Får polisen begå hemfridsbrott?

2020-11-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Har polisen rätt att beträda privat mark vid misstänksamhet av brott. I detta fall garageuppfart i anslutning till en villa?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!HemfridszonTill att börja med går att konstatera att i Sverige gäller allemansrätten, 2:15 4 st. regeringsformen (1974:162). Allemansrätten kan man säga innebär att andra personer än den som äger marken får vistas där, under förutsättning att man inte förstör eller stör. Däremot så gäller allemansrätten inte inom den s.k. hemfridszonen, vilket är området närmast bostadshuset där ingen annan får vistas utan lov från ägaren. Hur stor hemfridszonen är varierar beroende på området, t.ex. om det är fri sikt är hemfridszonen oftast större (ca 70 meter enl. praxis) än om det är låg insyn till ett bostadshus. Om man olovligen tillträder hemfridszonen så kan man dömas för hemfridsbrott, 4:6 brottsbalken (1962:700). HusrannsakanOm polisen vill vidta åtgärder som kränker en persons hemfridszon/mark kan de använda sig av s.k. tvångsmedel. Genom att förundersökningsledaren tar beslut om en husrannsakan kan polis bereda sig tillgång till annans bostad i syfte att t.ex. eftersöka personer eller föremål. I ett sådant fall krävs inte fastighetsägarens medgivande, oavsett om fastighetsägaren är misstänkt för ett brott eller inte. Som huvudregel får husrannsakan företas om det finns anledning att anta att brott har begåtts för vilken fängelse kan följa, 28:1 1 st. Rättegångsbalken (1942:750) (RB). Husrannsakan kan också få genomföras hos annan än den som är misstänkt för brott, men det krävs då att brottet har begåtts på den platsen, den misstänkta gripits där eller att det finns synnerlig anledning, 28:1 2 st. RB. Med synnerlig anledning menas att man genom husrannsakan kan antas hitta föremål som kan tas i beslag eller annan utredning om brottet ska vinnas. Det ska föreligga faktiska omständigheter (en eller flera) som påtagligt visar att man med fog kan förvänta sig att uppnå det avsedda resultatet med åtgärden, SOU 1995:47 s. 239 f. SlutsatsUtifrån din korta beskrivning av marken så är det svårt att avgöra hur stor hemfridszonen är i ditt fall. Jag kommer däremot utgå från att det rör sig om den s.k. hemfridszonen, eftersom ett garage oftas ligger i nära anslutning till bostadshuset. Det innebär att polisen enbart får tillträda uppfarten till garaget om de finns lagstöd för detta. Det är svårt utifrån din information att avgöra detta, men det är t.ex. möjligt om brottet förövats där. Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Vad krävs för att åklagare ska få väcka åtal för förolämpning eller förtal?

2020-11-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag vet att det är målsägaren som måste väcka åtal om han utsätts för förolämpning eller förtal. Men ett undantag är att åklagaren kan göra det istället om det finns allmänt intresse. Jag undrar då, vad innebär allmänt intresse i det här sammanhanget, och vad krävs det för att allmänt intresse ska finnas? Är det som att media synar vad en riksdagsledamot gör som retar upp medborgarna, eller räcker det med att någon som säg blivit förtalad får stöd av sin familj och arbetskollegor till att polisanmäla?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åtal för förtal och grovt förtalI 5:5 brottsbalken (1962:700) (BrB), föreskrivs att förtal och grovt förtal får primärt åtalas endast av målsäganden. Åklagarens åtalsrätt är inskränkt till fall när:- Brottet riktat sig mot någon som är under 18 år eller- I annat fall målsäganden angett brottet till åtal, och- Åtal anses påkallat från allmän synpunktDet innebär att det föreligger en s.k. särskild åtalsprövning som förutsätter målsägandenangivelse (om inte målsägande var under 18 år). Vad gäller förtal som begås genom grundlagsskyddade medier är även denna åtalsprövningsregel tillämplig, där är det däremot Justitiekanslern (JK) som är åklagaren.I förarbetena (prop. 2013/14:47 s. 38) nämns två fall när åtal ska anses påkallat ur allmän synpunkt. 