Vad klassas som förolämpning?

2020-11-16 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det förolämpning att kalla någon för efterbliven, och sedan ifall den utpekade personen är kort kalla denna för dvärg också? Spelar bakgrundsinformation någon roll här?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Yttrandefrihet - FörolämpningDin fråga rör främst Brottsbalken (Brb) samt även yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Frågan rör gränsdragningen mellan hur fritt man får uttrycka sig och omständigheten att man skadar någon. I Sverige tror vi stark på att fritt få uttala och uttrycka sig eftersom vi lever i ett demokratiskt samhälle, men denna rättighet kan inskränkas i lag, som i Brottsbalken. Förolämpning För att man ska dömas för brottet förolämpning krävs att man riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan (Brb 5 kap. 3 §). En förolämpning brukar vara ägnad att kränka den andres självständighet eller värdighet. Det krävs att uttalandet är riktat mot en specifik person, inte till ett större sällskap. Det ska vara riktat till den berörda personen, den som förolämpningen är ämnad att förolämpa. Det krävs även att den berörda personen uppfattar förolämpningen, att den exempelvis hörde och var i rummet vid händelsen. Förolämpningar bedöms utifrån de gällande moraliska värderingarna i samhället, uttalandet ska strida mot samhällets grundläggande värderingar. Den som döms för förolämpning utdelas böter som straff. Om förolämpningen däremot bedöms som grov, så kan fängelse i högst sex månader bli aktuellt.Det är svårt för mig att bedöma hur exakt detta hade dömts i domstol. Det beror på olika faktorer, exempelvis om den berörde kände sig förolämpad och kränkt eller inte. Dessa uttalanden skulle kunna vara klassade som förolämpning, men de måste även varit allvarligt menade. Hoppas att du har fått vägledning i din fråga!Vänligen,

Begära ut belastningsregister

2020-11-10 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag undra på vilken sida man kan se när man är prick fri och vilket datum i så fall. Tack på förhand.
Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag tolkar din fråga som att det handlar om att du vill se ditt belastningsregister. Frågan berör således Lagen om belastningsregister. Belastningsregistret innehåller uppgifter om ens brott och straff begångna. Uppgifterna förblir i ens register olika lång tid beroende på vilken påföljd man fått (17 § Lag om belastningsregister). Tiden börjar oftast gälla då domen publicerades/meddelades eller då man blir frigiven. På detta sätt kan du själv räkna ut hur länge det kommer finnas anmärkningar i ditt belastningsregister. Uppgifter stannar oftast antingen kvar i fem eller tio år. Som enskild har du även rätt att begära ut ett utdrag ur ditt egna belastningsregister (9 § Lag om belastningsregister). Du kan vända dig till Polisen för att begära utdrag, och därmed kontrollera dina uppgifter, se här. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Regelverk angående snöskottning

