Folkbokföring för barn över 16 år

2020-08-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejjag är sedan 2 år skild från barnens mamma och den yngsta är 17 år (sonen är 20 år) och båda har sedan skilsmässan bott och varit skriven på min nya adress. I samband med denna flytt samtyckte barnens mamma till att båda barnen var skriva hos mig. Nu har jag köpt en ny bostad (i samma stad) och bett barnen mamma att samtycka även denna gång (för dotterns del). Men se det går hon inte med på - jag har försökt komma i kontakt med henne och dottern har även bett mamman att gå med på samtycket, detta då dottern bor hos mig ca 90 % av tiden. Hur skall man hantera detta?Med vänliga hälsningarPeo
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår ifrån att både du och barnens mamma står som vårdnadshavare för dottern. Ni har därför gemensamt rätt att bestämma i frågor som rör henne, men ska också i takt med hennes stigande ålder ta större hänsyn till vad hon själv vill (se 6 kap 11 § och 13 § Föräldrabalken). Flyttanmälan när man är över 16 årEnligt 30 § folkbokföringslagen ska båda föräldrarna skriftligen anmäla barnets flytt. Men om barnet, som det verkar vara i ert fall, är över 16 år kan hon själv anmäla flytten. Detta kan hon göra utan förälders underskrift. Om din dotter har bestämt sig för att hon vill bo hos dig verkar detta vara den absolut enklaste lösningen, eftersom hennes mamma då inte behöver lämna sitt godkännande. Om du anmäler flytten utan mammans samtyckeOm du istället anmäler flytten så krävs fortfarande mammans samtycke. Om mamman inte godkänner detta så kommer Skatteverket starta en utredning om var dottern spenderar mestadels av sin tid, så kallad dygnsvila. Om hon är hos dig 90% av tiden kommer Skatteverket med största sannolikhet bestämma att hon ska vara folkbokförd hos dig. Detta verkar dock som ett sämre alternativ än att hon helt enkelt gör en egen anmälan (se ovan). Vidare läsning Jag skulle även råda dig till att läsa om vad Skatteverket skriver i frågan. Här kan du läsa om hur man anmäler flytt för barn, hitta de blanketter som behövs, osv. Här kan du läsa vidare om folkbokföring för barn. Det går även bra att ringa Skatteverket och prata med en handläggare där!Jag hoppas att detta var svar på din fråga och att flytten går bra för er! Du är välkommen att kontakta oss igen om det är något mer du funderar över. Med vänliga hälsningar

När gallras belastningsregistret?

2020-08-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan, när jag var 16 år gammal blev jag dömd för grov stöld. Idag är jag 27 år gammal och det står kvar i mitt belastningsregister. Jag undrar hur länge ska det stå kvar och om det är korrekt?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hur länge något står kvar i belastningsregistret regleras av lag om belastningsregister. Inom vilken tid gallring av belastningsregistret sker beror på vilken påföljd du dömdes till. Eftersom jag inte vet vilken påföljd det rör sig om i ditt fall går jag igenom några olika alternativ nedan. Olika gallringstider17 § lag om belastningsregister reglerar inom vilken tid gallring sker. Om du blivit dömd till fängelse så gallras belastningsregistret tio år efter du blivit frigiven. Gällande skyddstillsyn eller villkorlig dom gäller att gallring sker efter fem år från domen eftersom du var under 18 då brottet begicks. Däremot om du blivit dömd till sluten ungdomsvård är gallringstiden tio år från att påföljden helt verkställts (från att vården upphör). Böter gallras efter fem år från domen. Som du ser är tiderna för gallring fem eller tio år beroende på vad du blivit dömd till (även tre år förekommer men jag tror inte det är aktuellt i ditt fall). Observera att gallring i vissa fall sker ett visst antal år efter domen och i andra fall ett visst antal år efter att påföljden helt verkställts. Om du blev dömd till exempelvis sluten ungdomsvård när du var 16 år och vården upphörde när du var 17 år så är det alltså nu, när du är 27 år, som registret kommer gallras. Jag råder dig att själv gå in och läsa 17 § lag om belastningsregister, där kan du själv se vad som gäller för den påföljd som du dömdes till. Det jag skrivit ovan gäller endast om du inte efter den grova stölden blivit dömd för något annat, detta enligt 18 § lag om belastningsregister. Om du blivit det kommer den grova stölden stå kvar i ditt belastningsregister tills att även det nya brottet gallras bort. Undantaget från detta är om du blivit dömd till böter, det påverkar inte gallringstiden för den grova stölden. Den längsta tiden som något kan stå kvar i ditt belastningsregister är tjugo år. Vad du kan göraDu har möjlighet att själv ta del av de uppgifter som finns om dig i belastningsregistret, detta enligt 9 § lag om belastningsregister. Detta kan göras kostnadsfritt en gång per år. Om du först räknar ut när gallring borde ske i ditt fall kan du sedan begära ut uppgifterna för att kontrollera att domen för grov stöld tagits bort från registret.Du kan även läsa mer om gallring på polisens hemsida här. Där förklaras i princip samma saker som står i 17–18 §§ lag om belastningsregister men på ett mer läsvänligt sätt. Jag hoppas att detta var svar på din fråga, annars får du gärna kontakta oss igen. Lycka till! Med vänliga hälsningar