1. det ska finnas ett klart samhällsintresse av att brottet lagförs och 2. om det finns starka skäl med hänsyn till målsägande att det allmänna medverkar. Slutsats förtal/grovt förtalFörutsatt målsägandenangivelse eller att målsäganden var under 18 år när gärningen begicks, kan från ovannämnda två typfall, sägas att åtal ska som utgångspunkt väckas av målsäganden. Är det däremot frågan om väldigt allvarliga fall, t.ex. grovt förtal, kan det vara mer påkallat ur allmän synpunkt att allmänt åtal väcks än vid förtal av normalgraden. Det kan då röra sig om t.ex. spridning av bilder/filmer med sexuell och integritetskränkande art på målsäganden eller spridning av påstående och utpekande av att målsägande gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Åtal för förolämpningRegleras också i 5:5 BrB. Huvudregeln är att åtal ska väckas av målsäganden. Åklagarens åtalsrätt är där inskränkt till förolämpning mot någon- i eller för hans eller hennes myndighetsutövning eller- med anspelning på hens ras, hudfärg etc. eller- med anspelning på hens sexuella läggningVidare krävs att- brottet riktar sig mot någon som är under 18 år, eller- i annat fall målsägande angett brottet till åtal, och- åtal anses påkallat från allmän synpunktSlutsats förolämpningDet innebär att för att åklagaren ska ha åtalsrätt förutsätts att förolämpningen riktas mot någon av de ovannämnda särskilt skyddsvärda fallen (p.1-3) samt särskild åtalsprövning i form av målsägandenangivelse (om inte målsägande var under 18 år när gärningen begicks). Vidare ska åtalet var påkallat från allmän synpunkt, vilket i förolämpningsfallet kan avse t.ex. återkommande förolämpningar under viss tid eller allvarliga förolämpningar av särskilt kvalificerat slag. SammanfattningDet är lite olika förutsättningar för att allmänt åtal ska väckas av åklagare beroende på om brottet utgör förtal/grovt förtal eller förolämpning. Men för både förtalsbrotten och förolämpningsbrotten är det som krävs för att åklagaren ska kunna väcka åtal att det skett en målsägandenangivelse, dvs. att den utsatte måste anmäla brottet för att åklagaren ska kunna väcka åtal, om inte den utsatte var under 18 år när gärningen begicks. Dessutom gäller att åtal ska vara påkallat ur allmän synpunkt, vilket man från förarbeten kan dra slutsatsen att det ska röra sig om särskilt allvarliga fall av förtal och förolämpning.

Uppsåtsbedömning vid narkotikabrott eget bruk m.m

2020-11-19 i Narkotikabrott
FRÅGA |https://lagen.nu/1968:64#P1S1https://lagen.nu/1968:64#P1S1Hej!, Jag har fått en stämningsansökan på ringa narkotikabrott för att olovligt använt cannabis/hasch. Det står att jag begick gärningen med uppsåt men när jag blev arresterad så var det för ett annat brott som det visade sig jag inte hade gjort. Jag var full under arresteringen och de tog in mig på pissprov där mitt resultat visade sig vara positivt. Under mitt gripande så sa en av poliserna att de skulle "slå in mitt ansikte om de inte var i tjänst" medans den andra kallade mig namn och försökte få mig att uppstå som dum i huvet. Under arresteringen så intog jag inte någon cannabis/hasch eller hade något på mig så varför står det då att jag intog det med uppsåt? Jag vill potentiellt inte överklaga eftersom de poliserna som arresterade mig verkade vara den av typen som inte skulle ha något problem med att säga att jag intog drogen vid arresteringen. Vad är mitt lagliga stöd i denna situation och hur borde jag bäst fortsätta i fallet?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsättningar för att dömas till narkotikabrott (eget bruk)Din fråga verkar vara verkar röra bedömningen av om du intog narkotika med uppsåt. Narkotikabrott för eget bruk regleras i 1 § 1 st. p.6 narkotikastrafflagen (1968:64) (NSL). Där föreskrivs att den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika, döms, om gärningen sker uppsåtligen för narkotikabrott.Det innebär att för att du ska kunna dömas, krävs att du begått gärningen med uppsåt. Alla olika typer av uppsåt omfattas. Det som du ska ha uppsåt till är både i förhållande till att det (1) sker olovligen, (2) till att det var narkotika (cannabis) och (3) till själva brukandet. Bedömningen av om du begått gärningen med uppsåt, bedöms vid gärningstillfället.För att du ska kunna dömas till narkotikabrott är således inte en förutsättning att du måste ha intagit narkotikan på arresten. Var det så att du brukade narkotika innan du kom till arresten, så görs alltså uppsåtsbedömningen utifrån den tidpunkt då du brukade narkotikan. Om det var så att du inte visste om att du hade narkotika i kroppen, att du t.ex. blivit drogad utan att du hade avsikts-, insikts- eller likgiltighetsuppsåt till det, är det isåfall inte en brottslig gärning, eftersom du då saknar uppsåt till gärningen.Spelar det någon roll att du inte hade något innehav av narkotika?Det spelar inte heller någon roll om du inte haft innehav av narkotika när du var på arresten för bedömningen om du brukat narkotika. Om du skulle haft innehav av narkotika skulle det däremot föranlett en till utredning om du också begått ett narkotikabrott i form av innehav