Hur påverkas underhållsskyldighet till barn av att föräldern går ner i arbetstid?

2020-06-12 i Underhåll
FRÅGA |Hej, kan mitt ex gå ner i tid 50% på sitt jobb för att betala mindre underhåll till barnen? Han har varken umgänge eller vårdnad. Men när jag begärt lite mer i underhåll så har han hotat med att gå ner i tid på sitt arbete för att skippa betala underhåll.
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En förälder är underhållsskyldig mot sina barn utifrån vad som är skäligt med hänsyn till förälderns ekonomiska förmåga enligt 7 kap. 1 § Föräldrabalken (FB). Underhållsskyldigheten fullgörs genom underhållsbidrag om en förälder inte bor varaktigt med barnen (se 7 kap. 2 § FB). Hur stort underhåll som ska betalas bestäms i första hand utifrån förälderns inkomst. Om föräldern däremot själv försätter sig i en sådan situation som du beskriver, dvs frivilligt minskar sin inkomst för att slippa betala underhåll, kan bidraget räknas utifrån den inkomst som föräldern skulle haft om denne nyttjade sin fulla förvärvsförmåga. Det är alltså inte säkert att ditt ex slipper betala underhåll när han går ner i arbetstid. Frågan har lyfts både i en proposition och i olika rättsfall, jag kommer nedan redogöra kort för vad som sägs i dessa och du kan även gå in på länkarna och läsa vidare om du är intresserad. Enligt propositionen bör bidraget inte minskasI prop. 1978/79:12 s. 402 sägs följande: "Underhållsskyldigheten bör kunna bestämmas med hänsyn till den verkliga förvärvsförmågan i fall då den underhållsskyldige utan godtagbar anledning underlåter att skaffa sig inkomster som sätter honom i stånd att bidra till barnets underhåll. En förälders intresse av att själv få avgöra hur han skall inrätta sitt liv får sålunda tåla viss inskränkning med hänsyn till hans eller hennes plikt att underhålla barn." Detta tyder på att om ditt ex väljer att arbeta mindre för att betala mindre i underhåll så bör bidraget fortfarande beräknas utifrån vad han hade tjänat om han arbetade heltid. Rättsfall som berör frågan I NJA 1983 s. 194 gällde det en man som hade lämnat en fast anställning för att han önskade flytta till en annan stad. Där hade han bestämt sig för att starta eget företag, vilket hade gått dåligt. Högsta domstolen menade att han inte kunde komma ifrån att betala underhållsbidrag eftersom han frivilligt valt att försätta sig i en sämre ekonomisk situation utan godtagbara skäl. I ett fall från hovrätten, RH 2011:44, handlade det om en man som arbetade deltid. Hovrätten ansåg att man vid bedömningen av hans förvärvsförmåga skulle utgå från inkomsten i ett heltidsarbete på grund av att han inte hade några särskilda skäl för att arbeta deltid. Det ska tilläggas att det även finns fall där underhållsbidraget har satts ner på grund av att den underhållsskyldige har haft mycket goda skäl för att inte arbeta eller gå ner i arbetstid. Det kan då röra sig om någon sjukdom som sätter ner förvärvsförmågan, att personen aktivt har sökt heltidsjobb men inte fått något, osv. Min slutsats av detta är att om ditt ex inte har några särskilda skäl för att gå ner i arbetstid kommer hans val inte påverka underhållsbidragets storlek. Om ni behöver hjälp att diskutera vad som är rimligt i er situation kan ni vända er till familjerätten i er kommun för samarbetssamtal. Genom familjerätten kan man också få hjälp att skriva bindande avtal gällande underhållsbidraget. Detta brukar kunna vara ett bra första steg att testa innan man söker sig till domstol. Jag hoppas att detta var svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Passiv cannabisrökning

