Får man flytta ett fordon som står på ens mark?

2021-06-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Vi (ett företag) har en utländsk bil på våran mark som stått i 2 år. Vi får inte tag på någon ägare. Får vi göra vad vi vill med bilen eller måste vi kontakta kommunen?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarNi borde kontakta kommunen och förhoppningsvis kan kommunen sedan flytta fordonet inom en rimlig tid. För att kommunen ska flytta fordonet behöver ni troligtvis även kunna bevisa att bilen stått på eran mark minst en månad i följd efter att ni försökt underrätta fordonsägaren på något sätt. Ni skulle även kunna underrätta polisen, om ni misstänker att fordonet potentiellt kan vara stulet eller ha varit involverad i ett brott. Om ni själva skulle flytta eller skada fordonet kan ni göra er skyldiga till ett brott (T.ex. Egenmäktigt förfarande 8 kap. 8 § Brottsbalken eller Skadegörelse 12 kap 1 § Brottsbalken).Lag om flyttning av fordon i vissa fallEtt registrerat fordon får flyttas om det varit parkerat på annans mark under minst sju dygn i följd efter det att markägaren underrättat fordonets ägare om att det inte får vara parkerat på platsen. Kan fordonets ägare inte anträffas får fordonet flyttas om det varit uppställt under minst en månad i följd efter det att markägaren påbörjat försök att underrätta fordonsägaren (2 § tredje stycket Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall). Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Går det att jämka eller ogiltigförklara ett avtal?

2021-06-28 i Avtal
FRÅGA |Vi kommer avveckla våran enskilda firma i december detta år. Enligt hyresavtalet ska vi säga upp avtalet 9 månader innan kontraktstidens slut, 2022-01-31 vilket alltså vi har missat att göra. Enligt avtalet förlängs då avtalet automatiskt med 3 år, kan vi på något sätt komma ur detta avtal eller måste vi stå och betala hyra för lokalen i ytterligare 3 år?Mvh
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDet är troligen så att ni är bundna av de uppsägningstider och bindningstider som gäller i avtalet, men det finns en möjlighet att ni kan klaga vid en domstol att avtalet är oskäligt (om ni anser att bindningstiden på tre år är alltför lång).AvtalslagenHuvudregeln är att avtal som båda parter ingått är giltiga (1 § Avtalslagen). Avtalet reglerar alltså förhållandet mellan parterna och det som framgår av avtalet är det som gäller mellan parterna. Men det finns en möjlighet att upphäva eller jämka avtal som en part (ni) anser vara oskäligt (36 § Avtalslagen). För att kunna jämka eller ogiltigförklara ett avtal krävas att det finns ett eller flera oskäliga avtalsvillkor och villkoren ska vara oskäliga antingen vid avtalets tillkomst eller senare. Man kan både jämka avtalsvillkor och avtalet som helhet. En jämkning kan även få samma effekt som att avtalet ogiltigförklaras om det "jämkas till noll".Ert fallDet som skulle kunna vara oskäligt i erat fall är att bindningstiden är tre år om ni missar att säga upp avtalet inom uppsägningstiden. Om ett avtal kan anses som oskäligt skiljer sig mellan olika branscher och ni kan jämföra med andra hyresavtal för att kolla om just ert avtal är oskäligt. Hittills har dock jämkning/ogiltigförklaring av avtal endast gjorts i undantagsfall i domstol, vilket kan tala mot att ni faktiskt lyckas jämka/ogiltigförklara avtalet. Det finns också ytterligare risken att ni kommer att behöva betala motpartens rättegångskostnader om ni tar upp frågan till en domstol och ni förlorar målet (18 kap. 1 § Rättegångsbalken).Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Preskriptionstid av fordringar

2021-06-28 i Preskription
FRÅGA |Mitt företag var underleverantör till leverantör till SAAB som gick i konkurs. Leverantören har nu delvis fått betalt, men säger att skulden kan vara preskriberad beroende på att den är för gammal. Jag ser också att preskribering beskrivs i konkurslagen, men saknar tillräcklig kunskap för att göra en bedömning. Vad gäller?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!PreskriptionslagenFrågor om preskription av fordringar regleras främst i Preskriptionslagen. Huvudregeln är att de flesta privaträttsliga fordringar preskriberas efter tio år om inget preskriptionsavbrott har skett. (1 § Preskriptionslagen). Hur ett preskriptionsavbrott sker framgår av samma lag (5 § Preskriptionslagen).KonkurslagenDet finns även vissa speciella preskriptionstider i exempelvis konkurslagen. En borgenär kan få rätt att ta del av ett konkursbos utdelning. Men om borgenären inte gör anspråk på sin rätt till utdelningen förfaller/preskriberas rätten till utdelning från konkursboet inom två år räknat från en viss tidpunkt (11 kap. 12 § Konkurslagen).SvarAv det som framgår av din fråga så anser jag att det verkar som att ni har en fordran på en leverantör som inte har gått i konkurs. Om leverantören som ni har en fordran på inte gått i konkurs, bör konkurslagen inte vara aktuell gällande fordran. Istället bör en preskriptionstid på tio år enligt Preskriptionslagen vara den relevanta preskriptionstiden i ert fall. Om jag tolkat frågan fel och det är leverantören som ni har en fordran på som gått i konkurs är det istället konkurslagen som är den lagstiftning som gäller i ert fall. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Är det någon skillnad på ett utsökningsmål och ett utmätningsmål?