Ärver sambos?

2020-07-24 i Arvsordning
FRÅGA |Juridiskt finns det ingen "närmast anhörig". Min fråga är vem som äger frågan när man inte kommer överens vid ett dödsfall? Sambon sedan 15 år eller den biologiska systern. Sambo lagen räknar ju Sambos som gifta eller?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du skriver att du undrar över vem som "äger frågan" om man inte kommer överens vid dödsfall. Jag förstår det som att du undrar vem som går först i arvsordningen, en sambo sedan 15 år eller en biologisk syster till den avlidna. Jag kommer därför gå igenom arvsordningen nedan.ArvsordningenI första hand är det biologiska barn, så kallade bröstarvingar, som ärver enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Om barnet skulle ha avlidit är det barnets barn, dvs barnbarnen, som ärver. Om inga barn eller barnbarn finns är det föräldrarna till den avlidne som ärver och om föräldrarna själva har avlidit är det syskonen som träder i deras ställe, se 2 kap 2 § ÄB. Om ett syskon är avlidet är det syskonets barn som istället får ärva den delen. Till sist kan även mor eller farföräldrar, morbror/moster eller farbror/faster ärva enligt 2 kap 3 § ÄB. Det finns även en speciell regel som säger att gifta makar ärver varandra, undantaget till detta är om det finns särkullsbarn som då som huvudregel ska få ut sitt arv först (3 kap 1 § ÄB). Att observera här är att ingenting sägs om sambo, anledningen till detta är att sambo inte har rätt att ta arv. Enda gången en sambo kan få ärva är om det funnits ett testamente som förordnar om detta – annars blir sambos tyvärr arvlösa. Med andra ord hanteras sambos och gifta inte på samma sätt i lagens mening. I ditt fallUtifrån ovanstående är det alltså den biologiska systern som har rätt till arv och inte sambon. Detta gäller under förutsättning att det inte finns testamente som säger annat. Som sagt så antar jag att det är detta du menar med din fråga, om inte så får du gärna kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Vem kan häva bekräftat faderskap?

