Ärvs laglotten med fri förfoganderätt eller full äganderätt?

2021-04-23 i Laglott
FRÅGA |Ett barn har som huvudregel rätt att få ut 100 % av den avlidne föräldern, detta kallas arvslotten. Om den avlidne föräldern med ett testamente skänker bort delar eller allt av sitt arv så kan barnet begära laglotten. Laglotten är hälften av det barnet skulle fått utan ett testamente, således 50 %.Ärvs laglotten med fri förfoganderätt eller full äganderätt?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om testamenteExakt som du skriver så kan en arvlåtare genom ett testamente, ensidigt åsidosätta den legala arvsordningen. Kvarlåtenskapen kommer då att fördelas i enlighet med testators vilja, såsom den kommit till uttryck i testamentet. Huvudregeln är att testators vilja, ska följas och respekteras i möjligaste mån, 11 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Som du också skriver har en bröstarvinge rätt att begära laglotten om testatorn testamenterat bort sitt arv till någon/några andra. Laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap 1 § ÄB. För att få ut laglotten måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet, 7 kap 3 § ÄB. Fri förfoganderätt eller full äganderätt?Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt är att om man ärver något med fri förfoganderätt får man inte testamentera bort denna egendom. I det scenario som du beskriver, tolkar jag det som att det i testamentet inte står någonting om bröstarvinges rätt till ev. arv/laglott. I det fallet att bröstarvinge då jämkar ett testamente, får denne full äganderätt till laglotten. Det kan ju dock vara så att den efterlevande maken är testamentstagaren. Om då bröstarvingen är makarnas gemensamma barn innebär bröstarvinges jämkning av laglotten inte att denne får ut laglotten direkt utan isåfall får barnet rätt till efterarv efter den efterlevande makens/förälderns död istället. Den efterlevande maken ärver då bröstarvinges laglott med fri förfoganderätt. Efterarvet som bröstarvingen senare får vid den förälders död, ärvs med full äganderätt. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh

Krävs läkarintyg när ombudet blivit sjuk och inte kan inställa sig vid huvudförhandling? Vem betalar vittneskostnaderna vid inställd huvudförhandling?

2021-04-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Det handlar om en utsatt dag för huvudförhandling i ett tvistemål. Motpartens ombud har blivit sjuk. Finns det några regler om hur lång tid innan dagen för huvudförhandlingen som ombudet måste meddela tingsrätten att han blivit sjuk? Krävs läkarintyg? Vad händer med vittnen som har rest till staden där tingsrätten finns? Kan dessa få ersättning när huvudförhandlingen ställs in? Tacksam för svar.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!"Laga förfall" att inte infinna sig vid huvudförhandling"Laga förfall", som det benämns i lagtexten, är när t.ex. ett ombud av något giltigt skäl inte kan närvara vid en huvudförhandling, 32 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Den som påstår sig ha haft giltigt skäl (laga förfall) för att inte dyka upp på en förhandling har i allmänhet bevisbördan för det påståendet. Vad gäller laga förfall på grund av sjukdom krävs i regel ett läkarintyg. Av läkarintyget ska det framgå att personen inte kan närvara eller att det inte rimligen kan begäras att personen kan närva p.g.a. sjukdomen. Tiden för att anmäla laga förfall till rättenI 32 kap 4 § 2 stycket RB anges att den som ska infinna sig vid en förhandling och en omständighet uppkommer som gör att denne inte kan dyka upp ska personen göra anmälan om det "omedelbart" till rätten. Det innebär alltså att om ett ombud p.g.a. sjukdom inte kan komma till huvudförhandlingen så måste denne direkt höra av sig till rätten och meddela sin frånvaro (med sjukintyg). Vidare får rätten därefter ta ett beslut om anmälan utgör ett laga förfall och att huvudförhandlingen ska flyttas. Om personen inte gör detta, dvs. inte anmäler sin frånvaro direkt hen får vetskap om omständigheten eller att det inte föreligger laga förfall, kan personen åläggas att ersätta de kostnader hen eventuellt vållat genom att huvudförhandlingen ställdes in, 18 kap 7 § RB. Kostnader för vittnen för inställelse vid huvudförhandlingSom nämnt ovan, om ombudet inte haft laga förfall och huvudförhandlingen inte kan genomföras, kan det bli så att ombudet får betala för t.ex. vittnenas kostnader m.m. som uppstått tillföljd av att huvudförhandlingen ställdes in. Ett vittne har rätt till viss ersättning och i tvistemål ska ersättningen som huvudregel betalas av den part som åberopat vittnet, 36 kap. 24 § 2 stycket RB. Ersättningen som ett vittne har rätt till är nödvändiga resekostnader, uppehälle och förlorad arbetsinkomst, 36 kap 24 § 3 stycket RB. Ersättningen som ett vittne har rätt till ska alltid fastställas av rätten, dvs. vittnet ska vid förhandlingen uppge vilka kostnader denne har haft, med uppvisande av kvitto etc. Hoppas du fått svar på din fråga! Mvh

