Samboegendom måste ha förvärvats för gemensamt bruk

2020-10-08 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |När jag och min sambo flyttade till ett gemensamt hus avyttrades nästan allt av mitt bohag då det inte passade in i huset, vi hade 90% av hans bohag. Nu när vi ska dela på oss så hade vi vid inflytten skrivit ett samboavtal där lösöret inte ska ingå i bodelningen. Nu måste jag bygga upp ett nytt hem, är det riktigt.
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tyvärr är det så att det du skriver stämmer, du har inte rätt till den delen av bohaget som din sambo införskaffat innan ni flyttade ihop. Jag utvecklar detta nedan.Din sambos bohag utgör inte samboegendomEnligt 3 § sambolagen (SamboL) utgör bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk samboegendom. Det är samboegendomen som genom bodelning delas upp mellan samborna vid en separation, detta enligt 8 § SamboL. Det bohag som din sambo införskaffade innan ni flyttade ihop kommer alltså enligt sambolagens regler aldrig ingå i en bodelning mellan er, eftersom det inte är införskaffat för gemensamt bruk. Detta förändras inte av att du har gjort dig av med en stor del av ditt bohag, vilket såklart kan kännas både orättvist och fel när man står inför en separation. Att ni skrev ett samboavtal spelar med andra ord inte någon större roll för just denna fråga, eftersom det handlar om bohag som inte är införskaffat för gemensamt bruk och som därför inte ska delas mellan er ändå. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen! Med vänliga hälsningar

Hur vet man att man är skäligen misstänkt för brott?

2020-09-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Läser era sidor med regelbundetnthet, och tycker era förlkaringar ber och enkla att först, har dock två frågor:Om man är skälig misstänkt, hur vet man då att man är det?Sedan, vad innebär att det skall vara Begreppet "konkreta objektiva omstänidgheter"?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad trevligt att du tycker om att läsa vad vi skriver här. Fyra olika misstankegrader Inom svensk rätt rangordnas misstanke in i olika grader, jag tänker här gå igenom de olika graderna och säga något om dem. 1. Den högsta misstankegraden är "tillräckliga skäl för åtal". När åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för en fällande dom når man upp i denna misstankegrad och åtal väcks vid domstol. 2. En lägre misstankegrad är "på sannolika skäl misstänkt". Här ska vid en objektiv bedömning misstankarna vara berättigade och åklagaren har möjlighet att besluta om häktning. När man talar om en objektiv bedömning så är detta något som åklagaren gör på sitt tjänsteansvar utifrån allt material som har inkommit. Åklagaren värderar materialet och ser om det finns sådana omständigheter som tydligt talar för att personen har begått brottet. 3. Ytterligare en lägre misstankegrad är "skäligen misstänkt". Det är vid detta stadie som åklagaren har rätt att börja använda vissa tvångsmedel mot den misstänkte, exempelvis husrannsakan. Skälig misstanke föreligger enligt JO (JO 1992/93 s. 204) då det finns vissa konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den brottsliga gärningen. Vad detta innebär redogör jag för nedan. 4. Den lägsta misstankegraden är "kan misstänkas". Här är misstanken ganska svag och det enda som krävs är egentligen en misstanke avseende gärning, tid och plats. Man kan tänka sig misstankegraderna som en trappa där "kan misstänkas" är det första trappsteget, här finns det minst misstanke, och "tillräckliga skäl för åtal" är det översta trappsteget, här finns det mest misstanke.Hur vet man att man är skäligen misstänkt? Man får reda på när man är skäligen misstänkt eftersom det enligt 23 kap 18 § rättegångsbalken fastställs att den misstänkte ska underrättas när misstankegraden når upp "skäligen misstänkt". Den misstänkte har efter underrättelsen även rätt att få uppdateringar löpande om vad som händer i förundersökningen. Man vet alltså att man är skäligen misstänkt eftersom man blir meddelad detta. Konkreta objektiva omständigheterDetta uttryck kan