2020-07-24 i Faderskap
FRÅGA |Hej!Min pappa var tillsammans med en utländsk kvinna som blivit gravid med en annan man. För att dom skulle kunna vara tillsammans och hon skulle kunna stanna i Sverige så skrev han under faderskapet på barnet (detta trots att de båda visste att barnet inte var hans). Barnet är nu 4 år och min pappa och den utländska kvinnan är inte längre tillsammans. Jag och min syster undrar vilka rättigheter vi har dels innan och dels vid vår pappas bortgång? Kan vi kräva att undersökning görs som bevisar att sonen inte är vår pappas? Eller kan endast sonen, modern eller vår pappa begära en sådan undersökning? Vi tycker inte det känns rätt att sonen ska ärva något efter vår pappa vid hans bortgång.
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer redogöra för vad som gäller angående fastställande av faderskap samt hävande av faderskap. Fastställande av faderskapNär ett barn föds ska faderskapet fastställas. Faderskap kan fastställas genom att det finns en man som är gift med modern, så kallad faderskapspresumtion, enligt 1 kap 1 § Föräldrabalken (FB). Om modern inte är gift då barnet föds fastställs faderskap genom bekräftelse, se 1 kap 3 § FB. Detta innebär att en man bekräftar att han är far till barnet, modern godkänner detta och även socialnämnden lämnar sitt godkännande. Detta är det normala förfarandet när modern inte är gift. Jag utgår i mitt fortsatta svar från att din pappa inte varit gift med modern utan att han skrivit på en bekräftelse av faderskapet, eftersom det verkar vara situationen i ert fall. Hävande av faderskapDen intressanta frågan är vem som har rätt att häva faderskapet och hur detta går till, eftersom din pappa redan står registrerad som far till barnet. Möjligheten att häva ett faderskap som fastställts genom bekräftelse nämns i 1 kap 4 § 3 st FB. Ett sådant faderskap kan av domstol förklaras sakna verkan om det kan visas att mannen inte är far till barnet. I detta fall, till skillnad från om man vill häva en faderskapspresumtion (se ovan), finns det inte några särskilda regler som bestämmer vem som kan ansöka om hävande av faderskapet. Man kan säga att rättsläget i dessa fall är någon oklart eftersom direkt reglering saknas. Det finns dock ett relevant rättsfall som berör frågan, vilket jag redogör för nedan. Du kan även gå in på länken och läsa detta själv vid intresse. NJA 1988 s. 525I detta fall handlande det om en man som avlidit och frågan var vem som hade rätt att väcka talan om hävande av faderskap som fastställts genom bekräftelse. Här tog Högsta domstolen ställning och sa att barnet själv, den man som skrivit under bekräftelsen samt, i vissa fall, mannens arvingar om han är avliden kan ha rätt att väcka talan. För att sammanfatta vad domstolen säger angående arvingars rätt att väcka talan så verkar det vara väldigt svårt att få rätt till detta som arvinge. Det kan möjligen godtas om mannen själv innan sin död tagit starkt avstånd från barnet och att det framgår på något sätt att han önskat att få faderskapet hävt. Endast att arvingarna misstänker att barnet inte är hans verkar inte räcka till.Vad ni kan göraSom jag redan har nämnt är frågan du ställer sådan att den saknar tydlig rättslig reglering. Utifrån ovannämnda rättsfall samt hur jag tolkar din fråga anser jag att det bästa för dig och din syster skulle vara om er pappa själv vill häva faderskapet. Detta kan han göra genom att väcka talan i domstol, se 3 kap 1 § FB. Han måste då kunna styrka att han inte är far till barnet, vilket exempelvis kan göras genom ett DNA-test. Att du och din syster ska kunna väcka talan i frågan är inte omöjligt men detta kommer ni då först kunna göra efter er far har avlidit och baserat på ovanstående rättsfall så är det osannolikt att det accepteras av domstolen. Jag hoppas att detta, i alla fall delvis, var svar på din fråga. Om inte är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar

Vad händer med makes skulder vid skilsmässa?

