Får granne begränsa användningen av mitt servitut?

2021-02-18 i Servitut
FRÅGA |HejBakgrund:Min fastighet (härskande) har ett officialservitut på väg över en grannes fastighet sedan slutet av 1980-talet. Problem:Nu har jag fått höra från kommunens renhållningsföretag att en av den tjänande fastighetens inneboende nyligen har kontaktat dem, och förbjudit dem att nyttja servitutet för att serva min fastighet. Fråga:Har de rätt att göra så - eller har de rentav agerat lagvidrigt?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag har förstått din fråga, undrar du om en tjänande fastighets ägare eller nyttjare får begränsa användningen av servitut.Regler om officialservitut finns i fastighetsbildningslagen. Definitionen av vad ett servitut är finns dock i jordablakens (JB) 14 kapitel. I en fastighet (den tjänande fastigheten) får det upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst avseende nyttja den tjänande fastigheten om det är ägnat att främja ändamålsenlig användning (JB 14 kap. 1 §). Kort och gott innebär bestämmelsen att du har rätt att för dina ändamål nyttja servitutet, vilket innefattar en rätt för dig att låta besökare, personer som ska utföra tjänster på din fastighet, med mera, nyttja servitutet. Med andra ord verkar det alltså vara så att renhållningsföretaget visst får använda servitutet för att ta sig till din fastighet.Jag rekommenderar dig att kontakta din granne och förklara att du har ett servitut, samt att det ger dig en rätt att nyttja vägen, inklusive rätten att låta andra nyttja vägen för dina ändamål.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får jag framställa exemplar av ett verk som jag redan har sålt?

2021-01-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag jobbar som konstnär och gör tavlor som säljs både i Sverige och utomlands. Jag undrar om jag har rättigheterna att göra print (för försäljning) på konstverk som jag har sålt? Ett exempel är ett självporträtt som såldes till en privat samlare i USA och nu tittar jag på att göra print av detta för att sälja dessa. Hur ser lagstiftningen ut kring "egna", egenproducerade konstverk, och reproduktion av dessa (osålda/sålda).Stort tack,
Johannes Ljusteräng |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om upphovsrätt finns i upphovsrättslagen (URL). Enligt 1 § URL får den som skapat ett konstnärligt verk, exempelvis ett konstverk, upphovsrätt till det. Upphovsrätten ger en ensamrätt till verket, vilket innebär att endast du har rätt att framställa exemplar av verket, överföra, framföra, visa och bjuda ut det till försäljning etc. till allmänheten eller offentligt, 2 § URL. Ensamrätten innebär med andra ord att det endast är du som får framställa ett exemplar av verket.När ett exemplar av ett verk har sålts till annan, får exemplaret dock spridas vidare av den som köpt verket, 19 § URL. Detta innebär dock inte att rätten att framställa nya exemplar begränsas. Du har därför rätt att framställa nya exemplar av ditt verk. Bara för att du sålt ett exemplar av ditt verk, innebär det alltså inte att du inte får framställa nya exemplar av verket.Slutsatsen är därmed att du har rätt att göra print av konstverk som du redan har sålt. Att du redan har sålt konstverket spelar ingen roll, eftersom du fortfarande har ensamrätt till verket.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får en bostadsrättsförening ta ut pantförskrivningsavgifter?

