Får man använda sig av en kort textrad som använts tidigare?

2020-10-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har skrivit en låttext, där är en rad är ett citat från en annan låt.Textraden är så här: och "aldrig ska jag sluta älska dig".Får man använda sig av en kort rad som använts tidigare. Går det att säga att just den textraden hör till en annan sång, eller kan jag använda mig av det?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar din fråga som att du vill veta om textraden "aldrig ska jag sluta älska dig" isolerat set kan vara skyddad av upphovsrätt. Därför är upphovsrättslagen (URL) tillämplig lag. Vad krävs för upphovsrättsligt skydd Litteräre och konstnärliga verk skyddas av upphovsrätt redan vid skapandet. Med andra ord uppkommer det upphovsrättsliga skydd helt automatisk (1 kap., 1 § URL). För att uppnå upphovsrättsligt skydd måste föremålet uppnå "verkshöjd", vilket innebär att det måste finnas ett visst mått av originalitet och särprägel.När ett verk är upphovsrättsligt skyddad har upphovsmannen en ideell och ekonomisk ensamrätt till verket (1 kap., 2 och 3 § URL). Men om en text, eller enstaka ord, saknar originalitet faller det utanför det upphovsrättsliga skyddet. Det är inte omöjligt att även enstaka ord kan skyddas av upphovsrätt men det beror på om orden i sitt sammanhang uttrycker originalitet och särprägel. Citat Om du vill citera ett annat verk måste du göra det i enlighet med god sed och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet (2 kap., 22 § URL). I så fall måste upphovsmannens namn måste framgå (1 kap., 3 § URL). Detta verkar vara en krånglig lösning i en låttext. I ditt fall Tyvärr går det aldrig att ge ett svart/vitt svar på sådana frågor.Om du vill vara på den säkra sidan kan du omformulera meningen litegrann. Det kan vara en bra lösning för dig, eftersom du i så fall kan sluta oroa dig kring detta. Min bedömning är att orden "aldrig ska jag sluta älska dig" isolerat set har en vardaglig prägel och torde sakna verkshöjd. Om min bedömning är korrekt kan du fritt använda orden, eftersom de då inte skyddas av upphovsrätt.Tänk på att bedömningen kan bli en annan om du till exempel skriver en låt som även på annat sätt är lik en annan persons originallåt. Man får helt enkelt göra en helhetsbedömning i det enskilda fallet, där även melodin och den resterande text kan beaktas. Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Fel i varan

2020-10-16 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Kylanläggning 6år gammal som inte fungerat riktigt från installationen med årliga återkommande besök efter felanmälningar. Köparen privatperson (konsument). Vad gäller?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du vill veta vilka påföljder du kan göra gällande på grund av fel i varan (kylanläggningen).Det framgår inte av frågan huruvida säljaren installerade kylanläggningen. Men jag antar att felet finns i själva kylanläggningen och inte har uppkommit på grund av installationen.Eftersom köparen är konsument är konsumentköplagen tillämplig lag.När är en vara felaktigVaran ska stämma överens med vad som följer av avtalet och din befogade förväntan (16 §, konsumentköplagen). Vidare ska varan stämma överens med uppgifter som har lämnats vid marknadsföringen eller på annat sätt har lämnats före köpet (19 §, konsumentköplagen). När du köper en kylanläggning kan du förvänta att den är stabil och helt enkelt "fungerar". Eftersom du skriver att den redan från början inte har "fungerat riktigt" föreligger ett köprättsligt fel i varan.Felet ska föreligga vid avlämnandetFrågan om en vara är felaktig ska bedömas med hänsyn till varans beskaffenhet när den avlämnades (20 §, konsumentköplagen). Med andra ord ska felet redan ha funnits när du tog emot kylanläggningen.Kylanläggningen är sex år gammal. Eftersom det har varit återkommande problem redan från början bör du dock ändå kunna visa att felet fanns redan när du fick kylanläggningen i din besittning. Argumentationen underlättas förstås om du har sparat kvitto från tidigare reklamationer. Du har rätt till vissa påföljderNär varan är felaktigt har du rätt att kräva avhjälpande (reparation), omleverans (att få en ny motsvarande vara), prisavdrag, ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet. Dessutom har du rätt att kräva skadestånd (22 §, konsumentköplagen).Säljaren verkar redan ha försökt avhjälpa felet. Eftersom detta inte fungerar rekommenderar jag att du i första hand pratar med säljaren och gör gällande att du vill ha omleverans, vilket innebär att du får en ny kylanläggning. Man måste alltid reklamera inom skälig tid från man upptäcker felet. Utifrån frågan verkar du redan ha koll på detta.Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Har jag rätt till lön under hela uppsägningstiden?