2020-08-10 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vad händer med makens kreditkort vid skilsmässa? Får jag också betala på dem ?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstår dig rätt så gäller din fråga om du kommer behöva betala din makes kreditkortsskulder vid en eventuell skilsmässa.Vad händer med skulderna? Vid en skilsmässa görs normalt sett en bodelning, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt 10 kap 1 § ÄktB ingår makars giftorättsgods i bodelningen, dvs sådant som inte är enskild egendom. Om någon av makarna har skulder kommer den maken, innan bodelning sker, få göra avdrag från sitt giftorättsgods för att täcka nämnda skulder, detta enligt 11 kap 2 § ÄktB. Observera dock att man aldrig får göra avdrag för större skulder än vad man har tillgångar, i dessa fall blir summan av giftorättsgodset istället 0 kr. Efter detta har gjorts lägger man samman makarnas resterande giftorättsgods och delar detta lika mellan makarna, se 11 kap 3 § ÄktB. För att enklare förklara detta gör jag två fiktiva räkneexempel nedan. Alternativ 1 – skulderna täcks av makens giftorättsgodsOm make 1 (M1) har 100 000 kr i giftorättsgods och 50 000 kr i skulder medan make 2 (M2) har 200 000 kr i giftorättsgods och inga skulder kommer en bodelning gå till enligt följande. M1 får behålla 50 000 kr för att täcka sina skulder. Sedan läggs M1 och M2 resterande giftorättsgods ihop, dvs 50 000 från M1 och 200 000 från M2 = 250 000 kr totalt. Dessa 250 000 kr ska sedan delas lika mellan M1 och M2, innebärande att M1 får 125 000 kr (plus de 50 000 som M1 redan fått behålla för att täcka sina skulder) och M2 får 125 000 kr. Alternativ 2 – skulderna täcks inte av makens giftorättsgodsI detta fall har M1 100 000 kr i giftorättsgods och 200 000 kr i skulder. M2 har fortfarande 200 000 kr i giftorättsgods och inga skulder. M1 får i detta fall behålla hela sitt giftorättsgods om 100 000 kr, detta för att kunna täcka sina skulder. Giftorättsgodset för M1 blir då 0 kr. Giftorättsgodset för M2 är fortfarande 200 000 kr, vilket ska läggas ihop med M1:s giftorättsgods som är 0 kr. Detta innebär att det totala giftorättsgodset blir 200 000 kr som sedan ska delas på hälften mellan M1 och M2, dvs 100 000 kr var. M1 får alltså 100 000 kr som hen fått behålla för att täcka sina skulder och 100 000 kr från bodelningen, totalt 200 000 kr. M2 får endast 100 000 kr från bodelningen. Du betalar alltså inte din makes skulder vid en skilsmässa men maken som har skulder får behålla mer av sin andel innan bodelningen för att kunna täcka de skulder som hen har, vilket gör att du får behålla mindre av din egendom. Indirekt blir det alltså du som förlorar på detta om du inte också har lika stora skulder. Jag hoppas att detta var svar på din fråga, annars får du gärna kontakta oss igen med ytterligare uppgifter! Med vänliga hälsningar

Preskriptionstid för skadestånd

2020-07-27 i Preskription
FRÅGA |Kan man kräva skadestånd / försäkringspengar för något som hände för flera år sedan?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Både skadestånd och rätten till försäkringspengar är fordringar som enligt huvudregeln preskriberas efter tio år enligt 2 § preskriptionslagen. Denna huvudregel kan sedan justeras något beroende på vilken situation du befinner dig i, jag går därför nedan igenom alternativ som kan vara aktuella för dig.Utomobligatoriskt skadestånd Detta är den typ av skadestånd som utgår när inget kontrakt mellan skadelidande och skadevållande finns, dvs att någon skadar dig eller din egendom utan att det finns något avtalsförhållande mellan er. I dessa fall gäller att preskriptionstiden på tio år räknas från och med den skadegörande handlingen. Inomobligatoriskt skadeståndOm det gäller ett skadestånd som grundar sig på avtal räknas preskriptionstiden från avtalets ingående. Dvs. om du ingick ett avtal med någon den 1 januari 2020 som sedan grundar rätt för dig att kräva skadestånd, exempelvis för att jobbet som ni avtalat om inte utförts ordentligt, så går tiden för detta ut den 1 januari 2030. Vid brottOm det är fråga om skadestånd pga. brott gäller särskilda regler enligt 3 § preskriptionslagen som innebär att tiden för preskription kan förlängas. Denna typ av skadestånd preskriberas inte förrän själva brottet preskriberas enligt de regler som finns i 35 kap brottsbalken (BrB). Detta innebär att preskriptionstiden i dessa fall är minst tio år men att den kan bli längre vid särskilt allvarliga brott. I ditt fallEftersom jag inte riktigt vet vilken situation du befinner dig i kan jag inte säga exakt vad som gäller i ditt fall. Huvudregeln är dock, både gällande skadestånd och försäkringspengar, att preskriptionstiden är tio år. Om du vill ha ett närmare svar på vad som gäller för dig är du välkommen att kontakta oss igen med mer information! Med vänliga hälsningar

