När ska information ges om vad ett förhör handlar om?

2021-01-24 i Förundersökning
FRÅGA |Hej om man blir kallad till förhör av polisen (tex. Att de ringer till en) har man inte rätt att få veta vad man är kallad för? Alltså bör man inte få veta om man är kallad till tex. vittnes förhör, eller rent allmänt bara vad förhöret handlar om? Eller får man enbart veta det när man är på plats för själva förhöret?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förhör under förundersökningUnder en förundersökning får förhör hållas med varje person som kan antas ha information av betydelse för utredningen, 23 kap 6 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Utgångspunkten är att den som ska förhöras ska kallas till förhöret i god tid innan förhöret ska genomföras, 5 § 2 st. förundersökningskungörelse (1947:948) (FUK). Kallelsen har inga formkrav, den kan vara både muntlig, t.ex. via telefonsamtal eller skriftlig. Information om vad förhöret gällerInnan förhöret börjar har personen rätt att informeras om anledningen till förhöret. Det ska göras eftersom den som ska förhöras ska få klarlagt vilken situation det rör sig om och varför just den personens uppgifter kan vara viktiga för utredningen. Hur omfattande den informationen är avgörs i det enskilda fallet. Om förhörspersoner är eller kan komma bli misstänkt för brottet under förhöret så räcker det dock inte med att enbart säga att det rör sig om ett "kriminalärende" eftersom förhörspersonen måste få tillfälle att bedöma om hen kan behöva juridisk hjälp m.m. SlutsatsDet finns inget krav på att poliserna redan i kallelsen ska upplysa om vad förhöret kommer att gälla. Det finns bara krav på att informationen ska ges INNAN förhöret börjar. Om du blir kallad via telefon, skadar det dock inte att fråga vad förhöret gäller, men du har ingen rätt att få informationen just precis då. Polisen/förhörsledaren kan bestämma att informationen ska delges dig när du är på plats. Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Hur får jag bort någon annans lösa egendom från min fastighet?

2021-01-18 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |HejMin fd sambo har sin husvagn och släpkärra ståendes kvar på gårdsplan. Hon hämtar inte dessa fast jag bett henne att göra det. Vad kan jag göra?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ansökan om vanlig handräckning hos KFM Det jag rekommenderar dig att göra är att hos kronofogdemyndigheten (KFM) ansöka om s.k. vanlig handräckning, 3 § lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). Det kan en person göra, som i ditt fall, när man vill att en annan person ska t.ex. ta bort egendom från en fastighet. Formella krav på ansökanAnsökan ska vara skriftlig, 9 § BfL. Ansökan ska vidare innehålla ett yrkande och en grund, 10 § BfL, dvs. i ditt fall att du yrkar på att din f.d. sambo ska ta bort egendomen (husvagnen och släpkärran) från din fastighet. I grunden till ditt yrkande kan du skriva t.ex. att det är hon som äger egendomen, att det är din fastighet och att hon inte tagit bort egendomen efter din bestämda begäran. I din ansökan ska du också uppge dina och din f.d. sambos uppgifter, bl.a. personnummer, adress, telefonnummer, e-post m.m., 18 § BfL.I ansökan ska du även ange ifall du vill ha ersättning för kostnaden att ansöka om handräckning hos kronofogdemyndigheten, kostar 300 kr att ansöka, 17 § BfL. I ansökan kan du också ta med kostnader för arbetet som du eller ett ev. ombud lagt ner på ansökan, normalt 420 kr. Slutligen ska du även skriva under din ansökan, 19 § BfL. För mer information om hur din ansökan ska se ut och vad ansökan ska innehålla, se kronofogdemyndighetens hemsida.Handläggningen hos KFMOm din ansökan uppfyller ovanstående krav, kommer KFM att delge din f.d. sambo ansökan och hon kommer begäras att lämna ett svar om hon bestrider yrkandet eller inte, 25 § BfL. KFM kommer i delgivning ge henne information att om hon inte inkommer med svar, kommer utslag att meddelas i enlighet med ditt yrkande, 26 § BfL. Inkommer hon inte med ett svar inom 10 dagar kommer KFM att bifalla (besluta om "utslag" på) din ansökan, 42 § BfL. Om din f.d. sambo bestrider ditt yrkande, kan du skriftligen begära att ansökan ska lämnas över till tingsrätten inom fyra veckor från det att du isåfall fick hennes bestridande delgivet till dig, 34 § BfL. Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Vad kan man förvänta sig när man begår ett bedrägeri som 15 årig?