2020-09-12 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej ! Jag har en fråga angående min uppsägning. Jag fick skriva på ett uppsägningskontrakt pga Corona och arbetsbrist. Jag hade då en månads uppsägningsperiod. Men efter 2 veckor sa min chef att jag inte behövde komma tillbaka. Men jag sa att jag ville slutföra mina sista veckor men fick inte. Alltså fick jag ingen lön för mina sista 2 veckor. Jag bara undrar om min chef fick göra så här och vem ska jag kontakta om det han har gjort va olovligt. Är tyvärr inte med i facket så dom kan tyvärr inte hjälps mig i ärendet. Jag hade ett kollektivavtal.
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du undrar över om du har rätt till lön under hela uppsägningstiden, även de sista två veckorna när du var arbetsbefriad. Frågan regleras i lagen om anställningsskydd. Du undrar även hur du kan gå vidare med detta, ifall du har rätt till lön.Du har rätt till lön under uppsägningstiden När en arbetstagare har blivit uppsagd har hen rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner, även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls, som i din situation när det gäller de sista två veckorna. Detta gäller även om arbetstagaren får andra arbetsuppgifter än tidigare under uppsägningstiden (12 §, lagen om anställningsskydd). Beräkningen av anställningsförmåner kan vara fastställt i kollektivavtal.Om arbetstagaren inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande under uppsägningstiden, eller en del därav, får arbetsgivaren avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning (13 §, lagen om anställningsskydd). Utifrån informationen i frågan verkar du inte ha någon annan anställning, där du har fått lön de sista två veckorna av uppsägningstiden. Vidare är det inget i frågan som indikerar att du uppenbarligen kunde ha förvärvat annan godtagbar anställning under uppsägningstiden. I så fall kan din arbetsgivare inte avräkna en del av din lön, utan du har rätt att få din vanliga lön, även de sista två veckor av uppsägningstiden. Du har även rätt till skadestånd Din arbetsgivare har brutet mot lagen om anställningsskydd. Därför har du rätt till skadestånd. Du har rätt till ekonomiskt och ideellt skadestånd. Ekonomiskt skadestånd ska täcka den ekonomiska förlust du har lidit. Ideellt skadestånd är ett skadestånd som ska kompensera för kränkningen lagbrottet innebär (38 §, lagen om anställningsskydd).PreskriptionDu måste kräva skadestånd inom fyra månader från den skadegörande handlingen (41 §, lagen om anställningsskydd). I ditt fall torde tidsfristen räknas från dagen du fick uppsägningsbeskedet.Du kan dock ha rätt till en längre tidsfrist, om din arbetsgivare inte har beaktat formkraven vid uppsägningen, men detta framgår inte av din fråga. Hur du kan gå vidare med din frågaOm det inte hjälpar att prata med din tidigare arbetsgivare om detta, kan du behöva gå till domstol.Jag rekommenderar att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Jag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan mitt pjäskontrakt övergå till en tillsvidareanställning?