2020-06-05 i Narkotikabrott
FRÅGA |Polisen tog ett urinprov från mig... 2 dagar innan så hade vi pokerkväll med ungefär 10 vänner... mina vänner rökte cannabis... då vi alla satt i ett rum så misstänker jag att jag kommer visa positiv. Jag röker själv inte cannabis... kommer jag att bli dömd för ringa narkotikabrott? Jag vet att polisen utgår efter mängden thc i urin. Hur blir det om mina prover överstiger det passiva mängden som dom påstår... jag är redo att gå i rättegång och göra allt för att bli befriad från detta... då mitt yrke hänger på det
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huruvida du kommer få ett positivt utslag för THC på ditt urinprov kan jag inte svara på med säkerhet. Jag kan däremot ge dig lite rättslig vägledning i frågan.Kan passiv rökning ge utslag på urinprov?Frågan om passiv rökning har tagits upp i statens offentliga utredningar (SOU), då gällande droger i trafiken. I SOU 1996:125 s. 199 går det att läsa att THC kan tas upp i blodet genom passiv rökning men att nivåerna blir mycket låga och man säger att i de allra flesta fall hade halterna av THC gått ur blodet efter cirka en timme. Frågan har även tagits upp i ett rättsfall från hovrätten; RH 1996:100. I detta fall hade man tagit in ett utlåtande från Rättsmedicinalverket som i princip säger att det ska mycket till för att genom passiv rökning få genomslag på ett urinprov. Jag har där med, utan att besitta någon medicinsk kunskap, svårt att tänka mig att passiv rökning skulle ge utslag på urinprov efter två dagar. Jag vill dock inte uttala mig med säkerhet i frågan. Vad händer om THC påträffas i urinen? Om vi ändå ponerar att du skulle testa positivt blir det fråga om du kommer kunna dömas för narkotikabrott. Lagen som reglerar narkotikabrott är Narkotikastrafflagen (NSL). Enligt 1 § 6p. kan man dömas för narkotikabruk, vilket är ett brott som bara kan begås uppsåtligen (jfr 1 kap. 2 § Brottsbalken). Som du själv säger är det förmodligen narkotikabrott av ringa grad som skulle aktualiseras i ditt fall (2 § NSL). Att brottet bara kan begås genom uppsåt innebär att du måste avsett, insett eller varit likgiltig inför att du brukade narkotika. Man kan alltså inte begå narkotikabrott genom brukande av oaktsamhet. Vad du kan göraFörst måste du avvakta och se om det är så att urinproverna faktiskt visar på THC. Om så är fallet kan du bli åtalad för narkotikabrott. Det är då åklagaren som har bevisbördan, dvs som måste visa på att du begått detta brott med uppsåt. Ett urinprov som visar på värden av THC är då ett mycket bra bevis för åklagaren. Du har dock själv möjlighet att komma in med egna bevis, exempelvis kalla vittnen som kan intyga att du inte rökte samt ha en god förklaring till varför halterna har kunnat uppmätas i din urin. Jag hoppas att detta, i alla fall delvis, var svar på din fråga. Annars får du gärna kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Olovlig kapning av grenar på grannes träd

