Hur göra för att det ej ska bli förskott på arv?

2021-05-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Avtala bort förskott på arv?Räcker det med att i ett dokument skriva, och signera, att inga av de pengar man gett och i framtiden kommer ge något av sina barn ska räknas som förskott på arv för att detta ska gälla vid ett arvsskifte? Jag vill alltså att pengar jag gett mina barn inte ska avräknas någon av dem som förskott på arv vid min bortgång. Om det inte räcker med att skriva detta i ett dokument, hur ska jag då göra för att uppnå min vilja?Mvh
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att allting räknas som förskott på arv om inget annat framgår (6 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det finns inget särskilt formkrav för att det inte ska räknas som förskott på arv, utan det viktiga är att det framgår tydligt att det är din avsikt. Detta kan göras på flera olika sätt, även mer informella sätt som exempelvis muntligen. Att skriva ett dokument där din vilja tydligt framgår fungerar därför alldeles utmärkt. Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig på ett bra sätt! Med vänliga hälsningar,

Skatt för boende i Danmark

2021-05-08 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej! Jag har några frågor gällande att betala skatt i Sverige när man bor utomlands. Bakgrundsinfo: Jag är svensk medborgare men bor nu i Danmark. Min familj (föräldrar, syskon m.m.) bor kvar i Sverige. Jag är uppvuxen i Sverige men har aldrig jobbat eller betalat skatt. Mina frågor är:1. Har jag skattehemvist i Sverige och är jag i så fall det man kallar obegränsat eller begränsat skatteskyldig?2. När jag får ett jobb här i Danmark, är jag då skyldig att betala skatt i Sverige för den inkomsten? 3. Jag har sedan 2018 ägt en s.k. "andelsbolig" (i princip en bostadsrätt) här i Danmark, som kommer att säljas. Är jag skyldig att betala skatt i Sverige för detta?Tack på förhand.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om beskattning besvaras främst genom hänvisningar till inkomstskattelagen (IL). För begränsat skatteskyldiga gäller därutöver lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt (SINK).Du skulle kunna anses som obegränsat skatteskyldig på grund av din anknytning till Sverige och att du tidigare bott här (3 kap. 3 § 3 p. IL). Att du är medborgare i Sverige är något som talar för att du är obegränsat skatteskyldig, men det är flera faktorer som spelar in; bland annat huruvida du har fastighet i Sverige, om du är varaktigt bosatt utomlands, etc. (3 kap. 7 § IL). Utan att veta mer detaljerad information om din livssituation kan jag inte ge ett helt säkert svar, men utifrån den informationen du givit (att du varaktigt bor i Danmark och att du verkar bo där permanent och utan planer att flytta hem) är min bedömning att du är inte är obegränsat skatteskyldig. Istället är du begränsat skatteskyldig (3 kap. 17 § 1 p. IL). För att du ska få ett uttömmande och tillfredsställande svar kommer jag dock redovisa för båda situationerna. Du kan hoppa över den rubriken som du anser irrelevant. Obegränsat skatteskyldigDen som är obegränsat skattskyldig är skatteskyldig för samtliga intäkter. Det finns dock ett skatteavtal mellan Sverige och Danmark som innebär att du inte blir beskattad "dubbelt". InkomstNär du får jobb i Danmark kommer du att betala skatt i Danmark eftersom du har hemvist i där (art. 15 skatteavtalet). Försäljning av bostadsrättFörsäljning av fast egendom beskattas i den stat där den fasta egendomen är belägen. I ditt fall innebär det att du betalar skatt i Danmark för försäljningen (art. 6 & 13 skatteavtalet).Begränsat skatteskyldigOm du anses vara begränsat skatteskyldig (vilket är min bedömning utifrån informationen i din fråga) är du endast skatteskyldig i Sverige för vissa inkomster (3 kap. 18 § IL). Varken inkomst från arbete i Danmark eller försäljning av bostadsrätt i Danmark är sådan inkomst (jfr 5 § SINK). SammanfattningHuruvida du är begränsat eller obegränsat skatteskyldig avgörs genom att beakta olika faktorer. Att du är svensk medborgare talar för att du är obegränsat skattskyldig, men mycket annat i din fråga talar för att du är begränsat skatteskyldig. Min bedömning är därför att du är begränsat skatteskyldig, men detta är inget jag kan konstatera med 100% säkerhet. Det spelar dock mindre roll i ditt fall eftersom du är skatteskyldig i Danmark för båda inkomsterna du beskriver och inte i Sverige för någon av dem, antingen genom skatteavtalet (om du anses obegränsat skatteskyldig) eller genom SINK (om du anses begränsat skatteskyldig).Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig!Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Bröllopsfest i strid mot pandemilag?

