Hunden är nu hemma och vi brukar inte låta hundarna vara med vid bordet när vi har gäster eller barn här för att undvika sådana här händelser. ni får gärna ta kontakt med oss. Tack på förhand.
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline! SvarNär det gäller din fråga kommer sannolikt ni som hundägare tyvärr bli tvungna att betala skadestånd till den som blivit biten av din hund, oavsett om ni varit närvarande eller ej. Men det finns en möjlighet att skadeståndets skulle kunna jämkas på grund av att din son möjligtvis, uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan (6 kap. 1 § Skadeståndslagen). Att skadeståndet jämkas innebär att beloppet på skadeståndet sätts ner eller att skadeståndet faller bort helt. Relevanta lagarNär det gäller en hundägarens ansvar för skador som en hund orsakar regleras detta i lagen om tillsyn över hundar och katter. Denna lagen brukar även kallas för hundlagen i folkmun. För en hundägare gäller vad som kallas "rent strikt ansvar" för skador som orsakas av deras hund, (19 § hundlagen). Rent strikt ansvarRent strikt ansvar för hundägaren innebär att du som hundägare blir skadeståndsskyldig oavsett av vilken anledning skadan uppkommit, det spelar då ingen roll om du eller någon annan orsakat skadan. Det finns dock en möjlighet för hundägaren att kräva tillbaka betalning av den som kan bevisas ha orsakat skadan, (19 § hundlagen). Övriga rådPå grund av det rent strikta ansvaret som en hundägare har, kan ett gott råd vara att kontrollera om din hemförsäkring har en ansvarsförsäkring. En ansvarsförsäkring kan täcka kostnader som uppstår genom skadestånd som du behöver betala för skada som hunden kan orsaka. Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.se

Vem avgör om något är ställt utom rimligt tvivel?

2021-07-12 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Vem är det som avgör vad som är "utom rimligt tvivel" ? I ett fall där någon döms i en hovrätt och det inte är förutom rimlig tvivel måste det vara tjänstefel av domaren ?Hur kan man döma någon i ett allvarligt mål där den misstänkte är minderårig och det förstör hela hans liv i ett fall där det dessutom inte finns några klara bevis utan det är ord mot ord. Hovrätten går helt på den målsägandes berättelse och den misstänkte har vittnen på att målsägande ljuger men hovrätten bryr sig inte om det överhuvudtaget. Detta är för mig att leka med en minderårigs framtid. I detta fall får jag en känsla av att domaren vågar inte ha fel så därför sätter vi skyldig på pappret.Jag skulle vilja få en förklaring hur det kan gå till så i Sverige 2021 och hur man kan anmäla en juristdomare för tjänstefel vilket jag tycker att detta är. Jag förstår att ni inte kan svara på detta helt till fullo då ni inte är insatta i fallet men hade ändå gärna vilja ha en förklaring på vad det kan bero på och vart jag vänder mig.Jag ser fram emot svar.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDet är domstolen som ska bedöma om något är ställt utom rimligt tvivel. I svensk rätt finns det en princip om fri bevisprövning vid rättegångar. Principen innebär att parterna i en rättegång får använda all bevisning som de kan få fram (så kallad fri bevisföring) och att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen (så kallad fri bevisvärdering). Domstolen och domaren har möjlighet att själva bedöma vilket bevis som har mer eller mindre bevisvärde i rättegången. I ett fall som ditt där ord står mot ord kan detta innebära att domaren t.ex. har bedömt vissa vittnesuppgifter som mer trovärdiga än andra. Hur klagar man på en domare?Du kan göra en JO-anmälan om du tycker att domaren agerat på ett klandervärt sätt och inte skött sin uppgift. Om JO finner att domaren faktiskt begått ett tjänstefel så är det JO som sköter ett åtal om tjänstefel. ÖverklaganDet finns även en möjlighet att överklaga en hovrätts domslut till Högsta domstolen. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Får man ta bort grenar på en grannes träd som växer in på en tomt?

