Exempel på när avskedande kan ske i enlighet med 18 § LAS

2020-10-08 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej,Kan ni förklara 18§ i LAS med exempel?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! 18 § LAS är den bestämmelse i lag om anställningsskydd som berör avskedande. Enligt motiven till bestämmelsen ska avskedande begränsas till fall då det är fråga om att arbetstagaren med avsikt eller genom grov vårdslöshet allvarligt skadat arbetsgivaren. Jag förstår det som att du vill ha exempel på när avskedande kan ske enligt bestämmelsen och kommer därför lägga upp mitt svar nedan runt olika rättsfall (hur arbetsdomstolen har bedömt frågan).Avskedande på grund av bristande etik och moral: AD 2011:74 handlade om en polisman som på en privat blogg hade skrivit om polisens arbete. Bloggen var skriven under pseudonym och polisen skrev både om mer allmänna ämnen, som exempelvis "att våga vittna" men också om allvarligare saker. Framför allt var det ett problem att han på bloggen uttalat sig negativt om sina kvinnliga kollegor, ofta på ett sexistiskt sätt vilket skapade samarbetssvårigheter. Polisen blev avskedad i enlighet med 18 § LAS men arbetsdomstolen menade att det var fel att avskeda polisen, eftersom han bara hade utövat sin yttrandefrihet. Med andra ord ska det till mer än att man bloggar om jobbet och där uttalar sig nedsättande om kollegor för att avskedande enligt 18 § LAS ska vara aktuell. Avskedande på grund av illojalitet/konkurrerande verksamhet: AD 1981:161 handlade om en maskinskötare som var anställd av ett företag, vid sidan av detta hade han också hade startat upp ett eget handelsbolag. Handelsbolaget hade sedan ägnat sig åt verksamhet som konkurrerade med arbetsgivarens. Trots att maskinskötaren hade blivit informerad av sin arbetsgivare att han inte kunde jobba kvar om han fortsatte med den konkurrerande verksamheten så fortsatte han att driva handelsbolaget och fortsatte att konkurrera med arbetsgivaren. Detta fick arbetsgivaren att avskeda maskinskötaren i enlighet med 18 § LAS. Arbetsdomstolen säger att arbetsgivaren hade rätt att avskeda maskinskötaren under dessa omständigheter. Med andra ord är det laga grund för uppsägning att fortsätta att driva ett konkurrerande bolag efter att man blivit upplyst om att detta inte tillåts av arbetsgivaren.Avskedande på grund av misshandel eller hot: AD 2010:26 handlade om en rehabiliteringsassistent som blev spottad i ansiktet av en vårdtagare som skulle hjälpas till toaletten. Rehabiliteringsassistenten gav då vårdtagaren, som var svårt hjärnskadad efter en stroke, en örfil. Frågan i arbetsdomstolen var om det funnits laga grund för att avskeda rehabiliteringsassistenten enligt 18 § LAS. Arbetsdomstolen säger att man ser extra allvarligt på våld som förekommer på arbetsplatsen, speciellt när det gäller mot en brukare/patient eller annan skyddslös person. I detta fall ansågs kommunen därför haft rätt att avskeda rehabiliteringsassistenten. I AD 1997:48 var det istället fråga om en kommun hade rätt att enligt 18 § LAS avskeda en lärare som hade dömts för misshandel av elever. Misshandeln bestod främst i att läraren hade dragit två olika elever hårt i öronen. Läraren hade hela tiden förnekat anklagelserna men trots detta ansåg arbetsdomstolen att avskedandet var lagligt grundat. AD 2006:54 handlade istället om sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det handlade om en man som under en längre tid hade utsatt en kvinnlig kollega för sexuella närmanden genom att bland annat ta på hennes bröst och rumpa samt säga saker med kraftig sexuell anspelning. På grund av detta blev mannen avskedad i enlighet med 18 § LAS. Enligt arbetsdomstolen hade mannen grovt åsidosatt vad som ålegat honom som anställd och avskedandet vad därmed lagligt grundat. Avskedande på grund av misskötsel i