Hur tolkas testamente?

2021-01-10 i Testamente
FRÅGA |Mormor och hennes sambo skrev ett testamente som lyder " vid mitt, H.S(sambon) frånfälle skall mitt kvarlåtenskap i första hand tilfalla min sambo I-M.K(mormor). Om hon skulle vara avliden eller vilja avstå helt eller delvis till förmån för hennes dotter C.J skall kvarlåtenskapen istället tillfalla henne"Nu har mormor dött efter tid på äldreboende, och sambon flyttade till ny lägenhet då upphörde deras samboskap, upphör även testamentet då det uttrycks att det gäller just för sambo?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler och lagar om testamente finns främst i ärvdabalken (ÄB). 11 kap. handlar om testamentets tolkning. Här föreskrivs det att testamentet alltid ska tolkas så som man kan anta att testatorn hade önskat. Det är utgångspunkten i all tolkning när det gäller testamente (11 kap. 1 § ÄB). I det här fallet är min bedömning att det är tydligt att testatorns vilja är att trots att de inte är sambos så ska testamentet vara giltigt. Om sambon önskar, vilket kanske vore att föredra, kan han alltid skriva ett nytt testamente som förtydligar sin vilja. Testator kan fritt återkalla testamente så länge detta görs tydligt. Han kan sedan upprätta ett nytt testamente skriftligt inför två vittnen och därmed göra det gällande (10 kap. 1 & 4 §§ ÄB). På detta sätt kan man undvika eventuella diskussioner när sambon sedermera avlider. Jag hoppas detta var svar på din fråga och att din situation löser sig på bästa sätt! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Arvsskifte vid förskott på arv genom fastighetsöverlåtelser

2021-01-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag och mina två syskon (B, C) har hamnat i tvist om ett arvskifte efter vår far (A). Jag är särkullbarn. B och C har samma far som mig. Deras mor är gift med vår bortgångne far.A har tidigare gett B två fastigheter (B1, B2) och C en fastighet (C1).B1 står det i gåvobrevet att det är en gåva från A och hans fru.B2 finns det ett köpekontrakt där B och hennes man har "köpt" fastigheten av A för 1 kr. C1 står det att fastigheten är en gåva.I inget av gåvobreven står det att dessa ska vara undantagna förskott på arv. Gällande B1 och C1 antar jag att dessa ska ses som giftorättsgods då de var gifta när A gav bort dessa. Samtliga dokument är undertecknade av A:s fru.En fördelning hade då kanske sett ut såhär: Giftorättsgodset var 1 000 000 kr vid dödsfallet. B1 värderades till 300 000 och C1 till 200 000 kr. Giftorättsgodset blir då 1 500 000 kr. 750 000 kr blir kvarlåtenskapen som vi tre syskon delar på. Jag får 250 000, B får ingenting och C får 50 000 kr då de redan fått motsvarande värde i fastigheterna.1. Är sättet att räkna ovan korrekt?2. Är det värdet på fastigheterna vid gåvotillfället eller vid dödsfallet som ska räknas?3. Hur ser ni på fastigheten B2. Kan det räknas som en försäljning trots att det var för 1 kr? Och hur gör man när det är en försäljning/gåva till både B och hennes man?4. Kan mina syskon överklaga detta och hävda att han muntligen sagt att fastigheterna inte skulle ses som förskott på arv, trots att inget står i gåvobrev eller testamente?