2021-01-23 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan en bostadsrättsförening ta ut 3 st pantförskrivningsavgifter av mig om 473 kr vardera, när det står i stadgarna att pantförskrivningsavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 1 procent av gällande prisbasbelopp? (Mitt lån är delat i tre delar bara för att få fler möjligheter till olika räntor)Hur ofta får de göra detta?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag har förstått din fråga undrar du om och när en bostadsrättsförening har rätt att ta ut pantförskrivningsavgifter, samt hur stora sådana avgifter får vara. Regler om bostadsrätter finns i bostadsrättslagen. När du pantsätter din bostadsrätt som säkerhet för ett banklån, finns det specifika regler för hur en bostadsrättsförening ska hantera ärendet. Bostadsrättsföreningen ansvarar för att pantförskrivningar och förändringar av dessa registreras i lägenhetsregistret för bostadsrättsföreningen, 9 kap 10 § bostadsrättslagen. Vid en sådan registrering, får bostadsrättsföreningen ta ut en pantsättningsavgift (pantförskrivningsavgift), om det står i bostadsrättsföreningens stadgar att de får ta ut sådan avgift, 9 kap 5 § p 4 bostadsrättslagen. Pantförskrivningsavgiften är alltså en administrativ avgift som debiteras när bostadsrättshavaren pantsätter bostadsrätten som säkerhet för ett banklån. Så länge det är reglerat i stadgarna har din bostadsrättsförening med andra ord full rätt att ta ut avgifter varje gång förändringar av pantförskrivningen sker, det vill säga varje gång du tar ytterligare lån. Eftersom du skriver att ditt lån är delat i tre delar, rör det sig antagligen egentligen om tre olika lån. Därmed tycks det inte finnas något hinder för föreningen att ta ut tre olika avgifter, eftersom föreningen måste göra tre olika registreringar. Hur stora avgifter får då föreningen ta ut? I föreningens stadgar ska det även regleras hur pantsättningsavgiften beräknas, 9 kap 5 § p 5 bostadsrättslagen. I ditt fall skriver du att pantförskrivningsavgiften enligt stadgarna uppgår till ett belopp motsvarande 1 % av gällande prisbasbelopp. Prisbasbeloppet år 2021 är 47 600 kr. 1 % av prisbasbeloppet är därmed (47 600 x 0,01) 476 kr år 2021. År 2020 var prisbasbeloppet 47 300 kr, vilket förklarar avgifterna om 473 kr. Sammanfattningsvis tycks din förening ha rätt att ta ut tre olika avgifter om 473 kr vardera, eftersom föreningens rätt att ta ut avgifterna är reglerad i stadgarna. Om du fortfarande har frågor kring avgifterna och hur de beräknas, rekommenderar jag dig att kontakta din bostadsrättsförening direkt. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Får en hyresvärd gå in i lägenhet utan lov?

2021-01-17 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag förstår att hyresvärden har rätt till tillträde vid akuta problem, men får han verkligen bara kliva in hur som helst utan att förvarna?Min pojkväns hyresvärd låste upp dörren till hans lägenhet imorse, klev in utan att knacka eller ropa, gick upp för trappen och gick in i hans sovrum där min kille låg naken och nyvaken. Detta hände alltså imorse vid kanske 8 när han hade försovit sig till jobbet och hyresvärden antagligen trodde han redan åkt till jobbet.Han klev in i sovrummet och sa att han måste fixa en propp som gått som är i sovrummet. Han är där i 10 minuter och min kille sitter förskräckt och helt stelnad i sängen under täcket och väntar och kan inte kliva upp och klä på sig eftersom han är naken och hyresvärden står där inne. Tillslut säger han att han måste fara och köpa proppar, han åker. Min pojkvän kan nu klä på sig och gå ner. Tillslut kommer han tillbaka och nu knackar på ytterdörren. När han öppnar ger han min kille propparna han köpt och säger att han får fixa dem, han vänder sedan och går. Trots att han är sen till jobbet pga försovning och hans oväntade besök begär han att han ska fixa dem. Hyresvärden hade varken knackat, ropat, smsat, eller ringt innan besöket. Bara låst upp dörren och gått in till sovrummet. Jag läste den där hyreslagen ni hänvisade till i ett annat inlägg men det framgick aldrig om det verkligen är okej att en hyresvärd gör så utan förvarning av något slag?. Observera att denna berättelse ej handlar om min adress.
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om en hyresvärd har rätt att gå in i en lägenhet utan lov, samt under vilka förutsättningar.Regler om hyresrätter och hyra av bostad finns i jordabalkens (JB) tolfte kapitel. Reglerna är tvingande till hyresgästens förmån, innebärande att oavsett vad som står i hyresavtalet, så gäller inte avtalet i den delen det inskränker hyresgästens rättigheter enligt lagen, JB 12 kap 1 § st 5.Huvudregeln är att hyresvärden behöver hyresgästens tillstånd för att gå in i lägenheten. En hyresvärd har enligt JB 12 kap 26 § st 1 rätt att omedelbart få tillträde till en lägenhet för att utöva nödvändig tillsyn eller utföra förbättringsarbeten som inte kan uppskjutas utan skada. Efter tillsägelse, minst en månad i förväg, får hyresvärden utföra mindre brådskande förbättringsarbeten, JB 12 kap 26 § st 2. Vid sådana arbeten som jag har beskrivit ovan, måste dock hyresvärden tillse att hyresgästen inte förorsakas större olägenhet än nödvändigt, JB 12 kap 26 § st 3. Detta innebär att hyresvärden måste ta viss hänsyn till hyresgästen och förslagsvis knacka på, ringa eller undersöka om hyresgästen är hemma innan hyresvärden går in i lägenheten, om det nu är så att arbetet är brådskande. Hyresvärden tycks med andra ord i detta fall ha brutit mot lagen, eftersom han varken i god tid i förväg eller precis innan han gick in i lägenheten har meddelat din pojkvän.Hyresvärdens agerande kan dessutom vara straffbar som hemfridsbrott, brottsbalken 4 kap 6 §.Mitt tips är att din pojkvän kontaktar hyresvärden och frågar varför han har gått in i lägenheten utan att ta kontakt innan. Om hyresvärden inte har haft giltiga skäl till att agera som han har gjort, kan din pojkvän polisanmäla händelsen om han så önskar.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kan patenteras?