arbetet: I AD 2009:22 var det fråga om en kommunalanställd som hade druckit alkohol på arbetsplatsen och även kört bil med en alkoholkoncentration på 1,2 promille i blodet. Den anställda blev på grund av detta avskedad enligt 18 § LAS. Trots att det fanns flera bakomliggande anledningar till att den anställde hade druckit alkohol på arbetet, bland annat utmattningsdepression, tidigare sjukskrivning och ångest ansåg arbetsdomstolen att det varit lagligt grundat att avskeda den anställda. Avskedande på grund av stöld: AD 1995:121 handlade om en person som var anställd vid ett bryggeri för att köra ut bland annat öl till butiker. Denna person hade under arbetstid stulit några kartonger öl från arbetsgivaren, vilket ledde till avskedande enligt 18 § LAS. Arbetsdomstolen anser att avskedandet var lagligt grundat. Slutsatsen som kan dras av dessa ovanstående fall är att arbetsdomstolen ser strängt på bland annat våld, hot, sexuella trakasserier och stöld som förekommer på arbetsplatsen. Detta anses i många fall vara laglig grund för avskedande. Något som också kan vara bra att observera är att ett avskedande som huvudregel inte får grundas på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader före avskedandet. Det finns många fler rättsfall från arbetsdomstolen än vad jag har valt att ta med här, men jag hoppas att du känner att du har fått en övergripande förståelse för när bestämmelsen kommer ifråga. Om du undrar över något mer är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Omfattas det av arbetsgivarens arbetsledningsrätt att ändra arbetstiden?

2020-10-08 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man kan arbetsleda över en nattpersonal till arbete på dagtid hur som helst? Vad styr detta? jag arbetar natt är anställd på ett statligt verk, det står på mig anställningsbevis att jag är placerad på x Region Stockholm/Märsta som handläggare inte preciserat dag eller natt. Jag har arbetat natt sedan 2007. Nu vill flytta mig till dagen.MVH
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att din fundering gäller hur pass långtgående en arbetsgivares arbetsledningsrätt sträcker sig och om denna inkluderar att förändra dina arbetstider från natt till dagtid. Eftersom jag inte vet så mycket om vad ditt anställningsavtal innehåller, utöver att dag eller natt inte är preciserat, eller om vad som står i eventuella kollektivavtal kommer jag ge dig ett allmänt hållet svar. Om du önskar mer specifika svar för vad som gäller just dig råder jag dig att kontakta ditt fackförbund. Arbetsgivarens arbetsledningsrätt och omplaceringsrätt, även kallat § 32-befogenheternaArbetsgivaren har som utgångspunkt rätt att leda och fördela arbetet. Detta innebär även i princip en fri omplaceringsrätt vilken dock inskränks bland annat genom två andra principer; 29/29-principen och bastubadarprincipen. Trots att arbetsgivaren har rätt att arbetsleda ska vissa beslut, som exempelvis omplacering, föregås av en förhandling med facket enligt 11–14 §§ medbestämmandelagen. Det brukar definieras som omplacering när arbetsgivaren varaktigt ändrar en arbetstagares arbetsuppgifter, arbetsställe eller arbetstider. Därmed ser jag det som att din arbetsgivare önskar omplacera dig när denne vill ändra dina arbetstider från natt till dagtid. Arbetsskyldighet?En omplacering som faller inom arbetsskyldigheten är du som arbetstagare tvungen att godta om du önskar fortsätta ditt arbete för arbetsgivaren. Omvänt gäller att arbetsgivaren inte har rätt att omplacera dig om omplaceringen faller utanför arbetsskyldigheten. Om arbetsgivarens omplacering medför ett överskridande av arbetsskyldigheten anses omplaceringen istället vara att likställa med en uppsägning. De tre faktorerna som man tar hänsyn till när man bedömer om det föreligger arbetsskyldighet eller inte är: 1. Anställningsavtalet: I anställningsavtal kan det finnas bestämmelser som säger att arbete exempelvis bara får ske på dagtid. Om arbetsgivaren går åsidosätter detta så går man utöver arbetsskyldigheten som följer av anställningsavtalet. Det här är inte aktuellt i ditt fall eftersom du inte har ett anställningsavtal som specificerar arbetstiden. 