enl. samma paragraf, 1 § 1 st. p.6 NSL.Sammanfattning förutsättningarna för narkotikabrottAv din information framkommer inte exakt vad som föranlett att narkotika påträffats i ditt blod. Skulle det vara så att du har frivilligt tagit Cannabis, utgör det en brottslig gärning om du har uppsåt till ovan nämnda rekvisit. Det spelar således ingen roll om du intagit narkotikan på arresten eller innan du kom dit, om det var så att du hade uppsåt vid tidpunkten när du ev. olovligen brukat narkotika.Får polisen ljuga?Det finns inget lagstöd för polis att kunna ljuga, varken vid polisförhör (23:12 Rättegångsbalken (1942:740) (RB)) eller i vittnesmål. Om en polis kallas som vittne i en rättegång, ska han lägga vittneseden (36:11 RB), om polisen därefter bryter vittneseden och ljuger, kan polisen begå brottet mened (15:1 Brottsbalken (1962:700) BrB).Det betyder att du inte ska behöva oroa dig för att polisen kommer ljuga i den kommande rättegången om polisen blir kallad som vittne.Polisens agerande i övrigtVidare vad gäller de hot och "namn" som du blivit utsatt och kallad för av poliserna, kan ifrågasättas om det är förenligt med lag. Enligt 8 § polislagen (1984:387) ska en polisman vid verkställande av en tjänsteuppgift iaktta vad som föreskrivs i lag eller annan författning och ingripa på ett sätt som är försvarlig till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Det bör ifrågasättas om agerandet varit försvarligt. Hotet skulle kunna utgöra brottet olaga hot, 4:5 BrB och de ev. kränkande namn du blivit kallad för, skulle kunna utgöra brottet förolämpning, 5:3 BrB.Det du kan göra är att anmäla poliserna till justitieombudsmannen (JO). JO granskar myndigheter som polismyndigheten och enskilda befattningshavare som kan antas missbrukat sin tjänsteställning, begått brott eller i övrigt agerat opassande. Ett annat alternativ är att du även skulle kunna väcka åtal mot polismännen.Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Kan vara förtal att sprida domar m. personuppgifter på nätet

2020-10-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har för några år sedan fått fällande dom på stöld då jag blev kvar med ev väska som inte var min på en butik . Den i behåll stöldgods och jag höll i väskan åt en bekant som gick på toa. Jag gick ut för att vänta men då trodde vakten att väskan var min och jag fick skulden . Kunde inte bevisa att den inte var min fick betala böter och fällande dom gick på mig .Jag hade aldrig dragit ut väskan om jag vetat att hon hade stöldgods i den.Nu har någon sida på Google lagt upp denna dom så andra kan få tag i mitt personnr och jag kan inte få bort det . Varför blir det så allmän information så vem som helst kan begära ut dommen och sedan se mitt personnr också vilket strider mot Gdpr också .Jag känner mig väldigt utsatt och kränkt av detta
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att ta del av allmänna handlingarDet är en grundlagsskyddad rättighet att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar, 2:1 Tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF). Det är således därför "vem som helst" i regel kan begära ut din dom. (Finns dock vissa begränsningar från huvudregeln, se 2:2 TF och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)) Sprida domar på nätet är som huvudregel okHuvudregeln är att man får sprida information om domar i enlighet med yttrandefriheten, 2:1 första stycket p.1 Regeringensformen (1974:152). Undantag från huvudregelnDet kan vara ett brott att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Det spelar ingen roll om uppgiften som lämnas är riktig eller inte. Det här beskrivna brottet är förtal och regleras i 5:1 första stycket brottsbalken (1962:700) (BrB). Förtalet kan däremot under vissa förutsättningar vara försvarbart, 5:1 andra stycket BrB. Det kan vara försvarbart att sprida en uppgift om den som spridit uppgiften var skyldig att uttala sig eller det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt. Här är även en förutsättning att uppgiften som sprids är sann. Situationer där spridningen kan vara försvarlig är t.ex. journalistik i nyhetsförmedling där uppgiften rör är en person som det ur allmänt intresse är försvarligt att ge ut information om. SlutsatsDet ovan anförda innebär att den som valt att sprida din dom kan vara i farozonen för att uppfylla förutsättningarna för brottet förtal eftersom din dom innehåller dina personuppgifter tillsammans med information om din brottsliga gärning. Hoppas du fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Hur lång är preskriptionstid när man tagit strypgrepp på någon annan?

