Kapitalvinstbeskattning av samlarobjekt och antikviteter

2021-04-23 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej!Jag har en släkting som avled i januari i år, 2021. Har blev sjuk i början av 2020 och kunde inte längre bo kvar i sin lägenhet. Han flyttade till kommunalt boende med mycket mindre lägenhetsyta. Han var tvungen att sälja sitt bohag som till en viss del var samlarobjekt och antikviteter som var hans stora intresse. Via auktionsfirma gjordes försäljningen och för hans lösöre fick han 550.000:-. Ska denna summa tas upp i hans deklaration? I så fall hur beräknas vinsten eftersom lösöret köpts in och bytts in under 70 års tid?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga, undrar du om och när inkomsten från antikviteter om 550 000 kr ska inkomstbeskattas samt hur beskattningsunderlaget i så fall ska beräknas.Regler om inkomstskatt finns i inkomstskattelagen (IL). Bestämmelser om kapitalvinstbeskattning vid avyttring av lösöre, finns i 44 kap och 52 kap IL. Till att börja med, inträder förvärvaren av en tillgång som förvärvats genom arv eller testamente i den tidigare ägarens skattemässiga situation (44 kap 21 § IL). Med andra ord, om det är du som erhållit summan om 550 000 kr, är du också skattskyldig för den eventuella kapitalvinst som försäljningen föranlett.En första fråga som du måste ställa dig, är om de sålda föremålen utgör personliga tillgångar eller investeringsobjekt, eftersom beskattningen dem emellan skiljer sig åt (se 52 kap 2-3 §§ IL). Därvid är det den faktiska användningen som är avgörande (se proposition 1989/90:110 s 474-475). Gränsdragningen vad gäller just samlarobjekt är dock svår att göra. Om det exempelvis rör sig om prydnadsföremål som prytt hemmet, såsom tavlor, så bör de betraktas som personliga tillgångar. Om det snarare är så att föremålen inhandlats såsom samlarobjekt, som inte använts för personligt bruk, bör de istället anses utgöra investeringsobjekt. Eftersom du beskriver föremålen såsom antikviteter och samlarobjekt, antar jag dock att de utgör investeringsobjekt. Därmed blir 44 kap IL tillämpligt vad gäller beräkning av beskattningsunderlaget. Kapitalvinster ska beräknas enskilt för varje avyttring. Om beräkningen resulterar i ett underskott, erhålls istället en skattereduktion (se nedan). En kapitalvinst beskattas det år tillgången avyttrades (44 kap. 26 §). Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan 1) ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen, och 2) omkostnadsbeloppet (anskaffningsutgifter + förbättringsutgifter) (44 kap 13-14 §§ IL). Om anskaffningen skett genom byte, ska anskaffningen anses ha skett mot ersättning motsvarande marknadsvärdet på tillgången (61 kap 2 § IL).Beräkningen av kapitalvinsten enligt ovan ser därmed ut som följer: (ersättning för försäljning - utgifter för försäljningen (exempelvis avgift som auktionsfirman tar ut))-omkostnadsbeloppet (anskaffningsutgifter (dvs vad som betalades för föremålen, alternativt marknadsvärdet för tillgången vid byte) + eventuella förbättringsutgifter)= kapitalvinst eller underskottOm summeringen av intäkterna och kostnaderna resulterar i ett överskott, utgår 30 % statlig inkomstskatt på överskottet (65 kap 7 § IL). Om beräkningen leder till ett underskott erhålls en skattereduktion på 30 % av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 och 21 % av återstående underskott (67 kap 10 § IL). Reduktionen sker mot statlig och kommunal inkomstskatt.Beräkningen kan, precis som du skriver, försvåras av att förvärv skett genom byte och att anskaffningsutgiften enligt marknadsvärdet därför kan vara svårt att beräkna. Jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med Skatteverket, så kan du få hjälp med beräkningen av vinsten/underskottet. Jag kan nämligen inte göra en fullständig beräkning utifrån de uppgifter jag har fått från dig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Preskribering av fordran, löneutmätning och skuldsanering

2021-04-23 i Preskription
