Krävs saklig grund för uppsägning?

2020-12-13 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej,Kan en arbetsgivare säga upp ett tillsvidareanställningsavtal utan saklig grund, följandes enbart de av LAS fastsställda uppsägningstider?Om inte, vilka kan fallen vara (vänligen några exempel) däri saklig grund kan förekomma för en uppsägning?Tacksam för värdefull återkoppling, hälsar jag vänligen
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns tre olika sätt för en arbetsgivare att få ett tillsvidareanställningsavtal att upphöra: uppsägning på grund av arbetsbrist, uppsägning på grund av personliga skäl, samt avskedande. För att uppsägning ska få ske måste den vara sakligt grundad (7 § LAS). Det räcker alltså inte att arbetsgivaren endast iakttar den av LAS uppsatta uppsägningstiden. Arbetsgivaren måste till och med erbjuda omplacering före uppsägning om det är möjligt (7 § 2 st. LAS). Man kan uttrycka det som så att arbetsgivaren har en lojalitetsplikt gentemot arbetstagaren som gör att uppsägning ska vara sista utvägen (s.k. "ultima ratio-princip"). Avskedande får endast ske om arbetstagaren grovt misskött sig (18 § LAS). Uppsägningstid gäller endast för uppsägningar och inte vid avskedande. Vad utgör saklig grund vid uppsägning? Först och främst kan sägas att ju längre anställningen varat, desto bättre skydd har arbetstagaren. Arbetsgivaren måste även vara tydlig med vad som är tillåtet och inte tillåtet (AD 2006:22). Dessutom ska uppsägning ske som "i en trappa". Det innebär att arbetsgivaren först ska varna, sedan varsla för att till slut kunna säga upp arbetstagaren. Jag ska, som efterfrågat, ge några exempel på vad som kan utgöra saklig grund. Misskötsamhet vid enstaka tillfällen ses som utgångspunkt inte som saklig grund, men kan göra vid upprepade tillfällen och efter tillsägelse. Dessutom ser man ganska allvarligt på olovlig frånvaro. Tillgrepp (ex. Stöld) ses som allvarligt. Det gäller även vid stöld av saker med lågt värde (AD 1984:83).Hot om våld ses också som mycket allvarligt. Man tar dock hänsyn till om det skett inom eller utanför tjänsten. Illojalitet kan också utgöra saklig grund, men är inte lika allvarligt som tillgrepp eller hot om våld. Precis som arbetsgivaren har en lojalitetsplikt mot arbetsgivaren gäller också denna lojalitetsplikt vice versa. Det innebär att arbetstagaren inte får baktala eller kritisera arbetsgivaren hur som helst.Samarbetssvårigheter på jobbet utgör saklig grund endast om de är mycket allvarliga (AD 1996:77).Nedsatt arbetsförmåga utgör inte heller saklig grund som utgångspunkt. Det kan dock göra om arbetsförmågan är nedsatt varaktigt och inte endast tillfälligt (AD 2001:1). Dock måste arbetsgivaren alltid hjälpa till med rehabilitering samt omplacering om det kan hjälpa. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan kungen åtalas eller avsättas?

2020-12-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag läste en gammal artikel om att kungen har åtalsimmunitet och bara kan avsättas om han byter religion, dvs. från protestant som han är nu till annan som islam. Är detta sant?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Har kungen åtalsimmunitet?Kungen har åtalsimmunitet gäller straffrättsligt, dock inte civilrättsligt. Det innebär att han kan inte åtalas för exempelvis fortkörning eller mord. Däremot kan man exempelvis föra talan om skadestånd vid avtalsbrott (5 kap. 8 § regeringsformen & prop. 1973:90 s.177). Den straffrättsliga immuniteten begränsas emellertid av Romstadgan som Sverige följer (10 kap. 14 § regeringsformen). Det innebär att kungen kan åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser eller aggressionsbrott och kan åtalas inför den internationella brottsdomstolen (ICC). Kan kungen avsättas?Kungen ska vara "av den evangeliska läran", annars måste han avgå (4 § successionsordningen). Det innebär att om kungen skulle konvertera till exempelvis islam skulle han behöva avgå. Finns det andra sätt som kan bli aktuella?Både regeringsformen och successionsordningen är grundlag (1 kap. 3 § regeringsformen). En sådan kan ändras genom att riksdagen beslutar att ändra grundlagen två gånger, med ett val mellan (8 kap. 14 § regeringsformen). Det innebär att om kungen exempelvis skulle mörda någon är det mycket möjligt att detta leder till en grundlagsförändring som tar bort kungens åtalsimmunitet. Det gör dock inte att kungen kan dömas för det mordet i och med att det inte är tillåtet att tillämpa lagstiftning "retroaktivt". Om kungen skulle vilja ändra religion eller avstå från att vara religiös över huvud taget skulle även det kunna leda till en grundlagsförändring då Sverige är ett relativt sekulariserat land och man idag kanske inte tycker det är lika viktigt att kungen är just "av den evangeliska läran". Detta är dock inte alls säkert, då kungen samtidigt är en viktig symbol för många och många vill kanske därför se att han är just av den evangeliska läran. Det skulle alltså kunna skapa stor politisk debatt, och utgången av en sådan kan jag inte förutse. Hoppas dina frågor har blivit besvarade!Med vänliga hälsningar,

Hur lång tid får en överklagan ta?

2020-11-21 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.Har en fråga angående en överklagan. Det gäller en ansökan på vapenlicens.Efter avslag vid ansökan hade jag 3 veckor på mig att överklaga beslutet. Jag inkom med övetklagan i rätt tid vilket jag har bekräftat.Nu har det gått 9 månader...du hörde rätt 9 mån utan att fått ett beslut på min överklagan.Avslaget har ju inte fått laga kraft än då inget beslut tagits..kan gå åt vilket håll som helst.Min fråga är...det måste väl dock finnas regler för hur lång tid det ska ta för ett beslut? Själv hade jag 3 veckor. Dom har hitills haft 9 månader på sig!!Vad säger reglerna om det?Mvh
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tyvärr finns det inga direkta lagregler som uttrycker en tidsram för när ett beslut måste fattas vid en överklagan. Det föreskrivs dock att myndighet har en skyldighet att meddela dig om ett mål förväntas bli väsentligt försenat (11 § förvaltningslagen [FL]). Då det tagit mer än 6 månader har du även en möjlighet att skriftligt kräva att myndigheten ska avgöra ärendet. Gör du det måste myndigheten fatta beslut inom fyra veckor eller i åtminstone ge ett särskilt beslut om varför de ännu inte kan fatta beslut i frågan (12 § FL). Som jag sa finns det dock ingen exakt tidsgräns, utan den tidsgräns som finns i art. 13 i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna säger endast att var och en har rätt till ett effektivt rättsmedel. Det är således en väldigt vagt uttryckt rättighet som gör det svårt att kräva något specifikt. Hoppas ändå att du fick svar på din fråga! Behöver du ytterligare hjälp kan du boka tid med vår juristbyrå här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Får man uttrycka sig hur som helst om en politiker?

2020-11-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! För en tid sedan såg jag en privatperson på Facebook kalla en socialdemokratisk politiker som då även var regeringsminister för ´´sossebimbo``, sharia häxa, fuling och mentalt handikappad. Han påstod också att politikern är känslokall och anklagade denna för att ha föreslagit politiska saker som kanske inte stämmer. Jag undrar om personens ord är inom yttrandefriheten, eller om den passerats så det blir brottsligt? Hade det förresten varit någon skillnad ifall denna privatperson också var en politiker istället? Mvh.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Till att börja med kan sägas att yttrandefriheten inte har någon skarp gräns på vad som faller inom respektive utanför yttrandefriheten. Yttrandefriheten innebär att medborgarna är tillförsäkrade frihet gentemot det allmänna att uttrycka sina tankar åsikter och känslor (2 kap. 1 § regeringsformen). Observera här att yttrandefriheten alltså främst gäller i förhållandet medborgare och stat. Det ger ingen oinskränkt rättighet att uttala sig hur man vill om andra personer. Vissa uttalanden är straffbelagda enligt brottsbalken (BrB). I det fallet du beskriver är det förmodligen så att personen gjort sig skyldig till något brott som faller under ärekränkning (5 kap. BrB). Pekar man ut någon annan som klandervärd eller brottslig kan i syfte att andra ska tycka illa om personen ska man dömas för förtal (5 kap. 1 § BrB). Är det fråga om ett uttalande som kan medföra allvarlig skada kan den som uttalade sig dömas till grovt förtal (5 kap. 2 § BrB). Så skulle kunna vara fallet om personen som uttryckt sig på sättet du beskriver har en plattform som kan ge stor spridning. Någon exakt bedömning är emellertid svår för mig att göra. Jag vill även nämna brottet förolämpning (5 kap. 3 § BrB). För att något ska anses som förolämpning ska meddelandet lämnas riktas till offret, vilket det inte har gjorts här. Att personen är politiker kan möjligtvis förmildra en del av brottet. Att politikern har föreslagit vissa saker har ett allmänintresse och kan därför vara försvarligt att sprida (även om det senare inte visar sig sant). Däremot uttryck som "shariahäxa" torde inte förmildras på grund av att personen är en offentlig person. Viktigt att förtydliga är att det är inte på grund av politikerns jobb som politiker som eventuellt kan göra det försvarligt, utan politikerns roll som offentlig person. Med vänliga hälsningar,

Ojämna veckor eller varannan vecka? Hur ska barnen bo?

2020-12-04 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Jag och barnens andra förälder är separerade sen några år och har barnen generellt varannan vecka.I år är det 53 veckor och jag har barnen ojämna veckor, vilket innebär att det blir vecka 53 och vecka 1 enligt mitt sätt att planera då jag vill fortsätta med ojämna veckor. Barnens andra föräldrar vill fortsätta med varannan vecka. Men det får ju konsekvenser att byta veckonummer i vissa sammanhang, arbetsupplägg, nya relationer med partner och vänner.Har ni nån rekommendation på hur vi löser detta, jag vill helst fortsätta med ojämna veckor?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om barnets boende, vårdnad och umgänge finns i föräldrabalken (FB) och det här hit jag hänvisar mina svar. I första hand är det upp till föräldrarna att själva försöka lösa frågan om umgänge och boende med barnet. Till exempel så kan även en före detta dom om boende åsidosättas genom att föräldrarna kommer överens om annat (6 kap. 14a § 2 st. FB). Det bästa är således om ni själva kan komma överens. Man kan även låta domstolen avgöra hur boendet ska se ut för barnet. Vid en sådan bedömning kommer "barnets bästa" vara avgörande. Med barnets bästa avses särskilt barnets behov av att umgås med båda föräldrarna. Barnet har även rätt att själv yttra sig i frågan och man tar hänsyn till barnets åsikter beroende på hur gammal barnet är (12 år är ett typiskt riktmärke för när barn får mer att säga till om, men är ingen absolut gräns) (6 kap. 2 a § FB). Innan man tar upp frågan i domstol kan man dock få hjälp av familjerådgivare (6 kap. 17 a § FB). Er hemkommun har nämligen en skyldighet att tillhandahålla familjerådgivning kring boende, umgänge och vårdnad (5 kap. 3 socialtjänstlagen). Som jag förstår det har ni inte tagit upp frågan om umgänge och boende i domstol tidigare. Om ni har det får ni se vad som föreskrivs i domen. Står det å ena sidan exempelvis "varannan vecka" bör detta respekteras, medan om det å andra sidan står "ojämna veckor" bör detta respekteras likväl. Om ingen dom finns sedan tidigare finns det rent juridisk inget "rätt eller fel". Min rekommendation blir således att ni först och främst försöker lösa det på egen hand. Hur ni lättast kan komma överens är snarare en fråga för en familjerådgivare att svara på. Därför rekommenderar jag er, om ni inte kan komma överens på egen hand, att vända er till er hemkommun för hjälp i frågan. Något som kan vara till stor hjälp i många fall. I sista hand, om ni inte heller kommer överens med hjälp av familjerådgivaren, får ni vända er till domstol som får avgöra frågan. Att få ett sådant beslut innan årsskiftet kan dock vara svårt. Hoppas frågan löser sig på bästa sätt för samtliga parter!Med vänliga hälsningar,

Har barnet danskt medborgarskap?

2020-11-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Har ett barn som är född 2015 före 1/4 automatiskt dubbla medborgarskap? Mamma svensk och pappa danskDe bor i Sverige och var inte gifta då barnet föddes och är nu skilda.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag först gå igenom det svenska medborgarskapet, för att sedan gå in på det danska medborgarskapet. Har barnet svenskt medborgarskap? Barnet får alltid svenskt medborgarskap om mamman är svensk medborgare (2 § lag [2001:82] om svenskt medborgarskap). Det innebär att barnet är svensk medborgare.Har barnet danskt medborgarskap? Enligt nu gällande dansk lagstiftning skulle barnet fått danskt medborgarskap då pappan är dansk medborgare (se här). Denna lag trädde i kraft 1 juli 2014 och gällde fram till det datum du efterfrågar (1 april 2015). Barnet skulle alltså kunna ha danskt medborgarskap enligt denna bestämmelsen. Mellan 1 februari 1999 och 30 juni 2014 gällde att barnet, om föräldrarna var ogifta och endast pappan var dansk medborgare, fick danskt medborgarskap endast om det föddes i Danmark. Föddes barnet i Sverige fick barnet således inte danskt medborgarskap vid födseln. Om föräldrarna gifte sig innan barnet fyllde 18 år (och sedan skiljde sig) förvärvade dock barnet danskt medborgarskap vid giftermålet (se då gällande lag här). Jag hittade dessutom ett enkelt dokument från det danska utlännings- och integrationsmyndigheten som förklarar den danska lagstiftningen på ett tydligt sätt som du kan använda dig utav. Du hittar det dokumentet här. Kan man ha dubbelt medborgarskap? Barnet kan ha dubbelt medborgarskap då både Danmark och Sverige tillåter detta. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Hur behandlas gåvor vid arvsfördelning?

