Måste en examinator motivera grunden till betyget?

2021-04-13 i Skola och utbildning
FRÅGA |Jag studerar på Malmö universitet där vi fick tillbaka resultat från hemtenta. Dock fick vi enbart veta om vi fick U, G eller VG. Vi fick alltså inte ta del av någon form av kommentar eller vad som ligger till grund för bedömningen. Dels blir det svårt att veta vad jag behöver tänka på i fortsättningen om jag vill få VG men det lämnar även frågetecken kring vad betygen grundas på. Får de lov att betygsätta utan att motivera grunden till betyget?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Jag kan förstå din frustation och önskan om att få en förklaring till ditt tilldelade betyg och lite mer klarhet i frågan. Huvudregeln är däremot att en universitets examinator inte har skyldighet att motivera betygsbeslut. Men, om en student begär det så bör examinatorn upplysas om skälen till det givna betyget i efterhand. Ett skriftligt lösningsförslag som publiceras till klassen eller en lektion som går igenom tentan anses dock som ett tillfredsställande svar. Det anses som tillräcklig återkoppling (Förvaltningslagen, FL 32 § samt Högskoleverkets rapportserie 1998:39). Om du är missnöjd så har du däremot rätt att ansöka om en omprövning av ditt betyg (6 kap. 24 § Högskoleförordningen). Genom en omprövning kan betyget ändras om det är så att grunden för beslutet är uppenbart oriktigt eller felaktigt.Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur länge kan man överklaga ett arvskifte?

2021-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur länge kan man överklaga ett arvskifte?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Efter en bouppteckning sker i regel ett arvskifte. Detta innebär att dödsbodelägarna delar upp tillgångarna mellan varandra. Arvskiftet är således ett avtal mellan dödsbodelägarna, som man gemensamt och oftast fritt kommer överens om. Detta skriftliga avtal kallas arvskifteshandling. Om samtliga dödsbodelägare skriver på detta dokument, förutsätter man att alla är överens (Ärvdabalken 23 kap. 4 §). Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur tillgångarna ska fördelas, så kan en skiftesman utses av tingsrätten. En skiftesmans uppgift är först att försöka få parterna att komma överens. Om detta inte är möjligt, så kan skiftesmannen själv besluta om hur tillgångarna bäst ska fördelas, ett så kallat tvångsskifte. En sista utväg för arvsskiftet är således ett tvångsskifte, där skiftesmannen ska försöka upprätta en så rättvis handling av arvsfördelningen som möjligt (Ärvdabalken 23 kap. 5 §). Om en eller flera av dödsbodelägarna inte är nöjda med beslutet från tvångsskiftet, så finns det möjlighet att överklaga. Då kan en klandertalan väckas mot de övriga dödsbodelägarna, inom max fyra veckor efter delgivning av beslutet. Om denna tid, på fyra veckor, har passerat så mister parten sin rätt att överklaga arvsfördelningen. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

2021-03-29 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej!Jag jobbar för en kommun och jag undrar om jag har rätt som arbetstagare att avsäga sig min rehabiliteringsplan? Har arbetsgivaren i sådana fall rätt att ge mig repressalier i form av avskedning eller liknande?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Arbetsgivare i Sverige har ett rehabiliteringsansvar för sina anställda. Detta ansvar aktualiseras när en arbetstagare får nedsatt arbetsförmåga på grund av skada eller sjukdom. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är tämligen långtgående, de måste så långt som det är skäligt erbjuda stöd och anpassningar i arbetet för att arbetstagaren ska kunna få tillbaka sin arbetsförmåga. Det övergripande målet och hoppet är att arbetstagaren ska kunna återgå till sitt arbete med en god arbetsförmåga (3 kap. 2a § tredje stycket Arbetsmiljölagen, AML). Rehabilitering är ett samlingsbegrepp som inkluderar medicinska, arbetslivsinriktade samt sociala åtgärder. Det kan röra sig om att ändra och förenkla arbetsuppgifterna, erbjuda tekniska hjälpmedel eller rehabiliterings vård. För att bli uppsagd krävs saklig grund (7 § Lagen om anställningsskydd, LAS). Om arbetsgivaren så gott som möjligt har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar, och arbetstagaren fortfarande har nedsatt arbetsförmåga så kan saklig grund för uppsägning föreligga. Det krävs således att arbetstagaren inte harförmågan att utföra något värdefullt arbete för arbetsgivaren. Att notera är att arbetsgivaren även måste ha gjort en noggrann omplaceringsundersökning innan uppsägning. Om arbetsgivare kan omplacera arbetstagaren utan vidare problem så är det omplacering som ska ske. Om arbetstagaren är motvillig till att medverka i rehabilitering eller avslutar den i förtid, så kan det (likt ovan resonemang) även vara grund för uppsägning, om den nedsatta arbetsförmågan består. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Krav för en giltig framtidsfullmakt