FRÅGA |Hej! Min sambo har en skuld som just nu ligger på ca 115t, kapitalskulden är på ca 30t resten är alltså ränta. Den är 15år gammal. Han har aldrig kunnat betala den och just nu har de skickat halva skulden till kf som är på löneutmätning (1600mån) Borde inte denna skuld blivit preskriberas? Vi har verkligen försökt komma överens med de om en rimlig betalning, 1500/mån i tre år för att den sedan ska strykas så att han någon gång i sitt liv blir skuldfri man de vill knappt svara på våra förslag. Vad kan man göra?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga, undrar du när en fordran preskriberas, om din sambos fordran preskriberats samt vad din sambo kan göra i denna situation.Preskription av fordringarRegler om preskription av fordringar finns i preskriptionslagen (PreskrL).En fordrings preskriptionstid börjar i de flesta fall löpa från dagen för avtalets ingående eller från den tidpunkt då fordringen uppstod. Enligt huvudregeln preskriberas en fordran efter tio år, PreskrL 2 § st 1. Innebörden av preskription, är att fordringen inte längre kan göras gällande, PreskrL 8 §. Utgångspunkten är alltså att en fordran preskriberas efter tio år, varefter den längre inte kan göras gällande.Dock kan preskriptionstiden på flera sätt stoppas och "startas om", så kallat preskriptionsavbrott. En preskription kan avbrytas genom betalning, delbetalning, skriftliga krav, väckande av talan vid domstol, åberopande av fordringen i konkurs med mera, se PreskrL 5 §. Från tiden för preskriptionsavbrottet löper en ny preskriptionstid om tio år, PreskrL 6 §.Om fordringsägaren i din sambos fall har skickat skriftliga krav om betalning, startas alltså preskriptionstiden om från det att betalningspåminnelsen skickades. Om detta har skett inom tio år från det att fordringen uppstod, är alltså inte fordringen preskriberad.Vad kan din sambo göra?Din sambo kan återigen försöka komma överens med fordringsägaren, alternativt vänta tills skulden är betald genom löneutmätningen.Ett annat alternativ är att din sambo ansöker om skuldsanering. Regler om skuldsanering finns i skuldsaneringslagen. Skuldsanering kan beviljas för en fysisk person om denne inte kan betala sina skulder och det antas vara så under en överskådlig tid, skuldsaneringslagen 5-10 §§. Ansökan om skuldsanering görs hos Kronofogden. Om en ansökan beviljas, gör Kronofogden en betalningsplan för din sambo. När han har betalt enligt avbetalningsplanen, är han klar med skuldsaneringen och förhoppningsvis skuldfri. Du och din sambo kan läsa mer om skuldsanering och också ansöka om skuldsanering här.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ogiltighet av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning

2021-04-12 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Vår mamma har nyligen sålt sin lägenhet trots att hon är psykisk sjuk. Hon har hållit sina anhöriga ovetandes om försäljningen. Vi försökte under hösten/vintern få henne att ta en god man eller förvaltare eftersom hon var/är inne i en maniskt period och har spenderat otroliga summor, tyvärr instämde inte hennes nya läkare så det gick inte igenom. Avtalet för försäljningen skrevs i mars och tillträde räknas vara i juli. Handpenningen är fortfarande på mäklarens klientmedelskonto, då bostadsrättsföreningen ej ännu godkänt. Vår mamma har åkt in på sjukhus nu på grund av alla omständigheter och hennes förra läkare har slutat och hon har fått en ny läkare som idag intygade hennes diagnos och att hon är i behov av förvaltare vilket nu ska ansökas om. Vår fråga är hur lag 1924:323, om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning, kan hjälpa mamma att få försäljningen ogiltigförklarad, samt om den lagen åberopas - slipper hon ersätta köparen? Vore otroligt tacksam för svar snarast! Tack på förhand! Med vänlig hälsning,
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår dig, undrar du om försäljningen av lägenheten kan förklaras ogiltig, samt om hon i så fall skulle bli skyldig att ersätta köparen.Den första frågan som blir aktuell är om lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning är tillämplig, det vill säga om avtalet i fråga ingåtts under påverkan av en psykisk störning. Begreppet psykisk störning omfattar enligt lagen både varaktiga psykiska störningar, exempelvis vissa sjukdomar, men också tillfälliga förvirringstillstånd på grund av berusning eller skrämsel. Som du beskriver din mammas tillstånd, bör det falla under begreppet psykisk störning. Nästa fråga som aktualiseras, är om avtalet