Återkallelse av testamente

2020-08-12 i Testamente
FRÅGA |Hej.Min fråga är: Om en farmor som har 2 barnbarn barn 1 och barn2 . testamenterar bort en fastighet år 1996 till barn 1. men farmor ändrar sej innan hon gick bort , och testamenterar då all kvarlåtenskap till barn 2. år 2014.detta står i testamentet; att samtliga av mig förut gjorda testamentariska förordnanden skall vara upp hävdaatt all min kvarlåtenskap skall tillfalla barn 2, ,när jag avlider. Vad som enlg detta testamente tillfaller barn 2 skall vara hans enskilda egendom.Fråga: upphävs då den fastighet som var gåva till barn 1.. ?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så har inte barn 1 fått själva fastigheten ännu, utan farmor hade testamenterat bort fastigheten till barn 1 som skulle få den då hon avled. Din fråga gäller alltså återkallande av testamente. Jag kommer även i slutet av mitt svar att snabbt gå igenom begreppet laglott. Bestämmelserna om testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är hit jag kommer hänvisa i mitt svar. Hur återkallar man testamente?När man upprättar ett testamente finns det vissa formkrav för att det ska vara giltigt. Det ska ha bevittnats av två personer som uppfyller vissa krav (10 kap. 1 § ÄB & 10 kap. 4 § ÄB). När det gäller återkallelse av testamente är det dock inte samma krav. Det enda som krävs för att ett återkallande ska vara giltigt är att det ska vara "otvetydigt" att det ursprungliga testamentet inte längre är testatorns vilja (10 kap. 5 § ÄB). Det ska alltså vara ett tydligt uttryck från farmor att hon inte längre vill att hennes kvarlåtenskap ska tillfalla barn 1. Detta verkar hon ha gjort.Däremot så måste testatorn när denne vill förordna om sin kvarlåtenskap på nytt följa formkraven när det nya testamentet upprättas (10 kap. 6 § ÄB). Här är ett svar som behandlar formkrav. Rätten till laglott för barn 1 Du skriver i din fråga att farmor vill testamentera all sin egendom till barn 2. Detta är emellertid inte möjligt helt och hållet på grund av reglerna om laglott. Det är nämligen så att en bröstarvinge alltid har rätt att ärva sin laglott. Bröstarvinge är den avlidnes barn, men om denne har avlidit sen tidigare träder istället barnbarn in som bröstarvinge (2 kap. 1 § ÄB). Om barn 1:s förälder har avlidit har barn 1 rätt att få ut sin laglott. Om barn 1:s förälder fortfarande är i livet har denne rätt att ärva sin laglott. Hur stor är laglotten?Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är kvarlåtenskapen dividerat i antalet barn. I ett räkneexempel där farmor har två barn blir alltså laglotten: Kvarlåtenskapen/2/2 (dvs. en fjärdedel av kvarlåtenskapen).Hoppas jag förstod din fråga rätt och att du har fått den besvarad! Med vänliga hälsningar,

Hur får jag mer umgänge med mitt barn?

