Dålig kvalité på kvalitetssoffa

2021-03-13 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej köpte 2 soffor 2019 sept. Redan i mars 2020 så gick sofforna sönder första gången och jag blev erbjuden ersättningsdelar och bytte ut dom. Nu i februari så gick en soffa sönder igen och fick nya delar precis.. upptäcker då att den andra soffan oxå gått sönder på samma sätt.. Vad har jag som kund för rättigheter när det gått så här lång tid ? sofforna håller ju inte 1 år innan dom är osittbara . Känns inte som att detta är "Denna högkvalitativa biosoffa" som dom skriver om soffan.Helst vill jag lämna tillbaka sofforna o få pengarna tillbaka men vad ska jag göra ?MVH
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller köp mellan en konsument och näringsidkare gäller konsumentköplagen (KKöpL) (1 § KKöpL). Är soffan felaktig? För att få ersättning för en vara behöver den vara felaktig. I lagtexten uttrycks detta bland annat som att varan "avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta" (16 § 3 st. 3 p. KKöpL). Här tar man alltså hänsyn till mer eller mindre samtliga omständigheter som pris och liknande. Det innebär att om du köper en soffa som med hänsyn till priset och andra omständigheter ska vara av hög kvalité och som sedan går sönder efter en kort tid, skulle detta kunna anses som ett fel i varan. Vem står risken för varan? När varan överlämnats till dig är det du som står risken för varan (8 § KKöpL). Det innebär att du har ansvaret för fel som uppkommer efter detta. Köparen har dock ansvaret för fel som fanns innan överlämnandet, men som visar sig först senare (till exempel material som visar sig vara av undermålig kvalité) (20 § KKöpL). När måste felet visa sig/vem har bevisbördan? Fel som visar sig inom 6 månader presumeras ha funnits där vid överlämnandet, medan fel som visar sig efter detta presumeras inte ha funnits där vid överlämnandet (20a § KKöpL). Det är således du i det här fallet som måste bevisa att soffan har gått sönder på grund av dåligt material eller liknande och att den inte gått sönder för att du har hanterat soffan felaktigt. Du måste även reklamera så fort du kan, alltså meddela köparen att du anser att varan är felaktig (23 § KKöpL). Finns det en garanti på soffan och felet uppkommer under garantifelet presumeras dock felet ha funnits där vid avlämnandet (alltså som att felet visat sig inom de första 6 månaderna) (21 § KKöpL). Vilka påföljder kan det bli tal om? Om det visar sig att varan är felaktig och du kan uppfylla din bevisbörda så kan det bli tal om påföljder. Säljaren har alltid rätt att i första hand leverera dig en felfri vara eller laga den felaktiga (27 § KKöpL). Om det inte kan ske utan väsentlig olägenhet för dig som köpare kan du dock kräva att få pengarna tillbaka som du önskar (s.k. "hävning") (28-29 §§ KKöpL). Sammanfattning Efter en lång redogörelse känner jag att det kan vara bra att sammanfatta och ge några mer konkreta råd. Först och främst bör du kontakta säljaren och påpeka felet (eftersom du måste reklamera). Förhoppningsvis kan du och säljaren på egen hand komma fram till en lösning som passar för er båda. Om säljaren vägrar ge dig någon ersättning bör du överväga huruvida du kan bevisa att felet förelåg redan vid avlämnandet av soffan. Det är dessutom inte självklart för vad du som köpare "med fog kunde förutsätta", utan även här krävs en närmare bedömning. Huruvida du kan uppfylla din bevisbörda eller om det överhuvudtaget utgör ett fel är tyvärr inget jag kan ta ställning till utan vidare information. Om du tror dig kunna uppfylla bevisbördan, eller vill ha hjälp med en närmare bedömning rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå genom att boka en tid här. Du kan kräva att få pengarna tillbaka för soffan om den visar sig felaktig, men först efter att avhjälpande eller omleverans inte kan genomföras. Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig som sagt att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Felaktig prissättning på webbutik