ju användas i olika situationer men jag antar att du vill veta vad begreppet innebär när man talar om misstanke och att åklagaren ska undersöka om det på objektiva grunder finns konkreta omständigheter som gör att misstankegraden "skäligen misstänkt" kan uppnås.Vad som utgör konkreta omständigheter för att anses som "skäligen misstänkt" har i litteratur tolkats som att det ska röra sig om omständigheter som har viss styrka (jämfört med att det för sannolika skäl ska finnas omständigheter som tydligt talar för att personen har begått brottet). Det kan handla om vissa bevis, exempelvis ett vittne som har sett brottet begås, teknisk bevisning, osv. Om åklagaren genom en objektiv bedömning av omständigheterna anser att dessa är tillräckligt konkreta så når man upp i misstankegraden "skäligen misstänkt". Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, i annat fall är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Hur arv beräknas om äktenskapsförord saknas

2020-09-28 i Make
FRÅGA |Hej,En fråga om arv:Person A har två barn, ett stort hus men inga större ekonomiska tillgångar.Person B har stora ekonomiska tillgångar (bankkonto), inga barn, inga fasta tillgångar.A+B gifter sig, inget äktenskapsförord.Person A avlider.Nu till frågan;Har jag förstått det rätt att det totala arvet från A räknas som A's hus+ B's bankkonto?Dvs makarnas totala tillgångar räknas sammanlagt innan uppdelning mellan B och särkullbarnen?Var går gränsen för vad som räknas som enskild egendom?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret är att du i princip har förstått situationen på rätt sätt. Nedan går jag igenom hur jag tolkar din fråga och vilka rättsregler som aktualiseras.Var går gränsen för enskild egendom? Eftersom A och B är gifta är huvudregeln enligt 7 kap 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) att all egendom räknas som giftorättsgods. Undantaget till detta är om A eller B har någon enskild egendom enligt 7 kap 2 § ÄktB. Egendom kan göras till enskild genom äktenskapsförord, genom att någon av makarna fått egendom genom gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara makens enskilda egendom eller genom att ena maken erhållit egendom genom förmånstagarförordnande för vissa försäkringar. Det finns således ingen "gräns" för vad man får och inte får göra till enskild egendom, det beror på vad makarna kommit överens om i äktenskapsförord eller vad den som gett gåva, arv eller testamente har förordnat. I ditt fall skriver du att inget äktenskapsförord finns, vilket gör att det ligger närmast tillhands att utgå från att A och B:s egendom i sin helhet utgörs av giftorättsgods. Räknas det totala arvet från A:s hus + B:s bankkonto? När A dör ska en bodelning göras innan arvsskifte kan ske, detta följer av 23 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). All egendom som är giftorättsgods ingår i bodelningen enligt 9 kap 1 § ÄktB och 10 kap 1 § ÄktB. Makarna får från giftorättsgodset göra avdrag från eventuella skulder (11 kap 2 § ÄktB) och det kvarvarande värdet läggs ihop och delas sedan lika mellan makarna enligt 11 kap 3 § ÄktB. När detta är gjort kommer A:s dödsbo alltså äga 50% av de totala egendomarna och B äga 50%. A:s barn är bröstarvingar enligt 2 kap 1 § ÄB och eftersom dessa är särkullbarn har dem rätt att direkt få ut sin arvslott (3 kap 1 § ÄB) vilket är A:s totala egendom efter att bodelning skett, i detta fall 50% av det totala giftorättsgodset. För att göra det lite enklare att förstå gör jag ett fiktivt räkneexempel, jag bortser här från eventuella skulder: Tillgångar A = hus 1 000 000 kr.Tillgångar B = bankkonto 2 000 000 kr.Tillgångar A och tillgångar B läggs samman = 3 000 000 kr.Detta delas mellan A och B = 1 500 000 kr. var A:s barn ärver då 1 500 000 kr och B får behålla 1 500 000 kr. I detta exempel skulle det i teorin innebära att huset tillfaller särkullbarnen samt att dessa får 500 000 kr av B.Jag hoppas att detta var svar på dina frågor, annars är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Envarsgripande vid hemfridsbrott och hur kraftigt våld får användas?

