Straffet för en vuxen vid sexuellt umgänge med 12 årig flicka

2021-06-27 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |HejMin son är 21 år och haft en del drogproblimatik, har adhd och add, Han chattade med en 12 årig flicka och dom fattade tycke för varandra. Situationen blev att dom hade intimt umgänge och träffades på nätterna.Bor en par mil ifrån varandra, sonen har bil och körkort. En natt blev min son misshandlad av mamman och pappan till tösen. Ingen av dom förstår allvaret i detta utan träffades igen. Då hotade pappan att ha ihjäl min son. Oavsett sociala medier, säger till att blocka henne/ honom så kan dom alltid nå varandra. Sonen får dock en chans till, nästa gång anmäls han.Hur ska vi föräldrar få honom att förstå attt det är olagligt. Har ni några tips, råd.Ha det så bra
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barnDå din son är 21 år gammal och flickan 12 år innebär det att han begår ett brott ifall han har sexuellt umgänge med flickan. I det fallet att de genomfört samlag eller annan sexuell handling som är jämförbar med samlag, kan sonen dömas till fängelse i lägst två år och högst sex år, 6 kap 4 § 1 stycket brottsbalken (1962:700) (BrB). Är brottet med hänsyn till omständigheterna att räknas som mindre grovt, kan han i stället dömas för sexuellt utnyttjande av barn i högst fyra år, 6 kap 5 § BrB. StraffetOm sonen genomfört de sexuella handlingarna med flickan efter att han fyllt 21 år innebär det att den s.k. ungdomsrabatten inte längre är aktuell att tillämpa. Han kommer således att behandlas som en "vuxen" avseende påföljden vid en eventuell fällande dom. Vid påföljdsbestämningen för våldtäkt mot barn råder en presumtion för fängelse (om gärningsmannen är vuxen) eftersom brottets straffminimum om två år är så högt. Om han dessutom haft sexuellt umgänge med flickan flera gånger vid olika tillfällen, blir straffet längre.Det som därmed skulle kunna vara aktuellt att förklara för sonen är de eventuella straffrättsliga konsekvenserna av hans handlande. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till, med vänliga hälsningar

Är egendom man tog med sig in i hushållet enskild egendom?

2021-05-27 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Vid en skilsmässa. Det finns äktenskapsförord som gäller all enskild egendom, men min fråga är. Allt jag tog med mig in i hushållet, är det min enskilda egendom? Eller är det giftorätt?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enskild egendom och giftorättsgodsHuvudregeln är att all makens egendom är giftorättsgods så länge egendomen inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Vad som är enskild egendom är enligt 7 kap. 2 § ÄktB: 1. egendom som gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord, 2. egendom som maken fått i gåva av någon annan än den andra maken med villkoret att det ska vara den mottagande makens enskilda, 3. egendom som maken fått genom testamente med villkoret om att det ska vara mottagarens enskilda egendom4. egendom som maken fått i arv och som enligt testamentet är mottagarens enskilda egendom5. egendom som maken fått genom förmånstagare till exempelvis en livförsäkring.Vidare föreskrivs i 7 kap. 3 § 1 stycket ÄktB, att makarna kan genom äktenskapsförord bestämma om egendom ska vara hans eller hennes enskilda egendom. I 7 kap. 3 § 2-3 stycket ÄktB, föreskrivs formkraven, äktenskapsförordet ska vara skriftligt och undertecknat av båda parterna och sedan registreras hos Skatteverket. SammanfattningsvisSom jag förstår det har ni ett äktenskapsförord som föreskriver att all eran respektive egendom ska vara enskild egendom. I det fallet så är den egendom som du tog med dig in i hushållet din enskilda egendom enligt 7 kap. 2 § 1 punkten ÄktB. Detsamma gäller om ert äktenskapsförord föreskriver exempelvis att din egendom du hade innan äktenskapets ingående ska vara din enskilda egendom. Om det är så att ni inte har ett äktenskapsförord som föreskriver att egendomen ska vara din enskilda, så kommer egendomen du tog med dig in i hushållet att utgöra giftorättsgods, 7 kap. 1 § ÄktB. Det avgörande är alltså vad exakt ni har skrivit i äktenskapsförordet. Hoppas du fått svar på din fråga, Mvh

Är det möjligt att få ensam vårdnad när ena vårdnadshavaren ägnar sig åt kriminalitet?