2. Kollektivavtalet: Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan detta innehålla vissa bestämmelser som påverkar arbetsskyldighetens yttre gräns. Det är vanligt att kollektivavtal innehåller regler som bland annat berör arbetstidens längd, jag råder dig därför att se efter om ditt kollektivavtal har någon bestämmelse om detta. 3. Allmänna rättsgrundsatser: Här blir främst 29/29-principen gällande. Principen har "tre delar" som fastställer under vilka omständigheter arbetsskyldigheten fortgår. Det rör sig om att det ska vara arbete för arbetsgivarens räkning (vilket det är i ditt fall), att arbetet ska ha ett naturligt samband med arbetsgivarens verksamhet (också aktuellt i ditt fall eftersom du fortsätter med samma arbetsuppgifter) samt att det ska falla inom arbetstagarens kvalifikationer. Med detta i åtanke anser jag att du förmodligen fortfarande har bibehållen arbetsskyldighet även enligt 29/29-principen och att arbetsgivaren till följd av detta har rätt att omplacera dig till andra arbetstider. Bedömningen i ditt fallArbetstagare har generellt en långtgående arbetsskyldighet mot arbetsgivaren. Utifrån din fråga verkar det som att du kommer utföra samma arbete på samma arbetsplats och för samma arbetsgivare men under andra tider. Sett till resonemanget ovan ser jag det som att omplaceringen faller inom din arbetsskyldighet och således även inom din arbetsgivares omplaceringsrätt. Detta är enbart min bedömning utifrån det lilla jag vet om din situation, egentligen behövs mer information för att definitivt kunna ta ställning i frågan. Jag råder dig därför att kontakta ditt fackförbund, om du är ansluten till sådant, och närmare gå igenom omständigheterna. Självklart bör du även föra en diskussion med din arbetsgivare om att du inte önskar andra arbetstider. Tyvärr kan jag inte hjälpa dig mer än så men jag hoppas att du fått ut något av mitt svar! Du är välkommen att kontakta oss igen med ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar

Trakasserier på sms och vårdnad om barn

2020-10-06 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Min guddotter separerade från sin sambo som hon har två barn tillsammans med för cirka två år sedan. De är mitt uppe i en vårdnadstvist och har en gång varit i tingsrätten där han blev tilldömd att ha barnen en efter middag varannan vecka samt fredag eftermiddag till lördag eftermiddag samma vecka. Han trakasserar min guddotter via messenger, kallar henne för könsord när hon hämtar barnen och dom hör på, barnen är livrädda för att pappa ska bli arg för då hånar han dem etc. Under fyra dygn så kan hon få upp till 60 - 70 meddelanden. Han säger att hon är prostituerad för att hon får ihop pengar till mat och hyra och det ska han minsann skriva om på sociala media så att folk får veta hur hon är. Hon är egen företagare och jobbar hårt för att barnen ska ha det bra. Nu har han av någon anledning även börjat trakassera mig som är faster till min guddotter och barnens lekkamrater och deras föräldrar. Det här går inte längre utan jag är rädd för vad han kan göra när min guddotter hämtar barnen och vad han kan göra med barnen då de är hos honom. Han självmedicinerar sin ADHD, hans advokat vill inte ha med honom att göra. Nu ska en stor en stor utredning sättas igång för att det hela ska avgöras i tingsrätten. Han kan inte få hålla på så här , han har ett syfte och det är att knäcka min guddotter. Kan jag polisanmäla honom för det han har börjat utsätta mig för där han ärekränker och hotar i sina mess.