2020-11-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Mitt ex påstår att hon har kort på när jag har tagit stryptag på henne. Händelsen inträffade mellan 6-10 år sedan. Vi flyttade ifrån varandra för 5 år sedan. Nu vill våran ena dotter flytta till mig och därför hotar mitt ex mig med att gå till polisen ang detta. Kommer mycket väl ihåg situationen och självklart är det inte ok, men det var definitivt ingen synlig eller inte skada. Hon har vid ett tidigare tillfälle (ca 17-18 år sedan) skurit sig själv med ett rakblad i huvudet o skyllt på mig. Finns det någon anledning till oro?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!StryptagetAtt ta stryptag på någon annan är i regel ett brott. Att stryptaget inte har medfört någon synlig skada ska inte spelar ingen roll. Det räcker med att du uppsåtligen tillfogade ditt ex smärta genom att ta stryptaget för att rekvisiten för misshandel ska vara uppfyllda, 3:5 Brottsbalken (1962:700) (BrB). Om stryptaget inte medförde smärta, kan brottet ofredande istället blir aktuellt, 4:7 BrB. Däremot skriver du att händelse skedde mellan 6-10 år sedan vilket innebär att brotten isåfall har preskriberats, 35:1 1 st. 1-2 p. BrB. Det innebär alltså att du inte kan dömas till någon påföljd, du kan inte heller häktas eller åtalas eftersom preskriptionstiden för ofredande är två år och för misshandel fem år. Utifrån din information framkommer inte så mycket information om din inställning till själva strypgreppet vid händelsen. Om det var så att du hade uppsåt till att ditt ex skulle dö när du tog strypgreppet så skulle brottet försök till mord kunna bli aktuellt, 3:1 BrB och 23:1 BrB. Isåfall är brottet inte preskriberat eftersom försök till mord har en preskriptionstid på 25 år, 35:1 1 st 5 p. BrB. Att ditt ex hotar dig med att polisanmälanDu uppger vidare att ditt ex skurit sig för 17-18 år sedan och skyllt på dig. Att polisanmäla någon som är oskyldig för att ha begått ett brott med syftet att anmälan ska leda till åtal skulle kunna innebära att ditt ex gör sig skyldig till brottet falsk angivelse, 15:6 BrB. Däremot så är det omöjligt att en ev. anmälan från ditt ex skulle kunna leda till åtal, eftersom "brottet" är preskriberat. (OM det varit så att du skurit henne i huvudet, borde de ha utgjort åtminstone en misshandel av normalgraden). Att hota om att anmäla någon kan vara ett brott. I 4:4 BrB föreskrivs att den som förmår någon annan att göra, tåla eller underlåta något genom att hota med att anmäla denne för brott, döms för olaga tvång, förutsatt att tvånget är otillbörligt. Vad gäller kravet på att hotet ska vara otillbörligt utesluts dock t.ex. legitima påtryckning för att någon ska erkänna brott. Utifrån din text framkommer inte att ditt ex tvingat dig att göra, tåla eller underlåta något till följd av hotet. SlutsatsDet bör inte finnas någon anledning för dig att vara orolig ifall stryptaget utgjorde ett ofredande alternativt en misshandel, eftersom brotten isåfall preskriberats. Om det däremot var så att du hade uppsåt till att döda ditt ex, så är brottet inte preskriberat och du kan åtalas för brottet. Avslutningsvis är jag tveksam till, utifrån din information, att ditt ex skulle ha gjort sig skyldig till något brott i dagsläget.Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Har man som anmäld för ett brott rätt till insyn när förundersökningen lagts ner?