2020-06-05 i Skadestånd
FRÅGA |Grannen har olovligt kapat av grenar på min träd. Så fruktansvärt mycket och brutalt att hela min ek dog pga. Polisen öppnar inte ens utredning. Jag lovade, vid grannens förfrågan, att grannen själv fick kapa av överskjutande grenar vid tomtgränsen. Så gjorde de inte. De traskade in 2,5 meter in på min tomt. De var två grenar som växter över gränsen. De kapade av 16 grenar, dvs alla grenar på eken upptill tiometers höjd. Några futtiga få grenar lämnades högst upp i eken. Nu en månad senare efter denna brutala ek slakt har hela eken dött. Polisen hävdar att detta bara är avtalsbrott. Eken var min stolthet så vacker och gammal, ca 150 år, dvs eken var fridlyst. Min sorg över eken är oerhörd stor. Hur vad ska jag göra för att få grannarna straffade för detta dåd ? Förstår också att de kommer att bli oerhört kostsamt att få min döda ek avlägsnat från platsen. Helst borde eken ersättas med en likvärdig ek, säkert mycket kostsamt. Vad har min fastighet gått ner i värde på grund av detta. Borde inte förövarna stå för dessa kostnader ? Grannarna erkänner vad de har gjort och skryter om sitt dåd.
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din ek ses i lagens mening som fastighetstillbehör enligt 2 kap. 1 § Jordabalken (JB), vilket innebär att den är en del av din fastighet. Din granne har viss rätt att såga av grenar eller rötter som hänger över på grannens tomt enligt 3 kap. 2 § JB, vilket du också verkar ha gett din tillåtelse till. Grannen har däremot inte rätt att ta bort så många grenar så att trädet skadas eller dödas. Grannen kan ha gjort sig skyldig till skadegörelseNär grannen gör detta kan denne göra sig skyldig till skadegörelse enligt 12 kap 1 § Brottsbalken (BrB). Beroende på trädets värde skulle detta även kunna rubriceras som ringa skadegörelse (12 kap 2 § BrB). Skadegörelse är ett uppsåtligt brott (1 kap 2 § BrB), vilket betyder att man inte kan begå skadegörelse av oaktsamhet. Att grannen skryter om vad hen har orsakat kan, i min mening, tyda på att detta inte har begåtts av oaktsamhet utan att din granne är i vart fall likgiltig inför skadan på ditt träd (vilket talar för uppsåt). Du kan ha rätt till skadeståndOm grannen uppsåtligen eller av vårdslöshet har skadat ditt träd kan du kan ha rätt till skadestånd enligt 2 kap. 1 § Skadeståndslagen (SkL). I detta fall handlar det om en så kallad sakskada som ger rätt till ersättning för sakens (trädets) värde eller reparationskostnad (vilket är svårt i ditt fall om trädet har dött). Även värdeminskning av din fastighet kan inräknas i skadeståndet (5 kap. 7 § SkL). Precis som du skriver är gamla träd mycket svåra att ersätta och det skulle vara mycket kostsamt. Högsta domstolen har med anledning av detta beräknat skadestånd för nedsågade träd i ett rättsfall från 2015 som du kan läsa här om intresse finns: NJA 2015 s. 199. Eftersom liknande träd (av samma ålder och storlek) skulle vara i princip omöjliga att köpa beräknade domstolen i detta fall skadeståndet med utgångspunkt i fastighetens förlorade värde. För din information så dömdes skadestånd i det fallet ut med 33 600 kronor till fastighetens ägare för fyra nedsågade fullvuxna träd. Hur du kan gå vidare med detta Jag förstår det som att du redan talat med polisen och fått beskedet att dem inte vill ta upp ärendet. Mitt råd om du vill gå vidare med detta är att du vänder dig till polisen igen och upprättar en anmälan om skadegörelse. I sådana fall kan du även framställa en begäran om skadestånd. Ett alternativ, som kanske är bättre om du inte vill skapa dålig stämning i grannskapet, är att kontakta en jurist angående saken och rikta ersättningsanspråk mot grannen, vilket du gör genom ett kravbrev. Jag hoppas att det var svar på din fråga och att detta löser sig mellan dig och grannen!Med vänliga hälsningar

Hur delas egendom mellan makar vid skilsmässa?

2020-06-05 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, jag och min man har om ett par dagar varit gifta i 1 år. Vi flyttade snabbt ihop på hans inrådan och hos oss bor mina två yngre barn med min son som är 22. Vi har inte något äktenskapsförord skrivet men min man hotar nu med skilsmässa och jag ska inte få ett öre säger han. Han gick in med handpenning för hus när vi gifte oss på egen inrådan och tjatade till sig att det skulle gå snabbt. Han ville också vid det tillfället lösa mina skulder som jag hade då "det blir en bättre ekonomi för oss båda". Jag har betalt mycket pengar varje månad men nu när det inte fungerar (han är arg, hotar och har varit fysisk gentemot mig vilket medförde besök och röntgen hos sjukvården). Jag försöker hålla lugnet då mina barn är här men han är fortsatt psykiskt våldsam med krav åt alla håll och kanter. Han tjatade till sig att jag skulle skriva på skilsmässa vilket jag gjorde för en tid sedan men han signade aldrig så den försvann. Nu har han förra veckan signat själv och hotar mig att jag måste skriva på eftersom han inte får någon närhet eller sex från min sida. Han hotar också att jag inte ska få ett öre utan jag ska bara vara tacksam för att han betalat mina skulder. Min fråga är, om jag skriver på, hur kommer det att se ut då? Får jag ingenting?Tack för svar
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Utan att veta så mycket om din situation vill jag börja med att säga att om din man är våldsam mot dig och/eller dina barn har du möjlighet att polisanmäla honom för misshandel (3 kap. 5 § Brottsbalken). Även kvinnofridskränkning (4 kap. 4a § 2 st. Brottsbalken) kan vara aktuellt. Att inte få närhet eller sex från sin partner är aldrig något som berättigar att man beter sig illa mot denne. Med det sagt går jag vidare till din fråga om vad som skulle hända om ni skiljer er.Betänketid vid äktenskapsskillnadEnligt 5 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) måste en skilsmässa där det finns barn under 16 som bor hemma föregås av en betänketid om 6 månader. Detta innebär att om ni skickar in papper om skilsmässa nu så kommer den inte gå igenom förrän efter dessa sex månader har löpt ut. Detta gäller trots att bara du är förälder till barnen. Huset är giftorättsgodsEftersom ni inte har något äktenskapsförord kommer Äktenskapsbalkens regler gälla för er beträffande hur er egendom delas vid skilsmässa. Huvudregeln är att all egendom som finns inom äktenskapet är så kallat giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Viss egendom kan dock vara enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Enskild egendom kan uppkomma genom äktenskapsförord, vilket du skriver att ni inte har. Det kan också uppkomma genom att någon av makarna fått en gåva eller erhållit egendom genom testamente/arv med förbehåll att gåvan ska utgöra enskild egendom. Om inget av detta gäller er kommer allt ni båda äger, inklusive huset, ses som giftorättsgods. Hur delas eran egendomDet som händer vid en skilsmässa är att er egendom ska delas mellan er genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska allt giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Man har rätt att undanta vissa saker som är för personligt bruk, exempelvis kläder och mindre saker av affektionsvärde (10 kap. 2 § ÄktB). I princip går en delning till enligt följande: först beräknar man hur mycket varje make äger enligt 11 kap. 1 § ÄktB (undantaget för om ni har något som utgör enskild egendom). Sedan görs avdrag för vardera makes skulder enligt 11 kap. 2 § ÄktB. Sedan läggs det som återstår samman (11 kap. 3 § ÄktB) och detta värde delas lika mellan er båda. Detta innebär alltså att du inte kommer gå lottlös. Räkneexempel på ovanstående För att lättare förstå det som står ovan ger jag ett fiktivt räkneexempel. Jag utgår här ifrån att ingen av er har någon enskild egendom. Om vi låtsas att du har tillgångar om 100 000 kr och skulder om 50 000 kr och din make har tillgångar om 500 000 kr och inga skulder kommer en uppdelning se ut enligt följande. Du: 100 000 – 50 000 = 50 000 kr Make: 500 000 kr Sammanlagt: 550 000 kr Detta ska delas mellan er båda, innebärande att du får 275 000 kr och din make 275 000 kr. Observera att jag här har utgått från att du har skulder nu. Skulder som redan är betalda är irrelevanta, även om din make betalat dessa. Jag skulle betrakta skulderna som han har betalat som en gåva till dig (jfr 8 kap 1 § ÄktB). JämkningEn möjlighet som din make kan ha, med tanke på att ni varit gifta relativt kort tid, är att begära en jämkning vid bodelningen (12 kap. 1 § ÄktB). Detta kan komma i fråga om det finns stora skillnader i eran förmögenhet. En jämkning skulle kunna innebära att han får behålla mer av sin del och att du därmed får mindre av honom. Detta är något som bara kommer i fråga i undantagsfall och kommer inte innebära att du inte får någonting. Det kan dock vara bra att känna till att denna regel finns, om det är något han skulle påtala. Jag hoppas att mitt svar hjälpte dig att få lite klarhet i situationen! Om du behöver hjälp med att reda ut detta ytterligare skulle jag råda dig att kontakta en jurist för att se till att du får det du har rätt till i en eventuell skilsmässa. Lycka till! Med vänliga hälsningar

Vem äger träd vars stam lutar över på grannens tomt?

2020-06-05 i Skadestånd
FRÅGA |Vi har en diskussion med våra grannar om ett träd. Trädets rot är på vår mark. Det hade fyra stammar som delade sig ända nere vid roten. En av stammarna lutade in över grannens mark. Vid ett tillfälle förra sommaren började trädet klyva sig och jag sågade då ner det. Jag sågade även ner den stam som lutade över grannens mark, eftersom det riskerade att skada grannens staket och ett växthus som stod i fallriktningen, och jag gjorde bedömningen att det hade börjat vika sig.Grannen blev upprörd över att vi hade sågat ner trädet och sade att det var deras träd och att jag skulle ha låtit det stå kvar.Nu har vi satt upp två små träkorgar med blommor i på stubbarna och då har grannen slagit ner korgarna och sedan påstått att vi skulle kunna bli skadeståndsskyldiga eftersom vi sågat ner "deras" träd.Jag undrar nu: Vem som äger trädet om jag kan ta bort stubbarna utan att fråga grannen, eller låta dom stå kvar, om jag vill det?Har grannen rätt att slå ner de blomkorgar som vi har satt upp?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Till att börja med vill jag klargöra att trädet, vars hela rot jag förstår det som är placerad på din tomt, utgör fastighetstillbehör i lagens mening enligt 2 kap. 1 § Jordabalken (JB). Det innebär att trädet, inklusive den stam som hängde över på grannens tomt, är att se som en del av din fastighet.Du hade rätt att såga ner trädetEftersom trädet utgjorde fastighetstillbehör till din fastighet är det också du som har rätt att såga ner detta samt välja vad du vill göra med stubbarna. Genom 3 kap. 1 § JB fastställs dock en allmän princip som innebär att man vid nyttjande av sin egen fastighet ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Att du har sågat ner trädet innebär inte att du har brustit i hänsyn mot dina grannar men för grannsämjans skull hade det varit bra att, om möjligt, diskutera med grannarna innan du sågade ner trädet. Kan grannen kräva skadestånd? Eftersom trädets rot står på din tomt har inte grannen lidit någon skada i skadeståndslagens mening. Att grannen tycker sig ha skadats spelar ingen roll då trädet tillhörde dig. I min mening var det utifrån ditt perspektiv bra att du tog ner trädet eftersom du hade kunnat ådra dig skadeståndsskyldighet om detta hade fallit över på grannens tomt och skadat växthuset eller staketet (2 kap. 1 § och 5 kap. 7 § skadeståndslagen). Du kan alltså inte bli skadeståndsskyldig för att du sågat ner trädet. Grannen kan ha gjort sig skyldig till skadegörelseGrannen har ingen rätt att slå ner dina blomkorgar. Om korgarna skadas eller förstörs skulle detta kunna rubriceras som ringa skadegörelse enligt 12 kap. 2 § Brottsbalken (BrB).Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, annars får du gärna skriva till oss igen! Med vänliga hälsningar

Vem bestämmer om gravsättning

2020-06-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Min make har nyligen avlidit. Han har två vuxna barn. Vi har en fin relation, men jag vill ändå ha klarhet i vem av oss som har rätten att slutligen besluta t ex om gravplats.
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det du funderar över regleras i begravningslagen som du hittar här: begravningslagen. I första hand ska din avlidne makes egen önskan rörande gravsättningen respekteras (5 kap. 1 §). Om din make inte hade någon sådan önskan är det upp till er anhöriga att besluta i frågan. I sådana fall är det såklart att föredra om ni har möjlighet att enas om en gravplats som både du och din makes barn känner er nöjda med. Om ni skulle bli oeniga i frågan kommer 5 kap. 3 § att aktualiseras som innebär att det i sådana fall blir upp till huvudmannen för begravningsverksamheten på aktuell ort att medla mellan er för att komma till en lösning. Om medlingen misslyckas och ni fortfarande inte kan enas kommer frågan om vem som slutligen ska få bestämma gravplats, du eller din makes barn, att beslutas av länsstyrelsen (5 kap. 4 §).Sammanfattningsvis är det i första hand din makes önskan som ska respekteras, i andra hand att ni anhöriga kommer överens, i tredje hand medling och i fjärde och sista hand länsstyrelsen som bestämmer vem som ska få beslutanderätt gällande val av gravplats. Jag hoppas att det gav dig svar på frågan! Om inte så får du gärna kontakta oss igen. Med vänliga hälsningar