2021-05-25 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag vill söka ensam vårdnad för jag känner inte mig trygg i att min son ska vara hos sin pappa då dom har nyligen hittat droger i hans bostad delvis bil igen. Han är ute väntan på dom. Han kom ut för 1.5 år sen och då satt han för grov narkotikabrott i 3 år och 10 månader. Det var då ja bestämde mig för att lönna honom. Han satt även inne när jag födde vår son. Han lovade att inte börja igen och ha kontakt med sin son. För jag sa att ja kommer söka ensam vårdnad om han gör om det igen. Nu är vi här igen och går inte att kommunicera med honom och han är hotfull och aggressiv. Jag vågar inte lämna min son där över helgen eftersom han suttit häktad i över en månads tid. Han är oansvarig och självisk och tänker inte alls på sin son och försökte inte kontakt för än några dagar efter för att prata med sin son. Men varje gång vi bestämt tid så ringer han inte utan han ringer på kvällarna när vår son lagt sig. Jag vet inte hur ja ska ta mig till. Vill gärna att han ska ha kontakt med sin son men jag är rädd att vår son ska fara illa och bli skadad och att något ska hända.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ansöka om ensam vårdnadDet är möjligt att på begäran av en vårdnadshavare ansöka hos tingsrätten om en förändring i vårdnaden, 6 kap. 5 § 1 stycket föräldrabalken (1949:381) (FB). Vid rättens bedömning av om vårdnaden ska vara gemensam eller förordnas åt en av vårdnadshavarna ska föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet särskilt beaktas, 6 kap. 5 § 2 stycket FB. När rätten ska besluta om vårdnaden är utgångspunkten för bedömningen barnets bästa, 6 kap. 2 a § FB. Förutsättningarna för rätten ska förordna om gemensam vårdnad är att ni som föräldrar ska kunna ha ett konfliktfritt samarbete i frågor som rör eran son. Det innebär däremot inte att ni alltid måste tycka lika om frågor som rör sonen, men era meningsskiljaktigheter får inte drabba eran son negativt. I ditt fall vill du ha ensam vårdnad, det vill säga du motsätter dig gemensam vårdnad. Om du således ansöker om förändring i vårdnaden så kommer de omständigheter som du åberopar att bedömas av rätten utifrån eran sons bästa. Det vill säga omständigheterna som föranleder att du inte tycker att ert samarbete fungerar väl, exempelvis hans kriminalitet, hans hotfullhet och aggressivitet kommer att bedömas i frågan om det ligger i er son bästa intresse att ni ska ha fortsatt gemensam vårdnad eller någon av er ska förordnas att ha vårdnaden själv. I det fallet att du märkt att er son har drabbats negativt av din och pappans relation och samarbete rörande vårdnaden, kan det vara en faktor som talar emot gemensam vårdnad. Vidare kan en faktor som talar för att du ska ha ensam vårdnad vara om du blivit utsatt för våld, hot, eller trakasserier av pappan. Det grundar sig i att det i allmänhet anses vara i barnets bästa intresse att den föräldern inte har del i vårdnaden eftersom det inte är givet att barnet isåfall får den omsorg och tryggheten som barnet bör ha inom ramen för en gemensam vårdnad (prop. 2005/06:99 s. 51).Värt att nämna är att det är i allmänhet svårt att få till ensam vårdnad eftersom en utgångspunkt dessutom är att det ligger i barnets bästa att ha en god och nära relation med båda föräldrarna, 6 kap 2 a § 2 stycket FB. Det innebär att även om du får ensam vårdnad kan pappan möjligen ändå ha rätt till umgänge med sonen. Avslutningsvis beroende på hur gammal och mogen eran son är, kan även hans åsikt beaktas vid bedömningen om hur rätten ska bedöma vårdnaden, 6 kap. 2 a § 3 stycket FB. I regel brukar det röra sig om barn som är 12 år och äldre som anses vara mogna nog för att deras åsikt bör beaktas av rätten. Avslutande kommentarDet är svårt för mig och säga exakt vad dina möjligheter är för att få igenom ensam vårdnad. Däremot utifrån informationen finns det en del saker som talar för att du skulle kunna få ensam vårdnad. Som nämnt är det dock inte säkert eftersom det är många olika bedömningar och omständigheter som beaktas. Hoppas du fått svar på dina frågor och lycka till!Mvh

Var går gränsen för olaga hot?