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att situationen är mycket jobbig, både för din guddotter, barnen och dig. Nedan försöker jag bena ut dina frågor och nämna lite om vad ni har för handlingsmöjligheter.Spara meddelandena! Till att börja med vill jag påtala att både du och din guddotter bör se till att spara alla sms, messengermeddelanden, osv. som styrker att barnens pappa uppvisar detta beteende. Din guddotter bör sedan visa dessa för sin advokat i vårdnadstvisten för att avgöra om det kan vara något som hjälper henne att få ensam vårdnad om barnen. Barnets bästa är det som ska vara avgörande när tingsrätten fattar beslut i vårdnadsfrågan, enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken (FB). Meddelanden av det slag som du beskriver visar ju på trakasserier av din guddotter och även andra människor i barnens närhet, vilket i förlängningen kan påverka i tingsrätten eftersom det möjligen inte ses som förenligt med barnens bästa att uppleva denna konfliktsituation. Samtidigt är den gällande uppfattningen att barn, så långt som möjligt, ska ha rätt till sina båda föräldrar. Min egen åsikt är att detta ibland faller ut lite tokigt eftersom föräldrar som kanske egentligen inte är helt lämpliga som vårdnadshavare fortfarande kan få behålla vårdnaden med tanke på att det anses bäst för barnet. Enligt 6 kap. 2 a § 3 st. FB ska tingsrätten även ta hänsyn till barnens vilja med beaktande av ålder och mognad. Detta innebär att om barnen är något äldre har dem mer att säga till om i frågan. Slutsatsen av detta är att din guddotter kommer behöva alla bevis mot pappan som bara är möjligt för att kunna bevisa att ensam vårdnad är förenligt med barnets bästa. Spara därför alla meddelanden, även sådana som kanske vid en första anblick inte verkar ha något bevisvärde, och ha en diskussion med guddotterns advokat om vad ni ska göra med dessa. När frågan om vårdnaden avgörs ska rätten enligt 6 kap. 5 § FB fästa särskild vikt vid hur väl föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnen. Att din guddotters ex inte verkar klara av att samarbeta är för mig ganska uppenbart och något som bör framhållas i rätten. Polisanmäl Självklart kan du även polisanmäla barnens pappa för vad han skriver till dig. Beroende på vad meddelandena har för innehåll skulle det kunna bli fråga om några olika rubriceringar. Om det är meddelanden som hotar med brottsliga gärningar, exempelvis hot om våld, skulle det kunna bli fråga om olaga hot enligt 4 kap. 5 § brottsbalken (BrB). Om det inte är fråga om hotfulla meddelanden skulle det istället kunna rubriceras som ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB eftersom du utsätts för upprepade och störande kontakter. Vilken rubricering som är lämpligast i ditt fall kommer polisen avgöra när du ringer för att anmäla detta och berättar om meddelandenas innehåll, du behöver med andra ord inte själv ha klart för dig vilket brott det rör sig om innan du anmäler. Jag hoppas att du känner att du fått lite klarhet i frågan av detta svar. Du är välkommen att kontakta oss igen om något är oklart eller om fler frågor uppstår!Med vänliga hälsningar

Synnerliga skäl för övertagande av bostad - sambo

2020-09-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |vilka synnerliga skäl kan finnas till att en sambo som inte betalat för en gemensam bostad och som skrivit samboavtal på detta ska få behålla en bostad vid separation? I detta fall har parten som inte ska betala för den gemensamma bostaden barn sedan innan, spelar sådant in?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att den ena sambon inte äger någon del av den gemensamma bostaden, att det finns samboavtal och att du undrar om det ändå är möjligt för denna sambo att ta över bostaden vid en separation. Frågan regleras av sambolagen (SamboL) och utreds vidare nedan.Vad är samboegendom? När ett samboförhållande upphör och någon av parterna begär det ska enligt 8 § SamboL deras samboegendom fördelas mellan dem genom bodelning. Enligt 3 § SamboL utgörs samboegendom av bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Om samborna har skrivit ett samboavtal som säger att viss egendom inte ska vara samboegendom vid bodelning blir detta gällande enligt 9 § SamboL. Som huvudregel gäller alltså att om ett samboavtal har skrivits som säger att den ena sambon ska ha rätt till bostaden vid en bodelning så gäller detta. Vad krävs för att en sambo ska få behålla bostaden? Ett undantag till vad som skrivits ovan är möjligheten till övertagande av bostad i vissa fall, som regleras av 22 § SamboL. Observera att regleringen endast gäller för hyresrätt och bostadsrätt, om bostaden är fast egendom (hus) så är ett övertagande alltså inte möjligt. Denna bestämmelse riktar in sig på situationen du beskriver, dvs. att den ena sambon äger bostaden, att bostaden inte utgör samboegendom och att den andra sambon vill ta över bostaden. Enligt 22 § 1 st. SamboL kan den sambo som enligt samboavtalet inte har rätt till bostaden ändå få ta över denna under två olika omständigheter: 1. Om den sambo som vill överta bostaden har sambornas gemensamma barn i huvudsak