2020-11-19 i Sekretess
FRÅGA |Blev anmäld för bedrägeri mot min mor av mina bröder. När min mor fick reda på detta skrev hon via sin jurist, till polisen att hon inte ville vara målsägande då inget var fel i hennes ekonomi.Polisen utredde ärendet och la sen ner det med kommentaren "om inga nya bevis inkom i saken" .När jag fick detta besked hade brottsrubriceringen ändrats till grovt bedrägeri.Har jag som anmäld rätt att se förundersökningen ? finns det mer information som jag kan få om ärendet ?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som är skäligen misstänkt har rätt att ta del av FUDen som är skäligen misstänkt för ett brott har rätt att ta del av förundersökningen (FU) i den mån det kan ske utan men för utredningen. Denna rätt gäller med de begränsningar som följer av 10:3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL), 23:18 st. 1-2 Rättegångsbalken (1942:740) (RB). I ditt fall, när FU lagts ner, har däremot den misstänkte inte längre någon ovillkorlig rätt enl. RB att få ta del av FU. Det beror på att den misstänktes insynsrätt inte gäller när det inte längre kvarstår någon misstanke. För dig innebär det att din rätt att ta del av FU kommer enbart att regleras enl. tryckfrihetsförordningens (1949:105) (TF) regler och principen om allmänna handlingars offentlighet. Bestämmelserna om sekretess Sekretess gäller som HR enl 35:1 1 st. p.1 OSL för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållande om uppgiften förekommer i utredning enl. bestämmelserna om FU i brottmål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till henne lider skada eller men. I 35:8 a OSL görs undantag från HR i 35:1 OSL, där föreskrivs att sekretess inte hindrar att en enskild som varit anmäld eller misstänkt för brott tar del av en uppgift, om han eller hon har beaktansvärda skäl för sin begäran och om det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående att uppgiften inte lämnas ut. Detta gäller bl.a. enl p.1 när uppgiften förekommer i en FU om brottet har lagts ner med ett beslut om att åtal inte ska väckas. SlutsatsDvs, om den FU du förekom i skulle omfattas av sekretess enl. 35:1 OSL finns det ändå en möjlighet att ta del av FU enl 35:8 a OSL. Det förutsätter emellertid att du har beaktansvärda skäl, t.ex. att uppgifterna i den nedlagda FU har betydelse för ett pågående rättsligt förfarande i en domstol. Om det är så att du enbart vill ha tillgång till FU för att du t.ex. vill veta vem som lämnat vissa uppgifter, föranleder det normalt inte att förundersökningssekretessen bryts. Vidare förutsätts att det inte får vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör att uppgiften lämnas ut, med det menas t.ex. allvarlig risk att vittnen som hörts om känsliga förhållanden i FU, tillfogas allvarlig skada om uppgifterna röjs. Mitt råd till dig är således att begära ut FU sen får myndigheten ge dig information om du kan ta del av handling eller inte. Myndigheten kommer alltså att göra en sekretessprövning för att avgöra om FU är sekretessbelagd eller inte. Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Skadeståndsansvar för barn under 15 år som begått brott

2020-10-31 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Mitt arvegods ett guldhalsband blev stulet av min sons kompis 13 år i vårt hem. Pojken har erkänt men säger att han har tappat bort halsbandet. Min hemförsäkring gäller inte. Händelsen är polisanmäld men pojken är minderårig.Kan jag kräva ersättning från vårdnadshavare? Ska jag starta en rättsprocess?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Barn under 15 år som begår brott Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar sakskada ska ersätta skadan, 2:1 skadeståndslagen (1972:207) (SKL). Din sons kompis är 13 år det innebär att han ska ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder, utveckling och ekonomiska förhållanden, 2:4 SKL. Barnets eventuella ansvarsförsäkringar kan även täcka skadorna, 2:4 SKL, men i och med att barnet som stulit ditt halsband är 13 år görs troligast bedömningen mer objektivt av försäkringsbolaget, liknande den bedömningen som görs för vuxna. Det är alltså försäkringsbolaget isåfall som gör den bedömningen om de kan ersätta sakskadan beroende på hur deras individuella villkor är uppställda (förutsatt att barnet har en ansvarsförsäkring). Vårdnadshavare har ett principalansvarI 3:5 SKL, föreskrivs även att föräldrar som är vårdnadshavare till ett barn som begått brott har ett principalansvar. Principalansvar innebär att vårdnadshavarna har ett skadeståndsansvar även om de inte varit vårdslösa, s.k. strikt ansvar. 