2021-03-06 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Ett stort företag sålde en vara i webbutik för 87% av produktens originella värde.Jag trodde det var ett sista exemplar eller kampanj på varan. Jag valde, efter mitt köp, att hämta ut i butik. Det ställdes inga frågor eller liknande.På deras hemsida står bl.a detta:"Vi reserverar sig för felskrivningar och tekniska problem i samband med prisangivelser och förbehåller oss rätten att makulera samt justera fakturabeloppet vid uppenbart felaktiga beställningar och fullföljda köp. Vi ger naturligvis inte bort produkterna gratis eller säljer dem till uppenbart felaktiga priser. Nu hävdar de detta:"Vi undrar om du önskar att behålla vagnen i och med detta (vi fakturerar beloppet separat) eller om du vill returnera vagnen så fort du aviserats om uthämtning och då bli återbetald." Vad gäller? Är jag skyldig att acceptera det nya priset (fullpris). Jag kan ha börjat använda produkten eller till och med redan sålt den då den inte passade mig.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För köp mellan konsument och näringsidkare gäller konsumentköplagen (KKöpL) men även avtalslagen (AvtL). Utgångspunkt vid köp & avtal Utgångspunkten är att du som konsument ska betala avtalat pris (35 § KKöpL). Detta följer även av den allmänna grundsatsen inom avtalsrätt att "avtal ska hållas" (även kallat "pacta sunt servanda") (1 § AvtL). Utgångspunkten är således att du har rätt till att behålla varan till det pris du betalat.Undantag Det finns dock (som med allt) undantag från utgångspunkten att avtal ska hållas. Ett av dessa är felskrivning. En förutsättning för att felskrivning ska leda till att ett avtal är ogiltigt är dock att den andra (alltså du) insåg, eller borde insett att det rörde sig om en felskrivning (32 § AvtL). Eftersom varken du eller personalen i butiken reagerade särskilt på priset, samt att 87% av värdet (13% rabatt) ändå är ett "rimligt pris" bör butiken vara bunden trots sin felskrivning. Observera dock att om felskrivningen är en följd av någon annans misstag (till exempel att butikens hemsida drivs av ett utomstående företag och det är dessa som gjort fel) kan avtalet hävas även om du varit i "god tro" (alltså inte insett att det var en felskrivning). Detta kräver dock att butiken meddelat dig detta så fort de fått vetskap om felskrivningen. Här får man alltså se till hur längesen det var du köpte varan (32 § 2 st. AvtL). Eftersom butiken hade möjlighet att invända mot köpet då du hämtade ut den i butik bör denna tidsfrist vara tämligen kort. Min bedömning är således att du har rätt att behålla varan utan att erlägga ytterligare betalning. Min rekommendation Min rekommendation är således att du vänder dig till bolaget och meddelar dem hur du ställer dig till deras erbjudande. Kan ni inte komma överens kan du vända dig till allmänna reklamationsnämnden (ARN) som kan hjälpa dig i frågan. Utlåtandet från ARN är inte juridiskt bindande för domstol eller butiken, men vanligtvis följer butikerna det ARN rekommenderar. Du kan vända dig till ARN genom att klicka här. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Skadeståndsansvar vid långt händelseförlopp

2021-02-25 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |En 15 åring spelar fotboll och råkar skjuta en boll på ett fönster som finns bakom målet hon egentligen skulle träffa. Fönstret går sönder, fotbollen går också sönder, och innanför fönstret finns sköldpaddor som efter två veckor dör på grund av stressen som orsakats av skotten på fönstret av 15 åringen. Kan personen som bor i huset där fönstret gick sönder och sköldpaddorna dog kräva skadestånd från 15 åringen? Och vad kan personen isåfall kräva skadestånd för, fönstret, sköldpaddorna eller både och?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller skadestånd regleras det följaktligen främst va skadeståndslagen (SkL) vilket gör att det är hit jag främst kommer att hänvisa mina svar. Utgångspunkt för skadestånd Utgångspunkten och den allra mest centrala bestämmelsen stadgar att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada ska ersätta denna (2 kap. 1 § SkL). Här kan vi alltså se att det som utgångspunkt krävs uppsåt eller vårdslöshet för att man ska åläggas skadeståndsansvar. Adekvat kausalitet En annan central punkt i skadeståndsrättslig mening är begreppet "adekvat kausalitet". Det innebär att det måste