Kan en lag vara både civilrättslig och offentligrättslig?

2020-09-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan en lag vara både civilrättslig och offentligrättslig? Exempelvis utlänningslagen (2005:716) är den civilrättslig eller offentligrättslig eller en kombination?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att en lag är civilrättslig innebär att den i första hand riktar sig till medborgarna på ett handlingsdirigerande sätt, exempelvis genom att styra vad vi kan avtala om, vad som gäller mellan makar/sambor, mellan föräldrar och barn och vad som händer med egendom vid dödsfall. Man brukar säga att civilrättsliga lagar reglerar förhållanden mellan privata rättssubjekt, dvs mellan privatpersoner och/eller näringsidkare. Några civilrättsliga rättsområden är familjerätt och avtalsrätt.Att en lag är offentligrättslig innebär istället att den reglerar förhållanden mellan "det allmänna" (staten) och privata rättssubjekt. Några offentligrättsliga rättsområden är straffrätt, processrätt och förvaltningsrätt. Utlänningslagen – civilrättslig eller offentligrättslig? Utlänningslagen är en offentligrättslig lag eftersom den reglerar förhållandet mellan personer och staten, exempelvis frågor om uppehållstillstånd, visum, asyl, osv. Kan en lag vara både offentligrättslig och civilrättslig? En lag är som huvudregel antingen civilrättslig eller offentligrättslig i sin natur. Däremot är det inte ovanligt med inslag av båda dessa slags regler. Det rör sig då ofta om att lagstiftaren har tagit in bestämmelser i civilrättslig lagstiftning om hur processen i domstol ska gå till, vilket egentligen hör till den offentliga rätten. Sammanfattningsvis kan en lag alltså till viss mån vara både civilrättslig och offentligrättslig, just gällande utlänningslagen har jag dock svårt att se några civilrättsliga inslag.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Kan man behöva betala en 20 år gammal fordran?

2020-09-04 i Preskription
FRÅGA |HejMin far skriver till mig efter ca 18-20 år att jag är skyldig honom 7000 kr efter att jag och min dåvarande sambo enligt min far har lånat totalt 10000 kr av honom. Av dessa har vi tydligen bara erlagt 3000 kr. Vi har inget papper på detta och absolut inte nått jag minns. Kan han kräva mig på dessa pengar i dagsläget?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Angående muntliga fordringarTill att börja med vill jag påpeka att även muntliga fordringar ses som giltiga fordringar, dvs även om det inte finns något papper som dokumenterar skulden så ses denna som en fordran. Det är ju dock självklart att det är mycket svårare att bevisa existensen av en muntlig fordran än en skriftlig sådan. Eftersom huvudregeln i svensk rätt är att den som påstår något har bevisbörda för detsamma är det upp till din far att visa att ni faktiskt har lånat pengar av honom, om han inte kan göra detta kommer hans krav inte kunna bifallas. Inledningsvis kan vi alltså fastställa att det kan bli mycket svårt för din far att visa på att skulden överhuvudtaget uppkommit. Efter hur lång tid preskriberas en fordran?Eftersom det har gått närmare tjugo år sedan fordrans uppkomst är det även intressant att redogöra för reglerna om preskription, vilka finns i preskriptionslagen (PreskL). Huvudregeln är att fordringar preskriberas tio år efter fordrans uppkomst (se 2 § PreskL). Att en fordran blivit preskriberad innebär enligt 8 § PreskL att borgenären (din far i detta fall) inte längre har rätt att kräva tillbaka sina pengar. Med andra ord; eftersom det har gått mer än tio år sedan den påstådda fordran uppkom så bör denna ha preskriberats. Undantaget till detta är om det har sett ett preskriptionsavbrott inom dessa tio år, se nedan. Kan preskriptionsavbrott ha skett i ditt fall? Preskriptionsavbrott innebär preskriptionstiden avbryts och en ny preskriptionstid på tio börjar löpa från och med dagen för avbrottet (6 § PreskL). Genom detta kan alltså preskriptionstiden för en fordran bli betydligt längre än tio år. Preskriptionsavbrott kan ske på tre olika sätt enligt 5 § PreskL:1. Gäldenären (du) utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt gentemot borgenären (din far). 2. Gäldenären (du) får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären (din far)3. Borgenären (din far) väcker talan mot gäldenären (du) eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljeförfarande, konkursförfarande eller förhandling om offentligt ackord. Jag antar att ingen av dessa punkter uppfylls i ditt fall, men det är något du själv kan fundera över. Om det är så att du kommer fram till att något preskriptionsavbrott inte kan ha skett kommer fordran ses som preskriberad eftersom det gått mer än tio år från dess uppkomst. SammanfattningsvisDet kommer bli svårt för din far att överhuvudtaget kunna bevisa att fordran uppkommit eftersom det inte verkar finnas något som bevisar detta, det är dock inte en omöjlighet. Om han kan visa på att det faktiskt funnits en fordran bör denna vara preskriberad eftersom det är ca tjugo år sedan den uppkom. Undantaget till detta är om någon av de preskriptionsbrytande åtgärderna i de tre punkterna ovan har vidtagits, i sådana fall löper en ny preskriptionstid på tio år efter detta avbrott. Så som jag ser det utifrån din beskrivning verkar det inte speciellt troligt att fordran fortfarande är giltig idag. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. I annat fall får du gärna kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Får arbetsgivare göra avdrag för rast om du inte kan lämna lokalen?

