Arvsskatt mellan Sverige och Tyskland

2021-05-03 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej, Har egentligen en fråga som gäller ett svar som ni gett här.I den hänvisar ni till en EU förordning. När jag läser den så står det i inledningen (10) att "denna förordning bör inte tillämpas på skattefrågor...". Gäller den förordningen då själva arvsskatten, eller egentligen bara arvslagar i övrigt? när jag läser artikel 21 "allmän regel" och därefter övriga artiklar, så står det inte ett pip om beskattning i dessa.jag tittade därefter i dubbelbeskattningsavtalet sv-ty och tycker att art 24, 26 och 27 ger samma svar som ni gett, dvs ingen arvsskatt i Tyskland i detta fall (inte hundra dock, då jag inte är jurist. Bekräfta gärna). Men jag kan inte se att den där EU förordningen har något med saken att göra.Har ni hänvisat fel eller är det jag som är för obildad :)? Tacksam för svar
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har alldeles rätt i att EU:s arvsförordning tar sikte på de arvsrättsliga lagarna, dvs. frågor som vem som har rätt till arvet och dylikt. Istället ska man se till skatteavtalet mellan Tyskland och Sverige som finns till för att undvika dubbelbeskattning mellan länderna. Det är väldigt vanligt att länder "pinkar revir" för att kunna beskatta en så vid krets som möjligt, men att detta revir sedermera preciseras genom skatteavtal eftersom de flesta länderna anser det vara icke-önskvärt med dubbelbeskattning. Vad gäller?Enligt art. 24.1 i skatteavtalet ska fast egendom (såsom hus och liknande) beskattas i den stat där den är belägen och inte där arvlåtaren är bosatt. I frågan du hänvisade till utgår jag ifrån att någon sådan situation inte var aktuell. Utgångspunkten är enligt art. 24.3 att övrig egendom beskattas i den stat där arvlåtaren har hemvist, dvs. Sverige i det här fallet. Eftersom jag utgår ifrån att arvlåtarna hade all sin egendom i Sverige aktualiseras inte undantagsreglerna i art. 26.2. Det innebär att svenska skatteregler tillämpas på arvet och därmed ingen beskattning överhuvudtaget eftersom Sverige inte har arv- eller gåvoskatt (8 kap. 2 § inkomstskattelagen). Slutsatsen blir alltså densamma som i svaret du hänvisade till, men med ett annorlunda resonemang. Jag hoppas detta förtydligade det du redan hade mer eller mindre full koll på! Och kom ihåg att även om du inte är jurist är det aldrig för sent med ett byte av karriär…;)

Beskattning vid överlåtelse av bostad

2021-04-23 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej Lawline, Min fråga gäller en bodelning. Jag och min tjej har köpt en bostadsrätt och har separerat oss. Vi är inte gifta men vi äger bostadsrätten gemensamt. Det är värt att nämna att jag överlät halva bostaden via gåva till henne, men nu vill jag ta tillbaka i samband med separation. Hur blir det rätt juridiskt; kan jag ta över hennes del utan att betala någon skatt eller anses det en försäljning så jag måste beskatta övertagen del ? Tack på förhand
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller gåvor hänvisas främst till gåvolagen (GåvoL) och för skattefrågorna hänvisas till inkomstskattelagen (IL). Som jag förstår frågan är det din sambo som kommer "ge tillbaka" alternativt sälja sin halva av bostaden till dig och att du således kommer bli ensam ägare av bostaden.Bindande gåvor Om du har skänkt bort halva bostaden till din sambo är detta bindande och du kan inte "ta tillbaka" gåvan utan din sambos samtycke (jfr 1 § GåvoL). Om din sambo samtycker till det är det dock självklart möjligt för henne att "ge tillbaka" sin halva av bostaden. Skatt Om du får tillbaka halva bostaden av din sambo utan någon ersättning blir detta att anse som en gåva. Även i det fallet att du betalar en ersättning som är lägre fastighetens taxeringsvärde blir det att anse som en gåva (RÅ 1981 1:29). Gåvor är skattefria och varken du eller din sambo behöver skatta någonting (8 kap. 2 § IL). Om du betalar en ersättning som överstiger fastighetens taxeringsvärde beskattas dock hela överlåtelsen. Det är dock din sambo och inte du som kommer bli beskattad eftersom det är hon som gör en kapitalvinst på försäljningen. Skatten på kapital är i så fall 30% (65 kap. 7 § IL). Värt att nämna är att eftersom det endast gäller halva bostaden tar man såklart utgångspunkt i fastighetens halva taxeringsvärde när man avgör om det utgör en gåva eller inte ovan. Jag hoppas jag har tolkat din fråga korrekt och att du fått ett tydligt svar samt att din situation löser sig på bästa sätt! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Surfplatta slutar fungera under garantitiden