2020-12-18 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jag har blivit misstänkt till bedrägeri, är 15 år gammal och summan ligger på 3100kr, jag har inte begått något brott tidigare. Vad kan jag förvänta mig att höra? Vad ska jag tänka på?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BedrägeriFör att du ska dömas till brottet bedrägeri krävs att du genom vilseledande förmått någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för dig och skada för den du vilselett, eller någon i vars ställe denne är, 9 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Det krävs vidare att du har haft uppsåt i förhållande till alla rekvisit, dvs. att du haft uppsåt till vilseledandet som förmått någon till handling/underlåtenhet samt uppsåt till vinningen och skadan som uppstått. De uppsåtsformer du kan ha till vilseledandet av någon till handling/underlåtenhet är insiktsuppsåt eller likgiltighetsuppsåt. Till själva vinningen och skadan kan du ha antingen, avsikts, insikts- eller likgiltighetsuppsåt. Uppsåtsbedömningen görs utifrån tidpunkten för gärning, dvs i ditt fall när du utförde det ev. bedrägeriet. - Avsiktsuppsåt innebär att gärningspersonen vill att det ska uppstå en effekt, ex. gärningspersonen vill skada. - Insiktsuppsåt innebär att gärningspersonen har "praktisk visshet" i att en viss effekt kommer inträffa, ex. gärningspersonen vet att det kommer uppstå en skada av en viss handling.- Likgiltighetsuppsåt innebär att gärningspersonen insåg risken för skada/omständighet och att denne i gärningsögonblicket var likgiltig i förhållande till att skadan/omständigheten skulle inträffa. Om det brister i uppsåtet i någon del, t.ex. att du inte hade insikts- eller likgiltighetsuppsåt till vilseledandet, så kan du inte dömas för brottet. Alla rekvisiten måste vara uppfyllda och alla rekvisiten måste vara täckta av ditt uppsåt för att du ska kunna dömas till brott. PåföljdOm det är så att du har begått bedrägeri kan det bli aktuellt med en påföljd. Till bedrägeri kan man dömas till fängelse i högst två år, 9 kap. 1 § 1 st. BrB. Är man 15 år, så finns speciella straffvärden, vilket innebär att du får ⅕ av det straff som en vuxen skulle fått. I ditt fall skulle det kunna vara aktuellt med en s.k. straffvarning. Straffvarning är huvudregeln vid rena förmögenhetsbrott som i det enskilda fallet inte är alltför allvarlig karaktär och där inte särskilda omständigheter talar mot att brottet skett av okynne ("ofog" , ett utslag av t.ex. ungdomlig lust) eller förhastande (en oförmåga att i stunden överblicka handlingen och dess konsekvenser), 17 § lag (1964:167) om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Enligt RåR 2006:3 bör ett riktvärde vid butikstillgrepp vara att värde på det tillgripna inte överstiger 3000 kr. Straffvarning innebär att det inte "händer något den här gången" annat än att det registreras i ditt brottsregister. En förutsättning för straffvarning är dock att skuldfrågan är utredd, dvs. att det är fastställt att du begått ett bedrägeri. I annat fall kommer du troligast att få dagsböter alt. ungdomstjänst som påföljd, eftersom bedrägeriet i ditt fall för en vuxen troligast inte hade föranlett straffvärde högre än någon månad. Men det är svårt att dra några exakta slutsatser, eftersom bedömningen görs i ditt enskilda fall och jag har inte tillgång till allt material. Hoppas du fått svar på din fråga,MVH