2020-09-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |HejVid Hemfridsbrott på tomt eller mark dom är uppsåtligt, kan jag kvarhålla person/personer i väntan på polis? Om Ja, hur mycket kraft/våld får jag använda för att kvarhålla och har ålder på misstänkt person betydelse? Tänker ex 12åring som är inne på tomtmark för att palla äpplen vs 35åring som rekar för inbrott. Med vänliga hälsningar
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret är att du i regel inte har rätt att hålla kvar en person som befinner sig på din tomt. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse.Kan man kvarhålla person i väntan på polis vid hemfridsbrott?När du skriver om att kvarhålla en person på brottsplatsen är det du syftar på är enligt lagens mening att göra ett envarsgripande, se 24 kap 7 § 2 st. rättegångsbalken (RB). I bestämmelsen framgår att ett envarsgripande får göras vid brott på vilket fängelse kan följa och om personen anträffas på bar gärning eller på flyende fot. Hemfridsbrott regleras i 4 kap 6 § brottsbalken (BrB) och avser situationen att någon tränger sig in i din bostad. Även tomt anses höra till bostad, dock inte större markägor som exempelvis skogsmark. Vid hemfridsbrott av normalgraden finns fängelse inte med i straffskalan, det är ett bötesbrott, vilket innebär att du vid hemfridsbrott av normalgraden inte har rätt att göra ett envarsgripande. Däremot för grovt hemfridsbrott, som regleras i samma bestämmelse, är straffskalan fängelse i upp till två år vilket innebär att vid grovt hemfridsbrott kan du ha rätt att hålla kvar personen på platsen. Frågan är då hur man avgör om det rör sig om hemfridsbrott av normalgraden eller ett grovt sådant, ledning för att avgöra detta kan ges av praxis (dvs. hur frågan tidigare har bedömts av Högsta domstolen). Hemfridsbrott av normalgraden eller grovt? Hur man ska bedöma om ett hemfridsbrott är grovt eller av normalgraden berördes i NJA 1990 s 315. Fallet handlade om en man som tog sig in i en annan persons lägenhet genom att krossa en fönsterruta under nattetid. Personen som bodde i lägenheten var inte hemma vid tillfället. Mannen framhöll att han varit kraftigt berusad och till följd av detta tog fel på lägenhet, han hade en vän som bodde i samma hus och trodde att vännen bodde i den aktuella lägenheten. Högsta domstolen säger här i sina domskäl att det inte finns några generella kriterier för när ett hemfridsbrott ska bedömas som grovt eller av normalgraden, det beror av omständigheter från fall till fall. Vidare säger HD att när någon tränger in i bostad genom inbrott bedöms detta typiskt som grovt hemfridsbrott men att det kan finnas förmildrande omständigheter som föranleder annan bedömning. I detta fall kom man fram till att brottet skulle bedömas som hemfridsbrott av normalgraden, anledningen till detta var bland annat att mannen varit berusad och tagit fel på lägenhet. Genom detta rättsfall vill jag illustrera att skiljelinjen mellan hemfridsbrott av normalgraden och grovt brott inte är helt klar men att det med tanke på HD:s uttalande inte bör ses som ett grovt brott att endast vistas på någons tomt, eftersom det är ett klart mindre intrång än att faktiskt ta sig in i någons bostad. Jag kan inte heller hitta något rättsfall som talar för att det skulle vara grovt hemfridsbrott att befinna sig på annans tomt. Hur mycket våld får man använda vid envarsgripande?Vid ett envarsgripande får man vissa befogenheter som regleras av 10 § Polislagen. Denna bestämmelse ger tillåtelse att bruka våld som är försvarligt utifrån omständigheterna. Bestämmelsen är också ett uttryck för behovsprincipen och proportionalitetsprincipen, våldet du använder måste alltså vara behövligt i situationen samt proportionerligt till brottet och situationen. Som huvudregel kan man tänka att du aldrig får använda mer våld än vad du själv blir utsatt för.Eftersom din fråga även gällde om det är någon skillnad i hur mycket våld man får bruka våld mot en tolvåring jämfört med en vuxen vid ett envarsgripande vill jag lägga till något om unga lagöverträdare. Trots att personen är tolv år kan denne fortfarande begå brott men inte dömas till påföljd, detta följer av 1 kap 6 § BrB. Detta innebär att en envarsgripande i praktiken får göras även när det gäller minderåriga. Man måste dock beakta 10 § Polislagen, proportionalitetsprincipen och behovsprincipen och kanske ställa sig frågan om det kan anses proportionerligt och behövligt att som vuxen brotta ner och hålla kvar ett barn? Detta skulle nog gällande de flesta brott inte anses vara fallet, snarare skulle den vuxne själv kunna bli åtalad för misshandel i en sådan situation. SammanfattningsvisEnvarsgripande är tillåtet om du påträffar en person på brottsplatsen eller på flyende fot ifrån denna och om brottet har fängelse i straffskalan. Att vistas på någons tomt skulle förmodligen ses som hemfridsbrott av normalgraden, vilket endast har böter i straffskalan. Detta innebär att du inte får göra ett envarsgripande om någon befinner sig på din tomt. Om det skulle röra sig om ett brott som har fängelse i straffskalan får du vid envarsgripande bara använda försvarligt våld, det måste vara både behövligt och proportionerligt utifrån situationen. Med detta i åtanke bör du ha rätt att använda mer våld mot en vuxen än ett barn eftersom det förmodligen krävs mer för att få en vuxen att kvarstanna på platsen.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar

Trakasserier på sms och vårdnad om barn

2020-10-06 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Min guddotter separerade från sin sambo som hon har två barn tillsammans med för cirka två år sedan. De är mitt uppe i en vårdnadstvist och har en gång varit i tingsrätten där han blev tilldömd att ha barnen en efter middag varannan vecka samt fredag eftermiddag till lördag eftermiddag samma vecka. Han trakasserar min guddotter via messenger, kallar henne för könsord när hon hämtar barnen och dom hör på, barnen är livrädda för att pappa ska bli arg för då hånar han dem etc. Under fyra dygn så kan hon få upp till 60 - 70 meddelanden. Han säger att hon är prostituerad för att hon får ihop pengar till mat och hyra och det ska han minsann skriva om på sociala media så att folk får veta hur hon är. Hon är egen företagare och jobbar hårt för att barnen ska ha det bra. Nu har han av någon anledning även börjat trakassera mig som är faster till min guddotter och barnens lekkamrater och deras föräldrar. Det här går inte längre utan jag är rädd för vad han kan göra när min guddotter hämtar barnen och vad han kan göra med barnen då de är hos honom. Han självmedicinerar sin ADHD, hans advokat vill inte ha med honom att göra. Nu ska en stor en stor utredning sättas igång för att det hela ska avgöras i tingsrätten. Han kan inte få hålla på så här , han har ett syfte och det är att knäcka min guddotter. Kan jag polisanmäla honom för det han har börjat utsätta mig för där han ärekränker och hotar i sina mess.
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att situationen är mycket jobbig, både för din guddotter, barnen och dig. Nedan försöker jag bena ut dina frågor och nämna lite om vad ni har för handlingsmöjligheter.Spara meddelandena! Till att börja med vill jag påtala att både du och din guddotter bör se till att spara alla sms, messengermeddelanden, osv. som styrker att barnens pappa uppvisar detta beteende. Din guddotter bör sedan visa dessa för sin advokat i vårdnadstvisten för att avgöra om det kan vara något som hjälper henne att få ensam vårdnad om barnen. Barnets bästa är det som ska vara avgörande när tingsrätten fattar beslut i vårdnadsfrågan, enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken (FB). Meddelanden av det slag som du beskriver visar ju på trakasserier av din guddotter och även andra människor i barnens närhet, vilket i förlängningen kan påverka i tingsrätten eftersom det möjligen inte ses som förenligt med barnens bästa att uppleva denna konfliktsituation. Samtidigt är den gällande uppfattningen att barn, så långt som möjligt, ska ha rätt till sina båda föräldrar. Min egen åsikt är att detta ibland faller ut lite tokigt eftersom föräldrar som kanske egentligen inte är helt lämpliga som vårdnadshavare fortfarande kan få behålla vårdnaden med tanke på att det anses bäst för barnet. Enligt 6 kap. 2 a § 3 st. FB ska tingsrätten även ta hänsyn till barnens vilja med beaktande av ålder och mognad. Detta innebär att om barnen är något äldre har dem mer att säga till om i frågan. Slutsatsen av detta är att din guddotter kommer behöva alla bevis mot pappan som bara är möjligt för att kunna bevisa att ensam vårdnad är förenligt med barnets bästa. Spara därför alla meddelanden, även sådana som kanske vid en första anblick inte verkar ha något bevisvärde, och ha en diskussion med guddotterns advokat om vad ni ska göra med dessa. När frågan om vårdnaden avgörs ska rätten enligt 6 kap. 5 § FB fästa särskild vikt vid hur väl föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnen. Att din guddotters ex inte verkar klara av att samarbeta är för mig ganska uppenbart och något som bör framhållas i rätten. Polisanmäl Självklart kan du även polisanmäla barnens pappa för vad han skriver till dig. Beroende på vad meddelandena har för innehåll skulle det kunna bli fråga om några olika rubriceringar. Om det är meddelanden som hotar med brottsliga gärningar, exempelvis hot om våld, skulle det kunna bli fråga om olaga hot enligt 4 kap. 5 § brottsbalken (BrB). Om det inte är fråga om hotfulla meddelanden skulle det istället kunna rubriceras som ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB eftersom du utsätts för upprepade och störande kontakter. Vilken rubricering som är lämpligast i ditt fall kommer polisen avgöra när du ringer för att anmäla detta och berättar om meddelandenas innehåll, du behöver med andra ord inte själv ha klart för dig vilket brott det rör sig om innan du anmäler. Jag hoppas att du känner att du fått lite klarhet i frågan av detta svar. Du är välkommen att kontakta oss igen om något är oklart eller om fler frågor uppstår!Med vänliga hälsningar