boende hos sig och om sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.ELLER 2. Om sambon inte har några gemensamma barn boende hos sig men det finns andra synnerliga skäl (vilket är ett högre krav än vad som krävs för punkt 1 ovan)Nu förstår jag din fråga som att sambon som i ditt fall vill ta över bostaden har barn men att dessa inte är gemensamma, vilket gör att punkt 2 ovan blir tillämplig. Frågan blir då vad "synnerliga skäl" kan vara, ledning för att tolka detta kan hämtas av hur frågan tidigare har bedömts av domstolarna och av förarbeten till sambolagen. Det krävs till att börja med att den sambo som vill överta bostaden har ett betydligt större behov av denna än den andra sambon, att det av olika anledningar kan vara mycket svårt för personen ifråga att få tag i bostad på annat sätt (exempelvis på grund av sjukdom, ekonomiska svårigheter, osv.). Även ett samboförhållandes längd kan spela in vid bedömningen, ett längre förhållande talar starkare för ett övertagande. Om den sambo som vill överta bostaden har egna barn som bor hos sig kan det vara en faktor att ta hänsyn till, om inte också den andra sambon är i samma situation. Även att sambon som vill överta bostaden är gravid med sambornas gemensamma barn kan enligt förarbetena räknats som synnerliga skäl. Jag kan inte exakt säga vad som krävs för att uppnå synnerliga skäl i ditt fall, eftersom jag inte har så mycket information att gå på. Detta blir en fråga för domstolen att avgöra om anspråk om övertagande av bostaden framställs. Sammantaget kan jag dock konstatera att om inga gemensamma barn finns så krävs det starka skäl för att ett övertagande ska bli aktuellt. Angående att framställa anspråk och ersättning till den andra sambonOm man kommer fram till att det faktiskt föreligger synnerliga skäl bör det observeras att enligt 22 § 2 st. SamboL ska anspråk på övertagande framställas inom ett år efter att samboförhållandet upphörde. Om sambon som vill ta över bostaden har flyttat ut ur densamma gäller istället att anspråk ska framställas senast tre månader efter flytten. Enligt 22 § 3 st. SamboL ska den sambo som får rätt att överta bostaden även ersätta den andra sambon antingen genom att betala bostadens värde eller genom att avstå från annan egendom i bodelningen. Detta beror såklart av hur mycket bostaden är värd. SammanfattningsvisJag kan inte säga exakt vad som krävs för att uppnå synnerliga skäl för övertagande i ditt fall. Att den sambo som vill överta bostaden har egna barn som är stadigvarande boende hos denne är något som kan spela in vid bedömningen. Det beror från fall till fall och sambornas behov av bostaden ska vägas mot varandra. Synnerliga skäl är dock ett högt ställt krav och det ska mycket till för att nå upp till detta. Jag hoppas att du fått lite klarhet i frågan av mitt svar, annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Vad händer om testamentstagare avlider?

2020-10-08 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vad gäller om det finns ett testamente till en bortgången person. Förfaller testamentet eller är det den bortgångnas arvingar som tar över rätten att ärva enligt testamentet?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad som händer med testamentet beror lite på situationen i övrigt, nedan följer en redogörelse.Testamenten och arv regleras av ärvdabalken (ÄB). Den som ska få ärva enligt testamentet kallas för "testamentstagare" och den som har skrivit testamentet kallas för "testator". Om en testamentstagare avlider ska man till att börja med försöka utläsa ur testamentet vem som ska ärva denna del. Detta på grund av att testatorns vilja alltid ska respekteras. Om det inte går att utläsa av testamentets ordalydelse vad som ska hända med arvet kan testamentstagarens avkomlingar (barn) ha rätt att träda in och ta arvet. Detta gäller dock bara om dessa barn skulle varit berättigade till arv efter testatorn även utan testamentet, vilket följer av 11 kap 6 § ÄB. De som har rätt till arv utan testamente är barn, barnbarn, föräldrar, syskon, syskonbarn, far- och morföräldrar, mor-/farbror och moster/faster (2 kap ÄB). Med andra ord; om testamentstagarens barn, i förhållande till testatorn, faller in under någon av de personkategorier som nämns i 2 kap ÄB så kommer de få ärva enligt testamentet istället för sin avlidna förälder. Om barnen inte tillhör någon av dessa kategorier får de inte ta arv enligt testamentet, istället kommer eventuella andra testamentstagares andel ökas i motsvarande mån enligt 11 kap 7 § ÄB. Om inga andra testamentstagare finns kommer testamentet anses förfallet. Jag hoppas att detta var svar på din fråga, i annat fall är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Samboegendom måste ha förvärvats för gemensamt bruk

2020-10-08 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |När jag och min sambo flyttade till ett gemensamt hus avyttrades nästan allt av mitt bohag då det inte passade in i huset, vi hade 90% av hans bohag. Nu när vi ska dela på oss så hade vi vid inflytten skrivit ett samboavtal där lösöret inte ska ingå i bodelningen. Nu måste jag bygga upp ett nytt hem, är det riktigt.