2021-05-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vart går gränsen för hit olaga hot tex akta dig nästan framme eller jag ska se till allt tas från dig eller putta någon med bäbis i famnen eller sparka någon som e tidigt gravid eller slå sönder saker i ens närhet eller kasta saker som kan göra ont eller inte i ansiktet eller skicka sms fast man påtalat att sluta.. Har ej polis anmält pga rädsla för eskalerande beteende och vissa av ovannämnda är äldre 2 år händelserna... Har ensam vårdnad och vill bara leva i fred utan ögonen i nacken.. Har själv uttalat hot mot personen att om han ej slutar så kommer vissa saker ske. Har varit tyst och inte svarat och block at och varit vänlig men ingen effekt han vägrar låta mig vara och har erfarenhet av polis skyddat boende kontakt förbud och inga påföljder i ett tidigare förhållande därför vågar ej anmäla för ord mot ord och har ej vågat berätta om misshandeln för de skamligt och har Inte bevis bara dagbok och några foton om han ej har hackat in på mitt konto...
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olaga hot Förutsättningarna för att en gärning objektivt sett ska vara uppfylld för ett olaga hot är att "någon hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid", 4 kap. 5 § brottsbalken (1962:700) (BrB). Det krävs alltså att hotet innefattar en brottslig gärning och att sättet som hotet framförs på uppfattas som allvarligt av dig. Det vill säga att du känner allvarlig rädsla till följd av hotet för din egen säkerhet, någon annans säkerhet eller din egendom etc. "Akta dig, jag är nästan framme" eller "jag ska se till att allt tas ifrån dig" innefattar inte tydligt vilken typ av brottslig gärning det är frågan om. Däremot så omfattas även s.k. förtäckta hot av bestämmelsen, vilket innebär att det kan räcka med att en brottslig gärning antyds på något sätt i hotet. I ditt fall innefattar den brottsliga gärningen eventuellt någon form av våldsbrott, "akta dig", eller tillgreppsbrott "jag ska se till att allt tas ifrån dig". Men jag vill poängtera att det inte är säkert att uttalandena uppfyller kraven på att innefatta en brottslig gärning, man måste som nämnt kunna antyda den brottsliga gärningen från hotet. I ditt fall är det svårt för mig att utläsa exakt vad den brottsliga gärningen är utifrån citaten. Det andra kravet, "ägnat att framkalla allvarlig rädsla för den hotades eller annans säkerhet", innebär som nämnt att du måste tagit hotet på allvar, hotet från din synvinkel var allvarligt menat och det finns risk enligt din mening att det kommer förverkligas. Brottet som hotet innefattar ska även vara av viss svårighetsgrad, det vill säga att hotet ska skapa lidande för dig, allvarlig rädsla. Det är till exempel i regel inte tillräckligt att hota om ringa våld å person eftersom det i allmänhet inte skulle framkalla tillräckligt lidande (SOU 2016:7 s. 321). MisshandelAtt sparka på någon skulle kunna uppfylla kraven på en misshandel. "Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta", 3 kap. 5 § BrB. Det vill säga att sparka på någon så att personen åtminstone får smärta av sparken är objektivt sett en misshandel. Vidare krävs att gärningspersonen haft s.k. uppsåt till alla brottsrekvisit. Alltså att han åtminstone varit likgiltig till faktumet att han 1) sparkat, och 2) att det har orsakat smärta samt 3) att han vet att han sparkar någon annan. Att sparka på någon som är gravid bör vidare föranleda att brottet utgör misshandel av normalgraden. Att kasta något i ansiktet på någon annan så att det orsakar smärta kan på liknande sätt uppfylla kraven på en misshandel alternativt ringa misshandel. Det är däremot inte helt enkelt utifrån den korta informationen att göra en helt säker bedömning på vilken svårighetsgrad brotten skulle kunna ha. OfredandeAtt knuffa någon eller kasta saker på någon kan uppfylla kraven för ett ofredande, 4 kap 7 § BrB. Där föreskrivs "den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms om gärningen är ägnat att kränka den utsattes frid på kännbart sätt för ofredande". Utöver att de objektiva rekvisiten är uppfyllda, t.ex. fysiskt antastar någon annan genom att knuffa, krävs att gärningen är ägnat att kränka din frid på ett kännbart sätt. Det vill säga det viktiga är att du upplevde exempelvis knuffen som kränkande. SkadegörelseAtt förstöra eller skada någon annans egendom kan utgöra brottet skadegörelse, 12 kap 1 § BrB. Om personen i fråga har förstört en del av din egendom och du har lidit skada för det, uppfylls brottet skadegörelse objektivt. Som ovan krävs därutöver att personen har haft uppsåt i förhållande till gärningen. Utifrån din information framgår inte exakt vad personen gjort sönder m.m., det är därför svårt att göra en helt korrekt bedömning även här. PreskriptionDu skriver att några av gärningarna skedde för mer än 2 år sedan, det innebär att brotten som eventuellt utgör ofredande skulle kunna vara preskriberade, eftersom ofredande har ett maxstraff på 1 års fängelse, vilket innebär att brottet preskriberas efter 2 år från att gärningen ägde rum, 35 kap. 1 § 1 punkten BrB. Detsamma gäller för eventuella misshandelsbrott som är ringa, eftersom ringa misshandel har ett maximistraff på högst sex månader, vilket innebär att även det brottet preskriberas efter 2 år. Anmäla?Det som du har blivit utsatt för skulle kunna utgöra misshandel, olaga hot, skadegörelse m.m och många av brotten är inte preskriberade. Det jag således skulle göra, om du känner att du vill det, är att göra en polisanmälan. Att du har dokumenterat händelserna i en dagbok samt tagit foton på skador m.m kommer mest troligast att kunna användas som stödbevis utöver din redogörelse för vad som har hänt. Det är således användbart att du har skrivit upp vad som har hänt och tagit bilder, eftersom det kan stödja din berättelse. Det behöver således inte vara något negativt att du inte har berättat för flera personer om vad du blivit utsatt för. Däremot är det inte säkert att bevisen kommer räcka till, men det är svårt för mig att göra en korrekt bedömning av bevisläget utifrån din information. Avslutningsvis vill jag bara beklaga det du blivit utsatt för. Jag hoppas vidare att du har fått svar på dina frågor samt ett varmt lycka till!Mvh