2021-05-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Är det någon skillnad på ett "utsökningsmål" och ett "utmätningsmål" – eller är det bara olika termer för samma sak? Jag är med på skillnaden mellan "utsökning" och "utmätning" men undrar alltså just om det rör sig om olika måltyper eller inte.Tack på förhand :-)
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarAtt man lägger till ordet "mål" i begreppen borde inte innebära annat än att det är ett pågående ärende om utsökning eller utmätning. Om du förstår skillnaden mellan utsökning och utmätning har du troligen bra koll på vad de olika "målen" handlar om. Kortfattat kan det konstateras att utsökning är ett mer omfattande begrepp än utmätning. Ett utsökningsmål borde vara ett ärende som handlar om utsökning av något. Utmätningsmål är ett mer specificerat ärende och inte ett lika omfattande begrepp som begreppet utsökningsmål. Sammanfattningsvis ligger dock båda begreppen nära varandra i sin innebörd. UtsökningEnligt kronofogden är utsökning alla de åtgärder som Kronofogden gör med stöd av Utsökningsbalken, vilket exempelvis kan vara att driva in pengar och återlämna egendom.UtmätningEnligt kronofogden betyder utmätning att det har beslutats att en skuld ska betalas genom att till exempel en bil eller del av en lön, ska användas för att betala skulden. Övrig informationOm du har mer frågor gällande utsökning och utmätning kan jag även rekommendera dig att kolla in kronofogdemyndighetens hemsida och du kan även ställa frågor till dem direkt, då de har en serviceskyldighet gentemot allmänheten, 6 § Förvaltningslagen.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.se

Omfattas Facebook grupper av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)?

2021-06-28 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hur kommer det sig att olika "privata" facebook grupper menar att deras privata regler står över grundlagen om yttrandefrihet? Har dessa "privata grupper" verkligen laglig rätt att förbjuda yttrandefrihet på facebook genom att hänvisa till "privata regler"?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarYttrandefrihet handlar om att staten inte får begränsa någons rätt att göra sin röst hörd och denna rätt är skyddad genom exempelvis Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det avgörande för din fråga är att det är "gentemot det allmänna" som (1 kap. 1 § YGL) garanterar yttrandefriheten. När det gäller yttrandefrihet mellan privatperson och privatperson skiljer sig detta från den yttrandefrihet som individer har mot samhället. En gruppadministratör på Facebook kan exempelvis välja vad som får och inte får publiceras i gruppen. Gruppadministratörerna måste ju svara inför Facebook och följa deras regler och policy. Om Facebook anser att gruppen som helhet inte följer deras policys är de därmed fria att ta radera gruppen. Följden blir att gruppadministratörer följer Facebooks regler och policy och inte YGL när de administrerar en Facebook grupp. Det finns även andra inskränkningar i rätten att yttra sig, som bland annat förtal och hets mot folkgrupp (5 kap. 1 § och 16 kap. 8 § Brottsbalken). Att håna någon eller publicera hånande kommentarer är inte olagligt men kan vara något som inte stämmer överens med gruppen eller Facebooks policy. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Från vilken tidpunkt räknas spärrtiden vid återkallelse av körkort?

2021-06-28 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej.Jag blev av med körkortet p.g.a.grovt rattfylleri 20191225.Fick tillbaka körkortet med krav på alkolås 20200616.Hur räknas spärrtiden som blev satt till 2 år?Tack på förhand
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarI ditt fall är troligen det första datumet 20191225 det datum som spärrtiden på två år löper från.Körkortslagen och spärrtidVid körkortsåterkallelse ska det bestämmas en ny tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas, s.k. spärrtid. Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år (5 kap. 6 § körkortslagen). Transportstyrelsen är den ansvariga myndighet som beslutar spärrtidens längd utifrån alla de olika omständigheter som kan föreligga i det enskilda fallet. Giltighetstid för återkallelse tills vidare och spärrtid med anledning av återkallelse räknas från den dag när beslutet delges körkortshavaren eller från den tidigare dag när körkortshavaren överlämnar körkortet till Transportstyrelsen. Har beslutet dock föregåtts av ett beslut om omhändertagande av körkortet, ett beslut om återkallelse tills vidare eller ett beslut om villkor om alkolås, räknas spärrtiden från det först delgivna beslutet. (7 kap. 8 § körkortslagen).Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vilka är de viktiga röstvärdesgränserna för att kunna fatta beslut i ett aktiebolag?