Vad betyder det att domstolen ex officio avvisar en talan på grund av bristande talerätt?

2021-03-24 i Domstol
FRÅGA |HejBetyder ex officio att tingsrätten skall avvisa en framställan om talerätt direkt vid framställan om en stämning ?Om inte kan det bli rättengångsfel ?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Talerätt som processhinderTill att börja med vill jag bara påpeka att det är olika förutsättningar beroende på vilken typ av mål det rör sig, civilrättsligt mål eller straffrättsligt mål, i fråga om vem som har talerätt. Vidare är det skillnad i vissa avseende om domstolen ex officio ska avvisa ett mål, beroende på vilken typ av fråga som talerätten rör, om det är frågan om en processuell eller materiell talebrist. Vad processuell talerätten kort innebär, är helt enkelt att det ska vara "rätt parter" som för talan avseende frågan som ska behandlas i rättegången. Som exempel kan anges fallet att en åklagare väljer att åtala i ett mål där målsägande har exklusiv talerätt, vilket är fallet för förtal i 5 kap 1 § och 5 kap 5 § 1 stycket brottsbalken (1962:700). I det fallet att det skulle röra sig om en materiellrättslig talerätt, alltså att parternas talerätt hänför sig till det omstridda rättsförhållandets "subjektiva sida", alltså något som har att göra med själva saken, ska käromålet i sådana fall ogillas. T.ex. i ett tvistemål tillkommer talerätten enbart borgenären till en den specifika fordran, om talan väcks av någon annan en borgenären, ska då talan ogillas.När ska rätten ex officio avvisa ett mål på grund av bristande talerätt? Huvudregeln är att domstolen ex officio ska beakta processhinder. Om domstolen finner vid en ansökan om stämning att det brister i talerätten i någon av parterna, ska domstolen avvisa målet, 34 kap 1 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Vad det innebär att domstolen agerar ex officio är helt enkelt att rätten ska avvisa käromålet oberoende av om någon av parterna har gjort en processinvändning. Undantag från huvudregeln är dock när det är frågan om s.k. dispositiva processhinder, dessa kräver alltså att någon av parterna invänder för att processhinder ska anses föreligga. Bristande processuell talerätt är dock ett tvingande processhinder och föranleder att käromålet ska avvisas ex officio av rätten. Vad händer om domstolen inte avvisar ett tvingande processhinder ex officio?Om domstolen missar att ex officio avvisa ett mål och fullgör ett mål då det föreligger ett tvingande processhinder utgör det ett rättegångsfel. Det som man som berörd part då kan göra är att t.ex. ansöka om återförvisning till hovrätten, som i sin tur avgör om målet återvisas till tingsrätten som i sin tur måste ta upp målet för ny prövning, 50 kap. 29 § RB (för tvistemål) och 51 kap. 29 § RB (för brottmål). Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Uppmaning till självmord, vad är det som är straffbart?