Synnerliga skäl för övertagande av bostad - sambo

2020-09-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |vilka synnerliga skäl kan finnas till att en sambo som inte betalat för en gemensam bostad och som skrivit samboavtal på detta ska få behålla en bostad vid separation? I detta fall har parten som inte ska betala för den gemensamma bostaden barn sedan innan, spelar sådant in?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att den ena sambon inte äger någon del av den gemensamma bostaden, att det finns samboavtal och att du undrar om det ändå är möjligt för denna sambo att ta över bostaden vid en separation. Frågan regleras av sambolagen (SamboL) och utreds vidare nedan.Vad är samboegendom? När ett samboförhållande upphör och någon av parterna begär det ska enligt 8 § SamboL deras samboegendom fördelas mellan dem genom bodelning. Enligt 3 § SamboL utgörs samboegendom av bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Om samborna har skrivit ett samboavtal som säger att viss egendom inte ska vara samboegendom vid bodelning blir detta gällande enligt 9 § SamboL. Som huvudregel gäller alltså att om ett samboavtal har skrivits som säger att den ena sambon ska ha rätt till bostaden vid en bodelning så gäller detta. Vad krävs för att en sambo ska få behålla bostaden? Ett undantag till vad som skrivits ovan är möjligheten till övertagande av bostad i vissa fall, som regleras av 22 § SamboL. Observera att regleringen endast gäller för hyresrätt och bostadsrätt, om bostaden är fast egendom (hus) så är ett övertagande alltså inte möjligt. Denna bestämmelse riktar in sig på situationen du beskriver, dvs. att den ena sambon äger bostaden, att bostaden inte utgör samboegendom och att den andra sambon vill ta över bostaden. Enligt 22 § 1 st. SamboL kan den sambo som enligt samboavtalet inte har rätt till bostaden ändå få ta över denna under två olika omständigheter: 1. Om den sambo som vill överta bostaden har sambornas gemensamma barn i huvudsak boende hos sig och om sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.ELLER 2. Om sambon inte har några gemensamma barn boende hos sig men det finns andra synnerliga skäl (vilket är ett högre krav än vad som krävs för punkt 1 ovan)Nu förstår jag din fråga som att sambon som i ditt fall vill ta över bostaden har barn men att dessa inte är gemensamma, vilket gör att punkt 2 ovan blir tillämplig. Frågan blir då vad "synnerliga skäl" kan vara, ledning för att tolka detta kan hämtas av hur frågan tidigare har bedömts av domstolarna och av förarbeten till sambolagen. Det krävs till att börja med att den sambo som vill överta bostaden har ett betydligt större behov av denna än den andra sambon, att det av olika anledningar kan vara mycket svårt för personen ifråga att få tag i bostad på annat sätt (exempelvis på grund av sjukdom, ekonomiska svårigheter, osv.). Även ett samboförhållandes längd kan spela in vid bedömningen, ett längre förhållande talar starkare för ett övertagande. Om den sambo som vill överta bostaden har egna barn som bor hos sig kan det vara en faktor att ta hänsyn till, om inte också den andra sambon är i samma situation. Även att sambon som vill överta bostaden är gravid med sambornas gemensamma barn kan enligt förarbetena räknats som synnerliga skäl. Jag kan inte exakt säga vad som krävs för att uppnå synnerliga skäl i ditt fall, eftersom jag inte har så mycket information att gå på. Detta blir en fråga för domstolen att avgöra om anspråk om övertagande av bostaden framställs. Sammantaget kan jag dock konstatera att om inga gemensamma barn finns så krävs det starka skäl för att ett övertagande ska bli aktuellt. Angående att framställa anspråk och ersättning till den andra sambonOm man kommer fram till att det faktiskt föreligger synnerliga skäl bör det observeras att enligt 22 § 2 st. SamboL ska anspråk på övertagande framställas inom ett år efter att samboförhållandet upphörde. Om sambon som vill ta över bostaden har flyttat ut ur densamma gäller istället att anspråk ska framställas senast tre månader efter flytten. Enligt 22 § 3 st. SamboL ska den sambo som får rätt att överta bostaden även ersätta den andra sambon antingen genom att betala bostadens värde eller genom att avstå från annan egendom i bodelningen. Detta beror såklart av hur mycket bostaden är värd. SammanfattningsvisJag kan inte säga exakt vad som krävs för att uppnå synnerliga skäl för övertagande i ditt fall. Att den sambo som vill överta bostaden har egna barn som är stadigvarande boende hos denne är något som kan spela in vid bedömningen. Det beror från fall till fall och sambornas behov av bostaden ska vägas mot varandra. Synnerliga skäl är dock ett högt ställt krav och det ska mycket till för att nå upp till detta. Jag hoppas att du fått lite klarhet i frågan av mitt svar, annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Vad krävs för att bild från fartkamera ska vara giltig som identifiering?