2021-04-21 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag köpte en produkt(surfplatta) som slutade fungera efter ett tag av ett fel som jag inte kände till. Skärmen slutade fungera och "kretskortet" i plattan var tydligen sönder. Jag har aldrig någonsin tappat produkten, slagit den eller öppnat den, så jag anser att felet kommer från produktion. Jag har fortfarande garanti på produkten och skickade den till service men dom säger att felet kommer från min sida även fast dom inte har någon bevis på att jag har utför någon skada mot den och dom vägrar reparera med garantin. Vi är i tvist och jag valde att anmäla till ARN. Finns det någon lag som säger att jag har rätt för kompensation på grund av fel i varan som jag inte borde känt till ("produktionsfel eller något")?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller köp mellan privatpersoner och näringsidkare är det konsumentköplagen (KKöpL) som är tillämplig, och det är därför även hit jag kommer hänvisa mina svar.I mitt svar kommer jag först gå igenom vem som ansvarar för varan, s.k. "risken för varan" för att sedan gå in på vad som avses med fel i varan. Till sist kommer jag in på bevisning och hur en garanti kan påverka bedömningen. Det hela sammanfattas sedan kort i slutet. Risken för varanEn viktig tidpunkt är då risken för varan går över på dig som köpare. Det är den som bär risken för varan som också är den som behöver stå för kostnaderna vid skador. Risken går över på dig som köpare vid avlämnandet, alltså den stunden du får surfplattan (8 § KKöpL). Därmed stod du risken för varan när den gick sönder. Fel på varanFel på varan anses föreligga om den på något sätt avviker från vad du som köpare med fog kunnat förutsätta eller om den i övrigt inte går att använda till det ändamål den är avsedd för (16 § KKöpL). Att den slutar fungerar är självklart att anse som ett sådant fel. Bedömningen om huruvida fel föreligger ska dock göras då den avlämnas (20 § 1 st. KKöpL). Säljaren svarar dock för fel som fanns vid avlämnandet, även om dessa visar sig först senare (s.k. fel in nuce) (20 § 1 st. 2 men. KKöpL). BevisningenSom du redan är inne på i din fråga kommer det hela till att bli en fråga om bevisning, alltså huruvida du kan bevisa att felet förelåg vid avlämnandet eller om säljaren kan bevisa att felet inte fanns vid avlämnandet. Eftersom detta är en svår sak att bevisa kommer förmodligen ingen av er kunna göra sannolikt att den har rätt. Problemet löses då med s.k. bevisbörda. Säljaren har alltid bevisbördan de första sex månaderna. Det innebär alltså att fel som visar sig inom 6 månader från köpet antas ha funnits vid avlämnandet och således är säljarens ansvar så länge inte säljaren kan bevisa något annat (20a § KKöpL). Efter 6 månader är det du som köparen som ska bevisa att felet förelåg vid avlämnandet. Du nämner dock i din fråga att säljaren även lämnat en garanti som fortfarande gäller. Har säljaren lämnat en sådan garanti har han bevisbördan under hela den tidsperioden. Det innebär att det är säljaren som ska göra sannolikt att felet uppkommit på grund av din misskötsel eller en olyckshändelse (21 § KKöpL). Kan inte säljaren bevisa detta föreligger fel i varan och du har du rätt till en ny produkt, reparation eller prisavdrag (22 § KKöpL). SammanfattningEftersom säljaren har lämnat en garanti är det säljaren som ska bevisa att felet uppkommit pga. din misskötsel eller olyckshändelse. Kan säljaren inte göra detta har du rätt till prisavdrag, en ny produkt eller reparation. Jag hoppas din situation löser sig och att du fått svar på din fråga. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Sjunga låt vid demonstration - upphovsrättsintrång?