2021-02-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag håller på att utveckla en tjänst, undrar om tester online är patenterade eller fria att använda om det ens går att patentera frågor? (T.ex KASAM för att tydliggöra eller liknande.)
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag har förstått din fråga undrar du vad som krävs för att något ska kunna patenteras, samt vilket typ av skydd olika typer av tester online kan erhålla.Patent är en immaterialrätt, det vill säga en rättighet som kan förvärvas om den uppfyller vissa krav. Andra immaterialrätter är upphovsrätt, varumärken, mönsterskydd, med flera.Regler om patent finns i patentlagen (PL). Endast uppfinningar kan patenteras och med uppfinning avses aldrig ett datorprogram eller liknande (1 § PL). Utan att gå in för djupt på begreppet patent, kan det kort sägas att tester online inte uppfyller de krav som ställs på en uppfinning för att den ska kunna patenteras. Svaret är därmed att tester, exempelvis KASAM, inte kan patenteras.Sådana tester kan dock ha skydd enligt andra immaterialrättsliga lagar, exempelvis enligt upphovsrättslagen (URL). Den som har skapat ett verk, exempelvis ett datorprogram, har upphovsrätt till det (1 § URL), vilket innebär att man har ensamrätt till bland annat framställning och spridning av verket (2 § URL). Dock får man inte skydd för själva innehållet i programmet, utan endast för själva källkoden, vilket följer av ett rättsfall från EU-domstolen. Kortfattat kan det sägas att inget större skydd erhålls för själva frågorna till onlinetester, men möjligen till själva koden till programmet (om testet nu är utformat på det sättet).Till sist kan skydd möjligen erhållas enligt varumärkeslagen (VmL). Skydd erhålls då för själva varumärkesnamnet (1 § VmL) och kan inte erhållas för exempelvis specifika frågor i ett test.Jag kan tyvärr inte svara på vilket typ av skydd specifika test (exempelvis KASAM) har erhållit, men skyddet bör framgå på den hemsidan som tillhandahåller testet. Reglerna kan också skilja sig åt mellan olika länder. Sammanfattningsvis uppmanar jag dig därför till att vara försiktig med att använda/kopiera andras tester, eftersom det kan vara olagligt, straffbart och leda till skadeståndsskyldighet för dig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Medföljer servitut vid överlåtelse?