2021-05-03 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Gäller pandemilagen för en bröllopsfest utomhus, i ett tält, hemma på vår mark? Tack på förhand!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag främst hänvisa till lag (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (s.k. "pandemilagen"). Dessutom kommer jag hänvisa till ordningslagen (OL).Pandemilagen begränsar endast offentliga tillställningar och sådana sammankomster dit allmänheten har tillträde (7 § pandemilagen). Den kan även begränsa lokaler som uthyrs i yrkesverksamhet (11 § pandemilagen). Här åsyftas alltså exempelvis bröllopslokaler man kan hyra, men inte ett tält på er egen tomt. Vad är offentlig tillställning och allmän sammankomstVad som avses med allmän sammankomst är bland annat demonstrationer, sammankomster för religionsutövning, teaterföreställningar och liknande (2 kap. 1 § OL). Man kan uttrycka det som att "vem som helst" ska vara tillåten att komma till tillställningen. En offentlig tillställning är exempelvis danstävlingar, marknader & mässor (2 kap. 3 § OL). En bröllopsfest som hålls med endast inbjudna gäster i ert tält hemma på er egen privata mark skulle jag inte påstå utgör något utav dessa. Slutsatsen blir därför att bröllopsfesten som du beskriver inte faller under pandemilagens bestämmelser. Däremot bryter det mot Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer att umgås i större kretsar, men detta är emellertid inget som är straffbart. Jag hoppas du har fått svar på din fråga och tack återigen för att du vänder dig till Lawline. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Berätta om allmänfarlig sjukdom (Hepatit C)

2021-05-02 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Jag började dejta en kille! Efter 1 månad berättar han att han har Hepatitc och haft det ett bra tag. Vi hade då haft väldigt mycke sex oskyddat. Detta ligger väl under smittskyddslagen? Han ska väl berätta sånt innan? Jag vet ej ännu om jag är smittad ej vågat testa ännu men ska göra detta!! Fått höra att han fortfarande ligger runt utan upplysa om att han är positiv ! Så undrar är detta straffbart! Om det visar sig att jag är smittad kan jag anmäla han då? Vad är det för straff på sånt här?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till både smittskyddslagen (SmittskL) och brottsbalken (BrB). I inledningen kommer jag gå igenom smittskyddslagen för att sedan se till vilket brott personen skulle kunna dömas för. Till sist kommer jag även snabbt gå in på hur man gör en uppsåtsbedömningHepatit CDu har helt rätt i att Hepatit C omfattas utav SmittskL och är anmälningspliktig, smittspårningspliktig samt allmänfarlig. Hepatit C anses dock inte vara samhällsfarlig. Detta kan du läsa mer om på Folkhälsomyndighetens hemsida som är den myndighet som ansvarar för smittskyddet.Samtliga svenska medborgare har en skyldighet till att smittsamma sjukdomar inte sprids vidare (2 kap. 1 § SmittskL). Om man vet om att man bär på en allmänfarlig sjukdom (som Hepatit C är) är man skyldig att lämna information med människor som man kan förväntas komma i kontakt med (2 kap. 2 § SmittskL). Vad kan personen dömas för?Det är straffbart att inte följa smittskyddslagen. Den som tillfogar annan sjukdom kan dömas för misshandel. Misshandelsbestämmelsen är alltså inte enbart begränsad till fysiska skador som slag och dylikt, utan omfattar även överförande av sjukdomar (3 kap. 5 § BrB). Om det visar sig att du inte blivit smittad kan han fortfarande dömas för försök till misshandel. För att dömas till misshandel och försök till misshandel krävs dock uppsåt. Om han endast varit oaktsam kan han inte dömas för misshandel, utan i så fall aktualiseras endast brotten vållande till kroppsskada eller sjukdom & framkallande av fara för annan (3 kap. 8–9 §§ BrB). Ett liknande fall har avgjorts utav Högsta domstolen (HD) i NJA 2014 s. 176 där man ansåg att gärningsmannen inte kunde dömas till försök till misshandel då han inte hade agerat med uppsåt utan endast oaktsamt. Han dömdes därför till framkallande av fara för annan. Om personen går under någon behandling eller liknande som gör att du aldrig egentligen varit utsatt för någon smittorisk kan personen inte dömas för framkallande av fara för annan eftersom någon fara aldrig förelåg. Detta har också tydliggjorts utav HD i en dom från 2018, nämligen NJA 2018 s. 369.Vad är straffet?Misshandel av normalgraden döms till minst 14 dagars fängelse och högst 2 års fängelse (3 kap. 5 § BrB). För vållande till kroppsskada eller sjukdom döms man till böter eller fängelse i högst 6 månader samt för framkallande av fara för annan döms man till böter eller fängelse i högst 2 år (3 kap. 8-9 §§ BrB). Straffskalorna för försök motsvarar de för fullbordat brott (23 kap. 1 § 2 st. BrB).Hur gör man uppsåtsbedömningen?Som jag nämnde krävs det för att dömas till misshandel eller försök till misshandel att gärningsmannen har handlat uppsåtligt. Det innebär att han åtminstone ska ha förhållit sig likgiltig till huruvida du skulle bli smittad eller inte. Enkelt uttryckt kan man säga att om han visste att du skulle bli smittad, hade han ändå haft det oskyddade sexet? Om svaret är nej på den frågan kan han endast dömas för oaktsamhetsbrotten (dvs. framkallande av fara för annan eller vållande till kroppsskada eller sjukdom. Om svaret däremot är ja kan han dömas för misshandel eller försök till misshandel.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att hela situationen löser sig på bästa sätt för dig samt att, om du är intresserad av att fördjupa dig mer, kan läsa rättsfallen som jag nämnde här ovan. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Arv när det finns testamente och okänt särkullbarn

2021-05-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om arvsrätt!Sanna och Emil har varit gifta i 40 år och ska fira rubinbröllop. Tillsammans har makarna barnen Alva och Anders. De har också en adopterad dotter, Julia. Innan de ska fira bröllopsdagen dör Sanna i en hjärtinfarkt. Sanna har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till Felix, hennes son från ett tidigare förhållande. Emil visste varken om Sannas son Felix eller testamentet. Sannas giftorättsgods uppgår till 800 000 kr och Emils till 300 000 kr. Det finns ingen enskild egendom. Hur ska detta arv fördelas?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med ska jag säga att jag har bytt ut namnen i din fråga för att säkerställa anonymitet. Jag hoppas detta är okej för dig. För det juridiska aktualiseras framförallt äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) i din fråga och det blir också hit jag främst hänvisar mina svar.Då en av makarna avlider upplöses äktenskapet (1 kap. 5 § ÄktB). När äktenskapet upplöses ska bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB)Vad är Sannas kvarlåtenskap?All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Allt giftorättsgods ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Efter att man dragit av skulder och liknande ska båda makarnas egendom läggas samman och fördelas på hälften vardera (11 kap. 1 & 3 §§ ÄktB). Detta innebär i praktiken att Sannas kvarlåtenskap blir 550 000 kr ((800 000 + 300 000)/2). Hur ska Sannas kvarlåtenskap fördelas?