ingicks på grund av störningen. Det krävs ett visst orsakssammanhang mellan sjukdomen och avtalet, det vill säga att sjukdomen som sådan ledde till att avtalet ingicks. Som du beskriver din mammas situation, tycks detta också vara fallet. Därmed är lagen också tillämplig.När ett avtal har ingåtts under påverkan av psykisk störning, är avtalet per automatik ogiltigt. Ett eventuellt problem här, är att den som åberopar ogiltigheten också måste bevisa att avtalet ingicks på grund av den psykiska störningen. Detta bör dock kunna styrkas med hjälp av ett läkarintyg eller liknande. Ogiltigheten innebär att eventuell betalning eller annan ersättning, så som mäklararvode och handpenning, ska återbäras till din mamma, respektive köparen av lägenheten. Det innebär också att lägenheten fortfarande är hennes.Det kan dock vara så att din mamma blir skyldig att i viss utsträckning ersätta köparen och mäklaren. Enligt lagens andra stycke har nämligen den som var i god tro om den psykiska störningen (det vill säga att den inte visste om att avtalet ingicks under påverkan av en psykisk störning) rätt till skälig ersättning för den förlust som föranletts av avtalet. Exempelvis har mäklaren lagt ned arbete på försäljning av lägenheten, vilket den i så fall kan ha rätt till ersättning för. Likaså kan köparen ha hunnit sälja sitt nuvarande boende, vilket kan ha orsakat viss ekonomisk skada för denne. Som sagt måste dock köparen och mäklaren vara ovetandes om din mammas psykiska störning, för att din mamma ska bli ersättningsskyldig.Sammanfattningsvis är lagen alltså tillämplig på din mammas situation. Lägenhetsförsäljningen är därmed ogiltig och lägenheten är därför fortfarande hennes. Hon kan dock, som jag har beskrivit, bli skyldig att i viss utsträckning ersätta mäklaren och köparen för den förlust som föranletts av avtalet.Hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig!Med vänlig hälsning,

Vilka följder kan diskriminerande beteende resultera i?

2021-03-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Enligt diskrimineringsombudsmannen reglerar inte diskrimineringslagen händelser mellan privatpersoner. Innebär det att man som privatperson bara kan säga diskriminerande saker och göra diskriminerande saker mot andra personer utan konsekvenser (såvida det inte blir olaga hot)?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du dels vad som regleras i diskrimineringslagen, dels vilka rättsliga konsekvenser som kan följa av att en privatperson agerar diskriminerande mot en annan.DiskrimineringslagenI diskrimineringslagen finns skydd mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (diskrimineringslagen (DiskL) 1 kap 1 §). Skyddet mot diskriminering kommer till uttryck på olika sätt i lagen. Till att börja med får en arbetsgivare inte diskriminera arbetstagare, arbetssökande, praktikant eller inhyrd personal (DiskL 2 kap 1 §). Den som bedriver utbildningsverksamhet (exempelvis skola) får inte diskriminera barn, elever, studenter eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten (DiskL 2 kap 5 §). Vidare finns det diskrimineringsförbud vad gäller bland annat medlemskap i arbetstagarorganisationer (fackföreningar) (DiskL 2 kap 10 §), hälso- och sjukvård (DiskL 2 kap 13 §), socialförsäkring (DiskL 2 kap 14 §), med mera. Händelser mellan privatpersoner, exempelvis två vänner, regleras alltså inte i DiskL. Däremot kan lagen bli aktuell vid exempelvis en arbetsintervju, om något kränkande om till exempel personens kön skulle yttras.BrottDiskriminerande eller kränkande beteende kan i vissa fall vara brottsligt och därmed leda till straff, såsom böter eller fängelse. Jag kommer nedan gå igenom några exempel på när så kan vara fallet.Straffbelagda gärningar regleras främst av brottsbalken (BrB). Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4 kap 5 §).Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år (BrB 4 kap 6 a §).Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild eller uppgift om någons sexualliv, hälsotillstånd, uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid, bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation eller bild på någons helt eller delvis nakna kropp, döms för olaga integritetsintrång om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada (BrB 4 kap 6 c §).Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4 kap 7 §).Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter (BrB 5 kap 1 §).Den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms för förolämpning till böter, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap 3 §).Den som sexuellt berör ett barn under 15 år, förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd eller blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år (BrB 6 kap 10 §).En näringsidkare (det vill säga någon som bedriver ett företag) som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att inte gå personen till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år. För olaga diskriminering döms även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, om han eller hon diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att vägra personen tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra (BrB 16 kap 9 §).Av dessa brott skulle framförallt förtal, förolämpning och olaga diskriminering kunna bli aktuellt i samband med kränkande uttalanden och kränkande beteende. Det ska dock sägas att det krävs en bedömning av det enskilda fallet för att bedöma om ett kränkande uttalande eller beteende är straffbart enligt bestämmelserna ovan.SkadeståndKränkande beteende kan i vissa fall också leda till skadestånd. Den som bryter mot förbuden mot diskriminering enligt DiskL ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär (DiskL 5 kap 1 §). Om någon av de förbjudna handlingarna i DiskL (se ovan) begås, ska alltså diskrimineringsersättning betalas till den diskriminerade.Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär (så kallad kränkningsersättning) (skadeståndslagen 2 kap 3 §). Om någon av de straffbelagda gärningarna (ovan) begås, kan det alltså resultera i att personen i fråga också får betala skadestånd i form av kränkningsersättning.SammanfattningDiskriminerande beteende av olika slag kan vara olagligt och i vissa fall brottsligt, vilket kan resultera i skadestånd, böter, fängelse och andra straff. Dock är det svårt att konkret definiera vilka fall som skulle resultera i sådana följder, eftersom man alltid behöver bedöma det enskilda fallet för sig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får brunn och avloppsledning bytas ut vid köp av byggnad på ofri grund?

2021-04-23 i Fastighet
FRÅGA |Jag har fått ett erbjudande om att köpa ett hus på ofri grund. Får jag göra ett byte av trekammarbrunn och ny avloppsledning utan markägarens tillåtelse?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedan gå igenom de regler som gäller för byggnad på ofri grund, för att därefter svara på din fråga.Fast egendom (fastighet) består av marken, samt de byggnader och den fasta inredning som fastighetsägaren tillfört fastigheten (se 1-2 kap. jordabalken (JB)). Byggnad på ofri grund är motsatsvis lös egendom och anses därför inte tillhöra fastigheten. Vid köp av en byggnad på ofri grund blir istället köplagen eller konsumentköplagen tillämplig. Innebörden av detta, är att vid köp av byggnad på ofri grund, ingår i princip endast själva byggnaden och inte brunnar, avloppsledningar med mera. Fastighetsägaren (markägaren) äger alltså marken och allt annat som finns på fastigheten, så som andra byggnader och avloppsledningar. Den som köper en byggnad på ofri grund får alltså äganderätt endast till själva byggnaden. Vid köp medföljer dock enligt allmänna avtalsrättsliga principer, sådana rättigheter som har en koppling till avtalsobjektet (så kallade osjälvständiga rättigheter), vilket innebär att en rätt att nyttja brunnar och avloppsledningar bör medfölja köp av byggnad på ofri grund.I ditt fall innebär det att vid ett eventuellt köp av byggnaden, ingår en rätt för dig att nyttja brunnen samt avloppsledningen. Det innebär dock inte att du har rätt att byta ut dessa utan fastighetsägarens (markägarens) samtycke, eftersom de ägs av fastighetsägaren. Om detta skulle medföra en förbättring av fastigheten, ser jag dock ingen anledning för fastighetsägaren att motsätta sig att du byter ut brunnen och avloppsledningen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är ett företag skyldigt att ersätta skada på fastighet i samband med tjänst?