2020-08-16 i Rast
FRÅGA |Har en arbetsgivare rätt och dra en timmes lunch om du inte kan lämna lokalen?Tack på förhand
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Lagen som reglerar arbetstid heter arbetstidslagen (ATL). Denna är till vissa delar en dispositiv lag, vilket innebär att delar av den kan avtalas bort genom kollektivavtal (3 § ATL). När det gäller raster är dock möjligheten att avtala om annat än vad som står i lagen relativt begränsad, vilket innebär att även om kollektivavtal finns på din arbetsplats skulle detta troligtvis inte ändra svaret nedan. Definition av rastRaster regleras i 15 § ATL och definieras som en paus i arbetet där arbetstagaren har rätt att lämna arbetsplatsen. Det nämns också att rast ska ges om arbetstiden är längre än fem timmar.Måltidsuppehåll? Enligt 16 § ATL kan raster bytas ut mot måltidsuppehåll om en rast inte kan ges på grund av oväntade händelser, exempelvis om det är många sjuka på jobbet den dagen eller en tillfällig arbetsanhopning. Vid måltidsuppehåll har arbetstagaren inte rätt att lämna arbetsplatsen men ska få lön under hela uppehållet. Enligt 3 § ATL har arbetsgivaren även rätt att ersätta raster med måltidsuppehåll om detta avtalats genom kollektivavtal. Rätt till paus Enligt 17 § ATL har arbetstagaren rätt till pauser om det behövs utöver rasterna. Det kan exempelvis handla om en kortare paus för att gå på toaletten eller dricka vatten. Dessa pauser är betalda. I ditt fall Jag uppfattar inte helt och hållet din situation, dvs. vad det är som gör att du inte kan lämna arbetsplatsen under rasten. Är det så att du inte kan göra detta på grund av att arbetsplatsen exempelvis ligger avsides eller är det så att arbetsgivaren kräver av dig att du stannar på plats? Om du inte får lämna arbetsplatsen har arbetsgivaren ingen rätt att dra av en timmes lunch från din lön, i sådana fall är det istället fråga om måltidsuppehåll – vilket enligt ovanstående ska vara betald tid. Vad du kan göra Mitt råd till dig är att uppmärksamma din arbetsgivare på vad lagen säger angående raster. Du bör också fråga arbetsgivaren ifall det finns något kollektivavtal som medger avvikelser från detta. Om ni har skyddsombud på arbetsplatsen kan du även prata med denna/dessa om problemet. Skulle inga åtgärder vidtas kan du vända dig till ditt fackförbund, om du är medlem i facket. Du kan även ställa dina frågor till Arbetsmiljöverket här. Jag hoppas att du fått svar på din fråga, annars får du gärna kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Får man köra moped kortare sträckor utan förarbevis?