2020-08-05 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Jag har tillsammans med mitt ex en 7 månaders bebis.Hon har hela vårdnaden.Jag träffar mitt barn endast 5 timmar i veckan uppdelat på 2 dagar. För att hon tycker det räcker. Men jag vill träffa mitt barn så mycket mer än så.Min fråga är, hur mycket laglig umgängesrätt har mitt barn att få kunna umgås med mig?Tack på förhand.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du inte har några problem med att din f.d. Partner har ensam vårdnad, utan det du efterfrågar är mer umgänge med ditt barn. Du efterfrågar inte heller att barnet ska bo hos dig istället för din f.d. Partner. Frågan gäller alltså umgänge och detta regleras i föräldrabalken (FB) och framförallt i 6 kap. FB. I mitt svar kommer jag först förklara hur man avgör om en förälder får ha umgänge med sitt barn för att sedan gå in på hur man gör i praktiken för att få umgänge med sitt barn. Hur stor rätt har barnet att umgås med sina föräldrar?Först och främst ska barnets bästa alltid vara avgörande när det gäller beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a § FB & art. 3.1 barnkonventionen). I denna bestämmelse ges även exempel på vad som är barnets bästa, nämligen en god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a §, andra stycket FB). Det finns alltså en presumtion om att barnet mår bäst av att umgås med båda föräldrarna. Det finns även en utgångspunkt om att barnet har rätt att umgås med en förälder som barnet inte bor med. Sådant umgänge kan dock även vara på olika sätt så länge en kontakt mellan förälder och barn upprätthålls (6 kap. 15 § FB). Som jag nämnde tidigare är det alltid barnets bästa som ska vara avgörande i alla frågor om umgänge. Således kan en massa olika faktorer spela roll: Är det lång resväg mellan föräldrarna så det är jobbigt för barnet att resa? Finns det risk för att barnet råkar illa ut på något sätt? Är det på något annat sätt olämpligt att föräldern får umgänge med sitt barn? Avslutningsvis kan jag nämna att man ska ta hänsyn till barnets egen vilja utifrån dess ålder och mognad (6 kap. 2 a §, tredje stycket FB). Det är således inte aktuellt än så länge att ta hänsyn till barnets vilja då barnet är så pass ung, men när barnet kommer upp i 10-12 års ålder kommer det vara en faktor som spelar in i avgörandet kring umgänge. Hur kan du göra för att få mer umgänge med ditt barn?Det absolut enklaste och bästa är om du kan komma överens med barnets mor och sluta ett avtal med henne. Ett sådant avtal ska nämligen gälla så länge det är skriftligt och socialnämnden godkänner det (6 kap. 15 a §, tredje stycket FB). Kan ni inte komma överens är det upp till rätten att avgöra hur mycket umgänge du ska få ha med ditt barn. När rätten beslutar detta är utgångspunkterna alltså de jag nämnde ovan. Behörig domstol är den domstol där barnet bor (6 kap. 17 § FB).Innan ni tar det till domstol kan jag dock rekommendera er att höra av er till kommunen som har en skyldighet att erbjuda hjälp att komma överens i frågor om vårdnad, umgänge och boende (s.k. samarbetssamtal) (5 kap. 3 § socialtjänstlagen). Hoppas att du fått svar på din fråga och att din situation löser sig på bästa möjliga sätt. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig. Vill du ha ytterligare rådgivning i ditt ärende kan du boka tid med vår juristbyrå här eller ringa oss. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00

Hur bestämmer jag över mitt arv?

2020-07-31 i Testamente
FRÅGA |Jag har 3 bröstarvingar och jag har en summa pengar på mitt bankkonto som tillhör mitt ena barn. Hur kan jag säkra att det barnet får dessa pengar när jag dör?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är av arvsrättslig karaktär. Detta regleras i ärvdabalken (ÄB) och det är hit jag kommer att hänvisa mina svar. Vad kan jag testamentera?Som testator (den som skriver testamente) kan du endast bestämma över din egen kvarlåtenskap (9 kap. 1 §, första meningen ÄB). Detta innebär att om pengarna tillhör ditt ena barn så är det självklart bara det barnet som kan bestämma över sina pengar. Som jag förstår problemet är du dock orolig för att någon ska tro att pengarna tillhör dig och inte ditt barn och att pengarna således kan gå till någon annan än ditt barn. Hur bestämmer jag över min kvarlåtenskap?Om det skulle bli så att man tror att pengarna är dina efter din död så kommer de fördelas enligt reglerna i främst 1-3 kap. ÄB. Enda sättet att frångå dessa regler är genom testamente. Du kan alltså göra ett testamente där du testamenterar ditt barns pengar till just ditt barn för att säkerställa att pengarna går till henne. Det finns inga språkliga krav när det gäller testamente, utan det viktigaste är att du uttrycker din vilja så tydligt som möjligt och på ett lättbegripligt sätt. Formkraven för testamente är enbart formella. Dessa är att testamentet ska vara skriftligt och undertecknas tillsammans med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap (barn, mor/far, mor-/farföräldrar osv.) med dig eller din partner får inte utgöra vittne. Inte heller den som är under 15 år, lider av psykisk störning eller mottager någonting ur testamentet får utgöra vittne (10 kap. 4 § ÄB). Det bör här nämnas att du inte kan testamentera bort dina bröstarvingars laglott. Laglotten för dina bröstarvingar är i ditt fall: din kvarlåtenskap dividerat med 3 (antalet bröstarvingar), dividerat med 2. Du kan alltså inte göra dina andra två bröstarvingar arvlösa (7 kap. 1 § ÄB). Sammanfattningsvis är alltså min rekommendation att du upprättar ett testamente. Testamentet bör vara så tydligt utformat som möjligt för att undvika oklarheter och eventuella konflikter efter att du dör. Vill du ha hjälp med upprättande av testamente kan du vända dig till vår juristbyrå här eller ringa oss för mer informationKontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!