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tyvärr är det så att det du skriver stämmer, du har inte rätt till den delen av bohaget som din sambo införskaffat innan ni flyttade ihop. Jag utvecklar detta nedan.Din sambos bohag utgör inte samboegendomEnligt 3 § sambolagen (SamboL) utgör bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk samboegendom. Det är samboegendomen som genom bodelning delas upp mellan samborna vid en separation, detta enligt 8 § SamboL. Det bohag som din sambo införskaffade innan ni flyttade ihop kommer alltså enligt sambolagens regler aldrig ingå i en bodelning mellan er, eftersom det inte är införskaffat för gemensamt bruk. Detta förändras inte av att du har gjort dig av med en stor del av ditt bohag, vilket såklart kan kännas både orättvist och fel när man står inför en separation. Att ni skrev ett samboavtal spelar med andra ord inte någon större roll för just denna fråga, eftersom det handlar om bohag som inte är införskaffat för gemensamt bruk och som därför inte ska delas mellan er ändå. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen! Med vänliga hälsningar

Hur vet man att man är skäligen misstänkt för brott?

2020-09-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Läser era sidor med regelbundetnthet, och tycker era förlkaringar ber och enkla att först, har dock två frågor:Om man är skälig misstänkt, hur vet man då att man är det?Sedan, vad innebär att det skall vara Begreppet "konkreta objektiva omstänidgheter"?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad trevligt att du tycker om att läsa vad vi skriver här. Fyra olika misstankegrader Inom svensk rätt rangordnas misstanke in i olika grader, jag tänker här gå igenom de olika graderna och säga något om dem. 1. Den högsta misstankegraden är "tillräckliga skäl för åtal". När åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för en fällande dom når man upp i denna misstankegrad och åtal väcks vid domstol. 2. En lägre misstankegrad är "på sannolika skäl misstänkt". Här ska vid en objektiv bedömning misstankarna vara berättigade och åklagaren har möjlighet att besluta om häktning. När man talar om en objektiv bedömning så är detta något som åklagaren gör på sitt tjänsteansvar utifrån allt material som har inkommit. Åklagaren värderar materialet och ser om det finns sådana omständigheter som tydligt talar för att personen har begått brottet. 3. Ytterligare en lägre misstankegrad är "skäligen misstänkt". Det är vid detta stadie som åklagaren har rätt att börja använda vissa tvångsmedel mot den misstänkte, exempelvis husrannsakan. Skälig misstanke föreligger enligt JO (JO 1992/93 s. 204) då det finns vissa konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den brottsliga gärningen. Vad detta innebär redogör jag för nedan. 4. Den lägsta misstankegraden är "kan misstänkas". Här är misstanken ganska svag och det enda som krävs är egentligen en misstanke avseende gärning, tid och plats. Man kan tänka sig misstankegraderna som en trappa där "kan misstänkas" är det första trappsteget, här finns det minst misstanke, och "tillräckliga skäl för åtal" är det översta trappsteget, här finns det mest misstanke.Hur vet man att man är skäligen misstänkt? Man får reda på när man är skäligen misstänkt eftersom det enligt 23 kap 18 § rättegångsbalken fastställs att den misstänkte ska underrättas när misstankegraden når upp "skäligen misstänkt". Den misstänkte har efter underrättelsen även rätt att få uppdateringar löpande om vad som händer i förundersökningen. Man vet alltså att man är skäligen misstänkt eftersom man blir meddelad detta. Konkreta objektiva omständigheterDetta uttryck kan ju användas i olika situationer men jag antar att du vill veta vad begreppet innebär när man talar om misstanke och att åklagaren ska undersöka om det på objektiva grunder finns konkreta