2020-09-08 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej!Jag har jobbat på en offentligt finansierad teater under 2 års tid, där mina kontrakt varit pjäskontrakt.Jag har nu blivit erbjuden ett långtidskontrakt om 3 år.När jag försöker studera LAS § 5 så verkar det som att ifall man jobbar 2 år av 5 på samma arbetsplats så ska detta omvandlas till en tillsvidare-tjänst.Omfattar pjäskontrakt/ett års-kontrakt allmän visstidsanställning? De vill säga att min anställning bör övergå till en tillsvidareanställning?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du undrar över om ett pjäskontrakt/ett års-kontrakt ska övergå till en tillsvidareanställning, samt när en allmän visstidsanställning ska omvandlas till en tillsvidareanställning. Den sista frågan regleras i lagen om anställningsskydd.Det är lite oklart för mig om du själv är osäker kring huruvida du var/är anställd inom ramen för en allmän visstidsanställning.Du skriver att ditt kontrakt har varit pjäskontrakt. Därför har jag läst aktuella kollektivavtal på området och pjäskontrakt är en speciell typ av visstidsanställning som parterna har kommit överens om i kollektivavtal. Ett pjäskontrakt är med andra ord inte samma som allmän visstidsanställning. Lagen om anställningsskydd reglerar endast rätten att få omförvandlat din anställning till en tillsvidareanställning om du faktisk är anställd i en allmän visstidsanställning (s.k. ALVA) eller i ett vikariat.Vidare är det inte helt tydligt om du har avslutat anställningen med pjäskontraktet.Slutligen har jag inte fått information kring huruvida du är organiserad i en fackförening.Därför kommer jag att förklara rättsläget för dig och beskriva när en allmän visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning.När ska en allmän visstidsanställning omvandlas till en tillsvidareanställning?Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas gällande allmän visstidsanställning (5 §, 1 stycke, 1 p, lagen om anställningsskydd).För att besvara din fråga måste vi, precis som du själv skriver, vända oss till "omvandlingsregln" där det framgår att en allmän visstidsanställning omvandlas till en tillsvidareanställning i to situationer:1) En allmän visstidsanställning omvandlas till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.2) En allmän visstidsanställning förvandlas även till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra.För att en anställning anses ha följt på en annan måste den tillträdes inom sex månader från den föregående anställningens slutdag. (5 a §, lagen om anställningsskydd).I ditt fallPjäskontrakt och allmän visstidsanställning är inte samma sak. Du skriver att du har varit anställd under två års tid. Tänk på att du måste vara anställd hos samma arbetsgivare i en allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod för att omvandlingsregeln ska bli aktuell. För att en allmän visstidsanställning kan omvandlas till en tillsvidareanställning måste du befinna dig i en allmän visstidsanställning vid den aktuella tidpunkten. Om din anställning inte är en allmän visstidsanställning blir omvandlingsregeln i lagen om anställningsskydd inte alls tillämplig på din situation. I så fall kan du inte åberopa lagen till stöd för att omvandla din anställning till tillsvidareanställning i nuläget. Ert kollektivavtal verkar inte innehålla regler om att pjäskontrakt kan omvandlas till en tillsvidareanställning.Svaret kan ändras beroende på kollektivavtaletReglerna om omvandlingsreglerna kan ändras genom kollektivavtal. Riksavtal mellan Svensk Scenkonst samt Teaterförbundet och Akademikerförbundet innehåller till exempel bestämmelser om övergång från tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning. Men dessa bestämmelser verkar inte vara aktuellt för dig. Bestämmelserna aktualiseras efter tre år, och bestämmelsen gäller inte vid anställning per pjäs. Dessutom vet jag inte om du är dansare.Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Upphandlingsprocessen från anbud till accept

2020-10-17 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Läser just nu på om Lagen om offentlig upphandling, men det är lite oklart om hur processen från anbud till accept fungerar i offentlig upphandling? Ta gärna med lagrumshänvisningar!
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du vill veta om upphandlingsprocessen från anbud till accept. ProcessenFörst och främst vill jag uppmärksamma att upphandlingsprinciperna ska beaktas genom hela processen (4 kap., 1 §, lagen om offentlig upphandling). Processen börjar med att den upphandlande myndighet gör en behovsanalys. Nästa steg är framtagande av förfrågningsunderlag (FFU). Förfrågningsunderlaget ska ange formella krav, krav på anbud (exempel 10 kap., 10 § LOU), krav på leverantör (13 kap., LOU), krav på upphandlingsföremålet (9 kap., LOU), utvärderingskriterier (16 kap., LOU) och avtalsvillkor (17 kap., LOU). När förfrågningsunderlaget är färdigt är det dags att annonsera upphandlingen och anbudstiden löper nu och fram till sista anbudsdag. Efter sista anbudsdag är det dags för anbudsprövning/utvärdering. Efter utvärderingen sker tilldelning, det är alltså nu man får veta vem som vann upphandlingen. Efter tilldelning börjar en period med avtalsspärr (20 kap., 1 § LOU). Efter avtalsspärren får parterna teckna avtal. Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Hur skriver man bra juridiska tentasvar?

2020-10-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag läser idrottsjuridik och har tittat på gamla tentor och dragit slutsatsen av att det kommer till 90% att handla om olika case som jag ska titta på och resonera kring utifrån ett juridiskt perspektiv. Jag ska nu plugga till denna tentamen och vill förbereda mig så bra som möjligt, så jag eftersöker konkreta pluggtips till just att kunna redogöra för ett case. Var börjar jag? Hur hittar jag relevanta rättskällor att applicera till ett oförutsett case i lagboken (i och med att det kan handla om i princip vad som helst)?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du vill ha råd kring hur du kan skriva juridiska tentasvar. Läs frågan noggrant Mitt första råd är väldigt banalt men det är mycket viktigt att läsa frågan noggrant. Det kan vara bra att läsa frågan två gånger, så du har en bra överblick över omständigheterna i frågan. Skriv vad problemet ärNär du har läst frågan noggrant, ser du vilka delar av frågan som har juridisk relevans samt vilka juridiska problem som finns i frågan. Jag brukar skriva vad problemet är, till exempel " Problemet är att A och B har ingått ett muntligt avtal men B har ångrat sig". Tillämplig lag När du vet vad problemet är, vet du även vilka lagar som är tillämpliga. Börja med att utgå från lagen som är mest relevant för frågan. Jag brukar läsa lagarna som utgör kursfordran mycket noggrann innan tentamen, så jag snabbt kan hitta relevanta lagrum på tentamen. Rättsregler har ofta en huvudregel och vissa undantag. Jag har läst kursbeskrivningen på idrottsjuridik och ni har till exempel avtalsrätt. Då vet du att huvudregeln är att avtal ska hållas, men det finns vissa undantag, till exempel oskäliga avtal. Det är bra om du explicit anger vad huvudregeln är och sedan argumenterar för om det finns tillämpliga undantag. Våga argumentera Oftast är juridiken inte svart/vit utan man måste våga argumentera för sin sak. Det finns många gråzoner och ett problem kan oftast tolkas på olika sätt. Därför rekommenderar jag att du argumenterar för din ståndpunkt och att du är explicit kring varför du tycker att just din lösning stämmer överens med gällande rätt.Lycka till! Jag hoppas att du med detta fick svar på din fråga! Stort lycka till på tentan!Vänligen,

Vad betyder kommunal normgivning?