2020-11-07 i Fastighet
FRÅGA |Hej,Jag tror att det finns många fler än jag som undrar om det finns det stöd i något regelverk om vad som gäller vid snöskottning. Har ni svar på följande frågor?Kan en medborgare/fastighetsägare kräva att kommunen tar bort plogvallar som regelbundet plogas in på dennes garageuppfart? Dvs snövallar som plogas in på medborgarens/fastighetsägarens mark/tomt. Var får en medborgare/fastighetsägare lägga snö som ligger framför dennes garageuppfart men på kommunens mark? Dvs snövallar som plogas upp men som inte trycks in på dennes mark/tomt. Medborgaren/fastighetsägaren behöver ta bort snövallen för att kunna köra ut sin bil.Snö som snöar på en medborgares/fastighetsägares garageuppfart på dennes mark/tomt bör läggas på dennes egna mark/tomt. Stämmer det?Kan en person kräva av sin granne att inte lägga snö på trottoaren framför personens fastighet/villa? Dvs snö som kommer från grannens plogvall på grannens garageuppfart.Tack på förhand!
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Regelverk angående snöskottningSvaret på din fråga är väldigt beroende på i vilken kommun du befinner dig i. Olika kommuner har olika regler och föreskrifter om snöskottning och plogning. Kommunerna lägger även olika mycket ansvar på fastighetsägarna gällande denna fråga. En rekommendation är därmed att du även vänder dig till din kommun, för att få ett mer specifikt svar angående vad som gäller där (din kommuns webbplats). Något som alltid gäller däremot, nationellt i hela landet, är att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar är skyldiga att se till att is och snö inte ramlar ner från taket och skadar personer eller egendom. Om man som fastighetsägare inte bevakar detta så kan man bli straffrättsligt samt skadeståndsrättsligt ansvarig (Ordningslagen 3 kap. 3 §). Det är därmed viktigt att hålla koll på denna regel som fastighetsägare, så att man inte är ansvarig för någon annans skada som går förbi ens fastighet. I majoriteten av kommunerna är det fastighetsägaren som har mest ansvar. Således, att fastighetsägaren själv ska stå för snöröjning samt halkbekämpa gångbanor utmed tomtgränserna. Det råder delade åsikter om att fastighetsägarna ska stå för snöröjningen, eftersom det kanske inte alltid blir så noga samt att alla boende kanske inte fysiskt kan skotta ordentligt. Men oftast så innehar en fastighetsägare stort ansvar för sin tomt och runt tomten, man ska som fastighetsägare se till att hålla rent. I övriga kommuner genomförs en form av plogning på vägarna, att snön från vägarna plogas upp på gångbanorna och därefter blir kvar där. I övrigt finns det inga regler som reglerar dina frågor angående grannarnas beteende, detta är något som man får lösa tillsammans och kommunicera om. Alla fastighetsägare har i sådana fall ett ansvar som bör fullföljas. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen

Arbeta som personlig assistent om dömd för brott

2020-10-22 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Vill arbeta som Personlig assistent. Troligtvis vuxen eller ungdom. Privat eller gruppboende. Jag är dömd för..* 4 fall av misshandel (normalgrad), * 2 olaga hot, * rattonykterhet vid 1 tillfälle. Jag blev dömd till Rättspsykiatrisk tvångsvård och är nu snart inne på mitt 4:e år. Dom säger det närmar sig öppenvård. Jag dömdes februari 2017.Hur ser belastningsregistret ut arbetsgivare kan komma kräva för en anställning? Får jag arbeta inom vården med dessa brott och domar?Tack på förhand!
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Du hittar svar på din fråga i lagen om belastningsregister samt i förordningen om belastningsregister.Det är lite oklart vad exakt du önskar att arbeta med, men jag tolkar det som att du önskar att arbeta som personlig assistent, eventuellt på ett gruppboende, antagligen med ungdomar eller barn. Det finns inget generellt som hindrar brottsdömda från att arbeta som personliga assistenter, men det ställs endast krav om man önskar att arbeta med barn. När du har blivit erbjuden anställning som innefattar att du ska arbeta med barn, så har arbetsgivaren rätt att kräva ett utdrag ur ditt belastningsregister. Denna kontroll är främst till för att stärka barns och ungas trygghet samt deras skydd mot olika allvarliga brott. Man vill ha underlag för att personen man tänker anställa är lämplig och kvalificerad för att arbeta med barn. Denna kontroll görs lite mer specifikt om det rör sig om anställning på skola, barnomsorg, kyrklig verksamhet med barn eller ledare inom idrottsföreningar etc.När det gäller ett utdrag ur belastningsregistret för arbete med barn så är det endast vissa specifika brott som visas. Dessa brott som då syns i belastningsregistret är om du har blivit dömd för mord, dråp, grov misshandel, människorov, alla sexualbrott, barnpornografibrott samt grovt rån (Förordning om belastningsregister 22 §, tredje stycket). Eftersom du har dömts för andra brott än dessa ovan nämnda, så bör de brotten du har blivit dömd för inte vara något problem vid din anställning. De brott du har blivit dömd för anses inte lika allvarliga när det kommer till att arbeta med barn.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Narkotikabrott cannabis - vilket straff?