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv återfinns främst i ärvdabalken (ÄB) och det är därför hit jag hänvisar främst. Först kommer jag gå igenom gåvorna översiktligt, och sedan besvara dina frågor i den ordningen du ställt dem. Till att börja med kan konstateras att om inget annat är föreskrivet så ska gåvor till bröstarvingar anses som förskott på arv. B1 och C1 är alltså förskott på arv. Dessa ska då avräknas från arvet (6 kap. 1 § ÄB). Värdet av gåvor ska beräknas då det mottas. Det innebär att B2 också ska räknas som gåva även om det finns ett köpekontrakt (6 kap. 3 § ÄB). Fråga 1 Jag förutsätter att det inte finns något äktenskapsförord och allt därmed är giftorättsgods. Arvslotten räknas ut genom att ta kvarlåtenskapen och lägga till förskottet för att sedan dividera med antalet arvingar (6 kap. 5 § ÄB). I ditt exempel har du inte räknat med B2, vilket du ska göra. I övrigt är uträkningen korrekt (förutsatt att allt ska anses som giftorättsgods). Den som fått förskott kan aldrig bli återbäringsskyldig, vilket innebär att B inte behöver betala tillbaka det han fått "för mycket" (6 kap. 4 § ÄB). Fråga 2 Det är värdet vid gåvotillfället (6 kap. 3 § ÄB). Fråga 3 Det är ändå att anse som en gåva motsvarande marknadsvärdet (och inte taxeringsvärdet). Min tolkning av situationen är att din far syftat till att berika B genom gåvan, trots att den gjorts till båda makarna. Hela fastighetens värde bör således anses som förskott på arv. Fråga 4 När det gäller bröstarvingar är presumtionen att det ska vara förskott. I lagtexten står det dock "om inte annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett". Det innebär att det alltid finns ett tolkningsutrymme om det inte finns något skriftligt. Man får alltid se till arvlåtarens vilja. Det innebär att dina syskon kan hävda att er far muntligen har sagt att de inte ska anse som förskott på arv, men i och med presumtionen när det gäller bröstarvingar är de dina syskon som då måste bevisa detta (6 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas du har fått tillfredsställande svar på samtliga frågor samt att er situation löser sig på bästa sätt! Behöver du ytterligare rådgivning eller hjälp rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Hur beskattas fast egendom i Indien?

2020-12-22 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej!Jag har bott i Sverige i sex år och är obegränsat skattskyldig i Sverige. Jag kommer att sälja en bostadsrätt i Indien och ska betala kapitelvinst i Indien . Ska jag betala 22 procent kapitelvinst i Sverige och vinstskatt i Indien ska avräknas i Sverige.Tack!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller Sverige och Indien finns ett skatteavtal som ska undanröja dubbelbeskattning. Skatteavtalet återfinns i bilagan (svenska: bilaga 1 & engelska: bilaga 2) till lag (1997:918) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien och det är hit jag främst hänvisar mina svar. Vilken stat som är din hemviststat baserar sig på vilken stat du bor i främst, men även vilken stat du har ett stadigvarande boende, där du stadigvarande vistas samt där du är medborgare (art. 4 skatteavtalet). Jag utgår i mitt svar från att din hemviststat är Sverige. Du har sålt fast egendom i Indien enligt definitionen i art. 6 skatteavtalet. Sådan "realisationsvinst" får beskattas i Indien (art. 13.1 skatteavtalet). Sverige ska då avräkna samma belopp som du betalat i skatt i Indien från skatten i Sverige (art. 24.3 a) skatteavtalet). Hoppas dina frågor har blivit besvarade! Behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka ett möte genom att klicka här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Från när börjar reklamationsfristen att löpa?