2021-03-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Angående straffbestämmelsen för uppmaning till självmord. Jag har försökt läsa på lite men jag undrar om det är ett brott först då någon faktiskt går så långt att denne tar sitt eget liv? Eller kan en person dömas även om personen inte tagit eller försökt att ta sitt eget liv?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regleringens utformningFörsök, förberedelse eller stämpling till uppmaning till självmord eller oaktsam uppmaning till självmord kommer inte att vara kriminaliserat enligt prop. 2020/21:74 s.25. Grunden till det är att regeringen utformat bestämmelserna om uppmaning/oaktsam uppmaning till självmord till s.k. abstrakta faredelikt. Abstrakta faredelikt är enkelt förklarat brott som kräver att gärningen typiskt sett kan leda till en i lagtexten angiven skada.I vårt fall innebär det att gärningen, att uppmana till självmord, inte enbart kan påbörjas utan att hela gärningen begås. Men det krävs alltså inte någon effekt för straffbarhet, dvs. att någon faktiskt tar sitt liv utan bara att det finns en inte obetydlig fara för att målsäganden i det enskilda fallet skulle kunnat ta sitt liv efter uppmaningen. Det straffbara är därmed att uppmaningen, gärningen, ska vara ägnat att innebära en inte obetydlig fara för att målsägande tar sitt liv. Relevanta omständigheter som ska tas i beaktning vid denna bedömning är bl.a. målsägandens personliga förhållande, i vilket sammanhang uppmaningen ägde rum och målsägandens ålder, prop. 2020/21:74 s. 18-19. SlutsatsSvaret på dina frågor blir därmed att det inte krävs att någon faktiskt tar sitt eget liv för att uppmaningen ska vara straffbar. Det får göras en bedömning i det enskilda fallet utifrån alla omständigheter, om uppmaningen medförde fara för att målsägande skulle kunnat ta sitt liv. Gärningspersonen kan alltså dömas även om målsägande inte faktiskt tog sitt liv efter uppmaningen.

Har halvsyskon rätt till lika stort arv som helsyskon? Vem förvaltar dödsboet? När bör man kontakta skiftesman?

2021-04-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, min mamma dog och bouppteckningen skall göras, jag är närmast anhörig i sverige, har tre halvsyskon, lillebror utomlands och två äldre som bröt kontakten med mamma för 20 år sen, nu dyker de upp och ska ha en del av pengarna.Testamente fanns ej men min fråga är, är det ok av dem att göra så?Sen har min lillebror varit jätteansvarslös m huvudkontot o vill ha ytterligare konstiga utlägg betalda från fondsparkontot som jag verkligen inte vill gå med på, bör jag kontakta en skifteman?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem har rätt till arv?Om jag har tolkat det rätt så har du och dina tre halvsyskon samma mamma och det finns ingen make eller liknande med i bilden. Ni fyra barn är då din mammas s.k. bröstarvingar och har rätt till lika stor "lott" vardera av er mammas arv, 2 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Dvs, det är korrekt att även dina tre halvsyskon ska ha samma del av arvet som du. Förvaltning av dödsboet Dödsboet är en juridisk person och enligt 18 kap 3 § ÄB får boet endast ådra sig skulder för begravning och bouppteckning etc, andra skulder boet ådrar sig är inte gällande förutom om tredje man är i god tro. Dödsbodelägare (dvs. du eller din syskon) kan enligt 18 kap 6 § ÄB bli ersättningsskyldiga för uppsåtligt eller vårdslöst orsakade skador på boets vård eller förvaltning. Om ni dödsbodelägare inte kan komma överens eller sköta boet ordentligt till bouppteckningen kan någon av er dödsbodelägare begära en särskild boutredningsman enl. 19 kap 1 § ÄB. Dvs, det kan vara så att din lillebror kan bli ersättningsskyldig om han t.ex. tagit ut pengar från din mammas konto under dödsboets utredning. Det finns även möjlighet för dig att begära en boutredningsman.Bouppteckning, arvskifte samt skiftesmanEfter att en person har avlidit ska dödsboet först göra en bouppteckning, för att därefter skifta boet, vilket kallas arvskifte. En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket senast en månad därefter, 20 kap 1 § ÄB. Bouppteckningen är listan över tillgångar och skulder som din mamma hade på dödsdagen, 20 kap 4 § ÄB. När bouppteckningen är klar kan arvskiftet ske. Arvskiftet förrättas av er arvingar, 23 kap 1 § ÄB. Det är vid arvskiftet som din mammas kvarlåtenskap kommer att fördelas mellan er arvingar. På en begäran av en delägare, t.ex. dig själv, ska rätten utse någon att vara skiftesman, 23 kap 5 § ÄB. Arvode och ersättning till skiftesmannen betalas av dödsboet. Dvs, det är möjligt för dig, att hos tingsrätten, begära att en skiftesman ska skifta din mammas bo. Om du således tror att ni inte kommer kunna komma överens på ett bra sätt kan det vara en idé att begära en skiftesman, däremot kommer kostnaderna för denne att betalas ur din mammas dödsbo. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Mvh