Rätt för särkullbarn att ta del av egendom från bonusförälder

2021-06-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan.Min far avled pga covid-19 och han har 4 barn sedan tidigare.Och under tiden Pappa levde så köpte min mamma en stuga som hon själv betala samt står ensam på kontraktet. Nu kräver min bror från min fars sida att hon ska sälja den för att han vill ha ut sitt arv.Ingår verkligen den stugan i arvet för honom då min mor inte är hans mamma, utan vi har bara gemensam pappa.För detta tar kål på min mamma.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bodelning efter make/makas dödDet framgår inte av den fråga ifall din mamma och pappa var gifta, jag kommer utgå från att så är fallet. När ena maken/makan avlider ska en bodelning först göras innan arvet från din far ska fördelas. Det som kommer ingå i bodelningen är din mammas och pappas s.k. giftorättsgods, 10 kap 1 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). All egendom som inte har gjorts till enskild egendom genom t.ex. testamente eller äktenskapsförord ingår i bodelningen, 7 kap 1 § och 7 kap 2 § ÄktB. Det innebär för din mammas del att om hon inte har gjort huset till sin enskilda egendom genom t.ex. ett äktenskapsförord, kommer huset att ingå i bodelningen. Det spelar i så fall ingen roll att det är din mamma som betalat stugan och äger stugan. Vid bodelningen får hon däremot dra av eventuella skulder hon har för huset. När bodelningen är klar, ska giftorättsgodset delas lika mellan makarna, 9 kap 1 § ÄktB. Därefter ska din pappas del av giftorättsgodset plus eventuell enskild egendom fördelas mellan dig och dina syskon. Då dina halvsyskon är s.k. särkullbarn har de rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1 § 1 stycket ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Du får däremot vänta tills din mammas bortgång (förutsatt att dina föräldrar var gifta). Det som dina syskon kan kräva är alltså deras andel av din pappas arv (¼ var), det innebär att din mamma inte behöver sälja huset utan är skyldig att enbart ge syskonen deras andel av din pappas kvarlåtenskap. Hoppas du fått svar på din fråga annars får du gärna ställa ännu en fråga, med vänliga hälsningar

Går det att begära ut en ljudfil från ett vittnesförhör?

2021-05-26 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Jag var med i en rättegång som vittne för cirka 2 år sedan (2019 hösten). Jag har läst om att vittnesmål ofta spelas in och att dessa är offentliga handlingar enligt det jag läst. Vet ni var jag skulle kunna hitta detta vittnesmål?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna handlingarDomstolen är en myndighet vilket innebär att du har möjlighet att begära ut s.k. allmänna handlingar från domstolen så länge dem inte är belagd med sekretess, 6 kap. 4 § offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Vad som är en allmän handling regleras i 2 kap 4 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF). Där föreskrivs att en allmän handling är sådan som förvaras hos en myndighet och som enligt 9 § eller 10 § i TF är att anses som inkommen till myndigheten eller upprättad hos myndigheten. 2 kap. 10 § 2 stycket 2 punkten TF föreskriver att domar och andra beslut som har avkunnats och expedieras, samt protokoll och andra handlingar till sådan beslut är en upprättad handling när beslutet avkunnats eller expedierat. Det betyder alltså att ljudfiler från rättegången även är att anses som en allmän handling när domen är meddelad. Problematik med ljudfilerDet som kan vara problematiskt i ditt fall är att ljudfiler från rättegångar i tingsrätten inte sparas särskilt länge innan de arkiveras. Det beror på att ljudfilerna från vittnesförhör etc. sparas i syftet att kunna användas vid en eventuell överklagan för att i det fallet kunna spelas upp på nytt i hovrätten. Det innebär alltså att tingsrätten i vanliga fall arkiverar ljudfilerna när överklagandetiden gått ut, vilket rör sig om några veckor. För din del betyder det troligast att filerna är arkiverade. Det som du kan begära ut istället är protokollet från ditt vittnesförhör. Vad ska du göra?Det du kan göra är att kontakta den domstol där rättegången utspelade sig via mejl eller telefon och säga att du vill begära ut protokollet (alt. testa att begära ut ljudfilerna för att se om de finns kvar) från ditt vittnesförhör i den specifika rättegången du var med i. När domstolen har tagit emot din begäran kommer de att göra en sekretessprövning för att se om handlingen är belagd med sekretess och hindrar att du får ta del av handlingar. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh

Vem ärver livförsäkring?

2021-05-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag och min sambo bor tillsammans och har hennes son varannan vecka. Tillfaller hennes livförsäkring barnets pappa eller mig ? För försäkringen ska väll ändå gå till sonen och inte delas ut till mig/fader ? Hur funkar det ?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Livförsäkring och förmånstagareDet korta svaret på din fråga är att det beror om och isåfall vem din sambo har skrivit in som förmånstagare på sin livförsäkring. Den person som hon eventuellt har skrivit in som förmånstagare på livförsäkringen kommer vid hennes dö direkt att få tillgång till livförsäkringen och livförsäkringen kommer således inte att ingå i hennes kvarlåtenskap, 14 kap. 7 § 1 stycket försäkringsavtalslag (2005:104) (FAL). Om det är så att du är inskriven som förmånstagare och det skulle leda till ett oskäligt resultat för hennes son (bröstarvinge), kan förordnandet jämkas och helt eller delvis tillfalla sonen istället för dig. Vid den eventuella prövningen beaktas omständigheterna vid förordnandet och bröstarvinges ekonomiska förhållanden, 14 kap. 7 § 2 st. FAL. Legala arvsordningen I det fallet att din sambo inte har skrivit in någon särskild förmånstagare i sin livförsäkring kommer beloppet vid hennes död att ingå i hennes dödsbo och fördelas enligt de allmänna reglerna i ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Det innebär isåfall att hennes son kommer att ärva hennes kvarlåtenskap om det inte finns något testamente, 2 kap. 1 § ÄB. Det vill säga varken du eller barnets pappa kommer att ärva sambons kvarlåtenskap eftersom sambos inte ärver varandra och inte heller f.d. makar. SammanfattningDet som är avgörande är om din sambo skrivit in någon som förmånstagare till sin livförsäkring. I det fallet kommer den som är förmånstagare som huvudregel att tilldelas beloppet i försäkringen direkt, det vill säga vid sambons död är huvudregeln att förmånstagaren får ut hela beloppet direkt eftersom försäkringen inte kommer ingå i hennes dödsbo. Om sambon inte har skrivit någon särskild förmånstagare, kommer sonen vid sambons död att tilldelas försäkringen enligt den legala arvsordningen (om det inte finns något testamente som säger något annat).Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Kan man adoptera en vuxen i avsikt att denne ska ärva ens kvarlåtenskap?