3:5 andra stycket SKL föreskriver vidare att vårdnadshavares skadeståndsskyldigheten är begränsad till ⅕ av prisbasbeloppet för varje skadehändelse. Syftet med principalansvaret är att större delen av skadeståndsbeloppet ska omfattas och ersättas av vårdnadshavarna. Finns dock vissa andra begränsningar för vårdnadshavares principalansvar som kan aktualiseras, bl.a. den s.k. jämkningsregeln, 3:6 andra stycket SKL. Jämkningsregeln kan aktualiseras t.e.x. om vårdnadshavaren och barnet inte har någon kontakt alls eller om vårdnadshavare ansträngt sig särskilt för att att förhindra att barnet begår brott. Regeln ska dock enl. förarbetena tillämpas restriktivt. (prop. 2009/10:142 s. 78) SlutsatsI ditt fall är det svårt att svara på om det föreligger några förutsättningar för jämkning av principalansvaret, jag kommer därför utgå från att så inte är fallet. Det innebär således att barnets vårdnadshavare kommer bli solidariskt skadeståndsansvariga tillsammans med sonen. För att principalansvar i 3:5 SKL ska aktualiseras krävs att du som skadelidande väcker talan mot vårdnadshavaren i ett tvistemål.Hoppas du fått svar på din fråga, Med vänliga hälsningar

Vad kan en myndighetsperson lova i sin myndighetsutövning?

2020-10-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett löfte från en myndighet. Personen så uttryckligen "jag lovar att...". Om personen inte håller det löftet i sin myndighetsutövning. Kan jag på något sätt vända mig till rättsstaten. Alltså är det ett brott mot någon lag eller bestämmelse att lova något i sin myndighetsutövning och inte hålla det?
Victoria Ström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppet myndighetsutövningTill att börja med vill jag förtydliga innebörden av begreppet myndighetsutövning, eftersom det inte är samma sak som tjänsteutövning; gärningen ska för att det ska vara frågan om myndighetsutövning inte bara vara begången i tjänsten utan också innebära utövning av offentlig myndighet. Det kan man säga innebär befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande.RegleringBeroende på vilken myndighet det är frågan om, gäller vissa olika regleringar. I 4 § Förvaltningslagen (2017:900) (FL), föreskrivs dock att förvaltningslagen gäller såtillvida inget annat framkommer i någon annan lag. Jag kommer därför, i brist på övrig information, utgå från förvaltningslagens regleringar.Grunderna för en god förvaltningEn myndighet får enbart vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen, vidare ska en myndighet vara saklig och opartisk, 5 § FL. En enskild kan inleda ett ärende hos en myndighet genom en ansökan, anmälan eller annan framställning, 19 § FL. Av din information framgår det inte vad myndighetspersonen lovat, men enligt lag, så kan alltså en person i sin myndighetsutövning (alltså när denne vidtar åtgärder mot en enskild i form av ex. förmån) inte vidta åtgärder som inte har stöd i rättsordningen. Det innebär rent teoretiskt att om det myndighetspersonen i fråga har lovat inte har stöd i rättsordningen och hen vidtar denna åtgärd ändå, så kan han riskera att dömas för tjänstefel, 20 kap. 1 § 1 st. Brottsbalken (1962:700). Principen om negativ rättskraftVad gäller ändring av beslut, 38 § FL, så får myndighet ändra om ett beslut enbart om beslutet är uppenbart oriktigt och kan ändras snabbt och enkelt, men får inte som huvudregel ändras till den enskildes nackdel. Regeln innebär att enskilda ska kunna förlita sig på att myndighetens positiva besked är riktiga och kunna förhålla sig och agera utifrån besluten. Det innebär således om den här myndighetspersonen tar ett beslut som är positivt för din del, kan beslutet som huvudregel inte ändras till din nackdel, eftersom dessa beslut har negativ rättskraft (med vissa undantag, 37 andra stycket § FL). Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,