2020-11-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga rörande en husförsäljning som min morfar (änkling) genomfört i början av oktober månad 2020. Min morfar är 82 år gammal.Huset såldes för ca 700 000 SEK i Norrland.Han har valt att ge 100 000 sek till sin dotter no 1 och 100 000 SEK till hennes barn no 1 och 100 000 SEK till hennes barn no2 (hans båda barnbarn). Min mamma (hans dotter no 2) dog för några år sedan och jag är hennes enda barn. Anledning till gåvorna: • För att dom hjälpt honom med försäljningen med huset och alla bestyr runt omkring.• Att dom under åren hjälpt honom med vardagliga ting, handling, matlagning, hus fix etceteraDom bröstarvingar min morfar nu har är dotter no1 och mig (hans 3:e barnbarn).Mina frågor lyder:1. Får man ge ett sådant stort belopp om 100 000 SEK (300 000 SEK) till den ena dottern och hennes barn utan att ta hänsyn till hans 3:e barnbarn (bröstarvinge) i detta fall?2. Inget gåvobrev är skrivet mig veterligen.3. Ses detta som ett förskott på hans arv?4. Inget testamente är skrivet vad jag vet. Om han avlider vad säger juridiken kring fördelning av hans innestående kapital? Han har ca 300 000 sek kvar på sitt konto.5. Han har på sikt tänkt att ge mig ett belopp (ej talat om nivån). Hur skall han tänka? Tack på förhand
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är således hit jag hänvisar mina svar. Hur fördelas arv? Till att börja med kan sägas att man ärver på grund av blodsband som utgångspunkt. Närmaste arvingar är arvlåtarens avkomlingar (s.k. "bröstarvingar"). Bröstarvingarna delar lika på arvet. Har någon bröstarvinge avlidit träder dess barn in och "var gren taga lika lott" (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att du träder in i din mammas ställe och har rätt till halva din morfars arv. Hur hanteras förtida gåvor? Det finns en presumtion som säger att det som din morfar ger till sina arvingar under sin livstid ska räknas som förskott på arv förutsatt att din morfar inte tydliggör att det inte ska röra sig om förskott (6 kap. 1 § ÄB). Det innebär att dina kusiner ska avräkna sitt förskott om din morfar avlider. Så om vi tar ditt fall och räknar blir det alltså som följer: Han hade 600 000 kr och har valt att ge sin ena gren ett förskott på 300 000 kr. Återstår gör alltså 300 000 kr. Din arvslott beräknas genom att man tar hans kvarlåtenskap (300 000) + förskottet (300 000) och dividerar med antalet barn (2). Man får då fram att din arvslott är 300 000 kr. Du ska således få de 300 000 kr som din morfar har kvar, medan din moster/morbror och hens barn inte får mer då de redan fått sitt arv i förskott (6 kap. 4 § ÄB). Eventuell gåva till dig Om din morfar väljer att ge en gåva till dig är det viktigt att han är medveten om att det han ger sina arvingar räknas som arv om han inte tydligt säger något annat. Han kan säga att gåvorna inte ska räknas av på arvet (likt ett testamente) och då kan arvingarna endast få ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). För att sammanfatta kan alltså sägas på dina frågor:1) Din morfar bestämmer själv över sin kvarlåtenskap, men han får inte kränka laglotten. 2 & 3) Om inget annat uttrycks av din morfar så räknas gåvorna som förskott på arv.4) Du får återstående 300 000 kr eftersom det utgör din grens arvslott enligt beräkningen ovan. Den andra grenen har fått sitt arv genom förskott.5) Det är viktigt att din morfar är medveten om att gåvor ses som förskott på arv om han inte uttryckligen säger något annat. Jag hoppas svaren varit tydliga och att du har fått en större förståelse kring hur lagen hanterar din situation. Behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att boka en tid med vår juristbyrå. Du kan göra det genom att klicka här eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Hur långt gäller ett vägmärke?

2020-11-12 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! jag har en fråga angående felparkering. Vid området där jag bor finns det två gator efter varandra, vid förta gatan finns en skylt där det är parkeringsförbud torsdagar. på gatan efter är det inte parkeringsförbud. skylten med parkeringsförbud sitter som jag nämnde tidigare precis vid början av första gatan. det är oklart var den första gatan slutar och vart den andra börjar. jag hade parkerat vid den första gatan och fick därför en p bot. det är extremt otydligt vart parkeringsförbudet slutar gälla. finns det nån specifik lag där det står hur långt ifrån en skyllt får sitta för att den ska gälla?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vägmärken gäller som huvudregel fram till nästa korsning. Vissa förbudsmärken gäller tills det framgår av ny skylt att de upphör. Att förbud mot parkering gäller fram till nästa korsning (eller tidigare om annat märks ut) framgår av 2 kap. 8 § vägmärkesförordningen (se C35). Vad som gäller för övriga vägmärken framgår var för sig i 2 kap. vägmärkesförordningen.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,