2021-01-25 i Servitut
FRÅGA |Hej!Jag har en sommarstuga med tomtgräns som är 100m från vattnet. När marken till min sommarstuga styckades av från stamfastigheten skrevs det i köpekontraktet in att köparen har rätt att anlägga en mindre brygga på stamfastigheten. Det finns dock inget servitut. Jag var inte köpare av marken utan har tagit över sommarstugan efteråt. Tidigare brygga som funnits har tagits bort sedan några år tillbaka av tidigare ägare.Nu vill jag bygga en ny brygga, men ägaren av marken vid vattnet som den ska stå på hävdar att rätten till brygga inte följer med vid ägarbyten eftersom inget servitut finns inskrivet hos Lantmäteriet. Dock finns köpekontraktet registrerat hos Lantmäteriet.Har jag rätt att bygga bryggan eller inte?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag har förstått din fråga, undrar du om klausulen i köpekontraktet, det vill säga den som ger köparen rätt att anlägga en brygga, är giltigt gentemot grannfastighetsägaren även efter att du förvärvat fastigheten.Regler om fastigheter och servitut finns i jordabalken (JB).Trots att du skriver att ett servitut "inte finns", kan klausulen i köpekontraktet i själva verket vara ett avtal om servitut. Ett avtal är nämligen inte beroende av vad parterna kallar det, utan det är innehållet som är avgörande. Därmed blir en första fråga om klausulen i köpekontrakt är att betrakta som ett avtal om servitut.Regler om servitut finns i 14 kap JB. Enligt 14 kap 1 § JB får på en fastighet upplåtas rätt för ägaren av en annan fastighet att nyttja eller på andra sätt ta i anspråk del av den andra fastigheten, det vill säga servitut. För att ett servitut ska vara giltigt krävs det att avtalet är skriftligt, samt att ändamålet med upplåtelsen anges, 14 kap 5 § JB. Båda dessa krav tycks vara uppfyllda i ditt fall, eftersom avtalet är skriftligt då klausulen är upptagen i ett köpekontrakt och då ändamålet med servitutet anges, nämligen att bygga en brygga. Om det är så att klausulen egentligen är ett giltigt avtal om servitut, blir nästa fråga om avtalet är giltigt även efter överlåtelsen till dig. Svaret på den frågan är ja, eftersom ett servitut är förenat med äganderätten till en fastighet, se 14 kap 3 § JB. Det krävs inte att servitutet är inskrivet. Detta innebär att ett servitut så att säga utgör ett tillbehör till en fastighet och därmed också ingår om ägaren överlåter fastigheten. I ditt fall innebär det alltså att rätten att bygga en brygga på marken bör kvarstå för dig.Om det ändå skulle vara så att servitutet av någon anledning inte skulle anses vara giltigt, så kan du ändå ha rätt att bygga en brygga. Ett så kallat borgenärsbyte (byte av fordringsägare) kräver inte gäldenärens (den prestationsskyldiges) samtycke. I detta fall kan din granne anses vara gäldenär, eftersom grannen varit skyldig att låta den tidigare ägaren till din fastighet bygga en brygga på dennes tomt. Vid ett borgenärsbyte, vilket kan anses ha inträffat när du förvärvade fastigheten, medföljer enligt allmänna fordringsrättsliga principer sådana rättigheter som har en koppling till avtalsobjektet (så kallade osjälvständiga rättigheter). Enligt allmänna fordringsrättsliga principer anses likaså en förvärvande borgenär, efter ett borgenärsbyte, ha lika god rätt gentemot en gäldenär som den överlåtande borgenären (jämför 27 § skuldebrevslagen, som anses kunna tillämpas på de flesta avtal, inte endast skuldebrev). Dessa regler är komplicerade, men innebär i korthet följande i ditt fall. I och med rätten för säljaren av din fastighet att bygga en brygga, var din granne gentemot den förre ägaren förpliktad att låta honom bygga en brygga, om han så hade velat. När du senare förvärvade fastigheten, förvärvade du de rättigheter som överlåtaren hade, vilket innebär att du också ska ha möjlighet att bygga en brygga på grannens mark om du så vill.Slutsatsen är med andra ord att, om avtalet egentligen utgör ett avtal om servitut, har du rätt att bygga en brygga på grannens fastighet. Även om avtalet inte är ett avtal om servitut, tycks din rätt att bygga en brygga ha följt med köpeavtalet, vilket innebär att du skulle ha en sådan rätt ändå.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När preskriberas en fordran?