2020-08-11 i Trafik och körkort
FRÅGA |Får man köra 30 moped under 15 korta sträckor utan körkort eller förarbevis
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 2 kap. 3 § körkortslagen behöver man förarbevis för att få köra moped klass II. Det enda undantaget till detta finns i 2 kap. 10 § körkortslagen där det sägs att förarbevis inte behövs vid färd inom inhägnat område, exempelvis vid tävlingar. Vad som räknas som inhägnat område är inte helt fastställt men det bör vara avskilt från allmän trafik och hela platsen ska vara tydligt inhägnad. Jag kan nämna att ett delvis inhägnat grustag inte har räknats som inhägnat område i ett rättsfall från 1961 (NJA 1961 B 38). Inte heller en bilskrot som avskildes med bom har räknats som inhägnat, detta fastslog Svea hovrätt 2007-05-04 i mål nr B 2864–07. Av detta drar jag slutsatsen att definitionen av inhägnat område är ganska snäv, det verkar främst gälla för tävlingar och andra speciellt avsedda platser. Du får alltså inte får köra kortare sträckor på väg utan förarbevis. Eftersom det inte är helt klart exakt vad som avses med inhägnat område skulle jag råda dig till att vänta med att köra mopeden tills du tagit ditt förarbevis.Jag hoppas att detta var svar på din fråga, om inte får du gärna kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Vad syns i belastningsregistret och när gallras detta om påföljden var villkorlig dom?

2020-09-06 i Alla Frågor
FRÅGA |hej! Jag har blivit dömd för stöld för 4 år sedan och fått böter och villkorlig dom som påföljd. Nu är det så att jag har ett jobb inom vuxenpsykiatri på gång och jag har förstått det som att arbetsgivaren begär utdrag ur belastningsregistret direkt från polisen själv. Min fråga är om vad som kommer stt stå i utdraget som de får?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline. Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur länge brottet står kvar i belastningsregistret, vilken information belastningsregistret innehåller samt vilken information din potentiella arbetsgivare kommer få del av när denne begär ett utdrag. Relevanta lagar i sammanhanget är lag om belastningsregister och förordning om belastningsregister. När försvinner brottet från belastningsregistret när du blivit dömd till villkorlig dom? Vad som gäller för gallring av villkorlig dom fastställs i 17 § 4p. lag om belastningsregister. Enligt denna bestämmelse försvinner brottet från belastningsregistret tio år efter domen/beslutet. Om du var under 18 vid tidpunkten för brottet försvinner det istället fem år efter domen/beslutet. Observera också att dessa tider kan förlängas som du dömts för ytterligare brott innan belastningsregistret gallrats, detta enligt 18 § lag om belastningsregister.Vilken information innehåller belastningsregistret?Vad belastningsregistret innehåller kan du läsa om i 2 § förordning om belastningsregister. Bland annat nämns där att namn, personnummer, brott och påföljd är sådan information som registreras. Vad ser din framtida arbetsgivare?Enligt 11 § 5p. förordning om belastningsregister har vuxenpsykiatrin rätt att begära utdrag ur belastningsregistret som innefattar all information, utom sådana brott där påföljden stannat vid penningböter. Detta innebär att din framtida arbetsgivare, precis som du själv skriver, har rätt att begära utdraget direkt från polismyndigheten. Eftersom du blivit dömd till villkorlig dom i kombination med vad jag antar är dagsböter kommer detta inte undantas från ditt utdrag utan vara tillgängligt för arbetsgivaren att läsa. SlutsatsEftersom det bara har gått fyra år sedan du blev dömd till villkorlig dom så kommer uppgiften, tyvärr, fortfarande vara kvar i belastningsregistret. Beroende på om du var över eller under 18 år när du dömdes kommer detta stå kvar i tio eller fem år från domen. Eftersom din potentiella arbetsgivare är vuxenpsykiatrin kommer de kunna se att du har blivit dömd för stöld. Observera också att du enligt 9 § lag om belastningsregister själv kan begära ut ett utdrag ur ditt belastningsregister för att se exakt vad som står där. Jag önskar dig lycka till med jobbet och hoppas att du fått svar på din fråga, annars får du gärna kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Hyresvärd som går in i uthyrd lokal utan att meddela hyresgästen