Fel i vara och reklamation enligt köplagen

2020-07-24 i Köplagen
FRÅGA |HejOm man som privatperson har köpt en motorbåt av en annan privatperson som inte fungerar som den ska enligt säljaren och man inte kommer överens om reklamation eller häv av köpet enligt köplagen, hur troligt är det att man skulle vinna en sådan tvist i tingsrätten som köpare? Vad är det som krävs för att vinna och hur ser statistiken ut, dvs är det värt att försöka avseende en båt som kostade 100 000:-
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Precis som du själv skriver är det köplagen som är tillämplig när du som privatperson köper lös egendom av en annan privatperson. Jag kommer därför gå igenom köplagens regler om vad som gäller när varan som man köpt är felaktig. Att observera är att köplagen går att avtala bort enligt 3 § Köplagen (KöpL). Detta innebär att om ni i ett avtal kommit överens om något annat än vad jag skriver nedan så är det gällande. Om ni däremot inte har avtalat något speciellt kommer köplagen träda in och då blir det som jag går igenom här relevant. Eftersom du inte nämner hur stort felet är, vad det skulle kosta att åtgärda, vad säljaren har sagt angående funktionen, om det rör sig om en ny eller gammal båt, osv. så gör jag en övergripande redogörelse nedan. Varans beskaffenhetVaran, båten i ditt fall, ska stämma överens med säljarens beskrivning gällande bland annat egenskaper och kvalitet. Om säljaren har sagt att båten ska fungera på visst sätt och det sedan visar sig att detta inte är fallet kan detta göra att varan ses som felaktig, se 17 § KöpL. Även om varan köpts i "befintligt skick" eller med liknande förbehåll finns det reglerat att varan fortfarande måste överstämma med säljarens beskrivning gällande egenskaper eller användning om det är sådana faktorer som kan antas ha inverkat på köpet. Även om säljaren inte upplyst om ett väsentligt förhållande rörande varan eller om varan är i mycket sämre skick än vad man kunnat förutsätta kan varan anses felaktig trots att den köpts i befintligt skick (19 § KöpL). I ditt fall vet jag inte riktigt vad det är för typ av fel som finns på båten men jag kan konstatera att om det rör sig om ett större fel som påverkar funktion eller användning så är detta något som gör att båten kan ses som felaktig. UndersökningViktigt i sammanhanget är också om du har undersökt båten innan köpet. Om du gjort detta har du inte i efterhand möjlighet att åberopa fel som du bör ha upptäckt vid en normal undersökning. Om säljaren har uppmanat dig till att undersöka varan men du ändå inte har gjort detta så får du inte heller åberopa fel som du skulle ha märkt om du följt säljarens uppmaning och vidtagit en undersökning (20 § KöpL). Tidpunkt för felets uppkomstFör att du ska kunna åberopa ett fel mot säljaren måste du kunna visa på att felet har funnits vid tidpunkten då du fick båten i din ägo, se 21 § KöpL. Du kan åberopa fel som visar sig först senare men det måste då vara sådana fel som funnits när båten kom till dig. Du kan alltså inte åberopa ett fel som uppstått efter att du fick båten om det inte går att visa på att det funnits där innan. Ett exempel är tex om motorn varit sliten när du fick båten och att motorn nu slutat fungera pga förslitningen – då har felet funnits innan du fick båten även om det kanske visar sig först senare genom att motorn går sönder. Påföljder om varan anses felaktig samt reklamation För att kunna åberopa att båten är felaktig är det viktigt att du reklamerar båten till säljaren. Detta görs genom ett meddelande till säljaren där felet framgår och du skriver att det rör sig om en reklamation pga nämnda fel. En sådan reklamation måste göras inom skälig tid efter att du upptäckt felet, läs så snart som möjligt. Den yttersta gränsen för reklamation är två år, om det gått längre tid än så sedan du fick båten har du inte längre möjlighet att reklamera (32 § KöpL). Om reklamation görs i tid och domstolen skulle anse båten felaktig enligt vad jag skrivit ovan är de möjliga påföljderna följande (30 § KöpL): avhjälpande, dvs tex en reparation som säljaren står för omleverans, en ny båt (blir inte tillämpligt i ditt fall då du köpt av en privatperson som förmodligen inte har tillgång till en ny båt att byta den gamla med) prisavdrag, dvs att du får tillbaka en del av köpeskillingen hävning, köpet återgår vid sidan av detta kan även skadestånd utdömas Observera även att det som i första hand är aktuellt för dig är avhjälpande. Prisavdrag och hävning kommer i fråga först när avhjälpande inte kan ske eller inte sker inom skälig tid (37 § KöpL). Hur troligt det är att du skulle vinna en tvist Denna fråga kan jag tyvärr inte svara på eftersom jag inte kan förutse hur frågan skulle falla ut i domstol. Generellt kan jag säga att ett tvistemål har en tendens att kosta pengar och att det bästa i dylika situationer brukar vara om man kan lösa problemet utan att gå till domstol. Vad som krävs för att vinna är ett väl uppbackat mål där du måste bevisa allt jag skrivit ovan, dvs. att båten är felaktig, att felet fanns när du köpte båten, att det inte är något du borde ha märkt vid en undersökning och att du har reklamerat till säljaren i tid. Som ett första steg skulle jag rekommendera att skriva ett meddelande till säljaren med en reklamation och där även framställa vad du vill ha, tex. att säljaren betalar en reparation av felet. Jag hoppas att detta, i alla fall delvis, var svar på din fråga. Om inte är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Inbördes eller enskilt testamente