Går det att polisanmäla en händelse igen efter att förundersökningen lagts ner i brist på bevis?

2021-04-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, när jag var 8 vart jag sexuellt utsatt av en man som var nära till familjen. Vi anmälde de samma år men de vart nerlagt för han sa att han inte kom ihåg, och och de fanns inte tillräckligt med bevis. Provade att anmäla när jag blev äldre igen men blev samma sak. Han har nu blivit dömd för barnpornografi brott. går de att nu anmäla honom igen när de finns mer som stödjer händelsen jag vill anmäla?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till och börja med vill jag bara beklaga det du har blivit utsatt för och hoppas att du mår så bra du kan må idag trots omständigheterna. PreskriptionstiderBeroende på vilken sorts sexuell handling du har blivit utsatt för gäller olika preskriptionstider. Vad åtalspreskriptionen innebär är det efter en viss tid inte längre är möjligt att döma personen till påföljd för brottet, däremot kvarstår möjligheten till att begära skadestånd. Eftersom jag inte vet vilket år du blev utsatt och vilken typ av brottsrubricering gärningen har är det svårt för mig att bedöma vilken preskriptionstid brottet har. Som exempel är straffskalan för brottet "våldtäkt mot barn" längst 2 år och högst 6 år, vilket innebär att preskriptionstiden för det brottet är 10 år, 35 kap.1 § 3.p brottsbalken (1962:700). Det betyder i så fall att det inte är möjligt att återuppta en förundersökning/inleda en ny förundersökning efter att det gått tio år sedan gärningen begicks. Anmäla igen?När en förundersökning läggs ner finns det möjlighet att återuppta förundersökningen om det tillkommer nya bevis eller uppgifter, t.ex. genom att du gör en ny polisanmälan med den nya informationen. Som nämnt ovan är det enda definitiva slutet på en förundersökning att brottet har preskriberats. Däremot är det svårt för mig att säga om det hjälper ditt fall att personen du blivit utsatt av nu blivit dömd för barnpornografibrott. Det görs såklart en enskild bedömning utifrån ditt fall och att du anmäler händelsen igen kan det medföra att polisen/åklagaren väljer att återuppta förundersökningen och förhör personen en gång till. Det kan således vara värt att testa anmäla en gång till, men det är inte säkert att det leder någonstans. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Mvh

Är det lagligt att gifta sig med fler än en person?

2021-03-23 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Om jag är i en trevägsrelation där alla älskar varandra kan vi då gifta oss alla tre till varandra?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är nej, månggifte är inte tillåtet i Sverige. Ett äktenskap är ett slags juridiskt avtal som enbart kan ingås mellan två personer, 1 kap 1 § Äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Om någon av er skulle vara gift sedan tidigare eller är i ett registrerat partnerskap så utgör det ett s.k. äktenskapshinder att gifta sig med ytterligare en person. I 2 kap 4 § ÄktB föreskrivs att den som är gift eller har en registrerad partner inte får ingå äktenskap. Äktenskapet som ingås blir däremot inte ogiltigt men det finns då särskilda bestämmelser som gör att åklagaren kan föra en talan om äktenskapsskillnad, 5 kap 5 § 3 stycket ÄktB. I Sverige är det vidare ett brott, s.k. tvegifte, att gifta sig med en ogift person om man redan är gift. Det innebär att om man ändå gifter sig med en tredje person, kan man åtalas för brottet tvegifte, 7 kap 1 § brottsbalken (1962:700) (BrB). I annat fall kan man även åtalas för osann försäkran, 15 kap 10 § BrB om man vid prövningen av äktenskapshinder enligt 3 kap 1 § ÄktB felaktigt uppger att man inte är gift. Det innebär att alltså att det inte är möjligt för er tre att tillsammans ingå äktenskap. Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Kräva skadestånd för fel i bostadsrätt efter utfästelse från mäklare?