finnas ett tydlig samband mellan den skadegörande händelsen (sparka fotbollen) och skadan som uppkommit. Man kan säga att skadan måste "ligga inom farans riktning". Redan här kan vi alltså konstatera att skadorna på sköldpaddorna inte kan orsaka en skadeståndsskyldighet. Det kan knappast anses ha legat inom farans riktning att fotbollen ska missa målet, träffa ett fönster, att det ska finnas sköldpaddor innanför fönstret och att dessa skulle dö av stressen som orsakats. Här ska även nämnas att djur endast ersätts till sitt inköpsvärde. Hänsyn tas som huvudregel inte till ägarens personliga koppling till djuret. Bedöma vårdslösheten Jag utgår ifrån att det knappast fanns något uppsåt, vilket gör att vi får se till huruvida det var vårdslöst. Här får man se till den specifika situationen? Fanns det stängsel bakom och fotbollen flög genom ett litet hål som egentligen inte ska finnas där? I så fall vore det förmodligen inte vårdslöst. Fanns det inget stängsel bakom målet eller ett stängsel som gav knapphändigt skydd, borde 15-åringen ha insett faran och att ändå sparka bollen vore att anse som vårdslöst. Man kan säga att 15-åringen borde gjort en riskavvägning där denne frågar sig å ena sidan vad han kan vinna på att sparka bollen, och vad han kan orsaka för skada å andra sidan (jfr NJA 1993 s. 149).15-åringens ålder För barn under 18 år gäller att de endast ska betala skadestånd i den omfattning det är skäligt med hänsyn till dennes ålder, mognad och annat (2 kap. 4 § SkL). I det här fallet är barnet relativt gammal, vilket gör att åtminstone det mesta av skadeståndet bör utdömas. Det är dock möjligt att barnet har någon form av ansvarsförsäkring som täcker skadan. Sammanfattning Personen kan förmodligen kräva skadestånd för fönstret men inte för sköldpaddorna. Skadeståndet kan sättas ner med hänsyn till barnets ålder. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Hur ska 29 kap. 2 § 10 p. BrB tolkas ("heder")?

2021-02-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande ett stycke i brottsbalken, kap 29 § 2 p 10:Om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Hur ska man tolka "heder" i denna fråga? Kan denna straffskärpning gälla någon som gör något för att skydda sitt anseende, som en pappa som slår sitt barn för att de går fel skola eller är tillsammans med fel person, eller måste gärningsmannen vara en del av en av en hederskultur? Om det är så, är lagen alltså gjord för specifika typer av människor? Var går gränsen mellan anseende och skam, och heder?Tack på förhand,
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag först att gå igenom lite allmänt om tolkningen av begrepp i lagtext för att sedan gå in på 29 kap. 2 § 10 p. brottsbalken (BrB) mer specifikt. Slutligen besvarar jag din konkreta fråga. Allmänt om tolkningen av begrepp i lagtext I många fall är just den praktiska tolkningen av ett begrepp (i det här fallet "heder") inte något som framgår direkt av lagen hur den ska tolkas. Anledningarna till att man valt att inte specificera uttrycket i lagtexten kan vara många, men oftast är det framförallt för att man vill överlåta detta på domstolen som genom praxis ska tolka uttrycket. Man anser helt enkelt att domstolen har bäst förutsättningar för att begreppet ska få ett "rimligt" genomslag i praktiken. Bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB är relativt ny och trädde i kraft så sent som den 1 juli 2020. Det innebär att praxis ännu inte är särskilt välutvecklad vilket gör att jag inte kan ge ett säkert svar på hur bestämmelsen ska tolkas. Hur som helst finns det andra "rättskällor" som man kan hämta vägledning ifrån för att skaffa sig en uppfattning om hur domstolen kommer att tillämpa lagtexten i framtiden. Dessa rättskällor kan vara förarbeten, lagkommentarer (som görs av erfarna jurister) och annan litteratur som skrivs av erfarna jurister på området. Jag ska därför försöka besvara din fråga, men vill uppmärksamma dig på att detta är min bedömning av begreppet utifrån de rättskällor som finns tillgängliga för tillfället. Det är möjligt att en domstol gör en annorlunda bedömning när bestämmelsen väl kommer att tas upp i praxis (vilket den ännu inte har gjort i tillräckligt stor utsträckning).Varför infördes 29 kap. 2 § 10 p. BrB? Anledningen till att man valt att införa bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB är för att förtydliga att hedersbrott ska anses som allvarligare än "vanliga brott". Möjligheten att beakta hedersbrott fanns även tidigare genom bland annat 29 kap. 2 § 8 p. BrB, men regleringen ansågs inte tillräcklig (prop. 2019/20:131 s. 33 f.). Bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB om heder är tillämplig även om hedersbrottet inte är det huvudsakliga (prop. 2019/20:131 s. 104). Vad avses med "heder"? Enligt propositionen till lagen ska det röra sig om en "kollektivt präglad heder" som bygger på "patriarkala eller heteronormativa föreställningar" som bygger på "individens handlande". Här nämns kvinnors oskuld som exempel (prop. 2019/20:131 s. 104). Det räcker dock att det utövas någon form av förtryck så som begränsning av rörelsefriheten eller klädseln (prop. 2019/20:131 s. 24). Min tolkning av ovanstående är att begreppet "heder" tolkas brett, men att det måste röra sig om ett visst kollektiv. Det räcker således inte att det bara är just den specifika familjen som anser att ett visst beteende är skamligt, utan det ska röra sig om en större grupp. Hur stor gruppen måste vara är svårt för mig att besvara, men klaner nämns som exempel i förarbetena vilket gör att jag tolkar det som att även ett mindre kollektiv är nog för att regeln ska bli tillämplig. Konkret besvarande av din fråga För att konkret besvara din fråga kan alltså både det fallet att en pappa slår sitt barn på grund av att denne går på fel skola respektive att den är tillsammans med "fel person" falla under bestämmelsen. Det räcker emellertid inte att det är pappans egna subjektiva bedömning om att "skolan är fel" eller "partnern är fel", utan pappans bedömning ska ha sin grund i att ett kollektiv av människor anser att just denna typ av skola eller partner är "fel". Dock är bestämmelsen väldigt ny, vilket gör att domstolen kan göra en annan juridisk bedömning än vad jag gjort ovan. Jag hoppas trots detta att din fråga blivit besvarad på ett sätt du är nöjd med! Vill du att en mer erfaren jurist ska gå igenom bestämmelsen rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Bryta mot Folkhälsomyndighetens allmänna råd under Covid-19 pandemin

2021-03-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vilka är de juridiska implikationerna för en medborgare som väljer att inte följa folkhälsomyndighetens allmänna råd eller rekommendationer i samband med den nutida covid-19 pandemin?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det gäller de allmänna råden från Folkhälsomyndigheten är det inte straffsanktionerat att bryta mot dessa. Det innebär alltså att det inte finns några juridiska påföljder för medborgare som bryter mot råden. Däremot har även riksdagen nyligen infört lag (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (pandemilagen) som innebär att var och en ska göra det den kan för att minska smittspridningen (3 § pandemilagen). Den här lagen gäller dock främst gentemot näringsidkare (som exempelvis restauranger eller fastighetsägare). Lagen ger länsstyrelsen, regeringen och kommuner möjlighet att begränsa smittspridningen när det gäller restauranger, offentliga sammankomster, köpcentrum, kollektivtrafik samt privata tillställningar i fastigheter som hyrs ut (5 § pandemilagen). De föreskrifter som meddelas måste vara proportionerliga (6 § pandemilagen). De föreskrifter som får meddelas är bland annat antalet deltagare och avståndet mellan dessa (7-13 §§ pandemilagen). Den som bryter mot föreskrifterna som meddelats vad gäller antalet personer eller förbud att besöka viss plats kan dömas till penningböter (24 § pandemilagen). Dessutom kan enskilda personer avvisas från exempelvis kollektivtrafik eller liknande om de inte följer de anvisningar som ges (jfr 22 § 3 st. pandemilagen)Sammanfattningsvis kan alltså sägas att de allmänna råden från Folkhälsomyndigheten inte är straffsanktionerade. Däremot kan restauranger, personer som anordnar demonstrationer, butiker och liknande dömas till böter om de inte följer de föreskrifter som meddelats. Enskilda personer kan avhysas från platser om de inte följer anvisningarna som ges. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Skadestånd för arbetsgivare

2021-02-27 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej, Min bil har fått en krockskada, bucklad plåt samt krossad baklykta. Detta skedde när bilen stod på parkeringsplatsen jag hyr av hyresvärden för min hyresrätt. Jag var inte på plats när det skedde men allt tyder på att det är plogbilen som har kommit åt bilen (troligen utan att ens märka krocken). Jag vet inte om plogbilsföraren är anställd av min hyresvärd eller om föraren har egen firma. Är hyresvärden/plogbilsfirman skyldig att ersätta mig för reparationskostnaderna?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Skadeståndsfrågor regleras framförallt i skadeståndslagen (SkL) och det är således hit jag främst kommer att hänvisa mina svar. Vem är skadeståndsskyldig? Den första frågan är vem som är skadeståndsskyldig. För arbetsgivare stadgas ett så kallat principalansvar som innebär att en arbetstagare ska ersätta skador som anställda orsakar i tjänsten på grund av fel eller försummelse i tjänsten (3 kap. 1 § SkL). För att avgöra vem som anses som principal (dvs. har ansvaret för plogbilens skador) får man se till vem som utövade det största inflytandet över föraren. Är det din hyresvärd som ger instruktioner direkt till föraren och själv kan välja mer eller mindre fritt vart hyresvärden vill att föraren ska ploga skulle din hyresvärd vara den som är skadeståndsansvarig. Är det istället så att din hyresvärd bara har hyrt in plogbilen genom plogbilsfirman och det sedermera är firman som sköter resten är det förmodligen plogbilsfirman som är den skadeståndsskyldige. Det är med andra ord svårt för mig att avgöra utan mer information, men utgångspunkten är som sagt att det är den som utövar störst inflytande är den som är ansvarig för plogbilsförarens agerande. Det är endast i undantagsfall som arbetstagaren själv kan bli skadeståndsskyldig, exempelvis om han agerat brottsligt (se 4 kap. 1 § SkL). Är hyresvärden/plogbilsfirman skyldig att ersätta dig? Om händelseförloppet är så som du tror är agerandet skadeståndsgrundande och du har rätt till ersättning. Problemet i det här fallet är att det är du som ska bevisa att plogbilen agerat försumligt och att det är just plogbilen som orsakat skadan. Utgångspunkten är att du måste styrka ditt påstående (NJA 1993 s. 767). Rekvisitet styrkt är ett ganska högt ställt krav enligt Högsta Domstolen (NJA 2013 s. 524). Det kommer således förmodligen inte räcka att du presenterar en teori om vad som sannolikt har skett. Det kommer dessutom förmodligen att krävas att du presenterar bevisning för ditt påstående. Min rekommendation Utifrån mitt ovan gjorda resonemang är min rekommendation att du först tar reda på vem som är arbetsgivare till plogbilens förare. Därefter bör du kontakta denne och be om ersättning och förklara situationen. Förhoppningsvis håller arbetsgivaren med om din version och går med på att ersätta dig för skadan. Om inte annat kan du vända dig till domstol, men här uppkommer som jag nämnt bevissvårigheter för din del. Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Uppehållstillstånd till föräldrar från Syrien

2021-02-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej och god eftermiddag, Jag kommer från Syrien och jag har mina föräldrar som bor kvar där. Kan man få hit dem? Jag jobbar i Sverige sedan år 2016 och jag har svenskt medborgarskap. Kan de komma till Sverige genom att köpa en bostad eller ett hus, eller kanske genom att köpa en lokal för att starta ett eget företag, alltså ett arbetstillstånd? Eller hur? Finns det ett sätt eller något man kan göra för att få hit sina förädrar, Alla möjliga viss?Med Vänliga Hälsningar.