2020-11-16 i Narkotikabrott
FRÅGA |Om en 16-åring grips med 200 gram cannabis, vad kan straffet bli? Han har gripits tidigare med mindre mängder.
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Din fråga rör Narkotikastrafflagen (NSL). Cannabis är ett narkotikaklassat ämne. Därmed är det olagligt och straffbart att inneha Cannabis (1 § NSL). När domstolen dömer ut straff för narkotikabrott, tittar dem på hur allvarlig narkotika arten var. Arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter är således det som granskas. Just Cannabis anses vara en av de mindre allvarliga narkotikaarterna på marknaden, i jämförelse med exempelvis Amfetamin osv. Domstolarna har riktlinjer som de utgår från när det gäller vilken mängd narkotika som ska hänvisas till vilken brottsrubricering. Under 50 gram cannabis brukar anses vara ringa narkotikabrott, mellan 50 gram - 2.5 kg bedöms oftast som narkotikabrott av normalgraden. Slutligen brukar 2.5kg eller mer anses vara grovt narkotikabrott (1 - 3 § NSL). Innehav av 200 gram cannabis borde enligt praxis och tidigare riktlinjer dömas till narkotikabrott av normalgraden. Straffskalan för detta brott är fängelse i högst tre år. UngdomsrabattDet är däremot liten risk att domstolen dömer ut fängelse, med tanke på personens unga ålder (29 kap. 7 § Brottsbalken). Om någon har begått ett brott innan denne har fyllt 21 år, så ska domstolen beakta dennes ungdom och även döma ut ett lindrigare straff än vad straffskalan för brottet ligger på. En person som är under 18 år får endast dömas ut till fängelsestraff om det finns synnerliga skäl för det, men helst inte (30 kap 5 § Brottsbalken). Det är därmed en väldigt liten risk att personen ifråga tilldelas fängelsestraff med tanke på dennes unga ålder, ett annat straff utdelas istället. Omständigheten att han tidigare har gripits för samma typ av brott är inte till hans fördel. Vid straffmätning beaktas det om personen begått brott tidigare, och speciellt om det är samma typ av brottslighet så används det i regel i skärpande riktning. Här beaktas också hur lång tid som har passerat sedan den tidigare brottsligheten skedde. Hoppas att du har fått vägledning i din fråga!Vänligen,

Vems ansvar är det om en hund biter någon?

2020-11-07 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hejsan! Har problem där en väns hund ska ha bitit en granne påstår grannen. Detta har skett efter att grannen flertal gånger jävlats med hunden och hetsat hunden för att han tycker det är roligt när min väns hund blir rädd/arg. Är min vän då skyldig till det eller finns det någon lag eller annat som kan försvara min vän och hund då grannen uppmanat och gjort hunden rädd så den blivit arg? Mvh orolig vän
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Strikt ansvarI Sverige har hund och kattägare strikt ansvar för sina djur. Detta innebär att det är hundägaren som bär ansvaret för alla skador som hunden orsakar. Hundägaren kan därmed bli skadeståndsskyldig för att dennes hund har bitit grannen (19 § Lagen om tillsyn över hundar och katter). Detta innebär att det är hundägaren i detta fall som ska ersätta de eventuella skador som uppkommit på grund av hundbettet, exempelvis sjukhuskostnader. Beroende på omständigheterna i fallet så kan skadeståndet jämkas, alltså reduceras. Detta kan ske om den skadelidande (grannen) var medvållande till hundbettet (6 kap. 1 § Skadeståndslagen). Vid en jämkning kan skadeståndsbeloppet sänkas eller sättas ned helt till 0 kr. I detta fall krävs det att grannen varit medvållande antingen uppsåtligt eller genom grov vårdslöshet. Jag har för lite information gällande situationen för att bedöma medvållandet till personskadan.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Fastnat på fartkamera - vad gäller?