Formkrav vid tillägg i testamente

2020-07-27 i Testamente
FRÅGA |Hej!I mitt testamente står att min äldsta dotter ska ärva min man, som inte är hennes pappa, och sin laglott från mig. Min yngsta dottern ska då ärva resten. Det är inte hennes pappa heller.Jag och min äldsta dotter vill nu att de ska dela lika. Testamentet är skrivet hos en advokat 20 mil från mitt hem. Hur går vi tillväga? Kan vi bara skriva ett tillägg och hur ska det i så fall stå?Tack på förhand.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag som jag kommer att hänvisa till i mitt svar. Jag kommer att börja med att gå igenom vad som krävs för att få göra tillägg och sedan vad dessa krav faktiskt är. Vad gäller för tillägg i testamente?Om någon önskar att göra tillägg i sitt testamente gäller samma formkrav (regler) som om det hade varit fråga om ett helt nytt testamente (10 kap. 6 § ÄB).Här kan jag även nämna att återkallelse av testamente inte har några formkrav för att vara giltig, utan det krävs bara att återkallelsen är "otvetydig". Det vill säga att det ska vara klart och tydligt att testatorn inte längre vill att det ska gälla (10 kap. 5 § ÄB). Återkallelse av återkallelse är dock i princip omöjligt, utan då bör man istället upprätta ett helt nytt testamente.Vilka formkrav gäller?Formkraven som gäller vid tillägg av testamente är som sagt samma som vid upprättande av testamente. För att göra tillägg krävs alltså därför att tillägget skrivs under då det bevittnas av två vittnen. Vittnena måste veta att det är ett tillägg till testamente som de bevittnar (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena ska även själva skriva under och det är dessutom att rekommendera att vittnena skriver ett vittnesintygande om att formkraven faktiskt har uppfyllts (10 kap. 2 § ÄB).Personer under 15 år eller som lider av en sådan psykisk störning att de inte förstår innebörden av testamentet får inte vara vittnen. Inte heller släktingar i rakt upp- eller nedstigande led (barn, mamma/pappa, mor/far-föräldrar etc.) till dig som testator får utgöra vittnen. Detsamma gäller släktingar i rakt upp- eller nedstigande led för din man. Slutligen får inte heller den som får någonting testamenterat till sig vara vittne (10 kap. 4 § ÄB)Slutligen vill jag även poängtera att du endast kan testamentera om den egendom som du själv efterlämnar (9 kap. 1 § ÄB). Du kan alltså inte bestämma över kvarlåtenskapen som din man lämnar efter sig förutom den rätt dina barn har till efterarv från dig. (För att läsa mer om efterarv, se bl.a. här).Om det skulle vara några oklarheter i ett testamente är det alltid testatorns vilja som ska bestämma. Man får alltså "gissa" sig till vad testatorn egentligen ville (11 kap. 1 § ÄB). Det krävs dock alltid att formkraven är uppfyllda. Med det sagt vill jag uppmana dig till att göra din vilja så tydlig som möjligt i ditt testamente och försöka undvika oklarheter.Sammanfattningsvis är det alltså tillräckligt för dig att göra ett tillägg, och detta behöver du nödvändigtvis inte göra hos den advokat du upprättade det ursprungliga testamentet hos. Du måste dock iaktta alla de formkrav som man krävs vid upprättande av ett vanligt testamente.Hoppas du har fått svar på din fråga! Önskar du vidare rådgivning kan du boka tid hos vår juristbyrå här!