2021-04-12 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Byggbolaget skadade mitt nylagda terassgolv när de skulle sätta upp en markis. Kan jag kräva att de byter ut de skadade brädorna?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en näringsidkare åt en konsument utför arbete på en fastighet, är konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämplig (se 1 § KtjL). I ditt fall är alltså KtjL tillämplig, eftersom du är konsument och företaget är en näringsidkare som arbetade på din fastighet.Om konsumentens egendom skadas under näringsidkarens kontroll, är näringsidkaren skyldig att ersätta skadan, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom (32 § KtjL). Eftersom brädorna i ditt fall skadades i samband med att företaget satte upp en markis, innebär det alltså att skadan skedde under företagets kontroll. Med andra ord är byggbolaget ersättningsskyldiga för den skada som du har åsamkats på ditt terassgolv. Detta förutsätter dock att bolaget inte visar att de inte varit försumliga. Min slutsats är dock att det är svårt för bolaget att visa, då det oftast är försumligt att skada annans egendom. Min slutsats är därför att du har rätt till ersättning för skadan på ditt terassgolv. Därför rekommenderar jag dig att kontakta företag och kräva reparation av golvet eller ersättning för kostnad av reparation.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Värdeöverföringar, lån och närståendetransaktioner i aktiebolag

2021-03-23 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har ett aktiebolag med ganska mycket pengar som inte används till något, ca 3 mkr. Jag skulle vilja låna ut dem till mig som privatperson, men det vet jag ju är olagligt. Däremot, skulle det vara lagligt att gå runt lagen genom att från mitt aktiebolag låna ut pengarna till en kompis aktiebolag, vi skriver bara ett låneavtal utan att specificera till vad. Sen lånar min kompis aktiebolag ut pengarna till mig som privatperson. Detta är såklart ett sätt att gå runt lagen, men är det olagligt?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL). Vad gäller olika typer av värdeöverföringar från aktiebolag, finns regler härom i ABL 17-21 kap. Reglerna är till stor del till för att skydda borgenärer, det vill säga fordringsägare eller sådana som bolaget har skulder till. Tanken med reglerna är att kapitalet i bolaget ska stanna kvar i bolaget, för att bolaget ska kunna betala de skulder som de har till olika borgenärer. Genom reglerna i ABL 17-21 kap förhindras därför olika typer av transaktioner, som på olika sätt skulle kunna vara illojala mot en borgenär.Till att börja med är de så kallade låneförbudsreglerna i 21 kap ABL inte tillämpliga i detta fall, eftersom penninglånet ska ske till aktieägare i bolaget, den som tillhör ledningen i bolaget, den som är släkt med aktieägare eller någon i ledningen, eller liknande (21 kap 1 § ABL) för att reglerna ska bli tillämpliga. Eftersom din vän inte omfattas av någon av dessa kategorier, är låneförbuden alltså inte tillämpliga. I sammanhanget bör det dock sägas att domstolar i Sverige i vissa fall tillämpar regler analogt. Detta innebär att en regel tillämpas, trots att situationen i fråga egentligen inte omfattas av den aktuella regelns ordalydelse. Detta görs exempelvis för att kringgåenden av lag inte ska kunna vara möjliga (se bland annat Högsta domstolens resonemang i NJA 1995 s 742). Att genomföra en sådan transaktion som du vill genomföra, kan komma att uppfattas som ett sådant kringgående av lagen, vilket kan leda till att en domstol tillämpar reglerna i 21 kap ABL analogt. Du och/eller din vän kan då bli återbäringsskyldiga för lånet (21 kap 11 § ABL) och/eller skadeståndsskyldiga mot bolagets borgenärer (29 kap 1 § ABL).Värdeöverföringsreglerna i 17 kap ABL kan också sätta gränser för vad som är tillåtet i ditt fall. Med värdeöverföring enligt 17 kap ABL avses bland annat sådana affärshändelser