2021-04-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Det finns en person, F, som anordnade två demonstrationer mot uppgifterna om att det finns en coronapandemi,om att media ljuger om uppskomsten av den och att man ska vaccinera sig mot pandemin (vaccinering pågår nu som bekant). Han o hans vänner anser att det är 5G som orsakar sjukdomar, att Bill Gates vill att vi ska bli sjuka, att Bill Gates och "big tech" finansierar ett vaccin som i själva verket är ett chip som sätts in under huden för att makteliten i världen ska kontrollera oss, det vanliga folket. Därför vill dessa personer manifestera för Frihet (från restriktioner, från vaccin, från gammelmedias lögner) och Sanning (om att pandemin inte finns, att restriktionerna i själva verket leder oss till tystnad och att det är farligt att vaccinera sig) m m. Vid den första manifestationen på Medborgarplatsen den 6 mars initierade F allsång för demonstrationsdeltagarna med sången "Stad i Ljus" som ursprungligen framförts av Tommy Körberg. Vid nästa demonstration den 20 mars i Kungsträdgården förekom ingen speciell sång vad jag minns. Nu förbereder F nästa demonstration. Till den demonstrationen uppmuntrar han deltagarna att lära in en annan sång. Den sången ämnar han själv sjunga vid demonstrationen. Sången är "Sång till friheten" av Björn Afzelius. Mikael Wiehe har många gånger sjungit den sången. Björn Afzelius dog 1999 så vitt jag minns. Har Björn eller Mikael någon upphovsrätt till sång
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller musik kan dessa skyddas genom upphovsrättslagen (URL) och det är således också hit jag hänvisar mina svar. Jag kommer börja med att gå igenom upphovsrättens grundläggande rättigheter och vad dessa innebär för att ge en förståelse för lagen. Efter detta går jag in på en bedömning i ditt konkreta fall.När får man upphovsrättsligt skyddUpphovsrättsligt skydd fås för musikaliska verk då dessa uppnår tillräcklig "verkshöjd". Det innebär vardagligt uttryckt att de ska vara tillräckligt unika (1 kap. 1 § URL). De som du nämner i din fråga har utan tvekan en upphovsrätt till sina låtar. Denna upphovsrätt omfattar både en ideell rätt och en ekonomisk rätt. Jag börjar med den ekonomiska.Den ekonomiska rättenSkaparna till ett verk har en uteslutande rätt att framställa exemplar och kopior. Helt enkelt "att tjäna pengar" på sitt verk. Denna rätt kan överlåtas (till exempelvis ett skivbolag) (1 kap. 2 § URL). Att uppmana till sång av en låt är inte ett sådant intrång i upphovsrätten som gör det olagligt. Däremot finns det även en ideell rätt. Den ideella rättenDen ideella rätten kan, till skillnad från den ekonomiska, aldrig överlåtas. Den ideella rätten innebär att upphovspersonen har en rätt att dennes verk inte ska framställas i sådana sammanhang som kan anses kränkande för gärningspersonen (1 kap. 2 § 2 st. URL). Värt att nämna är att det är inte gärningspersonens känsla av kränkning som spelar roll, utan det är en objektiv bedömning som görs.När upphör upphovsrättenHuvudregeln är att upphovsrätten gäller i 70 år från det att upphovspersonen avlidit (4 kap. 43 § URL)BedömningenFör att nu komma in lite mer konkret på din fråga är det dags att göra någon form av bedömning i fallet du beskriver. Som du säkert redan har förstått är detta ingen lätt uppgift i och med att upphovsrätten är så pass vagt formulerad. Därmed finns det en möjlighet till att en domstol gör en annan bedömning. Jag ska först börja med att säga att upphovsrätten i det här fallet står emot en annan mycket stark rättighet, nämligen yttrandefriheten. Eftersom yttrandefriheten är grundlagsskyddad är det en mycket stark rättighet. Det finns flertalet rättsfall på det upphovsrättsliga området. Bland de mer kända är NJA 2005 s. 905 ("Alfons Åberg") där man inte ansåg att upphovsrätten var kränkt. I Alfons Åberg-fallet rörde det sig dock om en parodi (och parodier har nästintill ett undantag från upphovsrätten helt och hållet). Däremot ansågs upphovsrätten kränkt i NJA 1975 s. 679 ("Sveriges flagga") då tonerna av en låt återgavs med ny text i ett politiskt samband. Rättsfallet liknar därför situationen du beskriver vilket talar för att man skulle kunna anse den ideella rätten kränkt. I fallet hade man dock förändrat i musiken, vilket inte är fallet här. Det leder mig till att göra bedömningen att det inte utgör något upphovsrättsligt intrång, bland annat eftersom syftet inte är att kränka låtskrivarna som jag förstår det, utan snarare att demonstrationsledaren vill skapa någon form av "gemenskap". Jag hoppas du har fått svar på din fråga på ett tillfredsställande sätt även om jag inte kunde besvara det med fullständig säkerhet eftersom en bedömning måste göras i varje enskilt fall och det är inte helt enkelt att veta hur en domstol hade gjort bedömningen. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Berätta om allmänfarlig sjukdom (Hepatit C)

2021-05-02 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Jag började dejta en kille! Efter 1 månad berättar han att han har Hepatitc och haft det ett bra tag. Vi hade då haft väldigt mycke sex oskyddat. Detta ligger väl under smittskyddslagen? Han ska väl berätta sånt innan? Jag vet ej ännu om jag är smittad ej vågat testa ännu men ska göra detta!! Fått höra att han fortfarande ligger runt utan upplysa om att han är positiv ! Så undrar är detta straffbart! Om det visar sig att jag är smittad kan jag anmäla han då? Vad är det för straff på sånt här?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till både smittskyddslagen (SmittskL) och brottsbalken (BrB). I inledningen kommer jag gå igenom smittskyddslagen för att sedan se till vilket brott personen skulle kunna dömas för. Till sist kommer jag även snabbt gå in på hur man gör en uppsåtsbedömningHepatit CDu har helt rätt i att Hepatit C omfattas utav SmittskL och är anmälningspliktig, smittspårningspliktig samt allmänfarlig. Hepatit C anses dock inte vara samhällsfarlig. Detta kan du läsa mer om på Folkhälsomyndighetens hemsida som är den myndighet som ansvarar för smittskyddet.Samtliga svenska medborgare har en skyldighet till att smittsamma sjukdomar inte sprids vidare (2 kap. 1 § SmittskL). Om man vet om att man bär på en allmänfarlig sjukdom (som Hepatit C är) är man skyldig att lämna information med människor som man kan förväntas komma i kontakt med (2 kap. 2 § SmittskL). Vad kan personen dömas för?Det är straffbart att inte följa smittskyddslagen. Den som tillfogar annan sjukdom kan dömas för misshandel. Misshandelsbestämmelsen är alltså inte enbart begränsad till fysiska skador som slag och dylikt, utan omfattar även överförande av sjukdomar (3 kap. 5 § BrB). Om det visar sig att du inte blivit smittad kan han fortfarande dömas för försök till misshandel. För att dömas till misshandel och försök till misshandel krävs dock uppsåt. Om han endast varit oaktsam kan han inte dömas för misshandel, utan i så fall aktualiseras endast brotten vållande till kroppsskada eller sjukdom & framkallande av fara för annan (3 kap. 8–9 §§ BrB). Ett liknande fall har avgjorts utav Högsta domstolen (HD) i NJA 2014 s. 176 där man ansåg att gärningsmannen inte kunde dömas till försök till misshandel då han inte hade agerat med uppsåt utan endast oaktsamt. Han dömdes därför till framkallande av fara för annan. Om personen går under någon behandling eller liknande som gör att du aldrig egentligen varit utsatt för någon smittorisk kan personen inte dömas för framkallande av fara för annan eftersom någon fara aldrig förelåg. Detta har också tydliggjorts utav HD i en dom från 2018, nämligen NJA 2018 s. 369.Vad är straffet?Misshandel av normalgraden döms till minst 14 dagars fängelse och högst 2 års fängelse (3 kap. 5 § BrB). För vållande till kroppsskada eller sjukdom döms man till böter eller fängelse i högst 6 månader samt för framkallande av fara för annan döms man till böter eller fängelse i högst 2 år (3 kap. 8-9 §§ BrB). Straffskalorna för försök motsvarar de för fullbordat brott (23 kap. 1 § 2 st. BrB).Hur gör man uppsåtsbedömningen?Som jag nämnde krävs det för att dömas till misshandel eller försök till misshandel att gärningsmannen har handlat uppsåtligt. Det innebär att han åtminstone ska ha förhållit sig likgiltig till huruvida du skulle bli smittad eller inte. Enkelt uttryckt kan man säga att om han visste att du skulle bli smittad, hade han ändå haft det oskyddade sexet? Om svaret är nej på den frågan kan han endast dömas för oaktsamhetsbrotten (dvs. framkallande av fara för annan eller vållande till kroppsskada eller sjukdom. Om svaret däremot är ja kan han dömas för misshandel eller försök till misshandel.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att hela situationen löser sig på bästa sätt för dig samt att, om du är intresserad av att fördjupa dig mer, kan läsa rättsfallen som jag nämnde här ovan. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt till förälder som har sambo

2021-04-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min mamma är sambo med en man som har 4 barn från ett tidigare förhållande. Tillsammans äger mamma och hennes man ett hus ihop. De äger 50-50. Mamma säger att om det händer henne ngt går hennes del ( alltså 50% av husets värde) till mig och händer det honom något så får hans 4 barn dela på hans hälft. Nu menar hennes man att detta inte är rättvist utan att de också ska ha del av hennes 50. Detta tycker jag och hon låter konstigt. Är det inte så att jag ärver min förälder och de ärver deras?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagregler när det gäller arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det blir således hit jag hänvisar svaret främst. Jag kommer börja med att titta på hur man ärver och vem som ärver för att sedan gå in på sambors arvsrätt. Slutligen tar jag upp möjligheten till testamente innan en avslutande sammanfattning.Hur blir arvet? Du har helt rätt i att man ärver genom "blodsband". Bröstarvingar ärver i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Är du ensamt barn är du enda bröstarvingen och ärver således allt från din mor om det händer henne något. Sambors arvsrätt Sambor har ingen arvsrätt. Äkta makar har en viss arvsrätt, men även om de är äkta makar har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott direkt om den önskar. (3 kap. 1 § ÄB). Du kan alltså få ut ditt arv direkt om det händer din mor något. TestamenteDet främsta undantaget från det jag sagt ovan är om din mor testamenterar bort en del av sin egendom till sin sambo eller hans barn. Hon kan dock som mest testamentera bort hälften av sitt arv till de andra barnen eller sin sambo – den andra hälften utgör nämligen din laglott och denna kan din mor inte testamentera bort (7 kap. 1 § ÄB). I praktiken är det såklart möjligt för din mor att testamentera bort mer än hälften och därmed "kränka din laglott", men det krävs i så fall att du inte klandrar hennes testamente utan "accepterar" att din laglott kränks (7 kap. 3 § ÄB). Sammanfattning Vi kan alltså sammanfatta det hela genom att säga att om inget testamente skrivs ärver du ensamt din mor. Hennes sambo eller hennes sambo ärver enbart om din mor skriver något testamente. Genom testamente kan hon som mest testamentera bort hälften av arvet till sin sambo eller sin sambos barn. Endast om du accepterar att hon testamenterar bort mer kan ett större arv tillfalla din mors sambo eller dennes barn. Jag hoppas du fått ett tydligt svar på din fråga och att din situation löser sig! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Kapitalbeskattning Spanien & Sverige

2021-04-15 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej!Min son, som bor i Spanien sedan många år, äger en fond i Sverige. När han säljer den vad skall han då betala i skatt?MvhI Strid
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer börja mitt svar med att gå igenom några allmänna punkter vad gäller skattelagstiftningen och tankarna bakom denna. Om du inte är intresserad av detta kan du gå direkt till rubriken "Skattesituationen när det gäller Spanien och Sverige" för det konkreta svaret på din fråga. Allmänt om skattelagstiftningDen svenska skatteregleringen återfinns i inkomstskattelagen (IL). Först och främst kan sägas att alla som är "bosatta", "stadigvarande vistas", eller har "väsentlig anknytning" till Sverige är skatteskyldiga här för samtliga sina inkomster (3 kap. 3 § & 3 kap. 8 § IL).Det ska dock sägas att det är vanligt för länder att "pinka revir" när det gäller skatteskyldigheten. I princip alla länder är dock överens om att det inte är önskvärt med dubbelbeskattning, dvs. när man beskattas för samma inkomst i två länder. Därför skrivs ofta skatteavtal mellan länderna för att undvika just dubbelbeskattningSkattesituationen när det gäller Spanien och SverigeEtt sådant skatteavtal finns mellan Spanien och Sverige och du hittar det genom att klicka här. Enligt skatteavtalet ska realisationsvinster beskattas i det land där man har hemvist (art. 13.4). Din sons hemvist är Spanien (art. 4). Därmed ska din son beskattas i Spanien.Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Vem betalar kostnader för umgänge?