2020-09-04 i Hyresrätt
FRÅGA |Hejsan. Hyr en lokal som används som uppställningplats/mek av mina fordon, nu har det kommit till min kännedom att fastighetsägaren vid flertalet ggr gått in och kikat i det utrymmet jag hyr, och de ggr hen har gått in har det varit utan anledning att utföra akuta åtgärder, utan bara att snoka. Har påtalat till min hyresvärd att hen inte har något att göra där inne om det inte är akuta saker som behöver åtgärdas för att inte orsaka skador på byggnad etc, men får bara till svars att hen äger fastigheten och får göra som hen vill. Känns inge vidare att hen springer runt och nöjes tittar och snokar bland mina bilar, vertyg etc. Vad ska jag göra åt detta?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Får hyresvärden gå in i din lokal? Precis som du själv skriver så har hyresvärden som huvudregel inte rätt att på eget bevåg gå in i din lokal utan att du meddelats om detta. Undantaget är om det rör sig om brådskande reparationer och åtgärder, exempelvis en akut vattenläcka. Du kan läsa om detta i 12 kap 26 § Jordabalken (JB). Att hyresvärden gör fel när hen går in i din lokal verkar du redan ha bra koll på, därför fokuserar jag istället resten av svaret på vad du kan göra åt saken. Olaga intrångFaktum är att när hyresvärden tar sig in i lokalen som du hyr utan att du vet om detta kan det röra sig om olaga intrång enligt 4 kap 6 § 2 st Brottsbalken (BrB). Här är det dock viktigt att veta om att det krävs bra bevis för att hyresvärden ska kunna bli dömd för detta, det måste "ställas utom rimligt tvivel" att hyresvärden faktiskt går in i lokalen utan din tillåtelse och utan anledning. Frågan blir då hur du kan bevisa detta. Övervakningskamera och/eller inspelningar?I regel har man som privatperson rätt att filma och fotografera inne i privata hem och förrådslokaler (se 5 § kamerabevakningslagen), en övervakningskamera skulle därför kunna hjälpa dig att samla bevis som styrker att hyresvärden faktiskt går in i din lokal. Observera att om lokalen används i en näringsverksamhet är det inte säkert att du har rätt att övervaka denna, jag tolkar dock din fråga som att det rör sig om ett större "privat förråd/garage" för dina bilar och verktyg. Man har även rätt att spela in samtal, om det är ett samtal som förs mellan dig och hyresvärden (du får alltså inte spela in samtal som förs mellan andra i smyg utan måste själv delta i detta). Att det inte är brottsligt att spela in dessa samtal framkommer genom 4 kap 9a § BrB. Denna bestämmelse ska läsas som att det är brottsligt att spela in ett samtal om man själv inte deltar i detta och om samtalsparten inte är medveten om att inspelning sker, dvs om du själv deltar i samtalet är det inga problem. HandlingsplanDet du bör göra till att börja med är att uppmärksamma hyresvärden på ovanstående lagstiftning, dvs att hen enligt Jordabalkens regler om uthyrning faktiskt inte har rätt att gå in i din lokal utan anledning. I andra hand kan du överväga att börja samla på dig bevis som styrker att hyresvärden faktiskt gör på detta sätt, exempelvis genom att sätta upp en övervakningskamera eller spela in samtal mellan dig och hyresvärden. Detta är sådant som senare kan verka som bevis om du skulle välja att anmäla hyresvärden för olaga intrång. Det bästa brukar dock alltid vara att först och främst föra en diskussion om problemet, för att bevara en någorlunda trevlig relation mellan dig och hyresvärden i framtiden. Jag hoppas att detta var svar på din fråga, annars får du gärna kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Är sparkonto samboegendom och hur delas pengarna vid försäljning av sambors bostad?