2021-05-18 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag har kommit på en idé till ett eget aktiebolag och fick förfrågan av en vän att få investera i detta. Då jag ser fördelar att ha med denna vän som aktieägare i företaget tänker jag att han kan få köpa sig en del av aktierna men jag vill stå som majoritetsägare och själv ta de beslut jag anser lämpliga. Är det 70/30 till min fördel som gäller för att ha majoritet?Har vännen några rättigheter som kan innebära svårigheter för mig?Är det något annat jag bör tänka på?Finns det nackdelar med att ta med en person som aktieägare vid uppstarten av företaget?Vid eventuellt konflikt kan jag då köpa ut honom om fördelningen är 70/30 till fördel för mig?Tack.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDet finns flera olika gränser som fastställer möjligheten till att vidta olika åtgärder som aktieägare i ett aktiebolag. Gränserna fastställs i Aktiebolagslagen (ABL). Jag råder dig att själv gå in i lagen och undersöka på egen hand, men några exempel på viktiga röstvärdesgränser i ett aktiebolag är:Mer än hälften (Enkel majoritet) är den viktigaste gränsen vid de flesta mer vardagliga beslut i ett aktiebolag och även t.ex. val av ordförande eller beslut om vinstutdelning, 7 kap. 40-41 § ABL.Två tredjedelar av rösterna krävs t.ex. för ändring av bolagsordningen, 7 kap. 42 § ABL. Vid vissa fall av ändring av bolagsordningen krävs det dock att minst nio tiondelar rösterna för beslut om att få igenom en ändring, 7 kap. 43 § ABL. Ett annat exempel är att det krävs två tredjedelar för att kringgå aktieägarnas rätt till företräde till nya aktier som tillkommer vid en nyemission, 13 kap. 1 § ABL. Minst två tredjedelar krävs även vid beslut om minskning av aktiekapitalet, 20 kap. 5 § ABL.Nio tiondelar eller mer än nio tiondelar krävs vid vissa beslut, t.ex. inlösen av minoritetsaktier, 22 kap. 1 § ABL. I vissa fall har även minoritetsaktieägare (minst nio tiondelar av rösterna) rätt att kräva åtgärder av majoritetsaktieägaren, t.ex. krav på vinstutdelning, 18 kap. 11 § ABL.Tvångsinlösen av minoritetsaktier vid en potentiell konfliktFör att du ska ha rätt att begära tvångsinlösen av en minoritetsaktieägare krävs det att du som majoritetsaktieägare innehar mer än nio tiondelar av aktierna i bolaget, 22 kap. 1 § ABLSammanfattningSammanfattningsvis existerar det väldigt många olika gränser som krävs för att rösta igenom olika beslut i ett aktiebolaget i ABL. Men de viktigaste gränserna när det gäller beslutsförhet i ett aktiebolag är mer än hälften, två tredjedelar och mer än nio tiondelar. Jag rekommenderar som jag tidigare nämnt att du själv går igenom lagstiftningen och kanske kollar upp olika hemsidor som kan ha bra information om hur man ska gå tillväga när man startar ett aktiebolag tillsammans med en partner. Aktier med olika röstvärdenEtt alternativ är att du ger ut aktier med mindre röstvärde till din partner om du vill vara säker på att du kan fatta alla beslut som du finner nödvändiga. Huvudregeln är att varje aktie har lika röstvärden, alltså en röst per aktie (1:1), 4 kap. 1 § ABL. Det finns dock en möjlighet att föreskriva i bolagsordningen att det ska finns olika aktietyper (t.ex. är det vanligt med A och B aktier) med olika röstvärden, 4 kap. 2 § ABL. Det finns dock en maxgräns för röstvärdesskillnader i aktier (10:1) i 4 kap. 5 § ABL.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vilket marknadspris är aktuellt vid försäljning av en samägd fritidsfastighet?

2021-05-16 i Fastighet
FRÅGA |Min syster o jag fick vårt fritidshus 50% vardera i gåva av vår mamma. Året var 2015, marknadspriset var 1,6 milj. Om jag idag vill lösa ut min syster vilket pris gäller? Dagens marknadspris eller det från 2015? Gåvobrev skrevs 2015 o mäklare gjorde en värdering då.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDu och din syster borde ha samäganderätt till fritidsfastigheten och utgångspunkten är att du och din syster äger en ideell del av fritidsfastigheten, vilket i detta fallet är 50 % var. Som huvudregel kommer ni båda vid en försäljning av fastigheten ha rätt till er andel (50 %) av försäljningspriset. Det enda som jag möjligen kan tänka mig kan påverka detta är om ni avtalat om något annat eller det framgår något annat i ett gåvobrev från er mor, t.ex. att ni endast ska få 50 % var av 1,600,000 kr vid en framtida försäljning av huset. Men huvudregeln är att ni får hälften var av försäljningspriset, alltså dagens marknadspris. SamäganderättÄganderätt till egendom som ägs av fler än en person kallas samäganderätt. Regler om samäganderätt finns i Samäganderättslagen. Samäganderätt kan uppkomma på olika sätt, bland annat om två eller flera personer köper en fastighet tillsammans eller att flera personer ärver, eller får i gåva, en fastighet gemensamt. Samäganderätt har vissa rättsföljder, exempelvis måste du och din syster vara överens om att ni vill sälja fritidsfastigheten, 2 § Samäganderättslagen. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,