omständigheter som gör att misstankegraden "skäligen misstänkt" kan uppnås.Vad som utgör konkreta omständigheter för att anses som "skäligen misstänkt" har i litteratur tolkats som att det ska röra sig om omständigheter som har viss styrka (jämfört med att det för sannolika skäl ska finnas omständigheter som tydligt talar för att personen har begått brottet). Det kan handla om vissa bevis, exempelvis ett vittne som har sett brottet begås, teknisk bevisning, osv. Om åklagaren genom en objektiv bedömning av omständigheterna anser att dessa är tillräckligt konkreta så når man upp i misstankegraden "skäligen misstänkt". Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, i annat fall är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Hur arv beräknas om äktenskapsförord saknas

2020-09-28 i Make
FRÅGA |Hej,En fråga om arv:Person A har två barn, ett stort hus men inga större ekonomiska tillgångar.Person B har stora ekonomiska tillgångar (bankkonto), inga barn, inga fasta tillgångar.A+B gifter sig, inget äktenskapsförord.Person A avlider.Nu till frågan;Har jag förstått det rätt att det totala arvet från A räknas som A's hus+ B's bankkonto?Dvs makarnas totala tillgångar räknas sammanlagt innan uppdelning mellan B och särkullbarnen?Var går gränsen för vad som räknas som enskild egendom?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret är att du i princip har förstått situationen på rätt sätt. Nedan går jag igenom hur jag tolkar din fråga och vilka rättsregler som aktualiseras.Var går gränsen för enskild egendom? Eftersom A och B är gifta är huvudregeln enligt 7 kap 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) att all egendom räknas som giftorättsgods. Undantaget till detta är om A eller B har någon enskild egendom enligt 7 kap 2 § ÄktB. Egendom kan göras till enskild genom äktenskapsförord, genom att någon av makarna fått egendom genom gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara makens enskilda egendom eller genom att ena maken erhållit egendom genom förmånstagarförordnande för vissa försäkringar. Det finns således ingen "gräns" för vad man får och inte får göra till enskild egendom, det beror på vad makarna kommit överens om i äktenskapsförord eller vad den som gett gåva, arv eller testamente har förordnat. I ditt fall skriver du att inget äktenskapsförord finns, vilket gör att det ligger närmast tillhands att utgå från att A och B:s egendom i sin helhet utgörs av giftorättsgods. Räknas det totala arvet från A:s hus + B:s bankkonto? När A dör ska en bodelning göras innan arvsskifte kan ske, detta följer av 23 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). All egendom som är giftorättsgods ingår i bodelningen enligt 9 kap 1 § ÄktB och 10 kap 1 § ÄktB. Makarna får från giftorättsgodset göra avdrag från eventuella skulder (11 kap 2 § ÄktB) och det kvarvarande värdet läggs ihop och delas sedan lika mellan makarna enligt 11 kap 3 § ÄktB. När detta är gjort kommer A:s dödsbo alltså äga 50% av de totala egendomarna och B äga 50%. A:s barn är bröstarvingar enligt 2 kap 1 § ÄB och eftersom dessa är särkullbarn har dem rätt att direkt få ut sin arvslott (3 kap 1 § ÄB) vilket är A:s totala egendom efter att bodelning skett, i detta fall 50% av det totala giftorättsgodset. För att göra det lite enklare att förstå gör jag ett fiktivt räkneexempel, jag bortser här från eventuella skulder: Tillgångar A = hus 1 000 000 kr.Tillgångar B = bankkonto 2 000 000 kr.Tillgångar A och tillgångar B läggs samman = 3 000 000 kr.Detta delas mellan A och B = 1 500 000 kr. var A:s barn ärver då 1 500 000 kr och B får behålla 1 500 000 kr. I detta exempel skulle det i teorin innebära att huset tillfaller särkullbarnen samt att dessa får 500 000 kr av B.Jag hoppas att detta var svar på dina frågor, annars är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar