Faderskapsintyg utomlands

2021-03-04 i Faderskap
FRÅGA |Hej. Min son och hans flickvän behöver ett faderskapsintyg så deras gemensamma 2 månaders dotter får sin rätt till sin far och även sitt svenska medborgarskap. Båda föräldrarna är i Thailand nu och dom har inte råd med någon advokat. Har hört att modern kan lämna in en "stämmning" på ett faderskapsintyg i Sverige, hur går det till och vad innebär det. Eller finns der nån löttare väg. Födelsebevis med båda föräldrarna på finns./Farmor på distans
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ja det stämmer att barnets moder kan väcka talan om ett faderskapsintyg i Sverige. Förutsättningarna skiljer sig dock beroende på om det rör sig om ett svenskt, nordiskt eller internationellt (utomnordiskt) förhållande. Jag utgår från att det här rör sig om ett internationellt förhållande. En svensk domstol ta upp faderskapsfrågan om barnet eller mannen har hemvist i Sverige. Har varken barnet eller fadern hemvist här kan målet tas upp till prövning om det med hänsyn till barnets, moderns eller faderns anknytning till Sverige finns särskilda skäl att målet prövas i Sverige (4 § lag om internationella faderskapsfrågor (IFL)). Med särskilda skäl menas exempelvis anknytning genom medborgarskap i Sverige när det samtidigt inte är möjligt att pröva frågan i barnets hemvistland. I din sons fall är det nog lättare att gå till ett registreringskontor i Thailand och be dem utfärda ett faderskapsintyg. Ett sådant intyg ska nämligen gälla i Sverige (3 § tredje stycket IFL).Du kan läsa mer om hur det går till på svenska ambassaden i Thailands hemsida: .https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet-f%C3%B6r-svenska-medborgare/thailand/hj%C3%A4lp-till-svenskar-utomlands/pass-utomlands/samordningsnummer/f%C3%B6ljande-handlingar-kr%C3%A4vs/Hoppas att du fick svar på din fråga!

Skuldebrev

2021-02-28 i Fordringar
FRÅGA |HejGäller ett skriftligt skuldebrev som enbart är underskrivet av en part, i så fall vilken part måste ha skrivit under (Långivare eller Låntagare)?Måste skriftligt original kunna uppvisas för att gälla eller räcker det med ett foto?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett skuldebrev är en ensidig rättshandling och det är tillräckligt att låntagaren skriver under (1 kap. 1 § lagen om skuldebrev (SkbrL)). För löpande skuldebrev gäller att du som innehavare av skuldebrevet har rätt att kräva betalning (13 § första stycket, SkbrL). Men, som framgår nedan måste du (borgenären) återlämna skuldebrevet i original när det gäller s.k. löpande skuldebrev. När det gäller enkla skuldebrev kan den betalningsskyldige (gäldenären) som utgångspunkt inte ställa ett sådant krav. Olika typer av skuldebrevDet finns två huvudtyper av skuldebrev, löpande och enkla skuldebrev. Löpande skuldebrev är sådana skuldebrev som är tänkta att kunna gå från borgenär till borgenär, det rör sig alltså om ett slags värdepapper. Det ska framgå av skuldebrevet att det rör sig om ett löpande skuldebrev. I lagtexten anges att skuldebrevet ska vara ställt till "innehavaren" "viss man eller order" (11 § SkbrL). Med det menas att skuldebrevet kan vara ställt till den som är i besittning av skuldebrevet (innehavarskuldebrev) eller till en viss person som sedan genom order kan överlåta skuldebrevet (orderskuldebrev). Ett löpande skuldebrev kan också vara tecknat in blanco d.v.s. att det inte framgår vem som ska ha betalt (11 § andra stycket SkbrL). Är skuldebrevet inte löpande är det enkelt. Ett enkelt skuldebrev är ställt till innehavaren och kan också överlåtas om det inte framgår annat (i lag, avtal eller av skuldebrevet självt). Det enkla skuldebrevet fungerar mer som ett bevismedel för att det föreligger en skuldförbindelse och är alltså inte bärare av en fordran.Skuldebrevet uppvisas i original för att hindra invändningarGäldenären har rätt att få tillbaka ett löpande skuldebrev när denne har betalat sin skuld (21 § SkbrL). Originalet ska också visas fram vid betalning när gäldenären vid delbetalning har rätt att få dessa antecknade på skuldebrevet (21 § andra stycket, SkbrL). Vidare finns det i utsökningsbalken (UB) bestämmelser som säger att du som borgenär måste ge in skuldebrevet i original vid verkställighet av betalningsföreläggande (2 kap. 2 § UB). Undantaget till denna bestämmelse är om skuldebrevet har dödats (dödande av handling sker efter ansökan hos Kronofogdemyndigheten och innebär att handlingen förlorar sin rättsliga betydelse). Vidare ska handlingen kunna tillstyrka att det faktiskt är gäldenären som har skrivit under (utställt) skuldebrevet, gäldenären kan ju exv. invända att skuldebrevet är förfalskat (17 § SkbrL). Enkla skuldebrev och överlåtelseGemensamt för både enkla och löpande skuldebrev är att gäldenären kan komma med betalningsinvändningar gentemot den ursprungliga borgenären om inte annat avtalats (1 § SkbrL). Men här sker överlåtelsen inte genom att ett värdepapper byter ägare utan genom s.k. denuntiation, d.v.s. gäldenären informeras att en ny borgenär har fordran. Gäldenären kan, till skillnad från vad som gäller vid löpande skuldebrev, göra samma invändningar mot den första borgenären som en andra borgenär som övertagit skuldebrevet (27 § SkbrL). Vad gäller betalning kan gäldenären betala till den första borgenären med befriande verkan trots att denne redan har överlåtit skuldebrevet till en annan borgenär. Detta förutsätter att gäldenären inte visste att den andre gäldenären skulle ha betalning (gäldenären ska ha varit i god tro) (29 § SkbrL). Detta hänger samman med att enkla skuldebrev överlåts genom att gäldenären ges besked om att en överlåtelse har skett s.k. denuntiation. Den som först meddelat gäldenären om överlåtelsen är då rätt borgenär (31 § andra stycket, SkbrL). Hoppas att det blev något klarare för dig, välkommen att ställa en ny fråga annars!

Sekretess och samtycke till brytande av sekretess i sjukvården

2021-02-14 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Har jag i min profession brutit mot sekretess om en patient har utvisningsbeslut, är inneliggande på sjukhus och patienten ber mig kontakta polisen för att få hjälp med sin utvisning?Råder delade meningar bland kollegorna: Att inte säga något och bara skriva ut patienten kontra att göra som patienten själv vill och kontakta gränspolisen. Migrationsverket har avslutat ärendet och patienten blir efterlyst om han inte infinner sig på gränspolisens kontor på tisdag. Vänligen / P
Peter Pargell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vart hittar du reglerna om sekretess och tystnadsplikt?Sekretessen inom den allmänna sjukvården är reglerad i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För sådana fall det är fråga om här är 25 kap. OSL tillämpligt (se 25 kap. 1 § OSL). För enskilda (privata) vårdgivare regleras tystnadsplikten i patientsäkerhetslagen (PSL) (6 kap. 12-16§ PSL). Bestämmelserna om sekretess innebär att det är förbjudet att lämna ut uppgifter, vare sig det är muntligen eller genom att allmänna handlingar lämnas ut (3 kap. 1 § OSL). Sådan sekretess gäller även gentemot andra myndigheter om inte OSL eller annan lag som OSL hänvisar till säger något annat (8 kap. 1 § OSL). I den situation som du beskriver finns det inga bestämmelser som säger att du som enskild eller arbetsgivaren i egenskap av vårdgivare är skyldig att lämna ut uppgifterna till polisen. Sjukhuset kan ändå bli skyldigt att lämna ut uppgiften om att patienten befinner sig på sjukhuset om polisen frågar om personen befinner sig på sjukhuset (6 kap. 15 § PSL). Har patienten lämnat sitt samtycke?Om patienten ger sitt samtycke till att sekretess för viss uppgift inte ska gälla gäller inte sekretessen för uppgiften (12 kap. 2 § första stycket, OSL). Det är utav hänsyn till den enskilde då viktigt att samtycke verkligen föreligger. Även om patienten gett sitt samtycke måste samtycket vara relevant. Med det menas att samtycket ska ha getts med fri vilja och att individen ska förstå vad samtycket innebär. Det finns många omständigheter som kan ha en inverkan på giltigheten av ett samtycke. En omständighet som exv. kan vara av relevans för din fråga är den enskildes allmäntillstånd. Frågan som vårdgivaren då får ställa dig är om patientens allmäntillstånd är av sådan beskaffenhet att det finns anledning till att betvivla samtyckets giltighet (se bl.a. RÅ 1989 ref 11). Språket kan också vara en omständighet som är av relevans i den situation som du beskriver, patienten måste ju kunna göra sig förstådd och förstå vilka åtgärder som genomförs. Sammanfattningsvis ska det inte finnas tvivel kring samtyckets innebörd eller omfattning.Hoppas att du fick vägledning i din fråga, annat är du välkommen att höra av dig igen!

Överklagande av beslut om insyn i förundersökning

2021-02-07 i Förundersökning
FRÅGA |Enligt rättegångsbalken 23:18 andra stycket kan undersökningsledaren avslå den misstänktes begäran att få ta del av handlingar i förundersökningen innan slutdelgivning, om insyn skulle vara till men för utredningen. Av 23:21 d § andra stycket följer att den misstänkte inte kan begära tingsrättens prövning av ett sådant avslagsbeslut innan förundersökningen har slutförts. Min fråga är om den misstänkte innan förundersökningen har slutförts kan överklaga ett sådant avslagsbeslut till kammarrätten med stöd av offentlighets- och sekretesslagen 6:8 första stycket?
Peter Pargell |Hej och tack for att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett sådant avslagsbeslut överklagas enligt rättegångsbalkens regler och inte enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) (23 kap. 19 § rättegångsbalken). En misstänkt kan visserligen begära att få ta del av de allmänna handlingar som finns i en förundersökning och överklaga till kammarrätten som du anger i din fråga. Men en sådan begäran skulle inte ge den misstänkte mer insyn. En pågående förundersökning är nämligen inte en allmän handling (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen (TF)). Uppgiften kan då inte lämnas ut (6 kap. 4 § OSL). Det kan visserligen vara så att en uppgift i en förundersökning har getts in till Polismyndigheten från en annan myndighet och då är det en allmän handling (2 kap. 9 § TF). Men uppgiften kan omfattas av förundersökningssekretess (18 kap. 1 § OSL). Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Missad väjningsplikt; grund för återkallelse av körkort?

2021-03-04 i Trafik och körkort
FRÅGA |Kan mitt körkort återkallas för jag missade väjningsplikten vid en korsning som ledde till en kollision från höger sida . Min bil och jag blev påkörda.
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Du har väjningsplikt mot fordon som närmar sig från höger (3 kap. 18 § trafikförordningen). Ett körkort kan återkallas p.g.a. många olika omständigheter, men det krävs antingen att du ur en medicinsk synpunkt inte är lämpad att köra bil eller att det föreligger bristande personlig lämplighet. Bristande personlig lämplighet kan föreligga om du har gjort dig skyldig till något trafikbrott. Att du inte hörsammat väjningsplikten är inte i sig tillräckligt för att du ska bli av med ditt körkort utan det krävs att andra omständigheter väger in. Att missa att väjningsplikten gäller vid en korsning är att bryta mot en regel som är väsentlig ur trafiksäkerhetssynpunkt 5 kap. 3 § körkortslagen). Men för att detta ska utgöra skäl till att återkalla ditt körkort får överträdelsen inte vara ringa. Det har i domstol förekommit allvarligare förseelser än den du beskriver i din fråga vilka inte har lett till att körkortet blivit återkallat (se exv. RÅ 1987 ref 105 där en busschaufför inte följde väjningsplikten). Jag skulle därför säga att din förseelse inte utgör grund till att återkalla ditt körkort. Med det sagt vill jag också stryka under att svaret har tagit utgångspunkt i de uppgifter som förekommer i din fråga. Hoppas att du har fått svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen om det skulle vara något annat du undrar över!

Kopia av körkort

2021-02-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej ! Jag tänkte ta en kopia av mitt körkort o ha i bilen - ifall jag skulle ha glömt det vid färd . Men nu säger en bekant att det är olagligt att kopiera körkort . Är det riktigt o var finns lagstödet för det ?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att en kopia av ett körkort ska anses vara en olaglig framställning måste det enligt lagtexten vara fara i bevishänseende, man kan då ha gjort sig skyldig till urkundsförfalskning (14 kap. 1 § brottsbalken). Att kopiera sitt eget körkort är därför inte olagligt.Du måste ha ditt körkort i original med dig när du kör bil (3 kap. 15 § körkortslagen). Har du inte med dig ditt körkort måste du ha en identitetshandling med dig så att du genast kan identifiera dig, annars kan du bli bötfälld (9 kap. 2 § körkortslagen). Välkommen att höra av dig igen om du skulle ha ytterligare funderingar!

Förtal på tu man hand?

2021-02-10 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag vet att det är olagligt att sprida en dom om en person. Men är det olagligt att berätta för en enskild individ om att man vet om att en person är dömd?Tacksam för svar
Peter Pargell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är det olagligt att berätta för någon att en annan person är dömd?Tekniskt sett kan du göra dig skyldig till förtal om du berättar för en tredje person om att en annan person har gjort sig skyldig till brott (5 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Men rent praktiskt är det ju svårt att hävda att du skulle ha gjort dig skyldig till något straffbart eftersom den drabbade personen då inte får reda på det. En förutsättning för att åtal ska väckas för förtal är (med vissa undantag) nämligen att den drabbade själv vill väcka åtal då det rör sig om ett s.k. målsägandebrott (5 kap. 5 § BrB). Sen är det så att det faktum att du endast sprider uppgiften till en enskild individ kan tala för att det har varit försvarligt att lämna uppgiften. I det sammanhang du återger kan det ju exempelvis röra sig om ett förtroligt samtal mellan två vänner. I sådana sammanhang är det naturligtvis inte lämpligt eller möjligt att reglera vad som får sägas. Får man sprida en dom om en person?Att det är en dom det rör sig om medför inte per automatik att det är olagligt att sprida den. Det är inte heller avgörande till hur många personer den har spridits, men detta kan få betydelse när domstolen ska bedöma brottets allvarlighetsgrad (se exv. NJA 1992 s. 594). Rör det sig om exv. om en omtvistad fortkörningsbot är det tveksamt om uppgiften är ägnad att väcka missaktning. Vidare kan det ha betydelse i vilket sammanhang uppgiften förekommer. När det gäller press och tv tillämpas Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa två grundlagar ska bl.a. skydda det fria meningsutbytet och en allsidig upplysning (1 kap. 1 § TF). Mot bakgrund av dessa principer kan det alltså vara försvarligt att sprida uppgifter i en dom i en dagstidning. Det kan då anses som att allmänintresset väger tyngre än den enskildes intressen. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Last personbil

2021-01-31 i Trafik och körkort
FRÅGA |Får man lasta en snöskoter på flaket av t.ex king cab?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du får lasta din bil med en snöskoter så länge det inte överstiger fordonets maximilast (4 kap. 4 § trafikförordningen). Maximilasten är skillnaden mellan totalvikt och tjänstevikt. Uppgift om maximilast återfinns i registreringsbeviset. Du kan läsa mer om hur lasten ska säkras i trafikförordningen.Hoppas du fick svar på din fråga!