2021-03-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag och min fästmö har precis köpt en bostadsrätt.Under vår visning så ser vi att det finns en klack mitt i vardagsrummet, som vi frågar mäklaren varför det är där? Vi undrar vad som finns under klacken och berättar att vi önskar sänka klacken så golvet blir jämt. Om den inte går att sänka är vi inte intresserade av bostaden.Mäklaren berättar övertygande om att det endast är luft under klacken och den byggdes med tanke på det estetiska. Vid den informationen köpte vi lägenheten.När vi nu brutit upp golvet upptäcker vi att det är betong under hela ytan på 4 kvm som vi måste bila bort. Kan vi kräva skadestånd för detta?Vems ansvar ligger det på?Tack!
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättslig regleringVid köp av bostadsrätt gäller inte samma regler som för köp av fastighet. Bostadsrättsköp regleras av köplagen (1990:931). Vid köp av bostadsrätt föreskrivs ofta i kontraktet att lägenheten säljs i "befintligt skick", 19 § KöpL. Däremot kan lägenheten ändå anses vara behäftad med fel om lägenheten avviker från uppgifter som säljaren lämnat före köpet, 19 § 1 stycket 1 punkten KöpL. Som du säkert är medveten om, så har även ni som köpare en undersökningsplikt vilken är relativt långtgående. I 20 § KöpL föreskrivs att köparen inte får åberopa sådana fel som han måste ha antas ha känt till vid köpet. Har ni före köpet undersökt lägenheten eller inte följt säljarens uppmaning att undersöka den, får ni inte åberopa sådana fel som ni borde ha märkt vid en sådan undersökning, så länge som säljaren inte har handlat i strid mot "tro och heder". Ditt fall Det här innebär alltså som huvudregel att ni inte kan åberopa felet eftersom ni troligast skulle märkt att klacken inte bestod av luft ifall ni noggrant hade undersökt klacken närmare. Däremot verkar ju anledning till att ni inte undersökte klacken närmare varit att mäklaren intygade om att det var frågan luft. Säljaren ansvarar för garantier och utfästelser denne uttalat däremot inte för mer allmänna utfästelser. Det som kan anses vara komplicerat i ert fall är faktumet att det var mäklaren som uttalat detta och inte säljaren. Mäklare har inte ansvar för bostadens skick eller fel, men mäklaren ska upplysa om fel som de är medvetna om. En mäklare kan bli skadeståndsskyldig om mäklaren uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnat felaktig uppgift, 25 § Fastighetsmäklarlagen (2011:66). I så fall kan mäklaren senare kräva tillbaka skadeståndet från köparen, om denne t.ex. var den som förmedlade den felaktiga uppgiften om klacken. Jag vill dock påpeka att det inte är säkert att ni kan kräva skadestånd eftersom den starka huvudregeln gäller, att ni har en långtgående undersökningsplikt. På din information verkar det som att klacken var synlig, att således kolla upp klacken självmant krävs alltså som tydlig huvudregel. Undantag som begränsar eran undersökningsplikt kan dock som nämnt göras vid vissa tydliga utfästelser om bostadens beskaffenhet. Nämnvärt är däremot även att andra faktorer än de jag har nämnt kan inverka på utfallet i din situation, t.ex. ev. påföljdsklausuler som finns i köpekontraktet. SlutsatsDet jag skulle rekommendera dig är att snarast höra av dig till säljaren och mäklaren och berätta om det som har inträffat. Reklamationsfristen är två år men du bör reklamera så snabbt som möjligt eftersom du redan upptäckt felet. På så sätt kanske det går att lösa utan att dra igång en eventuell rättslig tvist. Om du skulle vilja är du varmt välkommen att återigen kontakt oss genom våra betaltjänster för att få en mer utförligt bedömning utifrån alla omständigheter. Hoppas du fått svar på din fråga, MVH