2020-10-27 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Om jag blivit tagen två gånger innan av fartkamera, inte kört jättemycket för fort. Kanske på loppet av 1 1/2 år.. Nu blev jag tagen för 3dje gången, men vet inte hur fort jag körde.Finns det något som säger att efter 3dje gången drar dom in mitt körkort? eller hur funkar det? har inte fått hem något brev än.
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Vad gäller när man kör för fort och fastnar i en fartkamera?När man fastnar på en fartkamera så skickas det en bot hem till föraren till bilen. Om föraren inte kan identifieras, så skickas dock brevet till ägaren till bilen. Det brukar ta ca. 2-3 veckor innan man får boten hem till sig på post. Bötesbelopp utges normalt vid fortkörning, men beloppet beror på hur mycket över hastighetsgränsen du har kört samt vad för slags väg det var. Det är svårt för mig att ge dig ett exakt svar eftersom du inte angivit om det var en 30 - väg, 50-väg, eller 70- väg det var du körde på när du fastnade på kameran. Men om du exempelvis körde på en 50 - väg eller lägre så gäller följande bötesbelopp:Km/ tim över = Bötesbelopp (kr)1-10 = 2 00011-15 = 2 40016-20 = 2 80021-25 = 3 20026-30 = 3 60031 - = 4 000Indraget körkort?Om du kör väldigt mycket fortare än hastighetsbegränsningen så är risken att du kan bli av med körkortet under en tid. Det är Transportstyrelsen som bestämmer om återkallelse av körkort och spärrtid. Vid fortkörningsbrott återkallas körkortet i regel om du har kört mer än 30 km/h för fort på en 70-väg. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Avvisad i en rättidsprövning

2020-10-21 i Myndigheter
FRÅGA |Vilka möjligheter finns det att begära ett nytt beslut?Förutsättningarna är att ett beslut har gått en emot och man överklagar beslutet. Dock inkom överklagan efter tre veckor och avvisades i en rättidsprövning.Kan man då skicka in en ny ansökan för att få ett nytt myndighetsbeslut, och förutsatt att det blir samma beslut som tidigare så kan man överklaga inom rätt tid?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. RättidsprövningEn enskild kan överklaga ett förvaltningsbeslut eller kommunbeslut om det angår en samt om det har gått en emot. Det allra första som görs när ett överklagande från en enskild kommer in till en kommun eller myndighet, är en rättidsprövning. Det innebär att kommunen bedömer om överklagandet har kommit in inom överklagandetiden. Oftast är överklagandetiden 3 veckor, från det att beslutet publicerades (44 § Förvaltningslagen, FL). Om beslutet inte kommit in inom rätt tid, så ska kommunen avvisa överklagandet. Man brukar säga att beslutet har vunnit laga kraft om det inte kommer in ett överklagande alls eller om det inte har kommit in inom rätt angiven tid. Det finns dock möjligheter att gå vidare efter det här som du kan försöka med. Den första möjligheten är återställande av försutten tid, vilket innebär att man ansöker om att överklagandetiden ska återställas (37 c § Förvaltningsprocesslag, FPL). För att kunna göra detta så måste man visa att man har en giltig ursäkt för att få längre tid på sig att överklaga. Detta kan vara exempelvis allvarlig sjukdom, problem med postsändning eller utlandsvistelse. Man måste motivera sin grund för ansökan om återställande av försutten tid. En annan möjlighet är att ansöka om resning. Då måste man ha resningsgrund, nämligen att det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt (37 b § FPL). Det finns några olika resningsgrunder, några exempel är att nya omständigheter har inkommit till ärendet, processuella fel eller att den materiella rätten har tillämpats på ett lagstridigt sätt. Den sista möjligheten efter att ditt överklagande har avvisats, är att du kan skicka en ny ansökan, om det är ett beslut som saknar negativ rättskraft så finns det inget hinder för att skicka in en ny ansökan. Det är svårt för mig att avgöra vad det är för beslut det rör sig om i ditt fall. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,