Skadeståndsansvar för häst

2020-08-06 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej! För ett tag sedan gick en person in i min hästhage utan lov, känner inte personen i fråga och aldrig sett henne tidigare. Ena hästen i hagen som hade föl brevid sig blev ilsk och sparkade då personen i hagen. Hon blev så pass illa sparkad att hon fick operera sig 3 gånger. Två gånger i handen och en gång i benet. Idag hotar hon om att anmäla detta om jag inte betalar henne alla kostnader för sjukhusbesöken samt ett skadestånd på minst 10.000kr. Får hon göra såhär? Vet att det är allemansrätten som gäller att passera marken. Men vad är det egentligen som gäller om hon utan förvarning och tillåtelse kliver in i min hage och blir sparkad så illa att hon måste opererats. Är detta på mig? Är det mitt ansvar att ingen kliver in i hagen oanmält? Jag kan ju omöjligt sitta 24/7 och vakta en hage så ingen går in i den. Och måste jag betala henne för skadorna mina hästar orsakat henne när hon på eget bevåg gått in till främmande hästar. Tacksam för svar! Mvh
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om skadestånd finns i skadeståndslagen (SkL). I mitt svar är det därför hit jag kommer att hänvisa. Vem är skadeståndsskyldig?Utgångspunkten när det gäller skadestånd är att den som orsakar en skada på något sätt ska ersätta skadan. Det krävs även att personen som orsakat skadan har varit vårdslös eller haft för avsikt (uppsåt) att skada någon eller något (2 kap. 1 § SkL). Hur bedöms uppsåt och vårdslöshet?Här gör en domstol mer eller mindre en fri bedömning om de anser att personen varit vårdslös. Till skillnad från hundägare så har inte hästägare s.k. "strikt ansvar". Det innebär att du inte är ansvarig för allt som hästen gör, utan du måste anses vårdslös för att bli skadeståndsskyldig (hundägare är ansvariga för all skada som hunden gör oavsett egen vårdslöshet (19 § lag om tillsyn över hundar och katter)). Som du förklarar situationen är det knappast vårdslöst att ha sina hästar i ett inhägnat område och du bör därför inte anses skadeståndsskyldig. Jag vill dock ändå nämna att man inom skadeståndsrätten kan göra en vårdslöshetsbedömning (s.k. "fri culpabedömning") som lägger vikt vid hur stor en eventuell skada kan bli. Dock väger man in även i en sådan bedömning hur stor risken är att skadan faktiskt kan ske, vilket inte bör vara så stor då väldigt få personer går in i en hästhage utan att först få detta godkänt av hästägaren. Min bedömning är alltså att du inte är skadeståndsskyldig. Om du mot förmodan skulle anses skadeståndsskyldig är chansen stor att skadeståndet i så fall jämkas till ett mycket lågt belopp. Det är nämligen så att om den som blivit skadad själv medverkat till skadan genom att vara vårdslös eller oaktsam så sätter detta ner skadeståndet (6 kap. 1 § SkL). Att gå in i en hästhage där stoet har ett föl bör anses mycket oaktsamt.Sammanfattningsvis så bör du alltså inte kunna hållas ansvarig för den inträffade skadan. Hoppas du fick svar på din fråga! Vill du ha ytterligare hjälp kan du boka tid med vår juristbyrå här. Med vänliga hälsningar,

Kan jag kräva fast anställning?