2020-09-28 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej!Jag har fått hem en underrättelse om att ha fastnat i en fartkamera.Personen på bilden har stora solglasögon, har solskyddet nere som täcker både hår och panna. Man ser alltså bara näsa,kinder och haka.Bör man inte se mer än så för att det ska vara en giltlig identifiering?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Användandet av hastighetskameror är en del av polisens arbete för att utreda hastighetsöverträdelser. Hur bilderna som tas behandlas förklaras på ett bra sätt på polisens hemsida här. Exakt vad som krävs för att bilden ska vara giltig som identifiering kan jag tyvärr inte kan svara på, detta är en fråga som i slutändan avgörs av domstol. Åklagaren måste då kunna presentera bevis så att det kan ställas utom rimligt tvivel att det är du på bilden, vilket kan vara svårt med en sådan bild som du beskriver. Nedan beskriver jag närmare hur identifiering går till och vad du kan göra om du inte är nöjd med denna. Hur behandlar polisen bilder som tas av hastighetskameror? Hastighetsöverträdelser är ett föraransvar och inte ett ägaransvar, den som ska betala när en bil fastnat på bild vid en fartkamera är alltså föraren av fordonet och inte ägaren. När en bild från kameran kommer in till polisen jämförs denna med passfoton och körkortsfoton på möjliga förare, exempelvis bilens ägare och dennes familjemedlemmar. Om det går att identifiera personen på bilden så skickas en underrättelse till den som bilden föreställer. Om föraren inte kan identifieras så skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem föraren är, ägaren har dock ingen lagstadgad skyldighet att uppge detta. Om du anser att identifieringen är felaktigNu skriver du att du har fått en underrättelse om att du har fastnat i en fartkamera och inte en förfrågan på grund av att du är bilens ägare. Det verkar alltså som att polisen har gjort bedömningen att det går att identifiera dig på den aktuella bilden, trots att ansiktet är delvis skymt. Om du anser att det inte är du på bilden eller att denna är alldeles för dålig för att man ska kunna urskilja vem bilden föreställer ska du framföra detta till polisen. Du måste då även vara beredd att komma på förhör för att polisen ska kunna se hur pass lik bilden du faktiskt är. Ytterst kan detta, som sagt, bli en fråga som får avgöras av domstol om polis och åklagare anser att identifieringen duger och du inte håller med om det. I en rättegång är det åklagaren som har bevisbördan och därför måste kunna ställa utom rimligt tvivel, vilket är ett högt beviskrav, att det faktiskt är du på bilden. SlutsatsMitt råd till dig är att göra en bedömning av hur lik du faktiskt är personen på bilden. Om det enligt dig är helt omöjligt att identifiera dig utifrån denna kan du meddela polisen om att du inte tänker godta deras identifiering. Du måste också väga in att risken med detta är att åtal kan komma att väckas och att saken då får avgöras av domstol, därför bör du vara ganska säker på din sak för att det överhuvudtaget ska vara värt processen. Jag hoppas att du fått lite klarhet av detta, annars är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Har jag rätt att kräva att grannen klipper eller tar bort häcken?