2020-07-24 i Testamente
FRÅGA |Hej!vi är ett gift par,båda med särkullbarn.Vi har ett äktenskapsförord, som säger att allt vi äger är enskilt för var och en av oss.Vår önskan är att våra resp.barn ska ärva sin egna förälder.Dvs när den första av oss avlider ska dennes barn ärva allt som föräldern äger.Kan vi skriva ett gemensamt testamente,eller behöver vi upprätta varsitt?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Så som jag uppfattar det är ni ett gift par som vill ni att era respektive särkullbarn ska ärva hela förälderns kvarlåtenskap direkt om någon av er avlider. Det är bra att ni har ett äktenskapsförord, detta gör att vardera parten behåller "sin del" vid en bodelning eftersom det bara är giftorättsgods som delas mellan parterna, se 7 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) samt 10 kap 1 § ÄktB. Vem har rätt till arv? Enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) är bröstarvingar, dvs. egna barn, de som i första hand har rätt att ta arv. Eftersom ni båda har egna barn är det dessa som kommer ärva er. Som ni kanske redan vet finns det även ett lagrum som säger att gifta par ärver varandra, 3 kap 1 § ÄB. Detta är dock något som bara gäller om det inte finns några särkullbarn, alltså om det bara finns gemensamma barn eller om det inte finns några barn alls. I ert fall finns det bara särkullbarn och dessa har då rätt att få ut sitt arv direkt, vilket är 100% av förälderns kvarlåtenskap om inget annat har föreskrivits i testamente. Behöver ni ett testamente? Eftersom ni redan genom äktenskapsförordet uppnår den effekt ni önskar, dvs. att all er egendom är enskild, och att era särkullbarn går före make i arvsordningen så behövs egentligen inte något testamente i ert fall. Däremot kan det vara bra att tydliggöra för de efterlevande att denna fördelning även stämmer överens med er önskan om hur arvet ska delas, vilket då med fördel kan göras i ett testamente. Jag skulle råda er till att, för att undvika missförstånd när någon av er avlider, formulerar ett gemensamt, så kallat inbördes testamente. I detta kan ni då skriva att er önskan är att särkullbarnen ska få ut hela sitt arv när någon av er avlider och att make inte ska ärva. Om ni inte har något annat som ni önskar tillägga i ett testamente kan jag inte se någon fördel med att ni var och en skriver ett eget testamente utan det går bra att ordna detta i ett inbördes testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga, om inte är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar