Arv vid arvsavstående respektive arvsavsägelse

2020-11-11 i Arvsavstående
FRÅGA |Angående arvMin biologiska farmor avled 2005. Min far tog inte emot något arv från henne då dom var i konflikt de sista åren.Farmor skiljde sig från vår biologiska farfar o var sen början av 60-talet omgift med den man som jag o min bror sett som "farfar" hela vårat liv. "Farfar" avled i år o har en bror. Inget testamente är skrivet.Det är nu dax för arvsskifte, som min "farfars" bror o hans fru har tagit hand om bouppteckningen själva - utan varken jurist eller bouppteckningsman.Hur delas eventuellt arv upp?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är hit jag hänvisar mitt svar. Jag kommer även att benämna din icke-biologiska "farfar" som bara "farfar" då din biologiska farfar inte är med i bilden och både du och din bror ser din icke-biologiska "farfar" som just "farfar". Hoppas detta är okej för dig.Arvsavsägelse eller arvsavstående För att besvara din fråga är det viktigt att först nämna dessa två begrepp. Har din far avstått från sitt arv till förmån för din farfar kallas detta arvsavstående. I så fall har din bror inte avsagt sig sin rätt till arv, utan han kan ärva då din farfar går bort (3 kap. 9 § ÄB). Har din far skriftligt avsagt sig sin rätt till arv är detta dock gällande mot hela arvsgrenen, alltså inklusive dig och din bror (17 kap. 2 § ÄB). Observera att arvsavsägelse måste ske skriftligt för att det ska vara gällande. Har din far gjort en arvsavsägelse blir således konsekvensen att ingen i er arvsgren kan ärva din farfar (om han inte testamenterat egendom till dig eller din bror). Fortsättningen av mitt svar fokuserar således på situationen att din far endast har avstått från arvet till förmån för din farfarHur fördelas arvet?Eftersom din farmor var gift då hon gick bort ärvde din farfar hennes kvarlåtenskap, dock endast med s.k. fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att i det fallet din far valde att inte få ut sin arvslott direkt, får han istället ta del av din farfars dödsbo (3 kap. 9 § ÄB). Förutsatt att din farmor och farfar inte hade något äktenskapsförord delades deras kvarlåtenskap lika vid din farmors bortgång. 50% av din farfars egendom är således sådant som han ärvt från din farmor. Din farmors barn ska då ärva hälften av kvarlåtenskapen efter din farfar, medan din farfars bror (som jag utgår ifrån är närmaste släkting till farfar) ärver den andra hälften. Hade din farmor och farfar något äktenskapsförord där det föreskrevs om enskild egendom, får man se på bouppteckningen efter din farmor för att avgöra hur stor andel av deras egendom som utgjorde farmors respektive farfars. Samma andel som utgjorde din farmors ska alltså hennes barn få del i av din farfars kvarlåtenskap. Hoppas du har fått svar på din fråga och att situationen löser sig! Jag vill dock avslutningsvis poängtera återigen att det är av avgörande betydelse huruvida din far gjorde ett arvsavstående eller en arvsavsägelse. Den bedömningen kan jag inte göra utan mer information. Vill du ha ytterligare juridisk hjälp rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Uppehållstillstånd på grund av barnafödsel

2020-11-10 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hejsan,Min sambo och jag väntar på tvillingar. Vi bor tillsammans dock har olika adress pga hon har inget tillstånd att vistas i rike, alltså hon har fortfarande ett aktivt utvisning beslut som inte ännu preskriberas, därför av säkerhetsskäl har hon sin adress på annat ställe. Frågan är : Hur anmäler jag, som är svensk, att jag är fader till barnen när de föds? Enligt lag så borde de vara svenska eftersom jag deras pappa är svensk och de är föda i Sverige.. Deras mamma får väl ansökan uppehållstillstånd genom anknytning till hennes svenska barn?Tack för info !
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om faderskap finns i föräldrabalken (FB) och regler om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen (UtlL). Det är alltså hit jag främst hänvisar mina svar.Hur registrerar du ditt faderskap? Faderskapet fastställs genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 § FB). En bekräftelse ska göras skriftligen av dig och bevittnas av två personer. Bekräftelsen ska även godkännas av socialstyrelsen. Socialstyrelsen har även ett utredningsansvar att du faktiskt är fadern genom att ta reda på att det är sannolikt att du är barnets pappa (1 kap. 4 & 5 §§ FB). Detta kan alltså förmodligen göras ganska enkelt.Barnets medborgarskap Barnet förvärvar svenskt medborgarskap om det föds i Sverige och en av föräldrarna är svensk medborgare (2 § lag [2001:82] om svenskt medborgarskap). Uppehållstillstånd Ett beslut om utvisning gäller i fyra år (12 kap. 22 § UtlL). Uppehållstillstånd kan dock meddelas om det framkommer nya omständigheter som innebär att det finns särskild anledning att bevilja uppehållstillstånd (12 kap. 18 § 3 p. UtlL). Vid en bedömning om det finns särskild anledning sägs det uttryckligen att man särskilt ska beakta konsekvenserna av att ett barn skiljs från sina föräldrar (12 kap. 18 § 5 st. UtlL). Min bedömning är således att din sambo bör få uppehållstillstånd. Dessutom finns det en säkerhetsventil som säger att uppehållstillstånd alltid ska ges om det strider mot svenska konventionsåtaganden. Här är det svårt för mig att göra en exakt bedömning, men rätten till familj finns stadgad i art. 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som är lag i Sverige (2:19 RF & lag [1994:1219]). Vill du ha ytterligare juridisk hjälp rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Störande buller från gym

2020-10-26 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Vi bor i ett lugnt villaområde där det i dagarna öppnat ett gym efter att några gamla fabrikslokaler har renoverats.De spelar musik väldigt högt och vi hör basen dunka tydligt i vårt hus.Ponera att vi går och pratar med ägarna men att det inte blir någon förändring, har vi några lagliga rättigheter på vår sida? Var vänder vi oss i så fall? Med vänlig hälsning,
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagarna jag kommer att hänvisa till i mitt svar är plan- och byggnadslagen (PBL) samt miljöbalken (MB). MiljöbalkenGym som spelar hög musik skulle kunna anses som miljöfarlig verksamhet då det orsakar störningar genom buller (9 kap. 1 § 3 p. MB). Dock är gym inte tillstånds- eller anmälningspliktiga, vilket innebär att de inte behöver söka något särskilt tillstånd för att få starta ett gym i miljöbalkens mening. Så länge inte gymmet utgör betydande olägenheter för människans hälsa behöver de alltså inte söka tillstånd. Dock om bullret blir så högt att det är fråga om betydande olägenhet, kan tillsynsmyndigheten i ert område ålägga gymmet att ansöka om tillstånd (9 kap. 6 a § MB). När man bedömer huruvida gymmet kommer att få tillstånd eller inte tar man hänsyn till ett antal faktorer (2 kap. MB). Här blir den viktigaste frågan den om lokaliseringsprincipen. Verksamhet ska nämligen placeras på sådan plats där det innebär minst intrång (2 kap. 6 § MB). Dock finns det även en rimlighetsavvägning som säger att ett sådant lokaliseringskrav måste ta hänsyn till den nyttan en omplacering ger i relation till kostnaden det innebär för gymmet (2 kap. 7 § MB). Det innebär att gymmet förmodligen kommer argumentera för att de vill ha ett lokalt gym som är lättillgängligt eftersom detta ger större intäkter. Gymmet kan då i så fall åläggas att till exempel inte spela musik över en viss decibel som ett villkor för att få driva verksamheten, men detta är något som tillsynsmyndigheten får avgöra. Vid bedömningen tar man hänsyn till vilket område det gäller. Villaområden får generellt sett tåla mer än hyres- och bostadsrättsområden.Plan- och byggnadslagenByggnaden som de har gymmet i har gjorts om från fabrik till gym. För att få ändra användningen av en byggnad krävs det bygglov (9 kap. 2 § PBL). Har de inte fått något bygglov kan de åläggas att söka sådant (11 kap. 17 § PBL) eller att riva byggnaden (11 kap. 21 § PBL). De kan även åläggas byggsanktionsavgift (11 kap. 51 § PBL). Vart vänder ni er?Om ägarna till gymmet fortsatt spelar så hög musik att det innebär olägenhet för er kan ni anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten är oftast kommunen i första hand. Det är tillsynsmyndigheten som ansvarar för att miljöbalkens regler följs. Detta ska dem göra på eget initiativ eller på anmälan i den utsträckning det är nödvändigt (26 kap. 1 § MB). Den eventuella påföljden för gymmet som jag ser det är att de åläggs villkor för att få bedriva sin verksamhet, till exempel att inte spela musik över en viss ljudnivå mellan vissa timmar på dygnet. Bedömningen är dock väldigt beroende på vilken typ av område det är och i vilken utsträckning tillsynsmyndigheten bedömer att störningar "får tålas", vilket gör det svårt för mig att göra en säker bedömning utan att veta mer.Det bästa är såklart om ni kan prata med ägarna och att de är förstående för situationen. Jag hoppas att situationen löser sig på ett bra sätt för er! Behöver ni ytterligare hjälp är ni varmt välkomna att kontakta vår juristbyrå. Ni kan boka tid genom att klicka här, eller ring oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Begära avgörande av myndighet

2020-10-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Handläggningstiden är för närvarande 38 månader för ansökan om svenskt medborgarskap. Kan man ansöka om att beslutet fattas efter 6 månader enligt Förvaltningslagen? Kan Migrationsverket avslå ansökan i det fallet om den sökande uppfyller alla krav för att bli svensk medborgare?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Precis som du säger finns regler om myndigheters förvaltning i förvaltningslagen (FL) och det är hit jag hänvisar mitt svar. En enskild kan begära att en fråga ska avgöras av en myndighet i första instans om detta inte gjorts inom sex månader. Ett sådant avgörande ska då göras inom fyra veckor, eller så kan myndigheten avslå begäran (12 § FL). Med att "avslå begäran" menas att myndigheten kan avslå begäran om att det ska avgöras inom fyra veckor, inte att myndigheten avslår ansökan som sådan. Det finns även en skyldighet för myndigheten att, om de bedömer att avgörandet kommer ta tid, meddela den enskilda om detta (11 § FL). Det har myndigheten gjort i och med att de informerat om att handläggningstiden är 38 månader. I det här fallet kommer alltså myndigheten i ett särskilt beslut avslå din begäran om att ärendet ska avgöras inom fyra veckor med motiveringen att handläggningstiden är 38 månader samt att de har informerat om detta. Beslutet ska även motiveras med lagrum som använts etc. (32 § FL). Sammanfattningsvis kan sägas att det är inte helt enkelt att skilja mellan de olika bestämmelserna, men förenklat kan man säga att migrationsverket ska meddela dig om att handläggningstiden är lång (11 § FL). När du sedan begär att myndigheten ska avgöra ansökan inom fyra veckor (12 § FL) kommer de avslå denna begäran, men de kommer inte avslå ansökan om medborgarskap, utan den ansökan kommer att provas efter 38 månader som vanligt. Hoppas du förstår min förklaring. Med vänliga hälsningar,

Gift med svensk medborgare - kan jag få permanent uppehållstillstånd?

2020-11-10 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag har bott i Sverige 5 år. Haft uppehållstillstånd två år för asyl. Jag är gift med en svensk medborgare. Jag studerar svenska och behöver förnya mitt uppehållstillstånd i september. Kan jag få permanent uppehållstillstånd?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan bli permanent om du är gift med en person som är svensk medborgare och du har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst två år (5 kap. 16 § UtlL). Undantaget från detta gäller endast om den som du åberopar anknytning till har beviljats uppehåll som flykting eller alternativt skyddsbehövande (8 § begränsningslagen). I ditt fall är personen du har gift med svensk medborgare och du bör därför kunna få permanent uppehållstillstånd. Med vänliga hälsningar,

Möjlighet att säga upp tidsbegränsad anställning

2020-10-29 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Skrev kontrakt med chefen om att jobba en viss period på två månader. Men fick därefter inte jobba den lovade perioden. Är det lagligt för chefen att säga upp den perioden när båda delarna skrivit under ett tillfälligt anställningsbevis med både datum och sluttid jag skulle arbetat? Har jag rätt till någon ersättning för timmarna jag inte fått arbeta?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar anställningsskyddet för arbetstagare och det är alltså hit jag hänvisar mitt svar. En tidsbegränsad anställning upphör då anställningstiden går ut, eller då arbetet är slutfört (4 § 2 st. LAS). Huvudregeln är att en sådan inte kan avslutas i förväg genom uppsägning, endast genom avskedande. Om det däremot står i anställningsavtalet att avtalet gäller "dock längst till och med" eller liknande formulering kan det sägas upp. Som jag förstår det är det dock en tydlig start- och sluttid för anställningsavtalet i det här fallet. Det innebär att så länge inte grund för avskedande föreligger kan din chef inte säga upp dig. Som jag förstår din fråga föreligger inte grund för avskedande. Om du sägs upp utan saklig grund ska uppsägningen förklaras ogiltig om du önskar (34 § LAS). Det finns dock risk för att din anställningsperiod redan har gått ut, vilket gör denna bestämmelsen ganska verkningslös för dig i så fall. Dock finns det en regel om skadestånd som säger att en arbetsgivare som bryter mot LAS ska betala lön och anställningsförmåner som du skulle haft rätt till samt även ersättning om du lidit någon annan skada på grund av uppsägningen (38 § LAS). Det finns dock en preskriptionstid på två veckor när det gäller din rätt att återfå din anställning och du måste meddela din arbetsgivare inom den här tiden om du önskar få din anställning tillbaka (40 § LAS). Preskriptionstiden för skadeståndet är emellertid längre, nämligen fyra månader (41 § LAS). Om du inte underrättar din arbetsgivare inom den angivna tiden förlorar du din rätt (42 § LAS). Min rekommendation är att du kontaktar ditt fackförbund om du är medlem i ett sådant som kan hjälpa dig. Vill du ha ytterligare juridisk hjälp rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Räknas sambos studiemedel in vid beräkning av försörjningsstöd

2020-10-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har ett dilemma. Min sambo har inte arbetat på ca 10 månader. Han har aktivitetsstöd för tillfället men det är oklart när det försvinner. Tanken blir då att han för söka om försörjningsstöd hos socialtjänsten senare. Läste däremot att dem kan komma att tvinga mig att försörja sambon om ekonomin råder. Jag själv är heltidsstudent med studielån och jobbar ca 4 dagar i månaden. Kan dem komma att tvinga mig att försörja sambon även om jag lever på studielån?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om försörjningsstöd finns framförallt i socialtjänstlagen (SoL) och det är hit jag kommer att hänvisa mina svar.Den som inte kan tillgodose sina behov själv eller på annat sätt har rätt till försörjningsstöd (4 kap. 1 § SoL). Med uttrycket "på annat sätt" räknas sambo med. Man tar hänsyn till sambons ekonomiska situation redan från första dagen ni anses vara sambos (RÅ 1995:48). Ni anses vara sambos när ni bor tillsammans i ett parförhållande (1 § sambolagen). Därmed kommer man ta hänsyn även till din ekonomiska situation när man bedömer huruvida din sambo har rätt till försörjningsstöd eller inte. Om du har besparade pengar så ska dessa användas innan försörjningsstöd kan fås, även om dessa besparingar hänför sig från studiemedel (HFD 2017 ref. 26).När socialstyrelsen räknar ut om man har rätt till försörjningsstöd tar de alltså hänsyn till hela hushållets inkomster. Försörjningsstödet finns till för att alla ska uppnå "skälig levnadsnivå" (4 kap. 1 § 4 st. SoL). Vad som är skälig levnadsnivå avgörs utifrån en riksnorm. Kan ni uppnå skälig levnadsnivå utan försörjningsstöd så kommer din sambo inte ha rätt till stöd. Kan ni inte uppnå skälig levnadsnivå kommer din sambo ha rätt till försörjningsstöd. När man räknar ut detta är min bedömning av lagen att man även kommer räkna med de studiemedel du erhåller.Du kan göra en provberäkning på om din sambo har rätt till försörjningsstöd på socialstyrelsens hemsida här.Jag hoppas du fått svar på din fråga och att er situation löser sig. Behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Rätt till umgänge med sitt barn