2020-09-12 i Alla Frågor
FRÅGA |En granne till mig har en Thujahäck som till min tomt och han inte vill ta bort den. Den är cirka 2,5 m hög och 2 meter bred. Problemet är att den nu är inne på in tomtuppfart med 80 cm. Min grind och grindstolpe syns inte längre. Försökte förra året både skriftligen och muntligen att han skulle ta bort häcken som blivit eftersatt under många år. Jag fick då välja med att han klippte längs med stammen på min sida eller att de tog årsskotten. Valde då årsskotten då jag inte vill ha bruna stammar mot min tomtgräns. Den skräpar ned och är alldeles för stor.Har varit i kontakt med Kommunen men de driver inte privata ärenden. Vad skall jag göra för att få tillbaka min infart och grind??
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är vanligt att det uppstår problem mellan grannar när det kommer till växtlighet mellan tomtgränser. Till att börja med vill jag nämna att det inte finns någon lag som säger hur nära en grannes tomt en häck får planteras eller hur höga häckar mellan tomtgränser får vara. I vissa fall kan kommunens plan- och byggnadsnämnd lämna föreläggande om att en part ska ta bort en buske eller klippa densamma. Detta gäller dock bara om häcken är placerad så att den tex. hindrar sikten för bilförare på närliggande väg. Jag uppfattar det som, och baserar mitt svar utifrån, att häcken det är fråga om inte hindrar biltrafiken utan snarare att den utgör ett störningsmoment för dig. Vem äger häcken? Jag förstår det som att själva roten och stammen på thujaplantorna som utgör häcken står på din grannes sida, häcken är därför att se som fastighetstillbehör till din grannes fastighet enligt 2 kap 1 § Jordabalken (JB). Det innebär dock inte att det är okej att häcken växer över hur som helst på din tomt. Hänsyn till omgivningenEn huvudregel i Jordabalken när det kommer till rättsförhållanden mellan grannar är 3 kap 1 § JB som säger att var och en ska ta skälig hänsyn till sin omgivning vid nyttjande av sig egen fastighet. Detta innebär att grannar har ett visst ansvar mot varandra att inte störa eller på annat sätt vara i vägen för varandra när man utför åtgärder på sin egen fastighet. Vissa störningsmoment får man såklart tåla men det finns gränser. I ditt fall hindras ju du från att nyttja en del av din uppfart i detta läge eftersom häcken växer in på din tomt, vilket tyder på att din granne kanske inte visar dig tillbörlig hänsyn när han låter häcken växa på det här sättet. Vad du har rätt tillEftersom grenarna som hänger in på din uppfart utgör ett problem för dig har du rätt att enligt 3 kap 2 § JB ta bort både grenar och rötter som finns på din sida av tomtgränsen. Denna rätt har du dock bara efter att du först gett grannen själv möjlighet att ta ner dessa. Om grannen vägrar eller inte gör detta inom skälig tid så får du alltså själv vidta åtgärder. Om du själv skulle ta bort grenar är det viktigt att tänka på att du inte får skada häcken eftersom denna, trots att den utgör ett problem för dig, faktiskt tillhör din granne. Om det rör sig om större grenar eller rötter på din sida är det alltså extra viktigt att du pratar med grannen om att du vill ha bort dessa och ger grannen möjlighet att vidta åtgärder, annars riskerar du att skada eller döda häcken vilket kan leda både till skadeståndsskyldighet gentemot grannen och en väsentligt sämre grannsämja. Det verkar i ditt fall som att grannen tidigare varit villig att ta bort årsskotten efter att du påtalat problemet, kanske kan han vara villig att göra detta även i fortsättningen? Att du tycker att häcken skräpar ner på din sida och att det kommer bli fult med bruna stammar om häcken klipps längsmed stammen är tyvärr inte något som ger dig rätt att kräva att grannen tar bort hela häcken. Det bästa skulle vara om du har möjlighet att diskutera saken med grannen och komma överens om att någon av er underhåller häcken på din sida samt hur mycket och vad som då får tas bort. Du kan då som hjälp påtala att du faktiskt har rätt att ta bort växtlighet på din sida eftersom denna utgör en olägenhet för dig. Vissa grannar upprättar avtal emellan sig om hur häcken mellan tomtgränserna ska skötas, kan det kanske vara ett alternativ för dig och din granne? Kort sammanfattat har du alltså inte rätt att kräva att grannen tar ner häcken, du har däremot rätt att be grannen om att ta bort den del av häcken som växer över på din tomt och om åtgärder inte vidtas från grannens håll ta bort denna del själv. Jag hoppas att du fått lite hjälp på vägen av mitt svar. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar