Varan levereras inte och säljare svarar inte på meddelanden

2020-10-02 i Köplagen
FRÅGA |köpt en vara på marketplace, i stockholm. betalat fraktkostnaden och varan, men inte fått varan, bor i västerås, så han skulle skicka men inte gjort det på 3 veckor. vad kan jag göra? har skrivit men inget svar och inga pengar swischade åter ,när jag begärt det. har anmält på marketplace, men inget svar där.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har genomfört ett köp med en annan privatperson och därmed är köplagen (KöpL) tillämplig. Här stadgas det att du kan kräva att köparen ska skicka dig varan. Du kan även häva köpet och kräva skadestånd (22-29 §§ KöpL). På din fråga verkar det dock tyvärr som att personen du har köpt varan ifrån inte har någon avsikt att leverera varan över huvud taget utan att det snarare rör sig om ett bedrägeriförsök. Min rekommendation blir därför att skriva till personen ytterligare honom en gång och be honom att fullgöra köpet (23 § KöpL) och om han inte kan göra det så bör du häva köpet (25 § KöpL) och då också få pengarna tillbaka. Om han fortsatt inte svarar på dina meddelanden är min rekommendation att du vänder dig till polisen och gör en polisanmälan. Du kan läsa mer om bedrägeri och om vad du kan göra på polisens hemsida här. Hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig!Med vänliga hälsningar,

Efterarv till halvbroders barn

2020-10-02 i Efterarv
FRÅGA |Utgångspunkten är ett gift par utan barn.Han gick bort för ca 17 år sedan utan något testamente.Då ärver hon honom för att dom var gifta, vad jag förstår.Efter det skriver hon ett testamente där en fastighet skall gå till en välgörenhetsorganisation som ett legat, om inte fastigheten finns kvar skall motsvarande pengar gå till organisationen.När hon sedan dör börjar det "krångliga" som jag ser det.Då skall hans föräldrar ärva hälften var av tillgångarna. Alltså 50% av hennes nuvarande tillgångar?Om inte dom längre lever är det deras barn och barnbarn.Vilket innebär att hälften av det hon trodde hon kunde testamentera bort borde gå till hans släktingar.Och så långt förstår jag.Hans mor är död, hos riksarkivet står det fader okänd. Han hade två halvbröder.Halvbröderna är också döda. En av halvbröderna har en son som lever. Som alltså har rätt till en del av arvet.Men hur stor del?Vad jag förstår ärver föräldrar 50% var. Dvs 25% var efter den nyligen bortgångna damens tillgångar då 50% av hennes tillgångar räknas som arv efter hennes make. Spelar det någon roll om hon har tjänat mycket pengar efter hans bortgång?Det är ju en halvbrors barn, alltså borde han få sin pappas mammas del (25%)Går 50% eller 75% av fastigheten till organisationen?Är det skillnad för att det är ett legat?Om det är 50%, går då resterande 25% till Allmänna arvsfonden?Tackar på förhand.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i mitt svar att börja med att förklara begreppet "efterarvsrätt" och sedan gå in på hur mycket halvbroderns son som du nämner kommer att få i arv. Till sist kommer jag även gå in på eventuella omständigheter som kan åsidosätta huvudreglerna. Reglerna om arv finns framförallt i ärvdabalken (ÄB) och det är därför hit jag hänvisar mina svar. Vad menas med efterarvsrätt? Efterarvsrätt innebär att om någon bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidna maken lever då den sist avlidna maken dör så kommer den som har den bästa arvsrätten ärva den först avlidne makens del. I ditt fall är det han som avled först och det är således hans släkt som har efterarvsrätt. Observera dock att det endast är de släktingar jag räknade upp ovan som har rätt till efterarvsrätt. Kusiner exempelvis har inte efterarvsrätt. Inte heller mor- eller farföräldrar (3 kap. 2 § ÄB). Vem har då bästa arvsrätten? Bästa arvsrätten framgår av 2 kap. ÄB. Här stadgas att bröstarvingar ärver i första hand, föräldrar i andra hand och om någon av föräldrarna är avlidna delar arvlåtarens syskon på den förälderns del. Här stadgas även istadarätten som betyder att arvingar kan träda i sin förälders ställe. Det innebär att hans halvbrors son kan kliva i hans halvbrors ställe och därmed ha bästa arvsrätten och också rätt till efterarv (2 kap. 1 & 2 §§ ÄB). Hur mycket ärver då halvbroderns son? I din fråga klargör framför du ett resonemang som innebär att halvbroderns son ska ärva 25%. Ditt resonemang vore helt klart rimligt men det finns emellertid en lag som reglerar just den här situationen. Den säger att "om det inte finns några helsyskon, och båda föräldrarna är döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar." Här står det alltså tydligt att halvbroderns son ska ärva hela hans del, dvs. 50% av arvet (2 kap. 2 §, tredje st. andra och tredje meningen). Situationer som kan göra att arvet inte delas 50/50 Precis som du är inne på i din fråga finns det situationer som kan innebär att arvet inte delas helt och hållet 50/50 mellan den först avlidna maken och den sist avlidna maken. Om boets värde är har minskat på grund av att den sist avlidna maken har gett bort egendom eller på annat sätt gjort sig av med egendom utan otillbörlig hänsyn kan den sist avlidna makens arvingar drabbas negativt av detta (3 kap. 3 § ÄB). Som jag förstår din fråga är det dock snarare det motsatta scenariot; nämligen att den sist avlidna maken har tjänat ihop pengar som gjort att boets värde har ökat. Det kallas för "förkovran". Här räknas förkovran som härrör från förvärvsarbete. Det är dock den sist avlidne makens arvingar som har bevisbördan för att det finns ett samband mellan förvärvsarbetet och att boet har ökat i värde. Kan arvingarna till den sist avlidna makens arvingar göra detta ska förkovran tillfalla den sist avlidna makens arvingar (3 kap. 4 § ÄB). På din fråga tolkar jag det som att det skulle kunna vara fallet, men med den informationen jag har kan jag inte göra en bedömning om det faktiskt finns ett klart orsakssamband mellan hennes arbete och boets värdeökning. För att kort sammanfatta svaret på din fråga går alltså 50% av arvet till halvbroderns son (eller mindre om man kan visa på förkovran). Resterande 50% (eller mer om man kan visa på förkovran) av arvet kan hon disponera fritt förutsatt att hon inte har några andra arvingar. 50% av arvet kan alltså gå till organisationen. Ingenting går till Allmänna arvsfonden. Jag hoppas dock att du är nöjd med svaret och att du har fått svar på dina frågor! Behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller ringa oss Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Skadeståndsansvar för arbetstagare

2020-09-13 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej. Min arbetsgivare hyrde in extern hjälp att klippa gräsmattorna vilket resulterade i att sidorutan vänster bakdörr på min bil träffades av en sten som fick rutan att krascha. Vem är ansvarig för att betala självrisken ? Bilen stod på den av arbetsgivaren angivna parkeringsplatsen. Jag upptäckte skadan ca 1 timma efter att klippningen utförts. Jag var själv inte på plats då klippningen genomfördes och fick reda på någon dag senare att ett företag varit här och med åk-klippare klippt alla gräsmattor. Tacksam för svar.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller skadeståndsskyldighet finns detta reglerat i skadeståndslagen (SkL) och det är därför också hit jag kommer att hänvisa mina svar. Jag kommer först att gå igenom vem som är skadeståndsskyldig för att sedan gå över på att se hur stort skadeståndet blir. Avslutningsvis kommer jag även snabbt gå in på några andra omständigheter kring bevisfrågan.Vem är skadeståndsskyldig? Utgångspunkten när det gäller skadeståndsskyldighet är att den som orsakat skadan ska ersätta den (2 kap. 1 § SkL). Det finns emellertid vissa undantag från detta, till exempel för den som har arbetstagare i sin tjänst, s.k. "principalansvar". Detta innebär att arbetsgivaren (principalen) ska ersätta skador som arbetstagaren orsakar i sin tjänst (3 kap. 1 § SkL). Vem är principalansvarig?En viktig fråga att utreda blir dock vem som är principal i det här läget. Man kan både tänka sig att det är din chef som är principal, men det är också möjligt att tänka att chefen för det externa bolaget är principal. Här finns det dock rättspraxis på området som säger att det är den som närmast utövar kontroll över arbetstagaren som anses ha principalansvaret. Det är alltså din chef som har ansvaret här då det är hen som bestämmer när och var den som klipper gräset ska göra detta. Jag ska dock även snabbt nämna att arbetstagaren själv kan bli skadeståndsskyldig om det finns "synnerliga skäl" (4 kap. 1 § SkL). Detta är dock ganska extrema fall och det krävs att arbetstagaren grovt åsidosatt sina instruktioner, vilket det inte framkommer av din fråga att arbetstagaren har gjort.Hur stort blir skadeståndet?I Sverige fungerar skadeståndet som ett kompenserande rättsmedel och inte som ett bestraffande rättsmedel (som i exempelvis USA). Detta innebär kort sagt att din chef är skyldig att sätta dig i samma position som om skadan inte hade skett. Skadeståndet ska alltså omfatta reparationskostnader samt annan kostnad till följd av skadan (5 kap. 7 § SkL). Skadeståndet kan jämkas om du varit medvållande till skadan med hänsyn till hur pass skyldig till skadan man anses vara på ömse sidor (6 kap. 1 §, andra & tredje stycket SkL). Då bilen stod på den av arbetsgivaren angivna parkeringsplatsen ser åtminstone inte jag någon anledning att jämka skadan. BevisfråganAvslutningsvis är det värt att nämna att det är du som skadelidande som har bevisbördan när det gäller skadeståndsansvar för någon annan. Du ska även bevisa att det finns "adekvat kausalitet", det vill säga att det finns ett samband mellan att din chef hyrde in den här tjänsten och att din bil har blivit skadan. Denna "kedja" mellan handling och skada får inte vara alltför långsökt. Min bedömning är dock att du bör kunna uppfylla både kravet på adekvat kausalitet och bevisbördan för att det är den här gräsklipparen som orsakat skadan på bilen. Min rekommendation blir därför att du kontaktar din chef och vänligt ber om att få ersättning för skadan. Det är alltid lättast att slippa dra frågor av den här typen till domstol. Om du får fortsatta problem rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå som du kan kontakta här eller ringa: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig!Med vänliga hälsningar,

Parkeringsbot trots otydlig skyltning

2020-09-04 i Fordringar
FRÅGA |Hej!I Lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering 3 § står det att "Kontrollavgift får tas ut endast om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen. Skyltningen skall utföras med vägmärken."Hur tydligt behöver skyltningen vara? Jag fick nyligen en kontrollavgift på en parkering efter att jag köpt en pappersbiljett i en automat 20-30 meter bort. Skälet var att "giltig sms-biljett saknas". Det verkar alltså som att automaten tillhör en annan parkering, med ett annat företag som kontrollerar.På parkeringen där jag stod står det på skyltarna "p-tillstånd eller biljett erfordras", och sen en skylt som visar att man kan betala via sms. Men ingen skylt säger att det endast går att betala via sms.Skulle detta kunna anses som att "parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts"?Tack!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du nämner i din fråga stadgas det i 3 § lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering att parkeringsvillkoren tydligt ska anges på platsen genom skyltning.Eftersom jag inte har någon kunskap om hur själva platsen ser ut kan jag inte med full säkerhet uttala mig hur otydlig eller tydlig skyltningen faktiskt är, utan jag kan endast redogöra för det jag hittat i rättspraxis. Generellt kan sägas att domstolarna ser ganska lätt på kravet "tydlig skyltning" och att privatpersoner ofta tilldöms att utbetala böter till parkeringsbolaget. Som exempel kan här nämnas två fall där den ena privatpersonen fick erlägga betalning trots att förklaringen på skylten när avgift gällde får sägas vara svår att förstå (NJA 2017 s 669). I det andra fallet fick privatpersonen erlägga betalning trots att han betalat parkeringsavgift men inte lagt denna synligt då det på skylten inte framgick att parkeringslappen tydligt skulle synas (RH 2016:23). Jag kan emellertid inte hitta något fall som är liknar ditt i större utsträckning än dessa två. Jag skulle dock tro att faktumet att det inte stod att det endast gick att betala med SMS inte utgör en sådan omständighet att du kommer nå framgång med en klagan. Huruvida deras skyltning i övrigt är otydlig nog för att nå framgång med en klagan är som sagt svår att avgöra utan att veta mer om platsen, men med tanke på bl.a. de rättsfall som hänvisade till ovan ser jag chansen att lyckas med en klagan som liten. Det är ju också så att om du vid en eventuell tvist skulle förlora målet är du skyldig att betala motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken)Vill du ha ytterligare rådgivning i ditt ärende eller hjälp med en eventuell klagan rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå här. Du kan även nå oss på telefon: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Arvsrätt för sambor

2020-10-02 i Sambo
FRÅGA |Min mor har varit sambo i över fyrtio år. De bor i ett hus som sambon förvärvade för oss alla att bo i. Mor hade tre barn innan de träffades och fick två barn med sambon. De bor fortfarande tillsammans. Vad händer när någon av dem dör? Ärver min mor något?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om samboförhållanden finns i sambolagen (SamboL) och det är därför hit jag kommer att hänvisa mina svar. Ett samboförhållande upphör när en av samborna avlider (2 § 1 st. 3 p. SamboL). När ett samboförhållande upphör av denna anledning ska bodelning ske (8 § SamboL). Sambornas gemensamma bostad och bohag är samboegendom, om det har införskaffats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Som jag förstår det har din mors sambo införskaffat huset för gemensamt bruk och det är därför samboegendom. Vid bodelning ska sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Här kan man alltså komma fram till att din mors sambo äger hela huset om han är den enda som har betalat för huset. Om det är så att både din mor och hennes sambo bidragit till kostnaderna av huset föreligger dock "dold samäganderätt" och din mor har rätt till hälften av huset. Ovan är dock inte "arv" i strikt juridisk mening, utan det innebär egentligen bara att din mor får det hon har äganderätt till. Sambor har inte arvsrätt i strikt juridisk mening och "övertar" således inte något som den andra sambon äger vid en eventuell död av andra. En sådan arvsrätt föreligger endast för makar (och stadgas i 3 kap. ärvdabalken). Om sambor önskar ärva varandra kan de upprätta testamente till förmån för den andra. Ett sådant testamente får emellertid inte strida mot laglotten som en sambos bröstarvingar har rätt till. Har du frågor om testamente eller laglott ber jag dig återkomma med en sådan fråga då jag inte vill att svaret ska "glida ifrån" ämnet. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Hur mycket får jag vid äktenskapsskillnad?

2020-09-17 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vi beslutade att skilja oss. Min fru vill ha lägenheten (bostadsrätt), bilen (vars kredit nästan är helt betald) och i princip alla våra varor. Vi har inget äktenskapsförord och vi köpte lägenheten (bolån) och bilen (kredit) för nästan tre år sedan. Det är sant att hon fick pengar från sin familj och bidrog mer än jag till handpenningen till lägenheten och bilen. Detta finns dock inte i försäljningsavtalet för lägenheten eller det för bilen, och vi har noggrant delat alla delbetalningar och fakturor sedan dess. Hon säger också att, enligt mäklaren, bara hälften av surplus minus 22% skatt är vad hon har att ge mig som kompensation. Är detta korrekt och lagligt? Men om fastigheten såldes skulle vi dela fördelarna och ingen av oss skulle njuta av lägenheten. Därför kompenserar detta inte för att jag har bidragit till hyran och inteckningens intressen. I princip skulle jag betrakta som rättvist att ta emot hälften av hyran vi hittills har betalat plus hälften av mervärdet. Sedan skulle jag tillämpa samma logik på bilen och resten av delade varor. Men vad säger lagen? Kan jag ber på hälften av det totala uppskattade värdet på fastigheten som om hon köper den från mig? Jag inte kommer att ha någon plats att bo, och att möblerna, varor och allt annat i fastigheten är frukten av en gemensam ansträngning som bara hon kommer att dra nytta av. Finns det någon allmän rekommendation i dessa fall? Hur kan man beräkna värdet på dessa objekt? Vad ska jag be om?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och det är hit jag kommer att hänvisa mina svar. Vad ska ingå i bodelningen?Huvudregeln är att allt giftorättsgods ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är sådant som ni kommit överens om att det ska vara enskild egendom antingen genom ett äktenskapsförord eller sådant som din partner har fått genom arv eller testamente med villkoret att det ska vara din partners enskilda (7 kap. 2 & 3 §§ ÄktB). Dessutom räknas exempelvis ersättning som man fått från kränkning till enskild egendom (10 kap. 2 & 3 §§ ÄktB). Från vad jag kan utläsa av din fråga så verkar ni inte upprättat något äktenskapsförord och jag utgår därför från att all egenskap är giftorättsgods. Er fastighet räknas som er gemensamma bostad och möblerna i den räknas till ert gemensamma bohag (7 kap. 4 § ÄktB). Även detta ska ingå i er bodelning. Så länge ni båda har bidragit ekonomiskt till bostaden så föreligger samägande och den ska därför delas lika på er båda.Hur fördelas värdet? Hur själva bodelningen går till finns det regler om i 11 kap. ÄktB, men eftersom all egendom är giftorättsgods kommer ni i praktiken att dela tillgångarna lika mellan er. Vill du läsa mer om hur själva bodelningen går till i detalj kan du göra det i t.ex. det här svaret. Vem får vad?Utgångspunkten när man ska bestämma vem som får vilken egendom är att den som har äganderätt till egendomen får välja om den vill behålla just den egendomen eller "ge bort" den (11 kap. 7 § ÄktB). Det vill säga att om du har äganderätt till ett större värde än din partner får du välja vad du vill ge till din partner för att det sammanlagda värdet på egendomen ska bli lika mellan er. Om man inte vill ge bort någon egendom kan man istället ersätta egendomens värde med pengar och ge till den andra. Värt att nämna är att egendomen man ger till den andra inte får vara olämpligt för den andra (11 kap. 9 § ÄktB). Om du t.ex. inte har körkort kan inte din partner ge dig en bil för att "jämna ut" fördelningen mellan er. Vad gäller för bostaden? När det kommer till er bostad så görs det en behovsprövning för vem som behöver den mest eftersom det föreligger samäganderätt (11 kap. 8 § ÄktB). Den som får bostaden på sin "lott" ska utge ersättning för bostaden till den andra (ni ska ju få lika mycket i slutändan som sagt). Ni kan såklart även sälja fastigheten och dela vinsten. När man värderar bostaden ska man ta hänsyn till den latenta skatteskulden, det vill säga att man ska göra avräkning för den "kostnaden" som tillkommer vid en försäljning då man måste skatta på vinsten. Bostaden ska värderas utefter det värdet det har då talan om bodelning väcktes. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor och att din situation löser sig! Behöver du ytterligare hjälp kan du vända dig till vår juristbyrå genom att kontakta dem här eller boka tid via telefon: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Vad innebär det att en lagbestämmelse tillämpas restriktivt?

2020-09-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Om en straffbestämmelse tillämpas restriktivt blir resultatet…1. Att straffet blir strängare2. Att fler blir frikändaGooglat fram svaret, så vet att svaret är 2. Men förstår inte varför.. För mig känns det som att tillämpas en lag restriktivt blir den strängare? Enligt min uppfattning men vet att det tydligen är fel.. / Helt ny inom Juridiken!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en lagbestämmelse tillämpas restriktivt betyder att domstolen inte har så mycket spelutrymme att själva tolka in saker o ting i bestämmelsen utan de är tvingade att strikt hålla sig till ordalydelsen. Om vi tar exemplet människorov (4 kap. 1 § BrB) så sägs det att "den som för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller tvinga honom eller henne till tjänst eller att utöva utpressning, döms för människorov..." Här har man alltså gjort en uppräkning just för att bestämmelsen ska tolkas restriktivt, alltså endast enligt sin ordalydelse. Hade man till exempel inte haft med "tvinga honom eller henne till tjänst" i brottsbeskrivningen så hade en sådan händelse inte kunnat "tolkats in" av domstolen. Trots att om man för bort någon för att tvinga denne till tjänst är väldigt likt att föra bort någon för att utöva utpressning, så hade alltså den som endast fört bort någon för att tvinga denne till tjänst fått gå fri (förutsatt att man hade tagit bort "tvinga honom eller henne till tjänst" i brottsbeskrivningen). Följaktligen blir det då så att en restriktiv tillämpning innebär att domstolen endast tillåts att döma personer som klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen, medan personer som inte klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen får gå fria. Dessutom är det ju så att man i Sverige (och de flesta länder) har utgångspunkten att "hellre fria än fälla", och därmed ska alla straffrättsliga bestämmelser tolkas just restriktivt då man anser att detta ger en större rättssäkerhet.Hoppas du förstår min beskrivning och att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Varför är straffrätt offentligrättslig

2020-09-04 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min fråga lyder: Straffrätten är…Svar:1. Civilrättslig2. OffentligrättsligJag har googlat, och jag förstår att svaret är 2. Men varför? Finner inte svar på förklaring, varför, vill veta kring frågan i sig. Vad menas det med att straffrätten är offentligrättslig? Varför är den inte civilrättslig?/Ny inom juridiken! :)
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att göra det enkelt kan man säga att civilrätten reglerar förhållandet mellan enskilda medan den offentliga rätten reglerar förhållandet mellan enskilda och det allmänna (dvs. staten).Exempelvis om du och jag har ett avtal som en av oss anser att den andra har brutit så kommer parterna i en sådan tvist att vara du och jag och det är därmed civilrätt. Detsamma gäller om två företag tvistar om ett köp. Parterna är då två företag mot varandra. Likadant är det även om det är en enskild person mot ett företag. Det är fortfarande civilrätt då det reglerar förhållandet mellan enskilda. Inom straffrätten är parterna ett rättssubjekt (ex. en mordanklagad) respektive staten. Det är nämligen endast staten som kan frihetsberöva sina invånare. Även om själva mordet har skett mot någon annan, så är parterna i målet staten respektive ett enskilt rättssubjekt.Det är dock inte att det är just frihetsberövande det är fråga om. Det viktiga när man avgör om det är civilrätt eller offentlig rätt är huruvida staten (det allmänna) är part i frågan. Straffrätten som du specifikt frågade efter är alltså offentligrättslig eftersom parterna i frågan är en enskild mot det allmänna. Hoppas du förstår min förklaring och att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,