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen (UtlL). Jag kommer gå igenom alternativen för uppehållstillstånd var för sig där jag börjar med "alternativt skyddsbehövande", för att sedan gå in på "uppehållstillstånd på grund av anknytning" för att till sist avsluta med möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av arbete. Uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande Man kan få uppehållstillstånd i Sverige av olika anledningar. En av dessa är genom att man anses vara alternativt skyddsbehövande. Man anses som alternativt skyddsbehövande om man, vid ett återvändande till hemlandet, löper allvarlig risk att skadas på grund av krig och man inte kan begagna sig av hemlandets skydd (4 kap. 2 § UtlL). Om man anses vara alternativt skyddsbehövande har man rätt till uppehållstillstånd i Sverige förutsatt att man inte har begått några allvarliga brott(5 kap. 1 § UtlL). Huruvida dina föräldrar kommer att få status som alternativt skyddsbehövande kan jag inte svara på med säkerhet. Det är Migrationsverket som fattar beslut om detta och de har under senare år frångått den tidigare principen att samtliga från Syrien får uppehållstillstånd. Om dina föräldrar kan få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande grundar sig alltså i hur allvarlig deras situation i Syrien är. Uppehållstillstånd på grund av anhörig Man kan även få uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon person som bor i Sverige (exempelvis dig själv). För detta krävs dock att du är ett barn (dvs. under 18 år) och är ogift (5 kap. 3 § 4 p. UtlL). Det kan även ges om det finns särskilt beroendeförhållande er emellan. Den bestämmelsen tillämpas emellertid tämligen restriktivt (exempelvis om föräldrarna inte längre lever och en mor- eller farförälder har trätt in i föräldrarnas roll) (5 kap. 3 a § 2 p. UtlL). Försörjningskrav Om dina föräldrar får uppehållstillstånd på grund av anknytning krävs det att du uppfyller försörjningskravet, dvs. att du har en bostad av tillräcklig storlek för samtliga och kan försörja både dig själv och dina föräldrar (9 § lag [2016:752] om tillfälliga begränsningar i möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige).Uppehållstillstånd på grund av arbete Slutligen kan även dina föräldrar få uppehållstillstånd genom att visa att de kan försörja sig själva genom arbete. Här krävs det dock att de kan visa att de kan försörja sig själva med god marginal under en längre period samt att de har goda utsikter att kunna starta eget företag eller liknande inom en snar framtid. Vid bedömningen tar man hänsyn till samtliga omständigheter (jfr MIG 2017:8). Deras egen försörjning måste alltså vara tryggad med god marginal och detta med varaktighet (5 kap. 5 § UtlL). Jag hoppas du fått svar på dina frågor och att er situation löser sig på bästa sätt för er! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Vad anses som förskott på arv?

2021-02-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mor gav mig en gåva, 190000 kronor för 6 år sedan då hon ville hjälpa mig att lösa ut min avlidne sambos barn ut vår bostad.Hon ville att jag skulle ha pengarna.Nu är hon tyvärr avliden och min avlidna systers barn som ju är arvingar tillsammans med mig ifrågasätter denna gåva när bouppteckningen nu skall göras.Det skrevs inget gåvobrev.Mvh
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De centrala bestämmelserna när det gäller förskott på arv återfinns framförallt i 6 kap. ärvdabalken (ÄB). När det gäller en gåva som getts till en bröstarvinge (barn, barnbarn etc.) är utgångspunkten att detta ska räknas som förskott på arv. Sådant förskott ska avräknas från arvslotten (6 kap. 1 § ÄB). Det är värdet vid mottagandet som ska avräknas (190 000 kr). Man tar således inte hänsyn till exempelvis inflation (6 kap. 3 § ÄB). Från huvudregeln att det ska anses som förskott på arv finns emellertid undantag. Om det med hänsyn till omständigheterna måste anses varit din mors avsikt att pengarna inte skulle avräknas på din arvslott så ska det inte heller avräknas (6 kap. 1 § ÄB). Presumtionen är dock som sagt att det är förskott på arv och att det ska avräknas, vilket innebär att det är du som hävdar det motsatta som måste styrka detta. Att göra det kan vara svårt om din mor inte har lämnat något testamente eller på annat sätt förklarat att så var avsikten. Huruvida det faktiskt är möjligt att bryta presumtionen i ditt specifika fall kan jag tyvärr inte svara på utan att få mer information om din situation. Önskas ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig därför att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,