Att olovligen kolla i någons journal är dataintrång

2020-12-17 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag har tidigare arbetat på en klinik på ett sjukhus. Jag hade där en allvarlig konflikt med min dåvarande chef och slutade därför min tjänst. Jag arbetar nu på en annan klinik. Jag begärde nyligen utdrag ur vilka som har varit inne i min journal och vem hittade jag inte där, om inte min fd chef som jag hade konflikt med. Det finns ingen som helst anledning till att hon ska gå in i min journal, utan det är klart ett dataintrång. Hur tycker ni jag ska gå vidare?
Victoria Ström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Straffrättsligt ansvarSom du säger så kan din chefs agerande medföra att hon gjort sig skyldig till brottet dataintrång enligt 4 kap. 9 c § Brottsbalken (BrB), "den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatisk behandling". Ett typexempel på en sådan uppgift är att olovligen söka i journaler, register eller liknande. Det är som du säkert har koll på, enbart tillåtet att logga in och läsa en patientjournal inom en vårdgivares verksamhet när han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården enligt 4 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355). Vad ska du göra? Det som du kan göra i detta fall är att anmäla gärningen till polisen. Sedan kommer frågan att utredas genom att en ev. förundersökning inleds, 23 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken (RB). Vidare bestämmer åklagaren om det finns tillräckliga skäl för att senare väcka åtal i frågan utifrån det som framkommit i förundersökningen, 23 kap 2 § RB. Om det är så att det väcks åtal, har du möjlighet att föra ett enskilt anspråk i samband med åtalet om skadestånd, t.ex. kränkningsersättning. Den talan förs av åklagaren om du inte får ett målsägandebiträde förordnat, 22 kap. 1 § RB och 22 kap. 2 § RB . Vad händer sen om din f.d. chef döms för dataintrång?Om din f.d. chef skulle dömas för dataintrång kan det även medföra att din f.d. chef riskerar andra konsekvenser. T.ex. prövotid och återkallelse av legitimation. Ärenden om prövotid och återkallelse av legitimation prövas av HSAN. Det är dock bara IVO som kan agera, dvs. du personligen kan inte ansöka om prövotid eller återkallelse av legitimation. Det är IVO och den legitimerade som är parter i ärendet. En återkallelse av legitimationen kan ske t.ex. på grund av brott, "legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården ska återkallas om den legitimerade i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne", 8 kap 3 § 1 st. 2 p. patientsäkerhetslagen (2010:659). Dataintrång är ett sådant brott som skulle kunna föranleda att legitimationen återkallas. Däremot är det en väldigt ingripande åtgärd vilket föranleder att det är tveksamt om det kan ske om din f.d. chef enbart gjort sig skyldig till ett fall av dataintrång. Hade det varit så att f.d. chefen gjort intrång flera gånger, bör det vara mer aktuellt. Hoppas du fått svar på din frågaMVH

Kan min familj få ersättning när jag blivit utsatt för olaga hot och vilken rätt till ersättning har ett vittne

2021-01-18 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Om någon vecka ska jag på en huvudförhandling som målsägande och har lite juridiska frågor kring skadestånd. Brottet som "utreds" är olaga hot muntligt och som jag förstått det är standard skadestånd 5000kr. Är det möjligt att jag kan begära skadestånd via sveda och värk för rädsla oro samt förändrad livssituation för min familj? Hur är ersättningen till min mor som tar ledigt för att kunna komma som kallat vittne, har att man får ut samma som sjuktaxan men har inte fått något klart svar.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AllmäntDet finns olika s.k. skadeståndsposter i svensk rätt vilka regleras i skadeståndslagen (1972:207) (SkL). Ersättning för kränkningKränkning är en särskild skadeståndspost och där är 5000 kr det lägsta beloppet som kan utbetalas för kränkning när någon blivit utsatt för ett olaga hot. Beroende på vilket sätt du blivit utsatt för ett olaga hot, kommer skadeståndet för kränkning att variera. Vid bedömningen av skadeståndets storlek beaktas t.ex. om hotet varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, 5 kap 6 § SkL. Ersättning för sveda och värkErsättning för sveda och värk är ytterligare en särskild skadeståndspost. Sveda och värk definieras i lagtexten som "fysiskt eller psykiskt lidande av övergående natur", 5 kap 1 § 1 st. 3 p. SkL. Vad som menas med lydelsen är den akuta sjukdomstiden, dvs. den tid som du ev. varit sjukskriven från ditt jobb. Ersättningen är maximalt 2 600 kr per månad om du är sjukskriven 100 %. Det innebär alltså att det inte är möjligt för din familj att få ersättning för rädsla och oro som dem utsatts till följd av det olaga hotet som du utsatts för i form av sveda och värk. Det är endast särskilt närstående till en person som fått en personskada som lett till döden som kan få ersättning för ev. personskador de ådragit sig till följd av den närståendes dödsfall, 5 kap 2 § 1 st. 2.p SkL. Ersättning till vittneDin mamma har rätt till ersättning när hon kallats som vittne och behövt ta ledigt från jobbet. Hon har rätt till ersättning för att resa till förhandlingen samt för tiden hon är på förhandlingen och inte kunnat jobba. Ersättningen bestäms utifrån vad som rätten bedömer är skäligt, 36 kap 24 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740) (RB). Det ser vidare olika ut beroende på om det är staten som ska betala ersättningen. Huvudregeln är att det är den enskilda part som kallat in ett vittne som ska stå för ersättningen. OM det är staten som ska betala din mammas ersättning tillämpas förordning (1982:805) om ersättning för allmänna medel till vittnen, m.m. I 3 § anges hur ersättningen för resan beräknas och i 5 § samma förordning anges hur ersättningen för inkomstförlusten ska beräknas. Det som anges i 5 § är att din mamma som max kan få 700 kr per dag för den förlorade inkomsten. Ordförande i huvudförhandlingen kommer mest troligt att fråga din mamma efter hennes vittnesförhör vilka kostnader hon haft för inställelsen och resan. Vidare kommer ordförande att hänvisa din mamma till att gå till receptionen på tingsrätten ni befinner er i och be henne fylla i en blankett där. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!MVH

Får man filma sin sambo i hemmet?