2020-09-10 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Vad betyder kommunal normgivning?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du undrar över vad kommunal normgivning betyder. Termen "normgivning" (även kallat normgivningsmakt) används inom statsvetenskap och juridik, särskilt konstitutionell rätt. Normgivning/normgivningmakt är rätten att skapa rättsregler. Normgivning regleras i regeringsformen, en av Sveriges grundlager. Normgivningsmakt er makten att skapa rättsregler Normgivningsmakten er en uppdelning av vem som får skapa rättsregler och i vilken form dessa reglar får meddelas.Det framgår av regeringsformens första kapitel att all offentlig makt utgår från folket. Riksdagen är folkets främste företrädare och den offentliga makten ska utövas under lagarna (1 kap., regeringsformen). Rättsregler kan meddelas i olika former Rättsregler kan meddelas i fyra olika former: Grundlag: Grundlager måste beslutas av två olika riksdagar med mellanliggande riksdagsval. Lagar: Lager meddelas av riksdagen. Förordningar: Förordningar meddelas av regeringen.Föreskrifter: Föreskrifter meddelas av myndigheter. Riksdagen eller regeringen kan delegera en del av sin normgivningsmakt till andra myndigheter samt till kommuner (8 kap., 1 §, regeringsformen). Når normgivningsmakt delegeras pratar man om att detta sker genom bemyndigande av riksdagen eller regeringen. Ett bemyndigande ska alltid ges i lag eller förordning. Slutsats: Vad är kommunal normgivning? Kommunal normgivning är helt enkelt när kommunen har bemyndigats att meddela rättsregler på ett specifikt område. Riksdagen kan till exempel bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter om skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen (8 kap, 9 §, regeringsformen). Om riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne (som annars hör under riksdagens normgivningsmakt), kan riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet (8 kap, 10 §, regeringsformen).Det är alltid antigen riksdagen eller regeringen som delegerar normgivningsmakten åt kommunen. Jag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad krävs för ett giltigt avtal?

2020-09-07 i Anbud och accept
FRÅGA |Hejen tjejkompis till mig hade bokat en resa med sin pojkvän, hon skulle bjuda honom på resan. Han gör slut ett tag innan och hon skulle inte få tillbaka sina pengar för hans del. Hon frågar mig om jag har lust att åka med på den här charterresan. Jag tänker att visst, vad trevligt att hon vill ha med mig som sällskap. Vi är där en vecka och har det trevlig och när vi kommer hem ber hon mig swischa pengarna för resan. Jag fattar ingenting, trodde att hon tänkte bjuda mig då hon ändå inte fått pengarna tillbaka. Vi hade inte pratat något innan om att jag ska köpa resan eller betala något och hon har inte ens nämnt vad resan kostade. Vem har rätt i detta fall? Hon tycker jag är fräck och jag säger att jag hade tackat nej om jag visste att hon ville ha betalt.
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du undrar om du är skyldig att betala pengarna för resan. Det framgår inte av frågan om det är hälften av summan, som din tjejkompis vill att du betalar, men detta påverkar inte min slutsats. Avtalslagen är tillämplig lag. Vad krävs för ett giltigt avtal?För att ni kan anses ha ingått ett giltigt avtal om att till exempel dela på kostnaden för resan krävs ett anbud och en accept (1 §, 1 stycket, avtalslagen). Ett anbud hade till exempel förelegat att din tjejkompis hade frågat om du ville åka på charterresa med henne och angett summan du skulle betala. Detta hade du i så fall kunnat acceptera och då hade du varit skyldig att betala enligt ert avtal.Anbud och accept kan lämnas skriftligt, muntligt eller genom s.k. konkludent handlande. Avtal sluts genom konkludent handlande när parterna helt enkelt agerar som om ett avtal existerar. I ditt fallUtifrån informationen i frågan har ni inget skriftligt eller muntligt avtal om att du ska betala. Man kan diskutera om det var så pass uppenbart att hon menade att du skulle betala till exempel hälften av summan, att du, genom att tacka ja till resan, även tackade ja till att betala "din del". I så fall har ni ingått ett avtal genom konkludent handlande. Men om man ska ingå avtal genom konkludent handlande måste det vara tydligt vad man avtalar om. I ditt fall har ni inte ens pratat om att dela på kostnaden och du visste inte vad resan kostade. Detta är alltid en bedömningsfråga.Min bedömning är att du inte är skyldig att betala. Särskilt det faktum att du inte ens hade fått veta vad resan kostade, talar för att du inte kan anses ha accepterat att betala. Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga. Och jag hoppas att ni hittar en bra lösning. Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00. Vänligen,