som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget (ABL 17 kap 1 §). En sådan affärshändelse kan vara exempelvis lån och gåva, som resulterar i att bolagets förmögenhet minskar, utan att den har affärsmässig karaktär, det vill säga att den inte har någon specifik koppling till bolagets affärsmässiga verksamhet. I ditt fall tycks ett sådant lån till ett annat bolag som du vill göra, vara en sådan värdeöverföring som omfattas av värdeöverföringsbestämmelserna. En sådan värdeöverföring får endast äga rum 1) om det efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital, samt 2) om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt (17 kap 3 § ABL). Med andra ord krävs det innan en sådan värdeöverföring genomförs, att man noga analyserar bolagets ekonomiska ställning, för att vara säker på att kraven i bestämmelsen uppfylls. Bestämmelsen är krånglig att förstå, varför jag rekommenderar dig att låta en revisor göra bedömningen om du skulle vilja genomföra transaktionen. Om en värdeöverföring sker i strid med 17 kap 3 §, kan du och din vän annars bli ansvariga för att återbära värdeöverföringen till bolaget (17 kap 6-7 §§ ABL) och du och din vän kan dessutom bli skadeståndsskyldiga gentemot bolagets borgenärer (29 kap 1 § ABL).Det finns sammanfattningsvis flertalet risker med att genomföra den typ av transaktion som du vill göra. Om en värdeöverföring skulle ske i strid med bestämmelserna ovan, kan du i flera fall bli både återbärings- och skadeståndsskyldig. Jag rekommenderar dig därför att noga undersöka de fallgropar som kan finnas, innan du genomför en transaktion av den här typen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Reklamera vara när säljaren gått i konkurs

2021-03-23 i Konsumentköplagen
FRÅGA |HejJag har köpt en bil från ett företag och nu har företaget gått i konkurs. Bilen som jag har köpt har motorn havererat och jag har anmält till ARN som beslutade att jag har rätt. Min fråga är kan jag begära en reparationskostnad från konkursförvaltningen eller begära återköp? Med tanke på att företaget har gått i konkurs?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om köp i konsumentförhållanden finns i konsumentköplagen (KköpL). Jag utgår från att du köpt bilen för privat bruk, vilket också innebär att KköpL blir tillämplig (1 § KköpL).En vara är felaktig när den avviker från köparen med fog kunnat förutsätt (16 § KköpL). Eftersom ARN dessutom gett dig rätt, antar jag i det följande att varan är felaktig i lagens mening. Om en vara är felaktig får köparen enligt kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet (23, 24 och 26-29 §§ KköpL). Dessutom får köparen kräva skadestånd (30-32 §§ KköpL). Köparen måste meddela säljaren att varan är felaktig inom tre år från det att varan köptes, samt inom två månader från det att felet upptäcktes (23 § KköpL).Vad händer då om säljaren har gått i konkurs? Om säljaren är på obestånd, har köparen rätt att rikta anspråk (se ovan) på grund av fel på varan mot en näringsidkare i tidigare säljled som har överlåtit varan för vidareförsäljning, om säljaren hade kunnat göra felet gällande mot säljaren i tidigare säljled (46 § KköpL). Eftersom den säljare som du köpt bilen av är på obestånd (konkurs innebär alltid obestånd) har du rätt att kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag, avhjälpandeersättning och/eller skadestånd av den som sålde bilen till den säljare som du köpte bilen av. Du har alltså en rätt att rikta anspråket mot tidigare säljled. Detta förutsätter dock att motsvarande anspråk hade kunnat göras gällande mot säljaren i tidigare säljled, vilket i princip innebär att felet i varan måste ha berott på säljaren i tidigare säljled.Det jag rekommenderar dig att göra nu är att du kontaktar det företag som levererat bilen till det företag som du köpte bilen av. Du kan av dem kräva att de avhjälper (reparerar) felet på motorn.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,