Även adoptivbarn anses var bröstarvinge (jfr 2 kap. 1 § ÄB). Sanna har således fyra bröstarvingar: Alva & Anders, adoptivbarnet Julia samt det "okända" barnet Felix. Arvslotten (det som var och en hade ärvt om inget testamente fanns) är således 137 500 kr (550 000/4). Genom sitt testamente har dock Sanna förordnat all sin kvarlåtenskap till Felix. Sanna kan dock inte göra de andra tre barnen arvslösa, utan de har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften utav arvslotten, dvs. 68 750 kr (137 500/2) (7 kap. 1 § ÄB). Felix kommer således att ärva resterande kvarlåtenskap, dvs. 343 750 kr (550 000 – 68 750 x 3). Vi kan alltså här konstatera att arvet för barnen blir:Alva = 68 750 krAnders = 68 750 krJulia = 68 750 krFelix = 343 750 krMaken EmilDet är endast Felix som är särkullbarn och övriga tre barn är deras gemensamma. Utgångspunkten är att Emil ärver Sannas kvarlåtenskap med "fri förfoganderätt". Det innebär att Sannas barn får "vänta" med sitt arv till dess att Emil också avlider. Eftersom Felix är särkullbarn kan han dock få ut sitt arv direkt om han önskar (3 kap. 1 § ÄB). Övrig kvarlåtenskap kommer dock tillfalla Emil till dess att han avlider och Alva, Anders & Julia kommer då få dela jämnt på hela Emils kvarlåtenskap (förutsatt att inget testamente skrivs från Emils sida).SammanfattningFelix kommer ärva 343 750 kr och kan få ut sitt arv direkt eftersom han är ett särkullbarn. Övriga barns arv blir 68 750 kr vardera, men deras arv kommer tillfalla Emil och de får ut sitt arv först då Emil avlider.Jag hoppas att du, trots en något komplicerad situation, har fått ett begripligt svar och att din situation löser sig på bästa sätt!Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Nödvärn, mord/dråp samt misshandel

2021-05-06 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Den 28 januari knackade den tidigare ostraffade 27-åringen på hemma hos 30 åringen, med tidigare kriminellt förflutet. En argumentation mellan vännerna uppstod som ledde till ett bråk som eskalerade allt mer. Den mest avgörande punkten i bevisföringen blir att fastställa vem som attackerade vem, men detta har försvårats av att ingen förutom de inblandade bevittnade händelseförloppet. Borås tingsrätt menar att 30-åringen beväpnade sig med en hopfälld yxa på väg mot ytterdörren utanför vilken 27-åringen stod. Därefter utdelade han ett kraftigt hugg mot 27-åringens huvud och drog sedan in honom i lägenheten. 27-åringen drog då kniv till sitt försvar. I förhör uppger 27-åringen att han hade svårt att se eftersom att blod forsade ner över hans ögon och han högg därför i blindo utan att se var huggen träffade. Han såg inte heller att 30-åringen tappade yxan en bit in i bråket. 30-åringen mottog flera knivhugg, varav ett träffade hjärtat vilket ledde till att han förblödde. vilka brott har den 28 åring har gjort?vilka brott har 30 åring har gjort ?Vilken eller vilka rättsregler ska tillämpas? vilka lagrum är eventuella till den här situationen
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga omfattar många rättsregler och som jag tolkar det är du intresserad utav att även få reda på bakomliggande principer och rättsregler. Jag vill därför redan nu lägga in en brasklapp om att mitt svar är långt och utförligt vilket jag hoppas är vad du efterfrågar. Jag kommer, likt du har gjort i din fråga, hänvisa till personerna som "27-åringen" och "30-åringen".När det gäller brott är det framför allt brottsbalken (BrB) som är tillämplig, men det kan även förekomma kriminaliseringar i andra speciallagstiftningar. Det är dock främst BrB som jag kommer att hänvisa till i mitt svar.Uppsåt eller oaktsamhetUtgångspunkten för BrB är att det för straffansvar krävs uppsåt så länge inget annat är föreskrivet i straffbudet (1 kap. 2 § BrB). Det finns olika "typer" av uppsåt, men det räcker att gärningspersonen varit åtminstone "likgiltig" inför följden (dvs. det inträffade) för att gärningsmannen ska kunna dömas för uppsåtligt brott. För att tydliggöra tar vi ett exempel: A attackerar B i syfte att döda B. Här är det inget tvivel att uppsåt föreligger. Om A däremot attackerar B och "struntar i" huruvida B överlever är han likgiltig inför följden att B avlider (och kan således dömas för mord). Om A däremot endast förstår att det finns en risk att B avlider, men han utgår ifrån att B kommer överleva så har A inte uppsåt, utan är endast oaktsam. A kan i det fallet endast dömas för vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB).Brott som 30-åringen begått30-åringen har attackerat 27-åringen med en hopfälld yxa. 27-åringen har emellertid inte avlidit vilket gör att vi direkt kan utesluta mord (3 kap. 1 § BrB), dråp (3 kap. 2 § BrB) samt vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB). Däremot har 27-åringen skadats utav angreppet vilket aktualiserar misshandel (3 kap. 5–6 §§ BrB) samt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan (3 kap. 8–9 §§ BrB). Självklart blir min bedömning bristfällig eftersom jag endast har att utgå från informationen i din fråga men 30-åringen bör anses ha agerat uppsåtligt och därmed dömas för misshandel. Som utgångspunkt "konsumerar" misshandeln vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan, dvs. att man endast döms för misshandeln och inte för de andra brotten.Nästa fråga blir då att bedöma vilken grad misshandeln ska hänföras till. Här tar man hänsyn till bl.a. huruvida 30-åringen varit hänsynslös eller kroppsskadan på 27-åringen varit bestående. Bedömningen ska dock alltid vara en helhetsbedömning, och det är i princip omöjligt att göra en bedömning utan mer detaljerad information vilket gör att jag här nöjer mig med att konstatera vilka omständigheter som beaktas (3 kap. 6 § BrB). Till sist aktualiseras frågan om 30-åringen kan dömas för försök till mord, men även här är en sådan bedömning väldigt svår att göra utan detaljerad information. Jag nöjer mig därför även här med att återigen påpeka att för att dömas till mord krävs det att 30-åringen haft uppsåt till att 27-åringen skulle avlida, inte bara tillfogas kroppsskador (jfr 23 kap. 1 § BrB). Brott som 27-åringen har begått27-åringen har genom sitt handlande berövat 30-åringen livet, vilket aktualiserar mord (3 kap. 1 § BrB), dråp (3 kap. 2 § BrB) samt vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB). Avgörande blir då här att avgöra om uppsåt förelegat eller om 27-åringen endast varit oaktsam. Det är, som jag nämnt tidigare, svårt att göra precisa bedömningar utan detaljerad information, men din fråga kan liknas vid rättsfallet NJA 2005 s. 237. Att hugga en annan person flera gånger med kniv bör i de flesta fall leda till att uppsåt anses föreligga, och därmed bör 27-åringen dömas för antingen mord (3 kap. 1 § BrB) eller, om gärningen anses som mindre grov, dråp (3 kap. 2 § BrB). Av vad som framkommer av frågan verkar det dock snarare som att handlingen är att beteckna som dråp istället för mord eftersom det inte verkar ha förelegat någon särskild planering eller hänsynslöshet från 27-åringens sida. 30-åringen har inte heller utsatts för svårt lidande. Detta är omständigheter som särskilt beaktas vid avvägningen mellan mord och dråp (jfr 3 kap. 1 § BrB). Självfallet har även 27-åringen vållat kroppsskador vilket aktualiserar misshandel, vållande till kroppsskada etc., men dessa brott "konsumeras" utav mordet/dråpet. Rättfärdigande omständigheterNär vi nu har konstaterat vilka brott som har begåtts är nästa steg att se till om det föreligger några rättfärdigande omständigheter. Till att börja med kan vi konstatera att 30-åringen aldrig kommer dömas för något brott eftersom han har avlidit och jag kommer därför utgå från 27-åringens situation (men detta kan tillämpas även vice versa för 30-åringen).Den som är utsatt för brottslig gärning har rätt att försvara sig. Detta kallas nödvärn (24 kap. 1 § BrB). Bedömningen görs i två steg. Först ser man till om gärningen var oförsvarlig, och sedan till om man hade kunnat avvärja angreppet på ett mindre ingripande sätt. Observera här att man pratar om "uppenbart" oförsvarlig. En gärning kan alltså vara oförsvarlig och ansvarsbefriande på samma gång.I och med att 27-åringen har blivit angripen med en hopfälld yxa och indragen i 30-åringens lägenhet är det mycket möjligt att det inte anses som uppenbart oförsvarligt att försvara sig på det sätt som han gjorde. Omständigheten att 30-åringen har tappat sin yxa kan innebära att 27-åringen inte längre är utsatt för något angrepp, men om 27-åringen inte visste om detta utan utgick ifrån att han fortfarande blev anfallen kan han sägas ha agerat i putativt nödvärn, dvs. han trodde att han agerade i nödvärn. I det fallet 27-åringen inte kan frikännas med hänsyn till nödvärn kan han likväl gå fri från straff om han "svårligen kunde besinna sig". Detta kallas nödvärnsexcess (24 kap. 5 § BrB). Att han hade blod rinnande ner och att han inte förväntade sig ett angrepp samt att angreppet varade under en kort tid kan vara sådana omständigheter som spelar in på bedömningen. För att återkomma till NJA 2005 s. 237, som liknar ditt fall, dömdes dock personen för dråp då han ansågs ha kunnat vända sig om och springa från situationen istället. Frågan är om 27-åringen i ditt fall verkligen hade den möjligheten eftersom han blev indragen i 30-åringens lägenhet. Avslutningsvis kan också sägas att även om 27-åringen inte kan frikännas med hänsyn till nödvärnsreglerna kan det likväl innebära att straffet som döms ut blir mildare med hänsyn till dessa omständigheter (jfr 29 kap. 3 § 5 p. BrB).BevisfråganBeviskravet i brottmål är att det ska "vara ställt utom rimligt tvivel" (NJA 1980 s. 725). Brotten som har förövats är densamma för båda personerna oavsett vem som inledde bråket. Däremot spelar det roll för nödvärnsbedömningen vem som attackerade först. Den som anföll först kan självfallet inte åberopa nödvärnsrätt för sitt handlande. Dvs. om 27-åringen har knivhuggit 30-åringen och 30-åringen därefter utdelat ett slag med yxan mot 27-åringen och släpat honom in i lägenheten och därefter har 27-åringen återigen huggit med kniven, så kan självfallet inte 27-åringen undgå ansvar med hänsyn till nödvärnsrätten.AvslutningJag hoppas du har fått svar på din fråga och att du har haft tid och ork att läsa igenom hela mitt svar och att det var ett utförligt svar du efterfrågade. Som jag redan nämnt är bedömningarna alltid svåra och beroende av detaljerad information och därmed kan jag inte ge helt säkra uttalanden om vilka brott eller ansvarsfrihetsgrunder som kommer att gälla. Trots detta hoppas jag att mitt svar har belyst viktiga omständigheter att beakta så att du har fått en förståelse över hur straffrätten fungerar.Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Arvsskatt mellan Sverige och Tyskland

2021-05-03 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej, Har egentligen en fråga som gäller ett svar som ni gett här.I den hänvisar ni till en EU förordning. När jag läser den så står det i inledningen (10) att "denna förordning bör inte tillämpas på skattefrågor...". Gäller den förordningen då själva arvsskatten, eller egentligen bara arvslagar i övrigt? när jag läser artikel 21 "allmän regel" och därefter övriga artiklar, så står det inte ett pip om beskattning i dessa.jag tittade därefter i dubbelbeskattningsavtalet sv-ty och tycker att art 24, 26 och 27 ger samma svar som ni gett, dvs ingen arvsskatt i Tyskland i detta fall (inte hundra dock, då jag inte är jurist. Bekräfta gärna). Men jag kan inte se att den där EU förordningen har något med saken att göra.Har ni hänvisat fel eller är det jag som är för obildad :)? Tacksam för svar
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har alldeles rätt i att EU:s arvsförordning tar sikte på de arvsrättsliga lagarna, dvs. frågor som vem som har rätt till arvet och dylikt. Istället ska man se till skatteavtalet mellan Tyskland och Sverige som finns till för att undvika dubbelbeskattning mellan länderna. Det är väldigt vanligt att länder "pinkar revir" för att kunna beskatta en så vid krets som möjligt, men att detta revir sedermera preciseras genom skatteavtal eftersom de flesta länderna anser det vara icke-önskvärt med dubbelbeskattning. Vad gäller?Enligt art. 24.1 i skatteavtalet ska fast egendom (såsom hus och liknande) beskattas i den stat där den är belägen och inte där arvlåtaren är bosatt. I frågan du hänvisade till utgår jag ifrån att någon sådan situation inte var aktuell. Utgångspunkten är enligt art. 24.3 att övrig egendom beskattas i den stat där arvlåtaren har hemvist, dvs. Sverige i det här fallet. Eftersom jag utgår ifrån att arvlåtarna hade all sin egendom i Sverige aktualiseras inte undantagsreglerna i art. 26.2. Det innebär att svenska skatteregler tillämpas på arvet och därmed ingen beskattning överhuvudtaget eftersom Sverige inte har arv- eller gåvoskatt (8 kap. 2 § inkomstskattelagen). Slutsatsen blir alltså densamma som i svaret du hänvisade till, men med ett annorlunda resonemang. Jag hoppas detta förtydligade det du redan hade mer eller mindre full koll på! Och kom ihåg att även om du inte är jurist är det aldrig för sent med ett byte av karriär…;)

Beskattning vid överlåtelse av bostad

2021-04-23 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej Lawline, Min fråga gäller en bodelning. Jag och min tjej har köpt en bostadsrätt och har separerat oss. Vi är inte gifta men vi äger bostadsrätten gemensamt. Det är värt att nämna att jag överlät halva bostaden via gåva till henne, men nu vill jag ta tillbaka i samband med separation. Hur blir det rätt juridiskt; kan jag ta över hennes del utan att betala någon skatt eller anses det en försäljning så jag måste beskatta övertagen del ? Tack på förhand
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller gåvor hänvisas främst till gåvolagen (GåvoL) och för skattefrågorna hänvisas till inkomstskattelagen (IL). Som jag förstår frågan är det din sambo som kommer "ge tillbaka" alternativt sälja sin halva av bostaden till dig och att du således kommer bli ensam ägare av bostaden.Bindande gåvor Om du har skänkt bort halva bostaden till din sambo är detta bindande och du kan inte "ta tillbaka" gåvan utan din sambos samtycke (jfr 1 § GåvoL). Om din sambo samtycker till det är det dock självklart möjligt för henne att "ge tillbaka" sin halva av bostaden. Skatt Om du får tillbaka halva bostaden av din sambo utan någon ersättning blir detta att anse som en gåva. Även i det fallet att du betalar en ersättning som är lägre fastighetens taxeringsvärde blir det att anse som en gåva (RÅ 1981 1:29). Gåvor är skattefria och varken du eller din sambo behöver skatta någonting (8 kap. 2 § IL). Om du betalar en ersättning som överstiger fastighetens taxeringsvärde beskattas dock hela överlåtelsen. Det är dock din sambo och inte du som kommer bli beskattad eftersom det är hon som gör en kapitalvinst på försäljningen. Skatten på kapital är i så fall 30% (65 kap. 7 § IL). Värt att nämna är att eftersom det endast gäller halva bostaden tar man såklart utgångspunkt i fastighetens halva taxeringsvärde när man avgör om det utgör en gåva eller inte ovan. Jag hoppas jag har tolkat din fråga korrekt och att du fått ett tydligt svar samt att din situation löser sig på bästa sätt! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,