2021-01-23 i Preskription
FRÅGA |Min mor gick bort juli 2014. Kostnaderna för begravningen delbetalade jag januari 2015. Sedan dess har jag inte fått påminnelse från Begravningsbyrån. Begravningsbyrån gick i konkurs i juni 2020. Har nu fått krav från konkursförvaltaren när det gäller resterande summa.Jag vill hävda att tre år gäller som preskriptionstid, dock gjorde jag ett avbrott januari 2015 och ny period gäller.Vad gäller?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du undrar när fordringar preskriberas, vad som gäller för preskriptionsavbrott samt om konkursboet kan göra fordringen gällande. Regler om preskription av fordringar finns i preskriptionslagen (PreskrL). En fordrings preskriptionstid börjar i de flesta fall löpa från dagen för avtalets ingående, vilket i ditt fall torde vara när du ingick avtalet med begravningsbyrån. Enligt huvudregeln preskriberas en fordran efter tio år, PreskrL 2 § st 1. För konsumenter, det vill säga någon som nyttjar en tjänst för privat bruk av en näringsidkare som yrkesmässigt tillhandahåller tjänsten, gäller istället en preskriptionstid på tre år, PreskrL 2 § st 2. Innebörden av en fordrans preskription, är att den inte längre kan göras gällande, PreskrL 8 §. I ditt fall torde konsumentregeln om tre år vara tillämplig och därmed bör utgångspunkten vara att fordringen skulle ha preskriberats tre år efter avtalets ingående med begravningsbyrån. Dock kan preskriptionstiden på flera sätt avbrytas och "startas om", så kallat preskriptionsavbrott. En preskription kan avbrytas genom betalning, delbetalning, skriftliga krav, väckande av talan vid domstol, åberopande av fordringen i konkurs med mera, se PreskrL 5 §. Från tiden för preskriptionsavbrottet löper en ny preskriptionstid, PreskrL 6 §. I ditt fall skulle en ny preskriptionstid om tre år ha börjat löpa om något preskriptionsavbrott hade inträffat. Du skriver att du i januari 2015 gjorde en delbetalning, vilket innebär ett preskriptionsavbrott. Om det var det senaste preskriptionsavbrottet, innebär det att fordringen preskriberades i januari 2018. Om inte begravningsbyrån sedan januari 2015 har skickat skriftliga krav till dig, på annat sätt gjort dig uppmärksam på fordringen enligt PreskrL 5 eller att du erlagt ytterligare betalningar, innebär det antagligen att fordringen har preskriberats. I sådant fall kan fordringen inte göras gällande. Om du inte redan har gjort det, tycker jag att du bör uppmärksamma konkursboet på detta. Fråga varför fordringen görs gällande samt om det finns ytterligare preskriptionsavbrytande faktum än din betalning i januari 2015. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Användning av andra varumärken i marknadsföring

2020-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Driver ett aktiebolag där vi säljer automatiska tvålpumpar. Vi funderar på att marknadsföra tvålpumparna på sociala medier i badrums och köks miljöer för att attrahera köpare. Min fråga är om det enligt lag är tillåtet att marknadsföra tvålpumpen i badrum och kök, då andra varumärken står bakom dessa badrum och kök. Får vår produkt exempelvis synas i marknadsföring med en vask och handkran som andra företagsmärken står bakom. Ifall det inte är tillåtet får vi ta bort handkransföretagets logotype för att på så vis marknadsföra vår produkt med handkranen?Tack på förhand!Mvh vänlig hälsningAdam Persson
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om varumärken finns i varumärkeslagen (VmL). Ensamrätt till ett varumärke, exempelvis en logotyp, kan förvärvas genom registrering hos Patent- och registreringsverket (VmL 1 kap 6 §) eller inarbetning (VmL 1 kap 7 §). Jag kommer i mitt svar utgå från att de varumärken som du vill använda dig av i din marknadsföringhar sådan ensamrätt.Ensamrätten till ett varumärke innebär att ingen annan än innehavaren får använda ett varumärke om tecknet är identiskt med varumärket och används för varor av samma slag (VmL 1 kap 10 §). I rättsfallet NJA 2014 s 580 prövade Högsta domstolen frågan om användandet av någon annans varumärke i marknadsföring för sina egna produkter är otillåtet enligt VmL 1 kap 10 § 1 p. Högsta domstolen konstaterade att sådan användning kan vara otillåten. För att så ska vara fallet, krävs det dock att användandet av varumärkena skadar eller kan skada varumärkenas funktioner. En sådan skada kan uppkomma om det finns risk att någon uppfattar antingen att det finns ett samband mellan ursprungen för varorna eller att det finns ett ekonomiskt samband mellan varorna (i ditt fall kranen/vasken och tvålpumpen).I detta fall tycks risken för skada på varumärkena vara liten, eftersom dessa inte rör samma produkter som ert varumärke. Dessutom tycks ni inte heller vilja påstå att ni på något sätt skulle ha något som helst samröre med dessa andra företag. Dock har jag för lite information för att kunna ge er ett ordentligt svar. Jag rekommenderar därför att ni tar bort logotypen för att inte göra er skyldiga till varumärkesintrång. Så länge det inte är tydligt att vasken eller kranen härrör från ett visst varumärke, anser jag det inte vara någon fara att ha dessa produkter med i er marknadsföring, så länge ni tar bort företagens logotyp.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,