2021-04-15 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hi, My question is more about the time and efforts for an umgange to happen when both parents live very far way (500km): who of the both parents needs to spend of their free time and put finances and efforts to travel every second weekend with the child between the both towns (a trip which is 6h one direction)?
Filip Karlsson |(English down below) Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor om umgänge regleras främst i föräldrabalken (FB) och det är således hit jag hänvisar svaren. När det gäller umgängesrätten är utgångspunkten alltid att barnet mår bra utav att ha ett umgänge med båda föräldrarna. Detta framgår av att barnet sägs ha en "rätt till umgänge med båda föräldrarna" (6 kap. 15 § FB). Av samma paragraf framgår även att det är föräldrarnas gemensamma ansvar att se till så att umgänget fungerar på ett bra sätt (6 kap. 15 § 2 st. FB). Det finns dock ingen uttrycklig bestämmelse för vem som ska köra barnet eller stå för kostnaderna i det fallet att barnet bor hos båda föräldrarna. Däremot om barnet bara bor med den ena föräldern är det denna som också ska stå för kostnaderna om ingenting annat bör gälla med hänsyn till föräldrarnas ekonomi (exempelvis att den föräldern som bara är umgängesförälder har klart bättre ekonomi) (6 kap. 15b § FB). Så vad ska föräldrarna göra? Eftersom det inte uttryckligen finns någon bestämmelse om vem som ska ansvara för umgänget mer än att det ska göras av båda föräldrarna blir min rekommendation att föräldrarna får försöka komma överens så gott de kan genom att samtala med varandra. Kan inte föräldrarna komma överens har de rätt till att få hjälp med sin överenskommelse (6 kap. 17a § FB). Denna hjälp ska hemkommunen stå för (5 kap. 3 § socialtjänstlagen). Trots att jag inte har kunnat besvara din fråga med ett konkret svar, hoppas jag likväl att du fått ett tillfredsställande svar.English Hello and thank you for chosing Lawline! Questions regarding "umgänge" will be answered by refering to "föräldrabalken" (FB). When it comes to "umgänge" principal rule is that the child is best of by having contact with both parents. This is statued by "the child has a right to "umgänge" with both parents" (6th chapter 15 § FB). By the same paragraph it is also possible to read that it is both parent's responsibility to make sure that the child has contact with both parents. However, it does not statue which one of them who are responsible to drive the child between them, atleast not when the child lives with both parents. If the child only lives with one of them, it is that parent's responsibility to also pay for the trips if its not unreasonable (for example if the other parent is a lot more wealthy) (6th chapter 15b § FB).What should the parents do then? Since no law clearly points to which of the parents who have the responsibility, my recommendation to the parents is to try to solve it on their own by communicating with eachother. If they despite that are not able to find an agreement, they can turn to their home municipality who have a responsibility to help them in order to find an agreement (6th chapter 17a § FB & 5th chapter 3 § socialtjänstlagen).Despite the fact that I can not give you a more precise answer, I hope the answer will satisfy you. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss/If you're in need of further help I recommend you to take contact with our lawfirm. You can book an appointment here or give us a call: Telefon/phone: 08-533 300 04 Öppettider/opening hours: Mån-fre/mon-fri 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar/Sincerely,