2020-08-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag är sambo sen 15 år tillbaka och vi har två barn. Min mor avled för kort tid sedan och jag ärvde 3 mill (inget testamente). Dessa pengar ligger nu på ett eget sparkonto i mitt namn. Vårt samboförhållande är dock för tillfället inte särskilt stabilt och jag vill gardera mig i fall vi skulle gå isär. Kommer min sambo har rätt på 50% av detta om det inte skrivs ett äganderätts-avtal? En annan fråga, han har tidigare yttrat att om vi går isär tycker han att han ska ha en större del av pengarna när vi säljer vårt hus för att han har tjänat mer än mig under tiden vi varit sammen? är det verkligen rimligt? Huset har vi köpt tillsammans och båda står på lånet, men det stämmer att han tjänat mer.
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad som händer med sambos egendom vid separation regleras i sambolagen (SamboL) och jag kommer nedan att besvara dina frågor utifrån denna lag. Svaren utgår ifrån att ni inte har något samboavtal eftersom det inte nämns i frågan.Vad händer med pengarna? Enligt 3 § SamboL är det bara sambors gemensamma bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk som utgör samboegendom. Det är endast samboegendom som ska delas mellan samborna genom bodelning om samboförhållandet upphör, detta följer av 8 § SamboL. Detta innebär att pengar som ni har på era respektive bankkonton aldrig kommer blandas in i en bodelning. Annat hade det varit om ni var gifta, i sådana fall ska allt som makarna äger och som inte är enskild egendom inkluderas i en bodelning. På grund av att ni är sambos behöver du alltså inte oroa dig för att din sambo kommer få rätt till dina pengar på banken vid en eventuell separation. Vad händer med er bostad? Jag förstår det som att ni har köpt huset tillsammans, för att ha detta som er gemensamma bostad. Detta gör att huset, enligt 3 § SamboL och 5 § SamboL, räknas som samboegendom. Om ni vid en eventuell separation inte kommer överens om hur mycket var och en av er ska få ut från försäljningen av huset har du möjlighet att inom ett år begära bodelning (8 § SamboL). Vid bodelning får ni båda får göra avdrag för skulder som kan hänföras till samboegendomen enligt 13 § SamboL, exempelvis för lånet på huset som ni båda står på. Efter detta kommer era kvarvarande andelar i samboegendomen läggas samman och delas på hälften enligt 14 § SamboL. För att förklara detta på ett annat sätt gör jag ett fiktivt räkneexempel nedan. Sambo 1: Samboegendom = 500 000 kr (tex. hälften av huset och bohag inköpt för gemensamt bruk), skulder som hänförs till samboegendom = 200 000 kr (tex. huslån)Sambo 2: Samboegendom = 400 000 kr (tex. hälften av huset), skulder som hänförs till samboegendom = 200 000 kr (tex. huslån)Sambo 1 får göra avdrag för sina skulder och har då 300 000 kr kvar (500 000–200 000)Sambo 2 får göra avdrag för sina skulder och har då 200 000 kr kvar (400 000–200 000)300 000 läggs ihop med 200 000 = 500 000. Detta ska samborna sedan dela lika mellan sig, innebärande att vardera sambo får 250 000 kr. Denna hälftendelning sker oberoende av om någon sambo har tjänat mer än den andra under förhållandet. Att din sambo tycker att han har rätt till större del än dig är alltså irrelevant, så länge det inte finns ett samboavtal som säger något annat. Sammanfattningsvis Du kommer alltså få behålla dina ärvda pengar, då dessa inte räknas som samboegendom. Eftersom huset är samboegendom kommer pengarna som en försäljning av detta genererar delas på hälften mellan er vid en bodelning. Observera att en bodelning är något man måste begära, det sker alltså inte automatiskt, och att detta ska göras inom ett år från att samboförhållandet upphört (dvs. från att ni flyttar isär). Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, i annat fall är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

När får man köra moped klass II som är tillverkad innan 2003?

2020-08-10 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej är just nu 14,5 år gammaloch undrar om jag kan köra en 30 moped gjord före 2003 utan körkort/förarbevis?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag antar att det är en moped klass II som du syftar på, vilken får ha en hastighet om max 25 km/h. Enligt 2 kap. 3 § körkortslagen behöver du ha förarbevis för att få köra moped klass II. Ett sådant förarbevis kan du få först när du har fyllt 15 år, detta enligt 3 kap. 19 § körkortslagen. Du skriver även att mopeden är gjord före 2003, enligt Trafikverket spelar detta ingen roll utan den räknas som en moped klass II trots att den har ett äldre typintyg än vad som följer av nuvarande bestämmelser. Jag länkar till Trafikverkets sida här så kan du läsa mer själv om vad som gäller! Jag hoppas att detta var svar på din fråga, annars får du gärna skriva till oss igen! Med vänliga hälsningar