2020-07-31 i Anställningsformer
FRÅGA |Jag arbetar som sommarvikarie i hemtjänst, har sökt en fast tjänst som jag får, med tillträde 2020-09-01, hos samma arbetsgivare.Kan arbetsgivaren då i anställningsavtalet kräva en provanställning 6mån, från tillträdesdatum? Sommarvikariatet i sig borde väl anses som provanställning.Noteras bör att i annonsen nämndes inget om provanställning.Tacksam för svar
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller ditt rätt till anställningsskydd och jag kommer därför huvudsakligen att hänvisa mina svar till lagen om anställningsskydd (LAS). I mitt svar kommer jag först att på ett översiktligt sätt förklara olika anställningsformer och när det är möjligt att provanställa någon för att senare kommentera vad detta betyder i ditt fall. När kan man provanställa någon?Huvudregeln är tillsvidareanställning, eller "fast anställning" som man säger i vardagligt tal (4 §, första meningen LAS). Arbetsgivare kan dock frångå denna huvudregel och istället provanställa någon, men en sådan provanställning får högst vara i 6 månader. Efter 6 månader övergår provanställningen i en tillsvidareanställning om inte arbetsgivaren väljer att lämna besked om att provanställningen inte kommer leda till en tillsvidareanställning (6 § LAS). Om du är vikarie eller har någon annan typ av visstidsanställning går denna över till en tillsvidareanställning förstå då du varit anställd i sammanlagt två år (5 a § LAS). Ditt fallUtifrån det ovan nämnda är det alltså möjligt för din arbetsgivare att erbjuda dig en provanställning på 6 månader. Det som skulle kunna göra att du kan kräva tillsvidareanställning istället är genom att hävda att det inte finns något behov att prova dig i din anställning då du arbetat under sommaren. Det är nämligen ett krav för att få provanställa någon att det faktiskt finns ett prövobehov. Från det jag hittat i rättspraxis är det dock väldigt sällan som domstolen faktiskt invänder mot arbetsgivarens bedömning om huruvida det finns prövobehov eller inte. Om din arbetsgivare hävdar att det behövs en provanställning innan en tillsvidareanställning så säger domstolen i princip aldrig emot detta.Min bedömning av rättsläget blir därför att det är möjligt för din arbetsgivare att endast erbjuda dig en provanställning. Min rekommendation till dig blir därför att vara uppmärksam på när dessa 6 månaderna lider mot sitt slut. Det är arbetsgivarens uppgift att informera dig om att provanställningen eventuellt inte fortsätter. Om båda förhåller sig passiva, dvs. inte gör någonting, övergår din provanställning automatiskt till en tillsvidareanställning efter 6 månader. Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Detta är min bedömning av situationen och rättsläget. Vill du driva ärendet vidare rekommenderar jag dig att vända dig till ditt fackförbund eller ta kontakt med vår juristbyrå. Du kan kontakta oss här eller boka tid via telefon. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00