2021-07-16 i Fastighet
FRÅGA |Hej. På min granntomt står två jätte stora träd 2 till 5 meter ifrån min tomt gräns. Mot hösten måste jag ta hand om gigantiska mängder löv som kommer från dessa träd. Jag är innerligt trött på att ta hand om andras skräp. Jag har pratat med de att ta bort grenarna som hänger över min tomt utan resultat. Jag har ingenstans att göra mig av med löven. Är det brottslig att lägga de krattade löven på tomten där de kommer ifrån? Mvh hälsningarEn besviken granne
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarKortfattat, så har du rätt att ta bort de grenar som växer över på din tomt om de orsakar dig olägenhet, dock måste du först informera din granne om detta och ge denne en chans att själv ta bort dem innan du själv får göra något. Jag skulle inte heller rekommendera att du lägger över löven hos grannen, utan avvakta istället tills du har möjlighet att ta bort grenarna helt, då detta borde åtgärda problematiken. JordabalkenMycket av lagarna som reglerar förhållanden mellan grannar och fastighetsförhållanden behandlas i Jordabalken. I ditt fall finns det ett relevant lagrum som stadgar att om ett träds grenar (din grannes träd) växer över en tomtgräns och orsakar olägenhet så får fastighetsägaren (du i detta fallet) ta bort dessa. Din granne ska dock först ges möjlighet att själv vidta åtgärder om ett borttagande kan väntas ge betydande skada för denne, (3 kap. 2 § Jordabalken). Att du behöver ta hand om alla löv som faller från din grannes träd borde troligen kunna anses vara en olägenhet vilket ger dig rätt att kräva att din granne ska ta bort grenarna, eller om din granne vägrar att göra detta inom en viss tid så kan du själv få ta bort grenarna. En rimlig tid du bör ge grannen att vidta åtgärder kan vara cirka tre till sex månader. Görs inte detta bör det vara fritt för dig att själv kapa inträngande grenar och rötter. Du nämner i din fråga att du redan pratat med dina grannar om att ta bort grenarna, tidsfristen på hur länge grannarna har att ta bort grenarna själva bör alltså löpa från den första gången som du framförde din begäran till grannarna. Endast gren och rot får tas bortEn viktigt sak att tänka på är dock att lagen endast nämner att man endast får kapa "gren" och "rot". En stam som hänger över en tomtgräns får man inte röra och man får inte heller ta bort rötter och grenar på ett sådant sätt att trädet dör av ingreppet. Att kapa en grannes grenar bör alltså göras med stor försiktighet. Skulle träden dö som resultat av ett ingrepp kan det innebära att man blir ersättningsskyldig (2 kap. 1 § Skadeståndslagen). Att på eget initiativ vidta åtgärder kan även innebära en brottslig handling i form av egenmäktigt förfarande eller skadegörelse, som kan resultera i böter eller i extrema fall fängelse, (8 kap. 8 § och 12 kap. 1 § Brottsbalken).Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Behöver en skadereglerare uppge sitt efternamn till en kund?

2021-07-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Skaderegleraren på mitt försäkringsbolag vägrar att uppge sitt efternamn i en bilskadeärende. Kan hon göra det?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline! SvarDet förefaller inte finnas några aktuella lagar eller liknande som reglerar huruvida en skadereglerare behöver uppge sitt efternamn vid hanteringen av ett ärende. Rent juridiskt sätt behöver alltså troligen inte skaderegleraren uppge sitt efternamn om denne inte vill. En annan fråga blir om det finns ett speciellt förhållningsätt eller arbetsordning hos ditt försäkringsbolag som gör att en skadereglerare borde uppge sitt efternamn. Tyvärr kan jag inte svara på hur det ser ut hos ditt försäkringsbolag gällande den frågan, men du kan höra av dig till dem och fråga hur det ser ut hos just ditt försäkringsbolag. Du bör möjligen även kunna klaga direkt till ditt försäkringsbolaget om du anser att du hade ett behov av att få reda på skadereglarens efternamn och denne inte vill tillgodose din förfrågan utan en acceptabel ursäkt. Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.se Mvh,

Hur kommer uppgifter in i belastningsregistret och när försvinner de?

2021-07-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Om ett brott läggs ner p.g.a brott kan styrkas försvinner då alla uppgifter i brottsregistret
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att antingen inget åtal har väckts mot dig eller att ett åtal har lags ner. SvarKortfattat, om du inte har ålagts en påföljd för brott i en domstol eller något annat liknande så bör det inte finnas några uppgifter om dig i belastningsregistret (samma sak som "brottsregistret"). Uppgifter som kan finnas i misstankeregistret bör tas bort efter att det inte väckts åtal eller att åtalet lagts ner. Uppgifter i belastningsregistretBelastningsregister är detsamma som brottsregistret, som det ofta kallas i folkmun. Regler om belastningsregistret finns i lag om belastningsregister. Belastningsregistret innehåller bland annat information om den som ålagts påföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot eller fått åtalsunderlåtelse (3 § lag om belastningsregistret). Även domar meddelade i utlandet kan föras in i registret. När det gäller din fråga förefaller inte ditt fall passa in under något av alternativen till att föras in i belastningsregistret. Det finns därav troligen inte några uppgifter om dig i belastningsregistret.Uppgifter i misstankesregistret Det finns potentiellt uppgifter om dig i misstankeregistret. Regleringen om misstankeregistret finns i lag om misstankeregister. Polisen skall föra ett register med uppgifter om dem som är skäligen misstänkta för brott (1 § lag om misstankeregister). Uppgifter i registret skall gallras om exempelvis, inget åtal har väckts eller om ett åtal har lagts ned (13 § lag om misstankeregister). Om det funnits uppgifter om dig i misstankeregistret bör de tas bort inom en snar framtid efter att åtalet eller förundersökningen lagts ner. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Kan en riksdagsledamot avsättas på grund av brott?

2021-07-02 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag undrar om en riksdagsman kan skiljas från sitt uppdrag på grund av brott? Och i så fall av vem?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarEn riksdagsledamot kan avsättas på grund av att denne visat sig vara uppenbart olämplig att fortsätta sitta i riksdagen på grund av brott. (4 kap. 11 § Regeringsformen). Kraven på att något är uppenbart olämpligt är dock väldigt högt ställt, vilket har gjort att det ytterst sällan sker att en riksdagsledamot blir avsatt även om de begått ett brott eller agerat olämpligt. Förklaringen till att det är så svårt att avsätta riksdagsledamöter är troligen att förhindra att riksdagsledamöter avsätts av endast politiska skäl av sina meningsmotståndare. Vem kan avsätta?Det är endast en domstol som kan fatta beslut om att avsätta en riksdagsledamot på grund av brott (4 kap. 11 § Regeringsformen). Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,