2020-12-19 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Jag köpte en steamer för några år sedan och reklamerade denna för den började läcka vatten. Nu har den andra steamern jag fick, samma problem och jag vill reklamera denna men jag får svar att jag inte kan reklamera denna då, jag ska citera "Din steamer är utanför garantin,för det är alltid första inköpsdatum som räknas och inte det datumet för det nya utskicket". Kan detta stämma? Jag har fuktskador på parketten pga denna steamern. Tacksam för hjälp!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid köp mellan näringsidkare och en konsument gäller konsumentköplagen (KKöpL). I mitt svar kommer jag först gå igenom reklamation, för att sedan snabbt förklara skillnaden mellan reklamation och garanti. Slutligen går jag igenom din parkettskada för att avslutningsvis sammanfatta mitt svar.Hur lång är reklamationstiden?Först och främst kan sägas att du alltid måste reklamera varan så snart det är möjligt. Sker reklamation inom de två första månaderna anses den dock alltid vara i tid (23 § 1 st. KKöpL). Du måste dock alltid reklamera inom tre år, om inte garanti ger längre reklamationstid (23 § 3 st. KKöpL).När börjar reklamationstiden löpa?Om det är samma fel som vid första reklamationstillfället, räknas treårsfristen från då du fick din nya vara. Om det är ett nytt fel räknas treårsfristen från då du fick den ursprungliga varan (se Konsumentverket).Du beskriver det som samma problem, vilket innebär att reklamationsfristen på tre år började löpa då du fick den nya varan.Skillnad på reklamation och garantiDet är viss skillnad på reklamation och garanti. Reklamationsrätten är stadgad i lag och kan inte avtalas bort (3 § KKöpL), medan garanti är något som säljaren lämnar frivilligt och är en utfästelse om att även fel som uppstår inom en viss tid kommer att åtgärdas. Reklamationsrätten förutsätter att det är fel i varan, vilket det är i ditt fall då den avviker från vad du med fog kunnat förutsätta (16 § 3 st. 3 p. KKöpL). Skadan på parkettenEftersom varan är felaktig kan du kräva skadestånd om parketten inte ingår i någon av näringsverksamhet som du driver (22 & 30-31 §§ KKöpL). Säljaren kan dock gå fri om säljaren kan visa att skadan låg utanför dennes kontroll. Kontrollansvaret är dock vidsträckt. Det är dock svårt för mig att utan närmare information göra en bedömning huruvida detta ligger inom säljarens kontrollansvar.SammanfattningsvisEftersom svaret har gått in på flera olika aspekter ska jag försöka sammanfatta svaret på ett enkelt sätt. I ditt fall började reklamationstiden att löpa då du fick ersättningsvaran. Det är dock viss skillnad på garanti och reklamation då garanti lämnas frivilligt. Garantin kan således ha gått ut, även om reklamationstiden ännu inte gått ut. Din skada på parketten kan du få ersättning för om inte köparen kan visa att det låg utanför hans kontroll. Hoppas du, trots ett långt svar, fått ett tydligt svar på din fråga. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid genom att klicka här, eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Möjlighet att ge efterlevande make all kvarlåtenskap

2021-01-10 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man har en son sedan tidigare ett särkullbarn. Vi har gemensamt 2 döttrar. Vi har varit gifta i 43 år. Min fråga är..Kan min man skriva ett testamente där sonen får sin del när jag går bort ? Han har ju rätt till sin laglott,men det kan göra att jag inte kan bo kvar.Jag tycker väldigt mycket om sonen och kan tänka mig att alla 3 kan få dela lika när jag går bort. Bör min man skriva testamente där allt går till mig vid hans bortgång?Mvh
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagar och regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är därför hit jag kommer att hänvisa mina svar.Arvslott och laglott Först och främst kan sägas att arvslotten är det man ärver om inget testamente finns. Laglotten utgör hälften av denna (7 kap. 1 § ÄB). Vad händer när din make avlider När den ena maken avlider ärver som utgångspunkt den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen med så kallad "fri förfoganderätt". När sedan den efterlevande maken också avlidit fördelas arvet på arvingarna. När det gäller särkullbarn skiljer sig dock detta något. Ett särkullbarn till den först avlidna maken har alltid rätt att få ut sin arvslott direkt. Dock har den efterlevande maken alltid rätt till minst fyra prisbasbelopp (cirka 190 000 kr) (3 kap. 1 § ÄB). Vad kan man ändra genom testamente? Ett testamente kan minska arvslotten, men kan inte inskränka laglotten. Det innebär att även om din man skriver ett testamente kan hans särkullbarn alltid få ut sin laglott då din man avlider. Möjlig lösning Särkullbarnet kan, trots sin rätt att få del av arvslotten/laglotten direkt välja att avstå från arvet till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). Det innebär att du som efterlevande make får ärva hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och att särkullbarnet får ut sin arvslott/laglott när du avlider. Mitt förslag är således att ni pratar med särkullbarnet och kommer överens om att han avstår från sitt arv fram till att du avlider. Har särkullbarnet några garantier för sitt arv? Särkullbarnet behöver inte heller vara orolig för att gå miste om något arv på grund av att du missköter arvet. Det finns nämligen regler som skyddar mot detta. Om du som efterlevande make ger bort kvarlåtenskap eller använder kvarlåtenskapen på ett otillbörligt sätt är det dina arvingar som går miste om kvarlåtenskapen som inte längre finns kvar. Särkullbarnet prioriteras alltså i det läget (3 kap. 3 § ÄB). Observera dock att detta endast gäller om du som efterlevande make har misskött kvarlåtenskapen. Om kvarlåtenskapen minskar av andra anledningar kommer även särkullbarnets arv minska. På samma sätt "skyddas" dina arvingar från att särkullbarnet får del i kvarlåtenskap som du har förvärvat genom arbete eller liknande efter att din make avlidit (3 kap. 4 § ÄB). Hur fördelas arvet om särkullbarnet väljer att avstå från arvet till förmån för efterlevande make? Jag utgår i det här fallet att samtlig egendom är giftorättsgods och inget äktenskapsförord finns samt att din make endast har särkullbarnet som nämns i frågan och era två gemensamma barn. I det fallet att särkullbarnet i så fall avvaktar med att få ut sin arvslott/laglott kommer han att ärva 1/3 av hälften av kvarlåtenskapen vid din död (hälften i och med att han endast ärver din man och inte dig, och 1/3 eftersom era gemensamma barn också får del av din makes arv) (2 kap. 1 § ÄB). Du kan såklart skriva ett testamente som gör att hela arvet fördelas lika mellan samtliga barnen eftersom detta inte inskränker era gemensamma barns laglott. Ett sådant testamente måste uppfylla vissa formkrav, bland annat vara skriftligt och undertecknas av vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Sammanfattning Sammanfattningsvis är alltså mitt förslag att ni pratar med särkullbarnet och kommer överens om att han avstår från arvet tills dess att du avlider. Det finns regler som skyddar hans arv mot att du missköter kvarlåtenskapen. I det fallet han inte går med på det finns det dock inget som hindrar honom från att utkräva sin laglott även om din make skriver ett testamente till din förmån. Skrivs inget testamente alls kan han kräva ut hela sin arvslott vid din makes död. Jag hoppas dina frågor blivit besvarade och att situationen löser sig på bästa sätt! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

När räknas bostadsförsäljning till näringsverksamhet?

2020-12-26 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hej, jag önskar starta med att köpa och sälja bostäder som privat person, som annars har ett vanligt kontorsjobb. Undrar hur jag kan göra detta utan att skatteverket ska anse detta som ett näringsverksamhet? Går det bra att sälja 2-3 bostadsrätter per år utan att detta blir ett näringsverksamhet och kan man fördela det så att jag köper och säljer en eller två på mitt namn och sen en eller två på min frus namn? Tack
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Skatteregler finns främst i inkomstskattelagen (IL). Jag utgår i mitt svar från att fastigheterna som du köper inte kommer att användas som bostäder för dig själv, utan de är näringsfastigheter. För att någonting ska anses som näringsverksamhet ska tre rekvisit vara uppfyllda. Det ska röra sig om förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt (13 kap. 1 § IL). Det bör räknas som yrkesmässigt eftersom du har vinstsyfte och som självständigt eftersom du inte är någon uppdragstagare eller anställd. Frågan blir således om det rör sig om förvärvsverksamhet. Här ser man bland annat till att det ska vara viss omfattning och varaktighet. Du vill sälja 2-3 fastigheter per år, vilket skulle kunna anses som tillräckligt varaktigt för att räknas som näringsverksamhet. I en tidigare dom från Kammarrätten i Göteborg sålde en kvinna 6 fastigheter på 2 år, vilket ansågs som näringsverksamhet. Det är dock flera omständigheter som man ser till vid bedömningen, men domen kan i alla fall ge dig en fingervisning om vart gränsen ligger. Skatten beräknas för varje enskild person, och i Sverige har vi inte sambeskattning eller hushållsbeskattning. Det innebär att din verksamhet och din frus verksamhet är två olika saker, men i så fall gäller samma rekvisit för din fru vilket innebär att hon måste bedriva verksamheten självständigt. Hoppas dina frågor har blivit besvarade! Önskar du mer detaljerad hjälp rekommenderar jag dig att boka ett möte genom att klicka här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Kan man göra barnbarn arvslösa?

2020-12-22 i Laglott
FRÅGA |Hej Jag och min syster ( min bror avled i höstas) kommer att få dela våra föräldrars arv med vår brorson som vi aldrig umgåtts med den dagen våra föräldrar går bort. Kan mina föräldrar göra något åt detta så länge de lever om de önskar det? Med vänlig hälsning, Carina
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lagar och regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB) och det är hit jag kommer att hänvisa mina svar. Vilken arvsrätt har er brorson?Er brorson träder in i er brors ställe (detta kallas istadarätten) och blir därmed också en bröstarvinge. Bröstarvingar är de som har "bäst" arvsrätt och ska ärva först (när båda makarna avlidit). Varje barn får lika stort arv. Det vill säga att om ni är tre bröstarvingar får ni en tredjedel var (2 kap. 1 § ÄB). Detta kallas den "legala arvsordningen" och är alltså den som gäller enligt lag.Kan man åsidosätta den legala arvsordningen?Till viss del är det möjligt att åsidosätta den legala arvsordningen. Detta måste göras genom testamente. Testamente är det enda sättet att frångå den legala arvsordningen. Ett testamente måste vara skriftligt och bevittnas av två vittnen i samtidigt närvaro (10 kap. 1 § ÄB). Kravet på samtidig närvaro tolkas strikt, vilket innebär att det är viktigt att de samtidigt bevittnar testamentet. De får inte befinna sig i olika rum (jfr NJA 1978 s 189). Testatorn måste normalt vara över 18 år (9 kap. 1 § ÄB). Vittnena måste vara över 15 år och får inte lida av någon psykisk störning. Det finns även krav på att vittnena inte får stå testator eller testamentstagare allt för nära och vi kan sammanfatta det enkelt som att vittnen inte får vara släkt, gift eller sambo med varken testator, testatorns make eller testamentstagare (10 kap. 4 § ÄB). Begränsningar av testamenteTestatorn kan dock inte göra bröstarvingar arvlösa. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott (7 kap. ÄB). Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Man kan säga att det är hälften av vad bröstarvingen skulle fått om inget testamente hade skrivits.SammanfattningEra föräldrar kan alltså skriva ett testamente för att minska er brorsons arv. Testamentet måste uppfylla vissa formkrav. Er brorson kan dock aldrig bli helt utan arv utan har alltid rätt till sin laglott som är hälften av arvslotten, det vill säga vad han får om inget testamente skrivs. Hoppas dina frågor har blivit besvarade och att din situation löser sig på bästa sätt!Med vänliga hälsningar

Neka uppehållstillstånd på grund av påstått skenäktenskap

2020-12-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej,Jag har ett ärende hos förvaltningsrätten i Göteborg gällande anknytning till mig och skulle behöva lite rådgivning. Min man ansökte om anknytning för oss och fick ett avslag pga att handläggaren ansåg att försörjningskravet inte uppfylldes samt bostadskravet och för att hon ansåg det vara ett sken äktenskap. I mitt överklagande har jag redovisat allt, jag har skickat in bilder, videos, samtals historik, chatt historik, transaktioner där jag skickat pengar till honom osv osv. Även ett graviditets intyg då jag blev gravid men fick ett missfall. Efter att ha skickat in min ansökan har migrationsverket fått lämna ett yttrande. De har ändrat beslutet gällande försörjningskrav samt bostadskravet men inte ändrat om vår relation. Jag förstår inte riktigt hur jag kan motbevisa detta? Jag har lämnat in video från vår vigsel, vi är registrerade partners här, bilder på min son från ett tidigare förhållande och honom ihop när de sover och umgås osv. Bilder på oss från olika fester och släkts bröllop mm. Måste jag skicka in ytterligare ett yttrande? Eller kan det räcka med det jag redan gjort? Jag ska åka och hälsa på honom igen nästa månad och tänkte att jag ska skicka med mer chatt historik och biljetter men mer än så har jag inte. Hur kan man motbevisa ett påstående? Jag har lagt fram kulturella skillnader, missförstånd och även skickat med protokoll för att bevisa att intervjuaren har väldigt bristande kunskaper i engelska, han har tom kallat min man för "she" ett flertal ggr