Ansvar vid fel som visar sig efter köpet

2020-07-29 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag sålde en bil privat till en privatperson för ett par dagar sedan. Han åkte långt för att titta på bilen, så vi visade papper och kvitton på ex. servicar/besiktning/ andra verkstadsbesök. Han provkörde bilen och fick möjlighet att titta så mycket han ville innan han tog beslut om att köpa eller ej. Han tog bilen och vi skrev ett kvitto (där vi skrev att bilen såldes i befintligt och av köparen godkänt skick, samt att alla eventuella fel och brister avsägs säljaren vid köp) som han godkände och skrev på. Dagen efter så skriver han att motorlampan börjat lysa på vägen hem men att han kört hem ändå och sedan lämnat bilen till en verkstad som ska ha konstaterat att kamkedjan gått sönder. Nu kräver han oss på 8000 kr för kamkedjebytet (det gäller en VW och det skulle enligt VW kosta drygt 20 000 kr) eller att vi åker drygt 25 mil för att hämta tillbaka bilen. Gör vi inte detta ska han kontakta en advokat. Vad är rätt? Vi hade inga problem med bilen under vår ägo och visste inte om/hade inte märkt några som helst fel med den innan eller under köpet, så vi har inte undanhållit någon sådan information. Vad händer om han åker till en verkstad där köparen ex. känner mekanikern och får denne att påstå att felet fanns innan han köpte den? Eller om han skulle reparera det eventuella felet och sedan fakturera mig på beloppet? Vore tacksam för hjälp. Tack på förhand!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställer gäller köp mellan privatpersoner som jag förstår det och jag kommer därför att hänvisa till köplagen (KöpL) då det är denna som gäller vid köp mellan privatpersoner (1 § KöpL).Vem ansvarar för felet?Inom köprätten brukar man tala om riskövergången, det vill säga den tidpunkt då ansvaret för fel går över på köparen. Innan riskövergången är det du som säljare som ansvarar för försämringar på bilen (12 § KöpL). Risken går över på säljaren då varan avlämnats, det vill säga då köparen kör iväg med bilen (13 § KöpL). Enligt denna huvudregel är det alltså köparen som ansvarar för att bilen har gått sönder.Du som säljare ansvarar dock för fel som fanns redan vid riskövergången, men som visar sig först senare (21 § KöpL). Frågan i ditt fall blir alltså först och främst om kamkedjan var trasig redan när köparen åkte iväg med bilen. Jag har själv för dålig koll på bilar för att uttala mig med säkerhet i den frågan. Det är dock som huvudregel köparen som ska bevisa att felet fanns redan vid riskövergången. Ett uttalande från en bilmekaniker att felet faktiskt fanns redan då skulle å ena sidan kunna vara sådan bevisning. Att motorlampan inte lös när han körde iväg med bilen talar å andra sidan för att felet inte fanns vid riskövergången.Köparens undersökningspliktDet finns ingen allmän undersökningsplikt för köparen, men köparen får inte åberopa sådana fel som han måste ha förstått fanns redan vid köpet (20 § KöpL). Om köparen valt att undersöka bilen får han inte heller åberopa sådana fel som han borde ha märkt vid undersökningen. Jag har som sagt för dålig sakkunskap kring just bilar för att uttala mig om huruvida det här är ett fel som köparen borde ha märkt."Befintligt skick"Även om bilen sålts i "befintligt skick" så friskriver inte det dig som säljare från allt ansvar. Köparen har alltid rätt att bli upplyst om sådant som man som köpare kan förvänta sig att bli upplyst om (19 § KöpL, första stycket andra punkten). Du skriver dock i din fråga att detta inte var något du kände till och du bör därför anses ha uppfyllt din upplysningsplikt.Det som ofta blir frågan när det gäller köp som gjorts i "befintligt skick" är huruvida varan (bilen) var i "väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta" (19 § första stycket, tredje punkten KöpL). Det här är alltså en bedömningsfråga. Om det är så att bilen har sålts till ett underpris kan man argumentera för att vissa fel kommer att kunna visa sig i efterhand och att dessa fel är "inbakade" i det låga priset, precis som ett överpris på bilen kan indikera på att bilen bör fungera relativt smärtfritt åtminstone en tid framöver. Även omständigheter som ditt agerande som säljare kan spela roll i bedömningen. Har du gett intrycket av att bilen är mycket välservad kan detta tala för att köparen bör kunna räkna med att kamkedjan ska hålla under en längre tid. Om bilen är gammal talar detta för att fel kan uppkomma, precis som motsatsen (en ny bil) talar för att den bör fungera bra under en tid framöver.Som du själv märker kan det här bli mycket svåra och komplicerade praktiska bedömningar och det är nästintill omöjligt för mig att göra en närmare bedömning utan mer information eller sakkunskap kring bilar.Om bilen är att anse som felaktigOm man kommer fram till att bilen är felaktig, alltså att det är du som säljare som ansvarar för felet kan köparen kräva att du ska avhjälpa (fixa) felet utan kostnad för köparen. Du som säljare har också alternativet att göra omleverans, alltså ge köparen en felfri bil, men detta är sällan praktiskt möjligt då jag antar att du som privatperson inte har en likadan bil hemma (34 § KöpL).Köparen kan även själv avhjälpa felet och sedan kräva dig på betalning för reparationen. Detta kan köparen dock endast göra om det inte "skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande från säljaren" (36 § andra stycket KöpL). I de allra flesta fall bör köparen avvakta avhjälpande från säljaren, och han kan därför inte bara lämna in bilen hos en mekaniker och sedan kräva dig på betalning.Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Som du märker är det inte alltid svart på vitt om varan är felaktig och vem som i så fall ansvarar för felet utan det krävs ofta en närmare bedömning. Om du vill ha ytterligare hjälp i ditt ärende kan du boka tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00