2020-10-24 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej min make och hans ex har en son på 8 år tillsammans och dom har varit skilda och legat I tvist sen sonen föddes. För ett år sedan gick föräldrarna till domstol och kom överens om att pojken skulle bo och gå i skola hos mamman och pappan skulle ha umgänge varannan helg samt lov. När överenskommelsen gjordes så bodde båda föräldrarna på samma ort men mamman visste att pappan snart flyttar till annan ort 16 mil ifrån pga arbete och tycke att detta var okej och var införstådd med att barnet snart skulle börja åka buss och tåg själv mellan mamman och pappan.Umgänget funkade ett tag så länge pappan hade vägarna förbi orten där mamman bor och kunde hämta upp pojken eller om pojken kunde åka mellan destinationerna med någon släkting. När pappan köpt pojken en telefon och tränat med pojken att åka tåg för att försäkra sig om att pojken fixar resan själv så vägrar plötsligt mamman skicka pojken med tåget, köpa biljett eller skjutsa honom till tåget eller låta någon annan skjutsa pojken till tåget och säger att det är upp till pappan att hämta honom med bil om han vill att umgänget ska bli av. Mamman har en kortare sträcka att köra barnet till tåget och har dessutom inget arbete att förhålla sig till.I domen från tingsrätten så framkommer ingen överenskommelse om att pappan ska hämta barnet med bil vid umgänget eller att mamman är fri från ansvar. Så min fråga är vad gäller? Kan mamman hålla pappan från umgänge med den gemensamma sonen trots domen I tingsrätten?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I din fråga framgår det inte om det är gemensam vårdnad eller inte vilket kan påverkar svaret något. Reglerna om umgänge, boende och vårdnad finns i föräldrabalken (FB) och främst i 6 kap. FB. Här stadgas en viktig utgångspunkt när det gäller barn, nämligen att barnets bästa ska vara avgörande. Med barnets bästa presumeras detta vara att umgås med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB). Som jag förstår det bor barnet hos mamman och har endast umgänge med pappan. Föräldrarna kan själva skriftligt avtala om boende och, om det godkänns av socialnämnden, ska detta avtalet gälla istället för domen (6 kap. 14 a § FB). Här är ju dock föräldrarna inte överens, varför de förmodligen inte heller kommer att nå en överenskommelse. Dock finns det även bestämmelser om just umgänge. Här stadgas att barnet har en rättighet att umgås med den förälder som den inte bor med (6 kap. 15 § 1 st. FB). Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att detta ska kunna ske (6 kap. 15 § 2 st. FB). Mamman är skyldig att lämna upplysningar om barnet till pappan för att främja umgänget, till exempel förslag på hur de ska kunna träffas (6 kap. 15 § 3 st. FB). Även här kan föräldrarna själva avtala om umgänget under samma förutsättningar som för boendet, men förutsättningarna i det här fallet ser inte ut som att föräldrarna kommer att komma överens (6 kap. 15 a § 3 st. FB). Mamman har en skyldighet att även hon bekosta resorna som krävs för att barnet ska få umgås med sin pappa (6 kap. 15 b § FB). Sammanfattningsvis kan alltså sägas att mamman har en skyldighet att underlätta för att umgänget med pappan ska kunna fungera. Om mamman till exempel är orolig för att barnet reser själv är det något som pappan å sin sida måste ta hänsyn till. De får då försöka komma överens om hur umgänget ska ske, men barnet har en rättighet att umgås med sin pappa enligt domen och mamman måste vara samarbetsvillig för att detta ska ske. Kan de inte komma överens rekommenderar jag er att vända er till kommunen som har en skyldighet att erbjuda samarbetssamtal för att föräldrarna ska kunna komma överens (5 kap. 3 § socialtjänstlagen & 6 kap. 18 § FB). Hoppas er situation löser sig på ett bra sätt. Behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag er att vända er till vår juristbyrå genom att boka en tid här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,