2021-03-25 i Formkrav
FRÅGA |Hej!När man skriver en framtidsfullmakt makar emellan vad menas med oberoende vittnen?Skall vittnen skriva med personnr och eller adress?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!En framtidsfullmakt är ett ganska nytt fenomen, som man kan upprätta i förebyggande syfte. Fullmaktsgivaren kan således utse en fullmaktstagare som företräder fullmaktsgivaren om han på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande, inte längre har förmåga att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Fullmakten kan omfatta både ekonomiska och personliga ärenden. Regler om framtidsfullmakter finner du i Lagen om framtidsfullmakter. För att fullmakten ska vara giltig krävs det att vissa krav är uppställda. Några formkrav är till exempel att fullmakten behöver vara skriftlig, att det tydligt ska framgå att det är en framtidsfullmakt det rör sig om samt namn på de inblandade ska inkluderas. Framtidsfullmakten ska även bevittnas av två oberoende vittnen, vilket är ett ytterligare formkrav för att framtidsfullmakten ska vara giltig. Att vittnena är oberoende innebär att de inte får ha någon stark anknytning till partnerna, de bör vara ganska objektiva. Fullmaktshavaren får inte vara en av vittnena. Ett vittne får inte heller vara make/maka, släkting, sambo eller syskon till någon av parterna. Dessutom, måste vittnena vara över 15 år och de får inte ha någon psykisk störning. Vittnena ska båda närvara vid upprättandet av fullmakten, för att anteckna sin namnteckning samt ange deras yrke och hemvist. Personnummer är inget krav jag känner till, men vittnenas yrke och hemvist bör antecknas vid sidan av deras namnteckning. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Är det lagligt att avliva en katt som inte är ens egen?

2021-04-07 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |ÄR DET TILLÅTET/LAGLIGT ATT AVLIVA EN KATT SOM INTE ÄR ENS EGEN?Hittade följande på Facebook igår:"AKUT-Robin (Robin är katten) avlivas ikväll om han inte hittar ett hem (Skåne) Försiktige Robin är hemlös. Idag såg han chansen till sin räddning och smet in i ett hus där han gömt sig under en säng. Robin är väldigt försiktig och vill inte komma fram. Robin vill stanna inne i tryggheten och bli en älskad familjemedlem. Familjen kan inte erbjuda Robin det hemmet han behöver och kommer lämna in Robin för avlivning om ett hem inte hittas idag. Situationen för Robin är AKUT, hans liv är i stor fara."Den här familjen äger alltså inte katten - då har dom väl ingen laglig rätt att avliva den?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om någon annan än kattens ägare får avliva denne. Regler om katter finns bland annat i Lag om tillsyn över hundar och katter. Det är vanligt med bortsprungna katter. Om man hittar en katt bör man först kolla om den har en märkning så att man förhoppningsvis kan kontakta ägaren. Om det är omöjligt att kontakta ägaren så bör man vända sig till Polisen alternativt Länsstyrelsen. Polisen kan således kontrollera om katten ifråga matchar en anmälan om en saknad katt. En person som har hittat en katt har i regel ingen rätt att avliva den. En katt får enbart avlivas om den kan antas vara övergiven eller förvildad, då kan en jakträttshavaren ha rätt att avliva katten. Men inom tätbebyggt område så krävs det tillstånd från polisen om man känner behov att avliva en katt (21 § i Lagen om tillsyn över hundar och katter). Om en bortsprungen katt avlivas i strid mot denna regel så kan brottet djurplågeri aktualiseras (Brottsbalken 16 kap. 13 §)Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

När är fastighetsköpet avslutat?