2021-04-23 i Adoption
FRÅGA |Jag heter X och är 80 årJag har inga barn. Min fråga är. Min frus kusin har tagit hand om sin mans dotter ( kusinen man är död) .Hon lever ensam vad jag vet i dag och har inga barn. Hon är alltså vuxen.Eftersom jag inte har några egna barn och när jag går bort så blir det huggsexa om allt som jag efterlämnar.Det jag frågar om har jag aldrig pratat med någon om. Men skulle ja kunna adoptera denna flicka som bor hos min frus kusin. Och hon ärver mina tillgångar. Som sagt ingen har jag pratat med utan det är bara en tanke.Mvh. X
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Adoption av vuxenFör att adoptera en person som har fyllt 18 krävs att det finns särskilt anledning med hänsyn till det personliga förhållandet mellan dig och hon som du vill adoptera. Vidare krävs att adoptionen i övrigt är lämplig, 4 kap 4 § 1 stycket föräldrabalken (1949:381) (FB). Vid den här bedömningen ska det särskilt beaktas om du har uppfostrat hon du vill adoptera eller att adoptionen är avsedd att bekräfta en relation motsvarande den relation som barn och förälder i allmänhet har, 4 kap 4 § 2 stycket FB. Utifrån din information framkommer det inte om du har någon sådan relation till tjejen som du vill adoptera. Syftet med adoptionen verkar vara att du vill att hon ska ärva dina tillgångar. Jag skulle således rekommendera dig att istället skriva ett testamente och att hon på så sätt kan ärva dina tillgångar eftersom en adoption troligast kommer vara svår att åstadkomma. TestamenteOm du väljer att inte skriver ett testamente, kommer din fru att ärva alla dina tillgångar om du går bort innan henne, 3 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Genom ett testamente kan du åsidosätta den legala arvsordningen och din kvarlåtenskap kommer att fördelas i enlighet med din vilja, såsom den kommit till uttryck i testamentet, 11 kap 1 § ÄB. Formkrav testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligt med två vittnen. Det innebär att du ska underteckna testamentet med två vittnen närvarande. Vittnena ska därutöver underteckna testamentet med sina namn. Vittnena ska även veta om att det är ett testamente handlingen rör men de behöver inte veta innehållet i testamentet, 10 kap 1 § ÄB. Testamentet är ogiltigt om inte vittnena närvarar, eftersom vittnena är s.k. solennitetsvittnen. Syftet med vittnenas närvaro är att de ska intyga att du hade förmågan att med bindande verkan förordna om din kvarlåtenskap. En presumtion för att du har den här förmågan är att vittnena intygar detta på testamentet, 10 kap 2 § 2 stycket ÄB. Vittnena måste vara över 15 år och får inte lida av psykiska störningar. Din fru eller någon annan släkting du har i upp eller nedstigande led kan inte heller vara vittnen, 10 kap 4 § 1 stycket ÄB. Det är därutöver inte heller möjligt att hon du vill testamentera bort din kvarlåtenskap till är vittne, eftersom man vill förhindra att du blir obehörigen påverkad, 10 kap 4 § 2 stycket ÄB. SlutsatsSom nämnt ovan rekommenderar jag dig att skriva ett testamente istället för att adoptera tjejen. Det grundar jag på att det inte är särskilt troligt att en adoption kommer vara möjlig i ditt fall utifrån den information du lämnat. Vidare är det betydligt enklare att bara upprätta ett testamente i ditt fall. Om du vill ha hjälp med att skriva ett testamente kan du kontakta våra betaltjänster så hjälper vi dig att utforma ett testamente utifrån dina önskningar. Det kan ju till exempel vara så att du vill att din fru också ska få ta del av viss egendom i din kvarlåtenskap vid din bortgång. Hoppas du fått svar på din fråga,Mvh