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lagen som rör uppehållstillstånd benämns utlänningslagen (UtlL) och det är hit jag hänvisar mina svar främst. Sedan en tid tillbaka finns emellertid även lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL) som fortsatt gäller. Jag kommer alltså att hänvisa mina svar även till BegrL i viss utsträckning.Eftersom Migrationsverket har accepterat försörjnings- och bosättningskravet kommer jag inte gå in på dessa kriterier närmare i mitt svar. Uppehållstillstånd med giltigt äktenskapsbevisUppehållstillstånd kan ges på grund av anknytning. Utgångspunkten är att uppehållstillstånd ska ges till make eller sambo till någon som är bosatt i Sverige (5 kap. 3 § UtlL). Det innebär att om ni har ett giltigt äktenskapsbevis ska du beviljas uppehållstillstånd, om inte något annat sägs i undantagen i UtlL. Ett sådant undantag är skenäktenskap (5 kap. 17 a § 2 p. UtlL). Dock om ni har ett giltigt äktenskapsbevis är det Migrationsverket som har bevisbördan för detta. Det innebär att det är Migrationsverket som ska bevisa att det är ett skenäktenskap, inte ni som ska bevisa att det är ett riktigt äktenskap. Migrationsverket kan dock vägra uppehållstillstånd även om ni har giltigt äktenskapsbevis om någon av er är under 21 år (5 kap. 17 a § 4 st. UtlL & 6 § 1 st. BegrL).Uppehållstillstånd utan giltigt äktenskapsbevisOm ni inte har ett giltigt äktenskapsbevis, men har för avsikt att ingå äktenskap i Sverige, får uppehållstillstånd ges (5 kap. 3 a § 1 st. UtlL). En viktig skillnad här är att förhållandet ska framstå som "seriöst" och det är upp till er som sökande att bevisa att det är seriöst (till skillnad från ovan då bevisbördan åligger Migrationsverket). Vad spelar in vid bedömningen om skenäktenskap/seriöst förhållande?Vid bedömningen om förhållandet är seriöst eller om det är ett skenäktenskap ser man till faktorer som (MIG 2007:45 & prop. 1999/2000:43 s.38-39): Har ni levt tillsammans tidigare?I hur stor utsträckning har ni träffats innan äktenskapet?Hur goda kunskaper har ni om varandra?Kan ni kommunicera på ett gemensamt språk på ett bra sätt?Överensstämmer era berättelser med varandra?Kort sammanfattningHar ni ett giltigt äktenskapsbevis är chansen att få uppehållstillstånd beviljat god eftersom bevisbördan för motsatsen åligger Migrationsverket. Om någon av er är under 21 år kan dock Migrationsverket neka uppehållstillstånd ändå. Har ni inte giltigt äktenskapsbevis är det ni som ska bevisa att ert förhållande är seriöst enligt punkterna listade ovan. Att ni har bevisbördan försvagar uppenbarligen era möjligheter till uppehållstillstånd, men beroende på hur er situation ser ut kan ni fortfarande erhålla uppehållstillstånd. Att den som intervjuat er inte har förstått vad ni säger kan såklart spela in, särskilt i det fallet att ni har ett giltigt äktenskap och bevisbördan således åligger Migrationsverket. Hoppas du har fått klarhet i dina frågor och att er situation löser sig! Behöver ni ytterligare rådgivning rekommenderar jag er att boka tid med vår juristbyrå. Ni kan boka tid här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,