2021-03-30 i Köpavtal
FRÅGA |När räknas, enligt juridiska termer, en husförsäljning vara genomförd?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Tillämpliga regler gällande fastighetsköp och dess försäljning finner du i Jordabalkens fjärde kapitel. Enkelt besvarat, brukar man räkna med att bostadsaffären är avslutad då både säljare och köpare har skrivit under köpekontraktet (Jordabalken, JB 4 kap. 1 §). Avtalet vid ett fastighetsköp ställer upp vissa krav på formalia. Exempelvis, måste kontraktet alltid vara skriftligt, undertecknat av båda parter, bevittnat, samt innehålla viss relevant information. Köpehandlingen bör innehålla information om köpeskillingen samt en överlåtelseförklaring. Det är vanligt att dubbla köpehandlingar används vid fastighetsköp, ett köpekontrakt samt ett köpebrev, men detta är inget krav. Köpebrevet till skillnad från köpekontraktet, ses som ett kvitto på betalningen av fastigheten, och används som underlag då man ansöker om lagfart (JB 4 kap. 3 §). Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Samäganderättsavtal

2021-03-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Finns någon mall för utformning av avtal mellan syskon som äger en fastighet tillsammans ?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Då två eller fler individer gemensamt äger egendom tillsammans rör det sig om samägande. Varje person som äger en andel av egendomen har samäganderätt. Oftast måste dessa delägare till egendomen vara överens om de flesta angelägenheterna som rör egendomen. Lagen om samäganderätt är tillämplig, och reglerar bland annat delägarnas olika rättigheter och skyldigheter. Det råder dock avtalsfrihet, vilket innebär att parterna i stor utsträckning är fria att själva avtala om hur de vill lösa situationen. Det är därmed klokt att upprätta ett samäganderättsavtal sinsemellan. Detta avtal kan reda ut oklarheter samt inkludera övriga villkor, som lagen eventuellt inte tar upp. Samägande kan ofta leda till konflikter, att tidigt upprätta avtal kan således minska risken för onödiga konflikter mellan parterna. I samäganderättsavtalet kan delägarna exempelvis reglera:hur stor andel varje delägare ska erhållavad som gäller vid försäljning av fastighetenhur disponeringen och nyttjanderätten av fastigheten ska se ut hur mycket pengar som ska läggas på underhåll av fastigheten hur vinstfördelningen av fastigheten ska fördelasDet finns många online tjänster som erbjuder mallar av samäganderättsavtal. Det viktigaste är däremot att ert samäganderättsavtal är baserat på era specifika förhållanden och omständigheter. Ett samäganderättsavtal som i stor mån är skräddarsydd för er situation är att föredra.Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad räknas som ofredande?

2021-03-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Räknas allt som upplevs som störande eller kränkande och som återkommer mer än en gång som ofredande?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Ofredande är ett brott mot frihet och frid som du finner i vår Brottsbalk (4 kap. 7§ Brottsbalken, BrB). För att någon ska anses ha agerat ofredande så krävs det att man fysiskt antastar någon, utsätter någon för störande kontakter eller agerar hänsynslöst. Gärningen måste även var ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Det är ett brott som kan fånga upp många olika beteenden och ageranden. Exempel på ageranden som i regel räknas som ofredanden är slita i någons kläder, mobbning, spotta, knuffa eller busringa på telefon. Brottet är inkluderande för många gärningar, som ofta kan likna ringa fall av misshandel även. Samtidigt krävs det att en del subjektiva rekvisit är uppnådda, för att det ska räknas som ofredande. Det krävs till exempel att den utsatte ska känna sig störd och obekväm av agerandet. Samt att gärningsmannen ska vara medveten om sin handling, och att han vet att han gör fel. Den som blir ofredad kanske säger ifrån eller varnar gärningsmannen om dennes beteende, då bör den som ofredar definitivt bli medveten om vad den gör och att det är fel. Om det däremot rör sig om ofredande med sexuella uttryck, då brukar beteendet falla in under gärningen sexuellt ofredande istället (6 kap. 10 § BrB). För att svara på din fråga, så räknas inte allt som upplevs som störande och som sker upprepade gånger, som ofredande i lagens mening. Det krävs bland annat en rad olika subjektiva rekvisit som måste vara uppfyllda också. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,