2020-12-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |min sambo har filmat mig i 2 månader , nu är det världens bråk , känner mig kränkt i privatlivetfår man göra detta?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är det en brottslig gärning?Framgår inte av din information var din sambo har filmat dig, jag kommer utgå från att det är inomhus i eran bostad. Din sambo skulle isåfall kunna gjort sig skyldig till brottet kränkande fotografering, 4 kap. 6 a § brottsbalken (BrB). Där föreskrivs att "den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år." Bestämmelsen förutsätter således att det ska ha skett olovligen och i hemlighet, framgår inte av din information om du vetat om det eller inte. Är det så att du inte vetat om det förrän nu, skulle det således kunna utgöra en brottslig gärning. Svaret på din fråga blir isåfall nej, det är inte tillåtet att i hemlighet filma sin sambo utan dennes samtycke. Vad kan du göra? Om du vill skulle du kunna göra en anmälan till polisen, att du anger brottet till åtal. Om åklagaren väljer att väcka åtal, skulle du kunna föra ett enskilt anspråk i samband med åtalet och yrka på att få skadestånd, t.ex. kränkningsersättning från din sambo. Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Är det lättare som vårdnadshavare att få ensam vårdnad när man blivit utsatt för våldsbrott av den andre vårdnadshavaren?

2020-12-18 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag och min man har gått isär, skilt oss.Vi väntar på rättegång där han står åtalad för tre fall av misshandelsfall mot mig. Det var snudd på att det blev grov kvinnofridskränkning.Har jag lättare att få ensam vårdnad över våra fyra barn om han döms?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är ja, det kan påverka, men det är inte säkert. Utgångspunkten vid frågor som rör vårdnaden är att barnets bästa ska tas i beaktning vid beslutet. Där ska särskilt ta hänsyn till t.ex. om någon annan i familjen utsätts för övergrepp, 6 kap. 2 a § 2 st. p.1 föräldrabalken (1949:381) (FB). Enligt prop. 2005/06:99 s.41 ff. kan risken för att barnet kommer fara illa vara mindre, om en förälder gjort sig skyldig till enstaka överilad handling mot den andra föräldern. Om det däremot är så att övergreppen sker systematiskt över en längre tid, finns det ofta skäl att utgå från att barnet skulle fara illa med den föräldern som vårdnadshavare. Det grundas på att övergreppen är ett utslag av förövarens behov att utöva makt och kontroll över sitt offer och ett sådant beteende kan vara svårt att förändra. I bedömningen om vad som är bäst för dina barn, kan även deras egna vilja beaktas, beroende på hur gamla dina barn är och vilken mognad dem besitter, 6 kap. 2 a § 3 st. FB. Om du har barn som är omkring tolv år kan deras vilja tillmätas större betydelse. Om dina barn är yngre så kan barnen ha svårt att överblicka konsekvenserna av deras olika val. Dvs, det här innebär att man således gör en bedömning utifrån eran och främst utifrån dina barns situation. Jag har inte tillräckligt med information om hela situationen för att kunna göra en säker bedömning, men att du blivit utsatt för flertalet våldsbrott av ditt ex är något som kommer att tas i beaktning i en vårdnadstvist. Däremot är det svårt att få ensam vårdnad i regel, eftersom barn anses ha ett behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, 6 kap. 2 a § 2 st. p.2 FB. I bedömningen om ensam vårdnad tas också i beaktning om du och ditt ex. har förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet, om det är så att varken du eller ditt ex. vill ha gemensam vårdnad, kan rätten inte besluta om gemensam vårdnad, 6 kap. 5 § FB. Hoppas du fått svar på din fråga, lycka till och ta hand om dig!MVH

En väktare kan göra envarsgripande och kan även dömas för olaga frihetsberövande under vissa förutsättningar