När anses köp bindande?

2020-07-25 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej! Jag undrar om köp mellan privatpersoner över Facebook är bindande direkt köparen skrivit att den vill köpa, eller gäller det från och med då köparen betalat? Mvh
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga är av avtalsrättslig karaktär och bestämmelserna finns därmed huvudsakligen i avtalslagen (AvtL). I mitt svar kommer jag först att tala om avtalsrätten ur ett mer generellt perspektiv för att sedan försöka applicera detta i ditt konkreta fall. Hur sluts ett avtal? Ett avtal anses ha kommit till stånd (slutits) genom anbud och accept (1 § AvtL). Alltså att någon erbjuder motparten någonting och motparten accepterar erbjudandet. Det är dock inte alltid så enkelt att avgöra vad som faktiskt är ett anbud och en accept i praktiken. Begreppet "utbud" Istället för att lämna ett anbud kan man tala om ett utbud. Detta brukar man säga är ett typ av erbjudande som man gör för att etablera kontakt och diskussion mellan två parter för att i ett senare skede kunna sluta ett avtal (9 § AvtL). Exempel på utbud är annonser i tidningar som vänder sig till en större personkrets eller prislapparna i en matvarubutik. Om vi tar exemplet matvarubutik så anses prislappen på varan vara ett utbud, när kunden väljer att lägga upp varan vid kassan anses denna handling utgöra ett anbud och när kassabiträdet accepterar betalningen anses detta som accept. Det kan alltså vara svårt att skilja mellan vad som är utbud och vad som är anbud Begreppet "oren accept" Om ena parten lämnar ett anbud och den andra parten väljer att lämna en accept som inte helt och hållet stämmer överens med anbudet, kallas accepten för oren accept. Detta innebär att avtal inte kommit till stånd utan den orena accepten anses utgöra ett nytt anbud som sedan måste accepteras av den första parten (6 § AvtL). Sammanfattning av begreppen Så för att förenklat förklara begreppen kan man säga att:Anbud = Ett erbjudande om att sluta avtalAccept = Godkännande om att sluta avtal Utbud = Ett allmänt erbjudande om att sluta avtal. Detta kräver ett anbud från motparten som sedermera den som lämnat utbudet måste accepteraOren accept = En accept som på grund av ändring(ar) inte helt stämmer överens med anbudet. Detta anses utgöra ett nytt anbud. Ditt konkreta fall Utifrån din fråga är det svårt för mig att avgöra om det rör sig om ett utbud eller om ett anbud. Om det är att anse som ett anbud anses köpet bindande i den stund köparen skrivit att den vill köpa. Rör det sig istället om ett utbud anses köpet bindande först när den som lämnat utbudet väljer att acceptera köparens anbud. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Önskar du ytterligare rådgivning kan du vända dig till vår juristbyrå.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00