2020-12-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, undrar en sak om olaga frihetsberövande. Om t.ex en väktare misstänker att en person eventuellt olovligen tagit något från en butik utan att betala, men senare visade det sig att personen inte har gjort något kan då (4. kap 2 § BrB) vara aktuell här? Och vad krävs för att en väktare ska kunna göra ett envarsgripade, måste de vara 100 % säkra eller kan de bara tro? Tack.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Väktares befogenheterVäktare har på samma sätt som övriga, "vanliga", medborgare enbart rätt till s.k. envarsgripande. Förutsättningarna för att kunna göra ett envarsgripande finns reglerat i 24 kap 7 § 2 stycket rättegångsbalken (RB). Där föreskrivs "om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman". Förutsättningarna för envarsgripandeMöjligt att göra ett envarsgripande för brottet stöld/ringa stöld?Den begår en stöld kan dömas till fängelse i högst två år, 8 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Den som begår ringa stöld, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, 8 kap. 2 § BrB. Det innebär att om en väktare ser ett av ovanstående brott, skulle det kunna vara aktuellt med ett envarsgripande. Däremot så betyder formuleringen "på vilket fängelse kan följa" i 27 kap. 7 § 2 st. RB att det inte bara är den formella straffskalan ska tas i beaktning, väktaren ska även ta hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan påverka den förväntade påföljden i mildrande eller skärpande riktning. Det här innebär dock att det kan vara svårt för en enskild person att göra den bedömningen. Enl. vissa uttalanden i doktrin, anses att "den mest betydelsefulla frågan när det gäller envarsgripande är gränsdragningen mellan tillåten åtgärd i form av ett envarsgripande och huruvida den som griper gör sig skyldig till straffbar gärning i form av olaga frihetsberövande eller ofredande". MisstankegradenDet är efter envarsgripandet och när väktaren överlämnar den gripne till närmaste polisman som bedömningen görs om gripandet är berättigat eller inte. Det som sker är alltså att polismannen prövar om gripandet är befogat och ska övertas av polisen. Är det så att polismannen inte övertar gripandet ska den gripne omedelbart friges. För gripande, enl. 24 kap 7 § 1 stycket RB krävs "sannolika skäl", det innebär att "omständigheterna ska vara sådana att vid en objektiv bedömning misstanke kommer framstå som berättigad" enl. SOU 1938:44 s.298. Annat uttryckt kan man säga att det ska åtminstone vara mer sannolikt att den misstänkte har begått brottet än att så inte är fallet. (däremot vid s.k. utredningsgripande, är det tillräckligt med skälig misstanke.). Dvs, väktaren behöver inte vara 100% säker på sin sak, men det räcker inte med att bara "tro" någonting. Det ska någonstans anses som en berättigad misstanke. Under vilka förutsättningar kan en väktare göra sig skyldig till ett olaga frihetsberövande? Finns en del rättspraxis på området, t.ex. Göta hovrätt mål B 1395-12, där en väktare dömdes för olaga frihetsberövande för att han inte tillräckligt snabbt kontaktade polisen för att överlämna ett envarsgripande utan i stället vidtog åtgärder som gick utöver vad som är tillåtet vid ett envarsgripande. I målet hade väktaren sett en person ta ett smycke av mindre värde från en butik. Väktaren hade därefter följt efter personen och stoppade denne när hon var påväg ut ur gallerian. Han hade därefter med våld fört den gripne till ett omklädningsrum där han hade kvar denne i ca 15 minuter. Den gripne hade försökt ta sig därifrån men inte tillåtits till detta av väktaren. HovR menade att det var tillåtet att göra envarsgripandet i den första delen som avsåg att föra den gripne till en butiks omklädningsrum. Däremot var det inte berättigat att hålla kvar den gripne där under 15 minuter utan att kontakta polisen, väktaren dömdes således till olaga frihetsberövande. Värt att nämna är att den gripne inte visade sig ha på sig något smycke, men detta gjorde inte att envarsgripandet i sig var otillåtet till en början, innan väktaren stängde in den gripne. Dvs, det är inte möjligt att efter ett envarsgripande, utan att kontakta polis, låsa in den gripne eller på annat sätt ta denne i förvar. Däremot kan det vara möjligt att låta den gripne få vänta på polis t.ex. i ett kontor. Däremot om den gripne inte vill detta, är utrymmet för att förflytta den gripne från platsen relativt begränsad, om inte obefintligt (se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2000/01 s.160). I sådana fall kan alltså en väktare, eller någon annan som agerar liknande vid ett envarsgripande, göra sig skyldig till ett olaga frihetsberövande. Hoppas du fått svar på din fråga!MVH